Investeringsbidrag för bostäder samt ett program för miljöinvesteringar
Betänkande 1994/95:BoU21
Bostadsutskottets betänkande
1994/95:BOU21
Investeringsbidrag för bostäder samt ett program för miljöinvesteringar
Innehåll
1994/95 BoU21
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker förslaget i proposition 218 om ett program för miljöinvesteringar. Dessutom tillstyrks förslaget i kompletteringspropositionen om att samordna det nyligen beslutade bidraget till förbättring av inomhusklimatet med investeringsbidraget för miljöinvesteringar. Motstående motionsyrkanden avstyrks.
Även förslaget i proposition 218 om att införa ett tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder tillstyrks. För att förenkla bidragshanteringen förordar dock utskottet att bidraget skall utgå med 10 % av bidragsunderlaget för det reguljära nybyggnadsstödet. Enligt utskottets mening bör dessutom stödet sättas ned för sådana projekt som inte i sin helhet utförs under bidragsperioden. Samtliga motionsyrkanden avstyrks.
Till betänkandet har fogats sex reservationer.
Propositionerna
Regeringen har i proposition 1994/95:150 bilaga 12 föreslagit att riksdagen upphäver sitt beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 1994/95:234) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet.
Regeringen har i proposition 1994/95:218 föreslagit att riksdagen godkänner vad regeringen förordar om 21. miljöinvesteringar, 22. tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder.
Motionerna
I betänkandet behandlas de med anledning av proposition 1994/95:218 väckta motionerna
1994/95:A50 av Catarina Rönnung och Åke Gustavsson (s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att reglerna för investeringsbidraget för nyproduktion av permanentbostäder bör utformas så att även det arbete som utförs i den byggmaterialindustri som tillverkar fönster, dörrar och trappor ingår i bidragsunderlaget.
1994/95:A52 av Carl Bildt m.fl. (m) vari yrkas 1. att riksdagen avslår regeringens förslag till särskilda investeringsbidrag till bostadsbyggande i enlighet med vad som anförs i motionen, 2. att riksdagen avslår regeringens förslag till stöd till allergisanering m.m. i enlighet med vad som anförs i motionen.
1994/95:A53 av Elver Jonsson m.fl. (fp) vari yrkas 10. att riksdagen avslår regeringens förslag om tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder, 12. att riksdagen avslår regeringens förslag till ett tillfälligt investeringsprogram för att förbättra inomhusmiljön i bostäder och offentliga lokaler, 13. att riksdagen beslutar att införa ett varaktigt allergisaneringsprogram enligt vad i motionen anförts, 14. att riksdagen till ett allergisaneringsprogram i enlighet med i motionen förordad modell anslår 400 000 000 kr.
1994/95:A54 av Mats Odell m.fl. (kds) vari yrkas 4. att riksdagen avslår förslaget om investeringsbidrag till nyproduktion av permanentbostäder.
1994/95:A55 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas 14. att riksdagen godkänner omfattning och inriktning av investeringsprogrammet.
1994/95:A56 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari yrkas 5. att riksdagen beslutar avslå förslaget om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktionen av permanentbostäder i enlighet med vad som anges i motionen.
Skrivelser
Skrivelser med anknytning till de frågor som behandlas i detta betänkande har inkommit från Götenehus, Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund, Industrins Byggmaterialgrupp, Arkitekt- och Ingenjörsföretagen samt Urban Persson, Storfors.
Utskottet
Inledning
Bostadsutskottet behandlade tidigare i vår i sitt betänkande 1994/95:BoU18 förslag i budgetpropositionen samt från allmänna motionstiden 1995 som i vid mening avser byggnaders inomhusmiljö samt miljö- och hälsoaspekter på byggande och boende. Riksdagen fattade beslut i detta ärende den 30 mars.
Bostadsutskottets överväganden i de frågor som behandlas i betänkandet gjordes delvis mot bakgrund av den överenskommelse som träffades mellan regeringen och Miljöpartiet i början av februari i år i vissa arbetsmarknadspolitiska frågor. I denna överenskommelse ingår även att 2 miljarder kronor av sysselsättningsskäl skall avdelas till ett investeringsprogram för att minska arbetslösheten och förbättra inomhusmiljön i bostäder och offentliga lokaler. I proposition 1994/95:218 s. 52--55 lämnas nu förslag om utformningen av ett program för miljöinvesteringar. Vad gäller frågor som faller inom bostadsutskottets beredningsområde lämnas i propositionen även förslag om ett tidsbegränsat investeringsbidrag för att öka nyproduktionen av permanentbostäder.
Proposition 1994/95:218 innehåller ett antal förslag som syftar till en effektivare arbetsmarknadspolitik m.m. Propositionen har hänvisats till arbetsmarknadsutskottet som den 27 april beslutade att till bostadsutskottet överlämna de delar av propositionen samt motionsförslag som avser miljö- och bostadsinvesteringar. Förslag med denna inriktning finns i sex motioner väckta med anledning av propositionen.
I bostadsutskottets betänkande 1994/95:BoU18 tillstyrktes de behandlade regeringsförslagen från budgetpropositionen med ett undantag. I fråga om stödet till radonsanering -- för vilket vissa regeländringar föreslagits av regeringen -- uttalade ett enigt utskott att eventuella beslut om förändringar av villkoren för radonbidrag borde kunna anstå till behandlingen av det aviserade programmet för miljöinvesteringar. I betänkandet föreslog bostadsutskottet vidare riksdagen att göra tillkännagivanden till regeringen avseende: ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende, återanvändning och återvinning i byggandet, elöverkänslighet, samt om utformningen av de ytterligare satsningarna på förbättrad inomhusmiljö.
Det sistnämnda tillkännagivandet avsåg vissa frågor som utskottet ansåg borde beaktas vid utformningen av ett program för miljöinvesteringar. Utskottet framhöll bl.a. att ett nytt program borde samordnas såväl administrativt som i övrigt med redan existerande eller beslutade stödformer.
Ett program för miljöinvesteringar
Regeringens förslag i proposition 218 om ett program för miljöinvesteringar omfattar insatser på flera områden. Ett investeringsbidrag föreslås införas till bostäder i hyres- och bostadsrättshus och vissa lokaler för att avhjälpa brister till följd av fukt eller dålig ventilation. Stöd till egnahem från Fonden för fukt- och mögelskador föreslås utgå enligt delvis ändrade regler. Vidare föreslås bidrag till vissa andra åtgärder som främjar sysselsättning och miljö.
För investeringsbidraget för miljöinvesteringar föreslås i huvudsak följande gälla:
Bidraget skall kunna utgå för bidragsberättigade åtgärder för vilka bindande avtal träffats efter den 1 maj 1995 och före den 1 mars 1996. Slutbesiktning skall ske före den 1 februari 1997. Om starka sysselsättningskäl talar för det, förutsätts avsteg i enskilda fall kunna medges från dessa tidsgränser.
Bidrag utgår för åtgärder i bostäder i hyres- och bostadsrättshus samt för lokaler som används för offentlig eller offentligt stödd verksamhet som riktar sig i första hand till barn och ungdomar, exempelvis daghem, fritidshem och skolor.
Bidrag utgår för åtgärder för att avhjälpa skador och brister till följd av fukt eller dålig luftkvalitet. Bidrag lämnas för kostnaderna för åtgärder som kan anses nödvändiga men också tillräckliga för att byggnaden skall fungera tillfredsställande för sitt ändamål. Dessa krav bör normalt anses vara uppfyllda om de projekterade åtgärderna avser mätbara skador eller brister, grundas på etablerad sund teknik och tar sikte på miljön som helhet inom den berörda delen av byggnaden. Arbetena skall vara upphandlade i konkurrens.
Bidrag lämnas med högst 30 % av kostnaden enligt det lägsta av de anbud som svarar mot upphandlingsunderlaget, med tillägg för nödvändiga utgifter för kontroll och besiktning m.m. Bidrag utgår endast om anbudssumman överstiger 50 000 kronor.
Samordningen med andra stödformer sker genom att det inte blir möjligt att samtidigt erhålla investeringsbidraget och annat statligt stöd för projektet, vare sig i form av investeringsbidrag eller räntebidrag. Det av riksdagen hösten 1994 beslutade bidraget till förbättring av inomhusklimatet i bostäder (SFS 1994:2030) föreslås vad gäller ansökningar som kommer in efter den 1 maj 1995 avgränsas till att gälla enbart egnahem och sådana projekt i hyres- och bostadsrättshus som inte når upp till den ovan nämnda värdegränsen på 50 000 kronor. Vidare föreslås att det av riksdagen i mars 1995 beslutade bidraget till förbättringar av inomhusklimatet i bl.a. skolor och daghem samordnas helt inom ramen för det nu aktuella investeringsbidraget. Denna fråga tas även upp i kompletteringspropositionen där det föreslås att riksdagens beslut att anvisa ett reservationsanslag för detta ändamål upphävs.
Investeringsbidraget föreslås kunna utgå inom en total ram om 1,8 miljarder kronor. Inom denna ram föreslås ca 1,2 miljarder kronor beräknas till bidrag för lokaler och ca 600 miljoner kronor för bostäder i hyres- och bostadsrättshus.
Regeringen avser att uppdra åt AMS och Boverket att samråda om hur medelsramarna skall fördelas mellan länen och hur de arbetsmarknadspolitiska aspekterna bäst skall tillgodoses. Därefter skall Boverket och länsstyrelserna svara för den löpande hanteringen av bidragsansökningarna.
Det befintliga stödet genom Fonden för fukt- och mögelskador för att avhjälpa fukt- och mögelskador i egnahem (se SFS 1993:712) föreslås kunna utgå enligt delvis förändrade regler under samma tid som föreslagits för det ovan redovisade investeringsbidraget. Upp till 40 miljoner kronor -- inom samma medelsram som för investeringsbidraget -- föreslås tillföras fonden för att tillfälligt höja bidragsnivån för egnahem med hög ålderssjälvrisk. Regeringsförslaget innebär att bidragsnivån för egnahem med hög ålderssjälvrisk höjs med 20 % av åtgärdskostnaden, dock högst till 50 % av denna kostnad. Till de bidragsberättigade åtgärderna föreslås därvid även andra åtgärder mot allergier m.m. än vad som föranleds av fukt och mögel få medräknas i samma omfattning som för andra hus.
I proposition 218 föreslås utöver vad som ovan redovisats bidrag till vissa andra åtgärder som främjar sysselsättning och miljö. Inom ramen för investeringsprogrammet föreslås sammanlagt 200 miljoner kronor avsättas för följande insatser.
För bidrag om 25 % till solvärmeanläggningar i bostäder avdelas 56 miljoner kronor.
För bidrag om 30 % för installation av ackumulatortankar för vedeldning i enfamiljshus avdelas högst 60 miljoner kronor.
För insatser inom kulturmiljövården anvisas 30 miljoner kronor. Medlen skall användas för projekt med inriktning på bl.a. traditionella byggnadsmaterial och tekniker, kretsloppsanpassning och återanvändning av material.
För bidrag om 30 % för investeringar i ventilationsanläggningar i allmänna samlingslokaler lämnas stöd till ett sammanlagt belopp av 20 miljoner kronor.
För stöd till vissa demonstrations- och utvecklingsprojekt anvisas 34 miljoner kronor. Regeringen föreslås fördela medlen bl.a. till projekt som stöder en miljöriktig och kretsloppsanpassad utveckling av byggandet. Projekten bör även omfatta en utvärdering av programmets samlade effekter.
Sammantaget innebär de föreslagna åtgärderna för miljöinvesteringar utgifter om 2 miljarder kronor. Dessa medel föreslås anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Anslagsfrågan behandlas av arbetsmarknadsutskottet i betänkandet 1994/95:AU15. Bostadsutskottets fortsatta beredning av regeringens förslag om miljöinvesteringar sker under förutsättning att riksdagen anvisar medel för verksamheten enligt förslaget i proposition 1994/95:218.
Som ovan nämnts lämnas i kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 12 s. 18) förslag om det nyligen beslutade bidraget till förbättring av inomhusklimatet i vissa byggnader. Riksdagen beslutade i mars 1995 att godkänna regeringens förslag i budgetpropositionen om ett sådant bidrag. Samtidigt anvisade riksdagen ett reservationsanslag på 125 miljoner kronor till bidragsverksamheten (prop. 1994/95:100 bil. 13, BoU18, rskr. 234). I proposition 1994/95:218 föreslår regeringen att den i mars beslutade bidragsformen helt skall samordnas med det föreslagna investeringsbidraget för miljöinvesteringar. För detta investeringsbidrag och visst övrigt stöd för miljöinvesteringar föreslås som framgått ovan 2 miljarder kronor anvisas från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Med hänvisning till denna medelsanvisning föreslår regeringen att riksdagen upphäver sitt tidigare beslut att för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet.
Tre motioner har väckts med anledning av regeringens förslag i proposition 218 om miljöinvesteringar.
Moderata samlingspartiet föreslår i sin partimotion 1994/95:A52 yrkande 2 att riksdagen avslår förslaget om ett program för miljöinvesteringar. Motionärerna framhåller bl.a. att regeringen överskattat sysselsättningseffekten av detta förslag och förslaget om bostadsinvesteringar. Även i motion 1994/95:A53 (fp) yrkande 12 föreslås att regeringsförslaget avslås. Motionärerna anser dock att ett allergisaneringsprogram med en annan inriktning bör införas. Man vänder sig mot att det av regeringen föreslagna programmet är alltför begränsat i tiden och att bidragsandelen är för låg. Förslag läggs därför fram om ett permanent allergisaneringsprogram med bidragsnivån 50 % -- yrkande 13 -- för vilket 400 miljoner anslås per budgetår -- yrkande 14.
I partimotionen 1994/95:A55 (v) stöds regeringens program för miljöinvesteringar. Motionärerna förslår dock i motionens yrkande 14, såvitt nu är i fråga, en utvidgning av programmet. Fler åtgärder, t.ex. inriktade på barnens utemiljö, elsanering och förbättring av städmöjligheterna, föreslås kunna få stöd. Därutöver föreslås sammanlagt 1 miljard kronor anvisas från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder fördelat enligt följande: 100 miljoner kronor för utveckling av ekologiskt byggande med inriktning mot bl.a. energiminimering och slutna system för avfall, 150 miljoner kronor för investeringsbidrag för bl.a. miljövänlig isolering och isolerfönster i bostäder och lokaler, 70 miljoner kronor för gång- och cykelbanor, 40 miljoner kronor för renovering av gamla va-system m.m., 100 miljoner kronor för att skydda kultur- och naturmiljön kring det enskilda vägnätet, 170 miljoner kronor för bullerskydd, 50 miljoner kronor i utökat anslag för sanering av förorenad industrimark, 150 miljoner kronor i utökat anslag för icke-statliga kulturlokaler, 70 miljoner kronor i utökat anslag för kulturmiljövård, 100 miljoner kronor i utökat anslag för kulturstödet vid ombyggnad.
Utskottet inleder sina överväganden om förslagen i propositionerna och motionerna om miljöinvesteringsprogrammet med att anknyta till vad som tidigare i vår anfördes i betänkandet 1994/95:BoU18. I detta betänkande behandlades bl.a. ett antal motioner med förslag om olika former av åtgärder för att förbättra inomhusmiljön samt för att uppnå ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende. Utskottet konstaterade att det program med åtgärder för bl.a. allergisanering som regeringen i februari i år hade aviserat låg väl i linje med vad utskottet anfört med anledning av dessa motionsförslag samt med vad i flera motioner föreslagits. I betänkandet föreslogs också, som beskrivits inledningsvis, att riksdagen skulle ge regeringen till känna vad utskottet uttalat i vissa frågor. Utskottet kan nu konstatera att tillkännagivandena till stor del har beaktats i de regeringsförslag som nu är aktuella. Från att riksdagen beslutade om betänkandet BoU18 fram till att regeringen avlämnade proposition 218 har dock mindre än en månad förflutit. I de delar som regeringen ännu inte hunnit ta ställning får det förutsättas att redogörelse och eventuella förslag lämnas i lämpligt sammanhang under det kommande riksdagsåret.
Vad gäller utskottets överväganden och förslag i betänkandet BoU18 om "ett miljö- och hälsoriktigt byggande och boende" samt om "återanvändning och återvinning i byggandet" kan det konstateras att de delvis torde kunna bli tillgodosedda genom de medel som regeringen föreslagit för demonstrations- och utvecklingsprojekt. Inom ramen för de anslagna medlen borde det vara möjligt att ge ett relativt omfattande stöd för bl.a. informations- och referensprojekt med den inriktning som utskottet efterlyst. Regeringsförslaget innebär även att de medel som avsätts för insatser inom kulturmiljövården skall kunna användas för projekt inriktade på kretsloppsanpassning och återanvändning av material.
Vad gäller bidraget till åtgärder mot radon i bostäder föreslog regeringen i budgetpropositionen vissa regeländringar. Bostadsutskottet föreslog emellertid riksdagen i betänkandet BoU18 att inte godkänna de föreslagna förändringarna utan förordade i stället att en analys genomförs av hur bidraget hittills använts och de utförda saneringsåtgärdernas effektivitet. Riksdagen följde utskottet.
I kompletteringspropositionen (prop. 1994/95:150 bil. 12 s. 17) anförs att regeringen mot bakgrund bl.a. av vad bostadsutskottet uttalat avser att låta utvärdera statens och kommunernas olika insatser inom området och effektiviteten hos de åtgärder mot radon i byggnader för vilka stöd nu lämnas. Regeringen anser att stödvillkoren för radonbidrag tills vidare bör hållas oförändrade i avvaktan på resultatet av denna utvärdering.
Mot bakgrund av den osäkerhet som funnits om radonbidragets effektivitet anser utskottet det vara lämpligt att som regeringen föreslår avvakta med vidare överväganden om stödet för radonsanering tills ett bättre beslutsunderlag föreligger. Utskottet förutsätter att riksdagen i lämpligt sammanhang delges slutsatserna av utvärderingen samt de förslag som den kan komma att föranleda.
I ett av tillkännagivandena i betänkandet BoU18 togs frågor om elöverkänslighet upp. Utskottet förordade att vissa åtgärder skulle vidtas för att bedöma omfattningen av problemen och ge underlag för vidare insatser på området. Utskottet efterlyste bl.a. en kartläggning av i vilken utsträckning kommunalt stöd utgår till elsanering och vilken effekt dessa åtgärder har haft. Frågor om elöverkänslighet har inte tagits upp i de nu aktuella propositionerna men utskottet har erfarit att regeringen i dagarna har fattat beslut om att låta genomföra bl.a. en kartläggning av kunskapsläget och av vidtagna åtgärder med den inriktning som utskottet förordat.
Utskottet föreslog slutligen i betänkandet BoU18 ett tillkännagivande om inriktningen av satsningarna på förbättrad inomhusmiljö som mer direkt syftade på det då aviserade programmet för allergisanering m.m. Utskottet kan konstatera att de önskemål som framfördes i betänkandet i denna del till stor del måste anses ha blivit beaktade genom utformningen av programmet för miljöinvesteringar. I betänkandet framhölls bl.a. att insatserna inom ramen för det aviserade programmet borde samordnas såväl administrativt som i övrigt med redan existerande stödformer. Som ovan redovisats har också en sådan samordning skett. Även övriga av utskottet framförda synpunkter på inriktningen av insatserna tycks till stor del ha beaktats vid utformningen av programmet för miljöinvesteringar.
Vad utskottet ovan anfört innebär sammanfattningsvis att regeringens förslag om ett program för miljöinvesteringar måste anses ligga väl i linje med vad utskottet tidigare i vår förordat i angränsande frågor i betänkandet BoU18. Utskottet ser mycket positivt på att arbetet med att åtgärda osunda miljöer i byggnader nu kan påskyndas. Det är synnerligen angeläget att berörda fastighetsägare tar tillfället i akt att avhjälpa de skador och brister som sannolikt ligger bakom många allergiproblem och andra symtom på ohälsa. Prioriteringen av lokaler där barn och ungdomar vistas ter sig också självklar, inte minst mot bakgrund av återkommande rapporter om dåliga miljöer i bl.a. många skolbyggnader.
Det föreslagna stödet för miljöinvesteringar kommer att finansieras från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder. En av utgångspunkterna för stödet är således att uppnå en så stor sysselsättningseffekt som möjligt. En självklar förutsättning måste också vara att det statliga stödet förbehålls projekt som genomförs utan anlitande av s.k. svart arbetskraft. Utskottet förutsätter därför att villkoren för stödet utformas så att denna målsättning förverkligas.
Utskottet tillstyrker med det anförda att riksdagen godkänner vad regeringen i proposition 218 förordat om miljöinvesteringar. Som framgått ovan innefattar detta förslag en samordning med det av riksdagen tidigare beslutade bidraget till inomhusklimatet i vissa lokaler. Riksdagen bör därför, som föreslagits i kompletteringspropositionen, upphäva sitt tidigare beslut att för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet. Utskottet förutsätter därvid att riksdagen på förslag av arbetsmarknadsutskottet kommer att bifalla den av regeringen föreslagna medelsanvisningen till miljöinvesteringsprogrammet från anslaget för arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Utskottets ställningstagande till regeringsförslaget om ett miljöinvesteringsprogram innebär samtidigt att motstående motionsförslag i Moderata samlingspartiets partimotion A52 yrkande 2 och motion A53 (fp) yrkande 12 om avslag på regeringens förslag avstyrks. Även förslagen i motion A53 (fp) yrkandena 13 och 14 om ett varaktigt allergisaneringsprogram avstyrks. Det bör i sammanhanget upplysas om att motionsförslagen om ett årligt anslag på 400 miljoner kronor och en bidragsnivå på 50 % tillsammans innebär att det skulle ta över sju år att uppnå samma nivå på investeringar i saneringsåtgärder som regeringsförslaget kan ge under drygt ett år. Det i motionen framförda förslaget kan därför knappast ses som ett alternativ till regeringsförslaget.
I partimotion A55 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga föreslås som beskrivits ovan en utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet till att även omfatta bl.a. åtgärder i barnens utemiljö samt satsningar om sammanlagt 1 miljard kronor på olika miljöförbättringsåtgärder m.m. Utskottet kan i och för sig instämma i att de föreslagna satsningarna avser angelägna områden. Det kan dock inte anses vara lämpligt att på detta sätt utvidga ramen för vilka åtgärder som kan få del av de medel som i detta sammanhang bedömts kunna anvisas för miljöinvesteringar. Detta skulle begränsa möjligheterna att anslå medel till de åtgärder som på kort sikt trots allt måste anses vara mest angelägna, dvs. åtgärder som riktas mot inomhusmiljöer som är konstaterat ohälsosamma. Vad gäller de områden som i motionen föreslås få ett ytterligare stöd om sammanlagt 1 miljard kronor kan konstateras att de i flera fall redan omfattas av ett utvidgat statligt stöd inom ramen för de investeringssatsningar och ROT-åtgärder som riksdagen beslutade om i december 1994 (prop. 1994/95:25, BoU1y, FiU1, rskr. 145, 146).
Med hänvisning till det anförda avstyrker utskottet Vänsterpartiets partimotion A55 yrkande 14 såvitt nu är i fråga.
Ett program för bostadsinvesteringar
Det låga igångsättandet av nya bostäder under de senaste åren innebär att mycket få bostäder kommer att färdigställas under år 1996. Samtidigt förväntas enligt regeringen det förbättrade arbetsmarknadsläget leda till en ökad bostadsefterfrågan. Därigenom kommer antalet lediga lägenheter att minska. Sammantaget anges detta kunna leda till en regional överhettning med brist på bostäder på vissa håll.
Det föreligger enligt proposition 218 således ett stort behov av åtgärder för att med det snaraste få i gång bostadsbyggandet och därmed förhindra ytterligare negativa effekter både på bostadsmarknaden och inom byggsektorn. Regeringen förordar därför att det för ändamålet tillfälligt införs ett investeringsbidrag för att under en kortare tid stimulera nyproduktion av bostäder. En utgångspunkt anges vara att bidragsgivningen skall ges en inriktning så att den främjar en tidigareläggning av projekt och sänker kostnaden för byggarbetskraften i områden där problemen kan väntas bli särskilt framträdande. Samtidigt bör enligt förslaget bidragsgivningen utformas så att införandet inte stör den redan pågående verksamheten. Mot denna bakgrund förordas att bidraget skall ges följande utformning.
Bidrag lämnas för fakturerade arbetskostnader avseende arbeten som utförs under tiden den 20 april 1995--den 31 december 1996. Projektet i sin helhet skall dock vara avslutat senast vid utgången av juni 1997. Endast arbeten som utförs av personer eller företag med F-skattebevis berättigar till bidrag. I de fall prefabricerade byggelement används bör även arbetskostnaden för tillverkningen av dessa få medräknas. En förutsättning är dock att byggelementen levereras till byggplatsen under den angivna bidragstiden. Bidrag lämnas med 25 % av arbetskostnaden. Bidraget är dock maximerat till 10 % av det schablonberäknade bidragsunderlaget enligt det reguljära statliga nybyggnadsstöd som gäller sedan år 1993 (det s.k. Danellsystemet). Bidraget föreslås dessutom samordnat med det statliga nybyggnadsstödet genom att underlaget för beräkningen av det reguljära stödet minskas med bidragsbeloppet.
Som en ytterligare förutsättning för stöd gäller att statligt nybyggnadsstöd utgår enligt 1993 års regler. Det innebär att projekt som beviljats räntesubventioner enligt äldre regler inte kommer att omfattas av bidragsgivningen. Enligt förslaget bör dock för dessa fall öppnas en möjlighet att byta till det nya Danellsystemet. Begäran om byte måste göras av byggherren senast den 1 oktober 1995.
Stödet skall enligt förslaget handläggas av Boverket och länsstyrelserna.
Bidragsgivningen föreslås begränsad av en ram på 2 miljarder kronor. Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att fördela ramen. För att få underlag för denna fördelning förordas att den senaste dagen för ansökan om bidrag skall sättas till den 1 oktober 1995. Medel för verksamheten föreslås anvisas under anslaget Arbetsmarknadspolitiska åtgärder.
Förslaget om att införa ett tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder avvisas i fem med anledning av propositionen väckta motionsyrkanden.
Även om stödet hade givit de av regeringen förutspådda effekterna på bl.a. sysselsättningen är det enligt Moderata samlingspartiets partimotion A52 oklokt. Det finns enligt motionen i dag inte någon brist på bostäder i stort och allra minst i de områden där arbetslösheten är som mest besvärande. Bidraget riskerar därmed att motverka en nödvändig omstrukturering av byggbranschen. Förslaget bör enligt motionens yrkande 1 därför avvisas.
Att införa nya subventioner till bostadsbyggandet är enligt motion A53 (fp) yrkande 10 felaktigt. Vad som erfordras är i stället en politik som sanerar statsfinanserna och därmed sänker räntan. Enligt motionen är förslaget om ett investeringsbidrag dessutom ojämlikt då det i huvudsak riktas mot en mansdominerad sektor.
I motion A54 (kds) yrkande 4 avvisas förslaget med hänvisning till att byggsektorn måste stabiliseras på en nivå där en naturlig efterfrågan är styrande i stället för politiska beslut om bidrag och subventioner.
Satsning på nyproduktion av bostäder ger enligt Vänsterpartiets partimotion A55 inte den sysselsättningseffekt som regeringen väntar sig. Dessutom anges stödet komma att begränsas till nyproduktion av bostadsrätter i attraktiva lägen i storstadsregionerna. Förslaget bör därför avvisas enligt motionens yrkande 14 såvitt nu är i fråga. I stället föreslås att en satsning görs i de delar av miljonprogrammets områden som är mest segregerade och där boendemiljön är undermålig. Enligt motionen bör ett investeringsstöd införas för att bl.a. upprusta lägenheter och utemiljöer, skapa gemensamhetsutrymmen samt miljöanpassa boendemiljöerna i dessa områden. Stödet skall enligt förslaget utformas som ett 30-procentigt bidrag inom en total ram på 1,5 miljarder kronor.
I Miljöpartiets partimotion A56 yrkande 5 avvisas regeringsförslaget med hänvisning till de i Sverige stora bostadsytorna och till att det inte finns anledning att stimulera byggande för byggandets egen skull. Enligt motionen finns det också en stor risk för att det framför allt blir storstäderna som får del av bidraget. I motionen riktas dessutom invändningar mot att förslaget i första hand innebär en satsning på manliga jobb inom byggbranschen samtidigt som främst kvinnor kommer att avskedas till följd av besparingar inom kommuner och landsting.
Förslaget till investerings- och byggstimulanser välkomnas i motion A50 (s). Däremot riktas i motionen invändningar mot att investeringsbidraget kommer att allokeras till orter med en existerande eller förväntad bostadsbrist. Enligt motionen är det angeläget att reglerna för bidraget utformas så att sysselsättningseffekterna även kommer små orter i mindre tättbefolkade områden till del. Även det arbete som utförs i den byggmaterialindustri som tillverkar fönster, dörrar och trappor föreslås därför ingå i bidragsunderlaget.
Med anledning av vad som i proposition och motioner föreslagits om ett investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder vill utskottet anföra följande.
Utgångspunkten för förslaget i propositionen är dels de svårigheter som kan förutses på bostadsmarknaden vid en fortsatt låg bostadsproduktion och en ökande efterfrågan på bostäder, dels den vikande byggsysselsättningen. Enligt regeringens uppfattning talar både bostadspolitiska och sysselsättningspolitiska skäl för att åtgärder måste vidtas. Utskottet delar denna uppfattning. I enlighet med förslaget i propositionen bör därför ett tillfälligt investeringsbidrag för att stimulera nyproduktionen av permanentbostäder införas.
För att det nu förordade stödet skall ge den eftersträvade effekten bör det begränsas i tiden i enlighet med vad regeringen föreslagit. Det innebär att bidrag bör lämnas för projekt som utförs under tiden den 20 april 1995--den 31 december 1996. Dessutom bör gälla att projektet skall vara avslutat senast vid utgången av juni 1997. För byggprojekt som inte i sin helhet utförs under den angivna bidragstiden bör stödet sättas ned. Endast projekt som både påbörjas och avslutas under bidragstiden bör sålunda komma i fråga för maximalt bidrag. Det bör ankomma på regeringen att närmare utforma de regler m.m. som erfordras för att åstadkomma den nu förordade jämkningen av stödet.
Den av regeringen föreslagna konstruktionen av investeringsbidraget innebär att bidraget skall baseras på de arbetskostnader som avser arbeten under bidragstiden. Det innebär bl.a. att bidraget ges en mera direkt koppling till den sysselsättning som det genererar. Stödets sysselsättningspolitiska profil framstår därmed mycket tydligt. Samtidigt bör det framhållas att bidraget också syftar till att förbättra tillgången på bostäder i orter med bostadsbrist eller där en sådan brist hotar. Det kan enligt utskottets mening bl.a. mot bakgrund härav finnas anledning att närmare överväga bidragets utformning. En strävan i detta sammanhang bör vara att utforma stödet så att det blir lätt för den enskilde att beräkna och administrativt enkelt att hantera. Enligt utskottets mening bör mot bakgrund härav en något annorlunda bidragskonstruktion än den av regeringen förordade väljas.
En förutsättning för bidrag är att statligt nybyggnadsstöd enligt 1993 års regler utgår. Det innebär bl.a. att ett bidragsunderlag kommer att beräknas för de projekt som blir aktuella för investeringsstöd. Detta bidragsunderlag ligger sedan till grund för det reguljära statliga nybyggnadsstödet. Det framstår enligt utskottets mening mot bakgrund härav som lämpligt att också basera det tillfälliga investeringsbidraget på detta bidragsunderlag. Investeringsbidraget bör sålunda utgå som en andel av bidragsunderlaget för nybyggnadsstödet. En förutsättning för stöd bör dock vara att stödet förbehålls projekt som genomförs utan att s.k. svart arbetskraft anlitas. Utskottet förutsätter därför att villkoren för stödet utformas så att denna målsättning förverkligas.
I regeringsförslaget har investeringsstödet maximerats till 10 % av det schablonberäknade bidragsunderlaget enligt det reguljära statliga nybyggnadsstödet. För att den nu förordade bidragskonstruktionen inte i något fall skall ge ett sämre utfall bör enligt utskottets mening bidragsnivån generellt bestämmas till 10 % av bidragsunderlaget. I likhet med vad regeringen föreslagit bör dessutom underlaget för nybyggnadsstödet reduceras med bidragsbeloppet.
Vad i propositionen i övrigt föreslagits beträffande sista tidpunkt för ansökan samt rambegränsning av bidragsgivningen m.m. tillstyrks av utskottet.
Sammanfattningsvis innebär det ovan anförda att utskottet ställer sig bakom förslaget om att införa ett tillfälligt investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder. För att förenkla bidragshanteringen m.m. förordar dock utskottet att bidraget skall utgå med 10 % av bidragsunderlaget för det reguljära nybyggnadsstödet. Enligt utskottets mening bör dessutom stödet sättas ned för sådana projekt som inte i sin helhet utförs under bidragsperioden.
Vad utskottet nu med anledning av regeringens förslag anfört om ett investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att partimotionerna A52 (m) yrkande 1, A55 (v) yrkande 14, såvitt nu är i fråga, och A56 (mp) yrkande 5 samt motionerna A50 (s), A53 (fp) yrkande 10 och A54 (kds) yrkande 4 avstyrks.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet att riksdagen a) godkänner vad regeringen i proposition 1994/95:218 förordat om miljöinvesteringar och avslår motionerna 1994/95:A52 yrkande 2 samt 1994/95:A53 yrkandena 12, 13 och 14, b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet, res. 1 (m) res. 2 (fp)
2. beträffande en utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet att riksdagen avslår motion 1994/95:A55 yrkande 14 i motsvarande del, res. 3 (m) - motiv. res. 4 (v)
3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder att riksdagen med anledning av proposition 1994/95:218 och med avslag på motionerna 1994/95:A50, 1994/95:A52 yrkande 1, 1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4, 1994/95:A55 yrkande 14, detta yrkande i motsvarande del, samt 1994/95:A56 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört. res. 5 (m, fp, mp, kds) res. 6 (v)
Stockholm den 18 maj 1995
På bostadsutskottets vägnar
Knut Billing
I beslutet har deltagit: Knut Billing (m), Lennart Nilsson (s), Rune Evensson (s), Britta Sundin (s), Marianne Carlström (s), Sten Andersson (m), Lars Stjernkvist (s), Ingrid Skeppstedt (c), Lena Larsson (s), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Lilian Virgin (s), Owe Hellberg (v), Inga Berggren (m), Anders Ygeman (s), Ulla-Britt Hagström (kds) och Bodil Francke Ohlsson (mp).
Reservationer
1. Miljöinvesteringsprogrammet (mom. 1)
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet inleder" och på s. 9 slutar med "till regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:
Det råder ingen tvekan om att det ökande antalet allergier och andra effekter av osunda miljöer utgör ett stort samhällsproblem. Åtgärder bör vidtas på flera områden för att minska riskerna för ohälsa till följd av skador och brister i den byggda miljön. Det lappverk av nya bidragsformer som föreslås i proposition 218 utgör dock knappast en lösning på problemen. Ansvaret för att en bostad eller en lokal inte är hälsovådlig vilar självklart i första hand på fastighetsägaren. Det finns redan i dag lagar och bestämmelser som klart slår fast detta ansvar. Det finns också statligt stöd till vissa typer av åtgärder som bedömts som särskilt angelägna. En utvidgning av stödfloran riskerar snarast att leda till att vissa fastighetsägare undandrar sig sitt ansvar och i stället avvaktar nya stöd i stället för att omgående åtgärda bristerna. Det bör exempelvis inte accepteras att många kommuner ger sig själva dispens från de krav som finns i bestämmelserna om den obligatoriska ventilationskontrollen.
Utskottet förordar således att gällande lagar och förordningar på området tillämpas i stället för att samhället inför nya tillfälliga subventioner. Att dessa sedan införs i ett samhällsekonomiskt allvarligt läge gör inte saken bättre.
Det är självklart även angeläget att fastighetsägarna ges rimliga förutsättningar för att ta ett långsiktigt ansvar för den egna fastigheten. Det finns således anledning för riksdagen att i andra sammanhang återkomma till förslag om förändrade villkor i detta avseende. När frågor om allergier och ohälsa övervägs måste också de enskilda individernas ansvar beaktas. Olika rapporter tyder på att faktorer som har samband med hushållens levnadsmönster är starkt bidragande till det ökande antalet allergier.
Utskottet ställer sig sammanfattningsvis avvisande till att införa ett nytt program för miljöinvesteringar och tillstyrker således avslagsförslaget i Moderata samlingspartiets partimotion A52 yrkande 2. Det bör i sammanhanget också framhållas att den av regeringen angivna sysselsättningseffekten av programmet sannolikt är starkt överdriven. I Moderata samlingspartiets partimotion redovisas en rimligare bedömning av effekten av denna typ av åtgärder.
Vad utskottet nu förordat innebär att även förslagen i motion A53 (fp) om ett alternativt allergisaneringsprogram avstyrks.
Utskottet tillstyrker däremot regeringens förslag i kompletteringspropositionen om att riksdagen bör upphäva sitt tidigare beslut om att anslå medel till ett nytt bidrag till förbättring av inomhusmiljön i vissa lokaler. Förslag om att införa ett sådant bidrag avvisades i en reservation från Moderata samlingspartiet redan i betänkandet BoU18 tidigare i vår.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet att riksdagen a) med anledning av motion 1994/95:A52 yrkande 2 avslår vad regeringen i proposition 1994/95:218 förordat om miljöinvesteringar samt motion 1994/95:A53 yrkandena 12--14, b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet,
2. Miljöinvesteringsprogrammet (mom. 1)
Erling Bager (fp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar med "Utskottet inleder" och på s. 9 slutar med "till regeringsförslaget" bort ha följande lydelse:
Under lång tid har det växande problemen med allergier, speciellt bland barn och ungdomar, diskuterats utan att man från samhällets sida vidtagit tillräckliga åtgärder. Allergier har utvecklats till något av en folksjukdom som uppemot tre miljoner svenskar lider av i dag. Två av fem barn är drabbade av någon form av symtom. Utskottet är därför positivt inställt till regeringens förslag om ett program för miljöinvesteringar och allergisanering så till vida att förslaget visar att det numera finns en bred insikt i allergiproblemens omfattning och allvar.
Utskottet instämmer dock i den kritik som framförs i motion A53 (fp) mot den av regeringen valda inriktningen och utformningen av programmet för miljöinvesteringar. Det föreslagna programmet har påtagliga brister speciellt vad gäller varaktigheten av stödet och stödnivån.
Programmet är alltför begränsat i tiden för att kunna ge de varaktiga resultat som är nödvändiga på detta område. Orsakerna till en stor del av dagens problem med fukt och mögel i bostäder och olika lokaler står att finna i ett alltför tidspressat och forcerat byggande. Det föreligger därför en påtaglig risk att det genomförs bristfälliga reparationsåtgärder och byggs in nya fel om tidsramen för stödet sätts så snäv som regeringen föreslår. Kommuner och andra fastighetsägare måste ges den tid det behövs för att projektera och genomföra långsiktigt hållbara åtgärder.
Den stödnivå på högst 30 % som föreslås av regeringen kan leda till att vissa fastighetsägare avstår från att genomföra en sanering. Genomförandet av allergisanering i bl.a. skolor och daghem får självklart inte bli beroende av den ekonomiska situationen i olika kommuner. Stödnivån bör därför höjas och bestämmas till 50 % av kostnaden.
Vad utskottet ovan anfört innebär att riksdagen bör avslå regeringens förslag om miljöinvesteringar samt motion A52 (m) yrkande 2 där tanken på ett statligt stöd helt avvisas. Utskottet anser att riksdagen i stället bör ställa sig bakom ett allergisaneringsprogram med den omfattning som föreslagits i motion A53 (fp) yrkandena 12--14. Ett permanent program för allergisanering bör således inrättas och 400 miljoner kronor anslås för detta ändamål under budgetåret 1995/96. Det bör ankomma på regeringen att utforma de närmare villkoren för ett program i enlighet med vad utskottet nu förordat. Förslaget i kompletteringspropositionen om att samordna ett allergisaneringsprogram med det tidigare beslutade bidraget till förbättring av inomhusmiljön i vissa lokaler bör bifallas.
dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1. beträffande miljöinvesteringsprogrammet att riksdagen a) med anledning av motion 1994/95:A53 yrkandena 12--14, avslår vad regeringen i proposition 1994/95:218 förordat om miljöinvesteringar samt motion 1994/95:A52 yrkande 2 och till Allergisaneringsprogrammet för budgetåret 1995/96 anslår ett förslagsanslag på 400 000 000 kr, b) med bifall till proposition 1994/95:150 bilaga 12 upphäver riksdagens beslut (bet. 1994/95:BoU18, rskr. 234) att för budgetåret 1995/96 anvisa ett reservationsanslag till Bidrag till förbättring av inomhusklimatet,
3. En utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet (mom. 2, motiveringen)
Under förutsättning av bifall till reservation 1
Knut Billing, Sten Andersson, Stig Grauers och Inga Berggren (alla m) anser att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I partimotion" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Utskottet har ovan avstyrkt regeringens förslag om ett program för miljöinvesteringar. I partimotion A55 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga föreslås att det utöver regeringsförslaget inrättas ytterligare ett antal stödformer till en kostnad av 1 miljard kronor. Motionen avstyrks.
4. En utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet (mom. 2)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 9 börjar med "I partimotion" och slutar med "i fråga" bort ha följande lydelse:
Det är synnerligen angeläget att de av regeringen föreslagna och av utskottet ovan tillstyrkta satsningarna på miljöinvesteringar verkligen kommer till stånd i den omfattning som förutsatts. För att säkerställa att kommunerna fullt ut kan använda stödet bör vissa kompletteringar göras vad avser vilka åtgärder som skall vara stödberättigade, enligt vad som föreslås i Vänsterpartiets partimotion A55. Även förslaget i denna motion om ytterligare satsningar på olika miljöinvesteringar om sammanlagt 1 miljard kronor under nästa budgetår bör vinna riksdagens bifall. I det rådande arbetsmarknadspolitiska läget ger satsningar på detta område såväl samhällsekonomisk som miljömässig utdelning både på kort och lång sikt.
Utskottet förordar således att även åtgärder bl.a. för förbättring av barns utemiljö, elsanering, förbättring av städmöjligheter och utbildningsfrågor omfattas av investeringsbidraget.
För att utveckla ett ekologiskt byggande med energiminimering, slutna system för avfall, förnyelsebara energisystem m.m. bör 100 miljoner kronor anslås. Energibehovet i bostäder och servicelokaler bör minskas genom miljövänlig isolering, moderna isolerfönster, energieffektivare belysning, värmepannor med hög verkningsgrad, energisnål apparatur m.m. För ett investeringsbidrag till denna typ av åtgärder bör 150 miljoner kronor anslås. Energieffektivisering inom kommunikationssektorn kan uppnås genom bättre planering av gång- och cykelbanor. För detta ändamål bör 70 miljoner kronor anslås.
Renoveringen av gamla va-system bör påskyndas, liksom investeringar i mer kretsloppsbaserade anläggningar och anläggningar i våtmarker. Stödet till denna typ av åtgärder bör ökas med 40 miljoner kronor. För att skydda och utveckla kultur- och naturmiljön kring det enskilda vägnätet bör 100 miljoner kronor anslås. Bullerskyddet kring vägar och järnvägar behöver förbättras. Ett anslag om 170 miljoner kronor bör bestämmas för ändamålet. Möjligheten att ge stöd för sanering av förorenad industrimark bör förbättras genom att ytterligare 50 miljoner kronor anslås.
Flera former av statligt stöd inom kulturområdet behöver förstärkas. Anslagen bör höjas med 150 miljoner kronor för icke-statliga kulturlokaler, med 70 miljoner kronor för kulturmiljövård och med 100 miljoner kronor för kulturstödet vid ombyggnad.
Vad utskottet ovan anfört med anledning av partimotionen A55 (v) yrkande 14 såvitt nu är i fråga, bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 2. beträffande en utvidgning av miljöinvesteringsprogrammet att riksdagen med anledning av motion 1994/95:A55 yrkande 14 i motsvarande del som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,
5. Investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder (mom. 3)
Knut Billing (m), Sten Andersson (m), Stig Grauers (m), Erling Bager (fp), Inga Berggren (m), Ulla-Britt Hagström (kds) och Bodil Francke Ohlsson (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utgångspunkten för" och på s. 12 slutar med "4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
I genomsnitt disponerar i dag varje svensk en bostadsyta som torde vara bland de största internationellt sett. Samtidigt står omkring 50 000 lägenheter tomma därför att de saknar boende. Det är enligt utskottets mening mot denna bakgrund som förslaget att stimulera nyproduktionen av bostäder bör ses. I sammanhanget måste även det statsfinansiella läget vägas in. Sammantaget leder detta utskottet till slutsatsen att de av regeringen förordade stimulanserna av nyproduktionen av bostäder varken är nödvändiga eller lämpliga. I enlighet med förslagen i partimotionerna A52 (m) yrkande 1 och A56 (mp) yrkande 5 samt motionerna A53 (fp) yrkande 10 och A54 (kds) yrkande 4 bör förslaget därför avvisas. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att motion A50 (s) samt partimotionen A55 (v) yrkande 14, såvitt nu är i fråga, avstyrks.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder att riksdagen med bifall till motionerna 1994/95:A52 yrkande 1, 1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4 och 1994/95:A56 yrkande 5 samt med avslag på motionerna 1994/95:A50 och 1994/95:A55 yrkande 14, detta yrkande i motsvarande del, avslår proposition 1994/95:218.
6. Investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder (mom. 3)
Owe Hellberg (v) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 11 börjar med "Utgångspunkten för" och på s. 12 slutar med "4 avstyrks" bort ha följande lydelse:
Det kan, som framhålls i Vänsterpartiets partimotion A55, starkt ifrågasättas om den av regeringen förordade satsningen på nyproduktion av bostäder ger den förutsedda effekten på byggsysselsättningen. Nybyggnadsprojekt fordrar lång förberedelsetid. De är dessutom mindre sysselsättningsintensiva än t.ex. ROT-projekt. I en situation med stor byggarbetslöshet och därmed ett stort behov av sysselsättningsskapande åtgärder talar sålunda övervägande skäl för att erforderliga satsningar bör avse andra åtgärder än nyproduktion av bostäder. Redan av detta skäl bör förslaget enligt utskottets mening avvisas. Med den utformning stödet föreslagits få är risken dessutom uppenbar att det kommer att begränsas till nyproduktion av bostadsrätter i attraktiva lägen i storstadsregionerna. Stödet kommer därmed inte att ge någon eller endast liten stimulans i de delar av landet där byggarbetslösheten är som störst.
I stället för det av regeringen förordade stödet till nyproduktion av bostäder bör enligt utskottets mening åtgärder vidtas som riktar sig mot det befintliga bostadsbeståndet. Förutom att åtgärder med denna inriktning är mer sysselsättningsintensiva medverkar de till att bevara och utveckla dagens bostadsområden. Inte minst viktigt är detta med avseende på problem som i dag finns i många av de s.k. miljonprogramsområdena. I enlighet med förslaget i Vänsterpartiets partimotion A55 bör därför en satsning göras på de delar av miljonprogrammets områden som är mest segregerade och där boendemiljön är undermålig. Även enligt utskottets mening bör sålunda ett investeringsstöd införas för att bl.a. upprusta lägenheter och utemiljöer, skapa gemensamhetsutrymmen samt miljöanpassa boendemiljöerna i dessa områden. Stödet bör utformas som ett 30-procentigt bidrag inom en total ram på 1,5 miljarder kronor.
Vad utskottet nu med bifall till Vänsterpartiets partimotion A55 yrkande 14, såvitt nu är i fråga, anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna. Utskottets ställningstagande i denna del innebär att regeringens förslag samt motionerna A50 (s), A52 (m) yrkande 1, A53 (fp) yrkande 10, A54 (kds) yrkande 4 och A56 (mp) yrkande 5 avstyrks.
dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse 3. beträffande investeringsbidrag för nyproduktion av bostäder att riksdagen med bifall till motion 1994/95:A55 yrkande 14, detta yrkande i motsvarande del, och med avslag på proposition 1994/95:218 samt motionerna 1994/95:A50, 1994/95:A52 yrkande 1, 1994/95:A53 yrkande 10, 1994/95:A54 yrkande 4 och 1994/95:A56 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.