Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa

Betänkande 1994/95:JoU4

Jordbruksutskottets betänkande 1994/95:JOU04

Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation
• Bilaga

1994/95
JoU4

Sammanfattning

I betänkandet behandlas skrivelse 1993/94:252 där regeringen
redovisar det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på
miljöområdet som har lämnats till länderna i Central- och
Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94. Utskottet behandlar även
två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1994. Utskottet
har inget att erinra mot regeringens redovisning. Med hänvisning
bl.a. till de åtgärder som anges i skrivelsen avstyrks
motionsyrkandena.

Utrikesutskottet har inkommit med yttrande över skrivelsen.

Till betänkandet har fogats en reservation (v, mp).

Skrivelsen

Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har genom
skrivelse 1993/94:252 berett riksdagen tillfälle att ta del av
regeringens redovisning av det statliga finansiella stöd och
övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats till länderna i
Central- och Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen ger regeringen en redovisning av det statliga
finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats
till länderna i Central- och Östeuropa budgetåren
1990/91--1993/94 (prop. 1989/90:100 bil. 5, bet. UU15,
rskr. 223, prop. 1990/91:100 bil. 5, bet. UU15, rskr. 242,
prop. 1991/92:100 bil. 4, bet. UU16, rskr. 233, prop.
1992/93:99, bet. JoU11, rskr. 138, prop. 1992/93:179,
bet. JoU19, rskr. 361). Central- och Östeuropa omfattar i
skrivelsen närområdet, dvs. Estland, Lettland, Litauen, Polen
och delar av nordvästra Ryssland utom på kärnsäkerhets- och
strålskyddsområdet då även Ukraina, Vitryssland och Kazakstan
ingår. Skrivelsen tar mer fördjupat upp frågor om genomförandet
och redovisar det internationella samarbete som rör miljöområdet
och som har relevans för det svenska miljöbiståndet till
Central- och Östeuropa. Skrivelsen innehåller också en bilaga
som upptar hittills beslutade åtgärder. För budgetåret 1994/95
har ytterligare medel anvisats (prop. 1993/94:100 bil. 4,
bet. UU16, rskr. 215, prop. 1993/94:100 bil. 13, prop.
1993/94:100 bil. 15, bet. JoU15, rskr. 209).

Motioner

Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994

1993/94:Jo643 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en långsiktig
plan och finansieringsform för Östersjöns bevarande.

1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att inrätta ett Östersjöinstitut.

Yttrande

Utrikesutskottet har avgett yttrande över skrivelsen, se
bilaga.

Utskottet

Utskottet anger i det följande endast huvudpunkterna i
skrivelsen och hänvisar i övrigt till regeringens redovisning.

Skrivelsen

Åtgärdsprogrammet för Östersjön

De största insatserna vad gäller miljöbistånd går till
åtgärdsprogrammet för Östersjön.

De totala kostnaderna har beräknats till 18 miljarder ecu
(ca 150 miljarder kronor), där cirka hälften är kostnader för
att åtgärda utsläppskällorna och resten en uppskattning av
kostnaden för kunskapsuppbyggnad, stärkande av institutionella
åtgärder samt ökad miljökunskap. Kostnaderna är framför allt
hänförliga till insatser i de baltiska länderna, Polen och
Ryssland samt forna Östtyskland. Största delen av kostnaderna är
lokala kostnader, dvs. sådana som betalas med inhemska medel. Av
programmets totala kostnader för investeringar har hittills
2,78 miljarder ecu avsatts. Ca 1,5 miljarder ecu avser lokala
insatser i västländerna. Sverige har hittills bidragit med
250 miljoner kronor i finansiellt stöd till insatser inom
åtgärdsprogrammet till länderna i Central- och Östeuropa. För
budgetåret 1994/95 har riksdagen beslutat om ytterligare
126,3 miljoner kronor till programmet samt 10 miljoner kronor
i bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring, där
övervägande del går till programmet.

Programmets komponenter utgörs av

Förvaltningsstöd (miljöpolitik, lagar och regleringar)
Kunskapsöverföring
Investeringar i infrastruktur, dvs. såväl punktkällor i form
av utsläpp från reningsverk och djurfarmer som läckage från
jordbruket
Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker
Ökad miljömedvetenhet och miljöutbildning.

Förvaltningsstöd

Budgetåren 1992/93 och 1993/94 (prop. 1992/93:99, JoU11,
rskr. 138 och prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361) disponerar
Statens naturvårdsverk totalt 14 miljoner kronor för bilateralt
förvaltningsstöd och kunskapsöverföring. Naturvårdsverkets stöd
kompletterar det stöd som ges genom Beredningen för
tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).

Kunskapsöverföring inom jordbruket

För miljöinsatser på jordbruksområdet har 25 miljoner kronor
anvisats till insatser i Estland, Lettland, Litauen, Polen och
Ryssland (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138). Ansvaret för
programmet har tilldelats Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Målsättningen är att minska läckaget av växtnäring från
jordbruket såväl till Östersjön som till lokala yt- och
grundvattentäkter.

Investeringar i avloppsreningsanläggningar

Insatser i avloppsreningsverk bedöms vara en av de mera
kostnadseffektiva åtgärderna för att förbättra Östersjöns miljö.
Förutom som finansiellt stöd kan stödet utgå som lån och som
gåvomedel. De fyra deltagande utvecklingsbankerna (Världsbanken,
Europeiska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken och
Nordiska investeringsbanken) bistår också med extern
finansiering i form av lån.

108 miljoner kronor har avsatts för finansiellt stöd till en
eller flera avloppsreningsanläggningar i de baltiska länderna
(prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138). För akuta insatser och
för hjälp med upprättande av en finansiell plan vid
avloppsreningsverket i Riga har Stockholm Vatten AB erhållit
5 miljoner kronor av dessa medel.

Regeringen har avsatt ca 50 miljoner kronor av 1993/94 års
medel för miljöinsatser i Östersjöregionen (prop. 1992/93:179,
JoU19, rskr. 361) för stöd till i första hand
projektförberedelser.

Inför budgetåret 1994/95 har regeringen i
proposition 1993/94:100 bilaga 15 (JoU15, rskr. 209) föreslagit
stöd om ytterligare 126,3 miljoner kronor för finansiellt stöd
till framför allt avloppsreningsanläggningar. Regeringen avser
att ge BITS i uppdrag att ta fram förslag för ca 100 miljoner
kronor till investeringar som företrädesvis skall ske genom
samfinansiering med de multilaterala
finansieringsinstitutionerna där de svenska medlen i form av
gåva, mjuka lån etc. bidrar till att mobilisera annat kapital.

Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker

Sverige finansierar tillsammans med EU:s LIFE-program projekt
som skall leda till att skötselplaner för kustlaguner och vikar
i länderna i Central- och Östeuropa tas fram. Den totala
kostnaden är ca 4,5 miljoner kronor, varav Sverige finansierar
600 000 kr.

Energieffektivisering och satsning på förnybar energi m.m.

Trafik

Riksdagen har beslutat att inom ramen för samarbetet om trafik
och miljö i Östersjöregionen, Baltic Sea Conference of Ministers
of Transport, skall 15 miljoner kronor avsättas för
finansiering av svenska punktinsatser i syfte att stärka
kollektivtrafiken (prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Inom
ramen för ovan nämnda konferens har tre arbetsgrupper arbetat.
En med trafiksäkerhet, en med infrastruktur och en med trafik
och miljö, där Sverige har ansvaret.

Sammantaget konstaterar arbetsgruppen för trafik och miljö att
det krävs flera olika åtgärder för att uppnå ett miljöanpassat
transportsystem:

bättre utnyttjande av befintlig teknik och teknisk utveckling,
effektivare utnyttjande av existerande kapacitet i
infrastrukturen,
övergång till mer miljövänliga transportsätt och
reducering av antalet transporter.

I syfte att på längre sikt stärka kollektivtrafiken i de
baltiska länderna skall medel avsättas till en studie om
anpassade kollektivtrafiksystem.

Energi

I samband med behandlingen av proposition 1992/93:99 Vissa
åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen (JoU11,
rskr. 138) anvisade riksdagen 45 miljoner kronor på
tilläggsbudget 1992/93 för att stödja ett miljöanpassat
energisystem i Baltikum.

Åtgärder som bidrar till energieffektivisering och ökat
utnyttjande av förnybara energislag i Central- och Östeuropa bör
ses som en viktig del av en svensk klimatstrategi för att minska
koldioxidutsläpp. Riksdagen har beslutat att för budgetåret
1993/94 anvisa 95 miljoner kronor för detta program i samband
med behandlingen av klimatpropositionen våren 1993. Regeringen
har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 13)
föreslagit att 87,5 miljoner kronor anvisas för budgetåret
1994/95 för det fortsatta arbetet med detta program.

Syftet från svensk sida är främst att reducera
koldioxidutsläppen från energisystem i Baltikum och Östeuropa.
Stödet disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket
(NUTEK). Programmets övergripande syfte är att minska
klimatpåverkan genom energieffektiviseringsåtgärder och ett ökat
utnyttjande av förnybara energislag. Eftersom insatserna i
programmet har utformats med sikte på att åstadkomma en
demonstrationseffekt, som resulterar i följdprojekt finansierade
med nationella medel, har ett grundläggande krav varit att
projekten kan motiveras ekonomiskt med de förutsättningar som
gäller i det mottagande landet. Efter en inledande fas med
tyngdpunkten i de baltiska staterna kommer nu insatserna att
utvidgas till andra central- och östeuropeiska områden bl.a.
Polen och västra Ryssland. Programmet kommer enligt NUTEK att
inriktas mot projekt som normalt inte täcks av andra
internationella finansiärer som exempelvis Världsbanken och
Europeiska utvecklingsbanken.

Kärnsäkerhet och strålskydd

Kärnsäkerhet

Vid G 7:s toppmöte i München sommaren 1992 lades principerna
för kärnsäkerhetsstödet till Östeuropa och det forna
Sovjetunionen fast genom följande utgångspunkter:

alla aktiviteter skall avse fredliga syften och
mottagarstaterna förväntas vara anslutna till
icke-spridningsfördraget (NPT),
ansvaret för kärnsäkerheten åvilar den som driver kärntekniska
anläggningar,
mottagarländerna skall tillskapa en lagstiftning som
säkerställer en klar fördelning av ansvaret mellan den som
driver kärntekniska anläggningar och de organ som skall utöva
säkerhetstillsyn av verksamheten.

Sverige har anslutit sig till G 7:s principer för
kärnsäkerhetsstödet till Östeuropa. Sverige verkade tillsammans
med de övriga nordiska länderna aktivt för att upprätta den
multilaterala kärnsäkerhetsfonden, NSA (Nuclear Safety Account),
under Europeiska utvecklingsbankens administration. Genom NSA
har 1,2 miljarder kronor hittills mobiliserats för allmänt
säkerhetshöjande insatser. Sverige har hittills bidragit med
60 miljoner kronor till fonden. Det svenska stödet och
samarbetet riktas främst till Litauen. Stödet omfattar
10 miljoner kronor budgetåret 1991/92; 65 miljoner kronor
1992/93 och 47 miljoner kronor 1993/94. Statens
kärnkraftinspektion, SKI, är den myndighet som kanaliserar
insatserna till Litauen och Ignalina. SKI har också upprättat
program för arbete med förbättrad kontroll av hantering av
kärnämne i Kazakstan, Ukraina och Vitryssland.

Genom svenskt initiativ, bl.a. inom Internationella
atomenergiorganet IAEA, G 24 (OECD-länderna) och NSA har
atomansvarsfrågan lyfts fram, och det pågår för närvarande ett
intensivt internationellt arbete med att få en så stor
anslutning som möjligt till befintliga konventioner på området
och att få berörda länder att införa relevant nationell
lagstiftning.

I de västeuropeiska länderna bygger lagstiftningen och
skadeståndsansvaret gentemot tredje man vid en atomolycka på
1960 års Pariskonvention och 1963 års tilläggskonvention, den
s.k. Brysselkonventionen. En annan konvention, den s.k.
Wienkonventionen om civilrättsligt ansvar för atomskada, som
vilar på samma huvudprinciper som Pariskonventionen, är öppen
för anslutning för alla stater. Ett särskilt protokoll, det s.k.
Joint Protocol, rörande tillämpningen av Wien- och
Pariskonventionerna om atomansvar länkar samman de båda
konventionerna. Litauen och Estland har nyligen anslutit sig
till Wienkonventionen och ytterligare några östländer överväger
för närvarande anslutning.

För budgetåret 1994/95 har regeringen föreslagit sammanlagt
73,5 miljoner kronor för kärnsäkerhetssamarbete
(prop. 1993/94:100 bil. 4 och bil. 15).

Kunskapsöverföring och tekniskt bistånd

Statens naturvårdsverk

Inom ramen för de medel som Naturvårdsverket disponerar för
förvaltningsstöd m.m. (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138,
prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361) bedrivs projekt i
Baltikum och Polen om bl.a. stöd till kartläggning och
inventeringar för avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Stöd ges
också till uppbyggnad av två stationer i Litauen och Ryssland
inom det europeiska nätet av luftövervakningsstationer,
EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme). Målet
är att man skall uppnå och bibehålla internationellt accepterad
mätstandard vid dessa stationer.

BITS

I BITS:s uppdrag ligger att genom kunskapsöverföring stödja
den politiska och ekonomiska reformprocessen och åtgärder för
att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. BITS stöd till
miljösektorn har utformats för att om möjligt komplettera
pågående arbete inom HELCOM och, vad gäller Baltikum, de
regeringsavtal som har tecknats med resp. land.

Regeringen har inlett en biståndsverksamhet på
lantmäteriområdet. Insatserna utförs främst av Lantmäteriverket
och Centralnämnden för fastighetsdata genom tjänsteexportbolaget
Swedesurvey AB samt Satellitbild AB. Finansieringen har från
svenskt håll skett genom BITS och Svenska Institutet. Sverige
lämnar stöd på lantmäteriområdet till Central- och Östeuropa
även via UN-CE, FN:s ekonomiska kommission för Europa.

Sammanfattningsvis uppgår den beslutade samlade svenska
insatsen på lantmäteri- och fastighetsdataområdet sedan år 1990
till ca 60 miljoner kronor. Mångdubbelt större insats har
gjorts från mottagarländernas sida.

SIDA

SIDA fördelar medel till enskilda organisationer, bl.a.
Naturskyddsföreningen, för samarbetsprojekt som syftar till att
bygga upp olika slags organisationer i mottagarländerna.

Totalt har enskilda organisationers insatser på miljöområdet,
antingen som miljöprojekt eller projekt med miljökomponenter,
erhållit stöd med drygt 26 miljoner kronor.

Motionerna

Vänsterpartiet begär i motion Jo643 yrkande 5 förslag om en
långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns bevarande.
Enligt motionären i motion A466 från samma parti yrkande 4 bör
ett Östersjöinstitut inrättas i Blekinge med uppgift att bl.a.
främja kunskaperna om och utbytet med Östeuropa.

Utskottets överväganden

Utrikesutskottet anför i sitt yttrande över skrivelsen bl.a.
att miljövårdsinsatser av olika slag, genom den inriktning av
Sveriges östsamarbete som riksdagen lagt fast, utvecklats till
en prioriterad samarbetsform. Utskottet har redan tidigare
kunnat konstatera att värdefulla erfarenheter redan vunnits av
miljövårdssamarbetet med bl.a. de baltiska länderna och Polen. I
yttrandet noteras vidare att den tillträdande regeringen i
regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 framhållit att Sverige
skall vara pådrivande i det internationella miljöarbetet, bl.a.
genom att med förnyad kraft driva vidare det år 1990 initierade
projektet att återställa Östersjön i ekologisk balans. I
regeringsförklaringen har vidare behovet understrukits av att
intensifiera och ge en ny utformning åt samarbetet med Sveriges
grannländer kring Östersjön, liksom med övriga Central- och
Östeuropa. Utrikesutskottet anför vidare att den redovisning som
nu föreligger tillgodoser tidigare framförda önskemål om en
samlad redovisning av de totala statliga insatserna på
miljöområdet inom ramen för Östeuropasamarbetet. Utskottet utgår
från att regeringen med stöd av pågående analyser och på
grundval av de erfarenheter som redan vunnits av det
hittillsvarande samarbetet presenterat ett samlat program för
Sveriges fortsatta samarbete med Central- och Östeuropa.
Sammanfattningsvis tillstyrker utrikesutskottet att riksdagen
med godkännande av vad regeringen anfört lägger skrivelsen till
handlingarna.

Jordbruksutskottet ansluter sig till utrikesutskottets
bedömning. I anslutning till de motioner som behandlas här kan
jordbruksutskottet konstatera att de största insatserna vad
gäller svenskt miljöbistånd går till åtgärdsprogrammet för
Östersjön. Programmets beståndsdelar är bl.a. förvaltningsstöd,
kunskapsöverföring, investeringar i infrastruktur,
naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker, tillämpad
forskning samt ökad miljömedvetenhet och miljöutbildning.
Hittills har Sverige anvisat sammanlagt närmare 450 miljoner
kronor för stöd i olika former till miljöförbättrande åtgärder i
Östersjöregionen.

I anslutning till motion Jo643 vill utskottet vidare erinra om
de principer för ett miljöaktionsprogram för Central- och
Östeuropa, EAP (Environment Action Programme), som antogs vid en
ministerkonferens i Luzern år 1993. I sammanhanget har Sverige
verkat aktivt för att åtgärdsprogrammet för Östersjön skall
utgöra ett viktigt underlag för EAP och uppmärksammas i det
europeiska sammanhanget. Aktionsprogrammet behandlar
integreringen av miljöfrågor i ländernas politik samt kriterier
för prioritering av miljöinvesteringar. EAP kommer att följas
upp vid en ministerkonferens i Sofia år 1995. Utskottet vill
även erinra om att Sverige och länderna runt Östersjön sedan
år 1974 är anslutna till Helsingforskonventionen som syftar
till att återställa Östersjön i ekologisk balans. Konventionen,
som reviderades år 1992, omfattar bl.a. reglering av
båttrafikens miljöpåverkan, förbud mot utsläpp av vissa ämnen,
förbud mot dumpning samt skyldighet att tillämpa bästa
tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis för landbaserade
källor. Arbetet inom Helsingforskonventionen pågår i en särskild
kommission, HELCOM, som arbetar med att utveckla och precisera
regleringar för utsläpp till Östersjön. För att påskynda arbetet
med Östersjöns rening har länderna gemensamt arbetat fram och
ställt sig bakom ett åtgärdsprogram för Östersjön. I
åtgärdsprogrammet identifieras 132 konkreta utsläppskällor i
länderna runt Östersjön och utgör de objekt som man gemensamt
enats om bör åtgärdas först. Härutöver tar programmet upp de
insatser i form av kunskapsöverföring, regleringar och
institutionsbyggande som behövs i framför allt länderna i
Central- och Östeuropa.

Vid en ministerkonferens i Karlskrona år 1992 inleddes arbetet
med Östersjövisionen 2010, som syftar till att lyfta fram
de industriella, kulturella och naturgeografiska resurser som
Östersjöarbetet sammantaget förfogar över samt hur ett
intensifierat arbete främst inom fysisk planering kan bidra till
en hållbar utveckling i regionen.

På kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet inleddes
budgetåret 1991/92 ett samarbete med de baltiska länderna och
Ryssland. Kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till
samarbete med säkerhetsmyndigheter och till kortsiktiga
säkerhetshöjande åtgärder vid reaktorer i Sveriges närhet med
tyngdpunkt lagd på myndigheterna i Litauen och kärnkraftverket i
Ignalina. Strålskyddssamarbetet har främst koncentrerats till
att stärka myndighetssamarbetet, bygga upp radiologisk
mätkompetens, bygga upp beredskap för radiologiska olyckor och
till hantering och förvaring av radioaktivt avfall. Samarbetet
har hittills främst koncentrerats till de baltiska länderna.

Transportministrarna i Östersjöregionen inledde år 1992 ett
samarbete om trafik, miljö, infrastruktur och trafiksäkerhet,
Baltic Sea Conference of Ministers of Transport. Sverige har
ansvaret för en arbetsgrupp om trafik och miljöfrågor.
Parallellt med denna grupp arbetar två andra grupper med frågor
om infrastruktur resp. trafiksäkerhet.

Som framgår av regeringens skrivelse är hela samarbetet med
Central- och Östeuropa föremål för utvärdering av Sekretariatet
för analys av utvecklingssamarbete. Studiens syfte är att
analysera ändamålsenligheten av och effektiviteten i samarbetet.
Slutrapporten kommer att redovisas för regeringen senast den 1
december 1994 och delstudier, varav en behandlar
miljöbiståndet, successivt under hösten 1994.

Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis
kommer att spela en central och aktiv roll inom
Östersjösamarbetets olika fora. De synpunkter på Östersjöns
bevarande som framförs i motion Jo643 kan utskottet i stor
utsträckning instämma i. Emellertid anser utskottet att det
omfattande arbete som här redovisas när det gäller ett
åtgärdsprogram för Östersjön m.m. i väsentlig mån tillgodoser
kraven i motionen. Vad särskilt beträffar finansieringsfrågorna
ser utskottet det som ett naturligt led i det fortsatta arbetet
att dessa frågor diskuteras när nu underlag föreligger i form av
ett åtgärdsprogram och en kostnadsberäkning. I enlighet med det
anförda bör yrkande 5 i motion Jo643 lämnas utan vidare åtgärd.

Enligt motion A466 bör ett Östersjöinstitut inrättas i
Blekinge för att bl.a. främja utbytet med och kunskaperna om
Östeuropa. Institutet skall utbilda både svenskar och personer
från våra grannländer i t.ex. handel, miljöteknik, freds- och
konfliktforskning, energisystem, kultur- och språkutbildning.
Utskottet har för sin del inget närmare underlag för att
bedöma för- och nackdelarna med en sannolikt tämligen
resurskrävande satsning i just det län som motionären utpekar. I
den statsfinansiella situation som råder måste fördelningen av
tillgängliga resurser för forskning, utbildning och
internationellt miljösamarbete göras utifrån ett mer
övergripande och rikstäckande perspektiv. Dessa bedömningar har
under senare tid kunnat göras i samband med t.ex. de
forskningspolitiska propositioner som regeringen med jämna
mellanrum presenterar för riksdagen. I den senast behandlade
forskningspropositionen (prop. 1992/93:170), som avser tiden
1993/94--1995/96, lämnades bl.a. en utförlig redogörelse för det
internationella forskningssamarbetet. Förstärkta resurser
anvisades till flera prioriterade forskningsområden, däribland
forskningen rörande Central- och Östeuropa (1992/93:UU31,
1992/93:UbU15). Vidare pågår, som utskottet nyss anfört, en
utvärdering av hela samarbetet med Central- och Östeuropa.

Utskottet avstyrker med det anförda motion A466 yrkande 4.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande insatser på miljöområdet till Central- och
Östeuropa

att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran och avslår motion
1993/94:Jo643 yrkande 5,

res. (v, mp)

2. beträffande ett Östersjöinstitut i Blekinge

att riksdagen avslår motion 1993/94:A466 yrkande 4.

Stockholm den 3 november 1994

På jordbruksutskottets vägnar

Lennart Daléus

I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inga-Britt
Johansson (s), Inge Carlsson (s), Ivar Virgin (m), Kaj Larsson
(s), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson
(s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva
Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Åsa
Stenberg (s), Michael Hagberg (s), Lennart Fremling (fp) och
Inger Segelström (s).

Reservation

Insatser på miljöområdet till Central- och
Östeuropa (mom. 1)

Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8
börjar med "Utskottet förutsätter" och på s. 9 slutar med
"vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:

Utskottet förutsätter -- -- -- (= utskottet) -- -- -- instämma
i. Som anförs i motionen är restaureringen av våra hav av
avgörande betydelse. Vi måste kunna vända den negativa
utvecklingen av havens miljösituation. Som framgår av motionen
krävs åtgärder inom en mängd olika insatsområden. Det gäller
inte minst finansieringsfrågorna. Mot denna bakgrund instämmer
utskottet i yrkandet att regeringen nu skyndsamt bör lägga fram
en långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns
bevarande. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo643
yrkande 5 bör ges regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande
lydelse:

1. beträffande insatser på miljöområdet till Central- och
Östeuropa

att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo643 yrkande 5
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört
samt lämnar skrivelsen i övrigt utan erinran,

Utrikesutskottets yttrande

1994/95:UU1y

Bilaga

Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa

Till jordbruksutskottet

Jordbruksutskottet har genom beslut den 13 oktober 1994 (JoU
protokoll 1994/95:2) berett utrikesutskottet tillfälle att yttra
sig över regeringens skrivelse 1993/94:252 om insatser på
miljöområdet till Central- och Östeuropa i de delar som berör
utrikesutskottets beredningsområde. Inga motioner har väckts med
anledning av skrivelsen.

Regeringens skrivelse

Regeringen redovisar i skrivelse 1993/94:252 det statliga
finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats
till länderna i Central- och Östeuropa under budgetåren
1990/91--1993/94. Frågor som aktualiserats vid genomförandet av
projekten diskuteras mer utförligt. Därtill redovisas det
internationella samarbete som rör miljöområdet och som har
relevans för det svenska miljöbiståndet till Central- och
Östeuropa. I en bilaga till skrivelsen ges en sammanställning av
hittills beslutade åtgärder.

Fr.o.m. budgetåret 1990/91 har Sverige ett särskilt
samarbetsprogram för att stödja den pågående
omvandlingsprocessen i de tidigare planekonomiskt styrda
länderna i Central- och Östeuropa. Det nuvarande
treårsprogrammet omfattar 1 miljard kronor per år och gäller för
perioden 1992/93--1994/95. En av målsättningarna för det svenska
östsamarbetet är att stödja åtgärder för att förbättra miljön.
Projekt med anknytning till miljö och energi utgör drygt 20 % av
alla bilaterala insatser som finansieras ur
Utrikesdepartementets budget för samarbete med Central- och
Östeuropa. Därtill kommer nära 15 % som avser samarbete på
kärnsäkerhets- och strålskyddsområdena. Svenska insatser för att
förbättra miljön i Central- och Östeuropa finansieras även från
anslag från Kommunikationsdepartementet, Näringsdepartementet
samt Miljö- och naturresursdepartementet.

Den största delen av det miljöbistånd som ges över
anslagsposten G 1 under Utrikesdepartementets huvudtitel,
Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, förmedlas via
Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete
(BITS). I BITS uppdrag ligger att genom kunskapsöverföring
stödja den politiska och ekonomiska reformprocessen och åtgärder
för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. Under de första
åren av BITS verksamhet i Central- och Östeuropa hade närmare
hälften av alla projekt anknytning till miljön. Även SIDA:s
förmedling av medel till enskilda organisationers
samarbetsprojekt i Baltikum och Östeuropa har inneburit ett
betydande stöd till miljöinriktade insatser och projekt i dessa
länder.

Multilateralt deltar Sverige i åtgärdsprogrammet för att
återställa Östersjöns ekologiska balans. Sverige är delägare i
Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) som främjar
investeringar av nordiskt miljöintresse i Central- och Östeuropa
genom att finansiera företag i dessa länder. Avsikten är att
genom insatser i Östersjöns östra strandstater bidra till bättre
miljöförhållanden även i Sverige. Svenska miljöinsatser inom
ramen för Östersjöprogrammet har en tydlig inriktning på
avloppsreningsanläggningar. Inom ramen för projekt som bl.a.
NUTEK är engagerat i görs också värdefulla insatser för att
minska utsläppen av svavel- och koldioxid i luften, exempelvis
genom konvertering av fossilbränsleeldade anläggningar i
Estland, Lettland och Litauen.

Även insatser på kärnsäkerhetsområdet ges hög prioritet.
Multilateralt lämnar Sverige stöd bl.a. till EBRD:s
multilaterala kärnsäkerhetsfond, medan de svenska bilaterala
kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till kärnkraftverket i
Ignalina i Litauen. Norge och Finland har inriktat huvuddelen av
sitt stöd till anläggningarna på Kolahalvön och i S:t
Petersburgsområdet. Arbetet samordnas med andra länders och
internationella organisationers Östeuropaprogram, dels genom en
särskild arbetsgrupp för kärnsäkerhet inom ramen för G
24-samarbetet, dels inom EBRD:s ovan nämnda kärnsäkerhetsfond.

Utskottet

Genom den inriktning av Sveriges östsamarbete som riksdagen
lagt fast har miljövårdsinsatser av olika slag utvecklats till
en prioriterad samarbetsform i Sveriges kontakter med länderna i
Central- och Östeuropa. Utskottet har tidigare i olika
sammanhang (bl.a. bet. 1992/93:UU16 och 1993/94:UU16) haft
anledning att uttala sig positivt om denna utveckling och
kommentera särskilda aspekter av den. Utskottet har därvid
kunnat konstatera att värdefulla erfarenheter redan vunnits av
miljövårdssamarbetet med bl.a. de baltiska länderna och Polen.

Utskottet noterar att den tillträdande regeringen i
regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 framhållit att Sverige
skall vara pådrivande i det internationella miljöarbetet, bl.a.
genom att med förnyad kraft driva vidare det år 1990 initierade
projektet att återställa Östersjön i ekologisk balans. I
regeringsförklaringen har vidare behovet understrukits av att
intensifiera och ge en ny utformning åt samarbetet med Sveriges
grannländer kring Östersjön, liksom med övriga Central- och
Östeuropa.

Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit som angeläget
-- inte minst med hänsyn till de stora resurser som satsas (ca
1,1 miljard kronor 1992/93--1993/94) -- att en samlad
redovisning av de totala statliga insatserna på miljöområdet
inom ramen för Östeuropasamarbetet lämnas till riksdagen
(1992/93:UU6y). Den redovisning av hittills beslutade och
genomförda insatser som nu föreligger i regeringens skrivelse
1993/94:252 tillgodoser detta önskemål. Redovisningen utgör ett
värdefullt komplement till den information i dessa frågor som
utskottet tillägnar sig såväl löpande som i samband med
behandlingen av regeringens anslagsframställning under littera G
(tredje huvudtiteln).

Som framgår av regeringens skrivelse är hela samarbetet med
Central- och Östeuropa för närvarande föremål för utvärdering av
Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbete (SAU). En
delstudie av miljöbiståndet kommer att redovisas under hösten
1994. Utskottet har tidigare framhållit behovet av att göra en
grundläggande översyn av Sveriges samarbete med Central- och
Östeuropa inför eventuella beslut om större förändringar i
östsamarbetets organisation och utformning (bet. 1992/93:UU16,
1993/94:UU16). Utskottet välkomnar därför att analyser av
ändamålsenligheten av och effektiviteten i samarbetet, inkl.
miljösamarbetet, snart kommer att presenteras. Utskottet utgår
från att regeringen, med stöd av dessa analyser och på grundval
av de erfarenheter som redan vunnits av det hittillsvarande
samarbetet, presenterar ett samlat program för Sveriges
fortsatta samarbete med Central- och Östeuropa.

Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet, vad
avser de delar som berör utrikesutskottets ansvarsområde, att
riksdagen med godkännande av vad regeringen anfört lägger
skrivelsen till handlingarna.

Stockholm den 25 oktober 1994

På utrikesutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Göran
Lennmarker (m), Viola Furubjelke (s), Helena Nilsson (c),
Kristina Svensson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Berndt Ekholm
(s), Eva Zetterberg (v), Per Gahrton (mp), Lena Klevenås (s),
Urban Ahlin (s), Tuve Skånberg (kds) och Percy Liedholm (m).