Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa
Betänkande 1994/95:JoU4
Jordbruksutskottets betänkande
1994/95:JOU04
Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa
Innehåll
1994/95 JoU4
Sammanfattning
I betänkandet behandlas skrivelse 1993/94:252 där regeringen redovisar det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som har lämnats till länderna i Central- och Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94. Utskottet behandlar även två motionsyrkanden från allmänna motionstiden 1994. Utskottet har inget att erinra mot regeringens redovisning. Med hänvisning bl.a. till de åtgärder som anges i skrivelsen avstyrks motionsyrkandena.
Utrikesutskottet har inkommit med yttrande över skrivelsen.
Till betänkandet har fogats en reservation (v, mp).
Skrivelsen
Regeringen (Miljö- och naturresursdepartementet) har genom skrivelse 1993/94:252 berett riksdagen tillfälle att ta del av regeringens redovisning av det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats till länderna i Central- och Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94.
Skrivelsens huvudsakliga innehåll
I skrivelsen ger regeringen en redovisning av det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats till länderna i Central- och Östeuropa budgetåren 1990/91--1993/94 (prop. 1989/90:100 bil. 5, bet. UU15, rskr. 223, prop. 1990/91:100 bil. 5, bet. UU15, rskr. 242, prop. 1991/92:100 bil. 4, bet. UU16, rskr. 233, prop. 1992/93:99, bet. JoU11, rskr. 138, prop. 1992/93:179, bet. JoU19, rskr. 361). Central- och Östeuropa omfattar i skrivelsen närområdet, dvs. Estland, Lettland, Litauen, Polen och delar av nordvästra Ryssland utom på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet då även Ukraina, Vitryssland och Kazakstan ingår. Skrivelsen tar mer fördjupat upp frågor om genomförandet och redovisar det internationella samarbete som rör miljöområdet och som har relevans för det svenska miljöbiståndet till Central- och Östeuropa. Skrivelsen innehåller också en bilaga som upptar hittills beslutade åtgärder. För budgetåret 1994/95 har ytterligare medel anvisats (prop. 1993/94:100 bil. 4, bet. UU16, rskr. 215, prop. 1993/94:100 bil. 13, prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. JoU15, rskr. 209).
Motioner
Motioner väckta under allmänna motionstiden 1994
1993/94:Jo643 av Jan Jennehag m.fl. (v) vari yrkas 5. att riksdagen hos regeringen begär förslag om en långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns bevarande.
1993/94:A466 av Bertil Måbrink (v) vari yrkas 4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att inrätta ett Östersjöinstitut.
Yttrande
Utrikesutskottet har avgett yttrande över skrivelsen, se bilaga.
Utskottet
Utskottet anger i det följande endast huvudpunkterna i skrivelsen och hänvisar i övrigt till regeringens redovisning.
Skrivelsen
Åtgärdsprogrammet för Östersjön
De största insatserna vad gäller miljöbistånd går till åtgärdsprogrammet för Östersjön.
De totala kostnaderna har beräknats till 18 miljarder ecu (ca 150 miljarder kronor), där cirka hälften är kostnader för att åtgärda utsläppskällorna och resten en uppskattning av kostnaden för kunskapsuppbyggnad, stärkande av institutionella åtgärder samt ökad miljökunskap. Kostnaderna är framför allt hänförliga till insatser i de baltiska länderna, Polen och Ryssland samt forna Östtyskland. Största delen av kostnaderna är lokala kostnader, dvs. sådana som betalas med inhemska medel. Av programmets totala kostnader för investeringar har hittills 2,78 miljarder ecu avsatts. Ca 1,5 miljarder ecu avser lokala insatser i västländerna. Sverige har hittills bidragit med 250 miljoner kronor i finansiellt stöd till insatser inom åtgärdsprogrammet till länderna i Central- och Östeuropa. För budgetåret 1994/95 har riksdagen beslutat om ytterligare 126,3 miljoner kronor till programmet samt 10 miljoner kronor i bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring, där övervägande del går till programmet.
Programmets komponenter utgörs av
Förvaltningsstöd (miljöpolitik, lagar och regleringar) Kunskapsöverföring Investeringar i infrastruktur, dvs. såväl punktkällor i form av utsläpp från reningsverk och djurfarmer som läckage från jordbruket Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker Ökad miljömedvetenhet och miljöutbildning.
Förvaltningsstöd
Budgetåren 1992/93 och 1993/94 (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138 och prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361) disponerar Statens naturvårdsverk totalt 14 miljoner kronor för bilateralt förvaltningsstöd och kunskapsöverföring. Naturvårdsverkets stöd kompletterar det stöd som ges genom Beredningen för tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS).
Kunskapsöverföring inom jordbruket
För miljöinsatser på jordbruksområdet har 25 miljoner kronor anvisats till insatser i Estland, Lettland, Litauen, Polen och Ryssland (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138). Ansvaret för programmet har tilldelats Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Målsättningen är att minska läckaget av växtnäring från jordbruket såväl till Östersjön som till lokala yt- och grundvattentäkter.
Investeringar i avloppsreningsanläggningar
Insatser i avloppsreningsverk bedöms vara en av de mera kostnadseffektiva åtgärderna för att förbättra Östersjöns miljö. Förutom som finansiellt stöd kan stödet utgå som lån och som gåvomedel. De fyra deltagande utvecklingsbankerna (Världsbanken, Europeiska utvecklingsbanken, Europeiska investeringsbanken och Nordiska investeringsbanken) bistår också med extern finansiering i form av lån.
108 miljoner kronor har avsatts för finansiellt stöd till en eller flera avloppsreningsanläggningar i de baltiska länderna (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138). För akuta insatser och för hjälp med upprättande av en finansiell plan vid avloppsreningsverket i Riga har Stockholm Vatten AB erhållit 5 miljoner kronor av dessa medel.
Regeringen har avsatt ca 50 miljoner kronor av 1993/94 års medel för miljöinsatser i Östersjöregionen (prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361) för stöd till i första hand projektförberedelser.
Inför budgetåret 1994/95 har regeringen i proposition 1993/94:100 bilaga 15 (JoU15, rskr. 209) föreslagit stöd om ytterligare 126,3 miljoner kronor för finansiellt stöd till framför allt avloppsreningsanläggningar. Regeringen avser att ge BITS i uppdrag att ta fram förslag för ca 100 miljoner kronor till investeringar som företrädesvis skall ske genom samfinansiering med de multilaterala finansieringsinstitutionerna där de svenska medlen i form av gåva, mjuka lån etc. bidrar till att mobilisera annat kapital.
Naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker
Sverige finansierar tillsammans med EU:s LIFE-program projekt som skall leda till att skötselplaner för kustlaguner och vikar i länderna i Central- och Östeuropa tas fram. Den totala kostnaden är ca 4,5 miljoner kronor, varav Sverige finansierar 600 000 kr.
Energieffektivisering och satsning på förnybar energi m.m.
Trafik
Riksdagen har beslutat att inom ramen för samarbetet om trafik och miljö i Östersjöregionen, Baltic Sea Conference of Ministers of Transport, skall 15 miljoner kronor avsättas för finansiering av svenska punktinsatser i syfte att stärka kollektivtrafiken (prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361). Inom ramen för ovan nämnda konferens har tre arbetsgrupper arbetat. En med trafiksäkerhet, en med infrastruktur och en med trafik och miljö, där Sverige har ansvaret.
Sammantaget konstaterar arbetsgruppen för trafik och miljö att det krävs flera olika åtgärder för att uppnå ett miljöanpassat transportsystem:
bättre utnyttjande av befintlig teknik och teknisk utveckling, effektivare utnyttjande av existerande kapacitet i infrastrukturen, övergång till mer miljövänliga transportsätt och reducering av antalet transporter.
I syfte att på längre sikt stärka kollektivtrafiken i de baltiska länderna skall medel avsättas till en studie om anpassade kollektivtrafiksystem.
Energi
I samband med behandlingen av proposition 1992/93:99 Vissa åtgärder inom klimatområdet och i Östersjöregionen (JoU11, rskr. 138) anvisade riksdagen 45 miljoner kronor på tilläggsbudget 1992/93 för att stödja ett miljöanpassat energisystem i Baltikum.
Åtgärder som bidrar till energieffektivisering och ökat utnyttjande av förnybara energislag i Central- och Östeuropa bör ses som en viktig del av en svensk klimatstrategi för att minska koldioxidutsläpp. Riksdagen har beslutat att för budgetåret 1993/94 anvisa 95 miljoner kronor för detta program i samband med behandlingen av klimatpropositionen våren 1993. Regeringen har i årets budgetproposition (prop. 1993/94:100 bil. 13) föreslagit att 87,5 miljoner kronor anvisas för budgetåret 1994/95 för det fortsatta arbetet med detta program.
Syftet från svensk sida är främst att reducera koldioxidutsläppen från energisystem i Baltikum och Östeuropa. Stödet disponeras av Närings- och teknikutvecklingsverket (NUTEK). Programmets övergripande syfte är att minska klimatpåverkan genom energieffektiviseringsåtgärder och ett ökat utnyttjande av förnybara energislag. Eftersom insatserna i programmet har utformats med sikte på att åstadkomma en demonstrationseffekt, som resulterar i följdprojekt finansierade med nationella medel, har ett grundläggande krav varit att projekten kan motiveras ekonomiskt med de förutsättningar som gäller i det mottagande landet. Efter en inledande fas med tyngdpunkten i de baltiska staterna kommer nu insatserna att utvidgas till andra central- och östeuropeiska områden bl.a. Polen och västra Ryssland. Programmet kommer enligt NUTEK att inriktas mot projekt som normalt inte täcks av andra internationella finansiärer som exempelvis Världsbanken och Europeiska utvecklingsbanken.
Kärnsäkerhet och strålskydd
Kärnsäkerhet
Vid G 7:s toppmöte i München sommaren 1992 lades principerna för kärnsäkerhetsstödet till Östeuropa och det forna Sovjetunionen fast genom följande utgångspunkter:
alla aktiviteter skall avse fredliga syften och mottagarstaterna förväntas vara anslutna till icke-spridningsfördraget (NPT), ansvaret för kärnsäkerheten åvilar den som driver kärntekniska anläggningar, mottagarländerna skall tillskapa en lagstiftning som säkerställer en klar fördelning av ansvaret mellan den som driver kärntekniska anläggningar och de organ som skall utöva säkerhetstillsyn av verksamheten.
Sverige har anslutit sig till G 7:s principer för kärnsäkerhetsstödet till Östeuropa. Sverige verkade tillsammans med de övriga nordiska länderna aktivt för att upprätta den multilaterala kärnsäkerhetsfonden, NSA (Nuclear Safety Account), under Europeiska utvecklingsbankens administration. Genom NSA har 1,2 miljarder kronor hittills mobiliserats för allmänt säkerhetshöjande insatser. Sverige har hittills bidragit med 60 miljoner kronor till fonden. Det svenska stödet och samarbetet riktas främst till Litauen. Stödet omfattar 10 miljoner kronor budgetåret 1991/92; 65 miljoner kronor 1992/93 och 47 miljoner kronor 1993/94. Statens kärnkraftinspektion, SKI, är den myndighet som kanaliserar insatserna till Litauen och Ignalina. SKI har också upprättat program för arbete med förbättrad kontroll av hantering av kärnämne i Kazakstan, Ukraina och Vitryssland.
Genom svenskt initiativ, bl.a. inom Internationella atomenergiorganet IAEA, G 24 (OECD-länderna) och NSA har atomansvarsfrågan lyfts fram, och det pågår för närvarande ett intensivt internationellt arbete med att få en så stor anslutning som möjligt till befintliga konventioner på området och att få berörda länder att införa relevant nationell lagstiftning.
I de västeuropeiska länderna bygger lagstiftningen och skadeståndsansvaret gentemot tredje man vid en atomolycka på 1960 års Pariskonvention och 1963 års tilläggskonvention, den s.k. Brysselkonventionen. En annan konvention, den s.k. Wienkonventionen om civilrättsligt ansvar för atomskada, som vilar på samma huvudprinciper som Pariskonventionen, är öppen för anslutning för alla stater. Ett särskilt protokoll, det s.k. Joint Protocol, rörande tillämpningen av Wien- och Pariskonventionerna om atomansvar länkar samman de båda konventionerna. Litauen och Estland har nyligen anslutit sig till Wienkonventionen och ytterligare några östländer överväger för närvarande anslutning.
För budgetåret 1994/95 har regeringen föreslagit sammanlagt 73,5 miljoner kronor för kärnsäkerhetssamarbete (prop. 1993/94:100 bil. 4 och bil. 15).
Kunskapsöverföring och tekniskt bistånd
Statens naturvårdsverk
Inom ramen för de medel som Naturvårdsverket disponerar för förvaltningsstöd m.m. (prop. 1992/93:99, JoU11, rskr. 138, prop. 1992/93:179, JoU19, rskr. 361) bedrivs projekt i Baltikum och Polen om bl.a. stöd till kartläggning och inventeringar för avveckling av ozonnedbrytande ämnen. Stöd ges också till uppbyggnad av två stationer i Litauen och Ryssland inom det europeiska nätet av luftövervakningsstationer, EMEP-nätet (European Monitoring and Evaluation Programme). Målet är att man skall uppnå och bibehålla internationellt accepterad mätstandard vid dessa stationer.
BITS
I BITS:s uppdrag ligger att genom kunskapsöverföring stödja den politiska och ekonomiska reformprocessen och åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. BITS stöd till miljösektorn har utformats för att om möjligt komplettera pågående arbete inom HELCOM och, vad gäller Baltikum, de regeringsavtal som har tecknats med resp. land.
Regeringen har inlett en biståndsverksamhet på lantmäteriområdet. Insatserna utförs främst av Lantmäteriverket och Centralnämnden för fastighetsdata genom tjänsteexportbolaget Swedesurvey AB samt Satellitbild AB. Finansieringen har från svenskt håll skett genom BITS och Svenska Institutet. Sverige lämnar stöd på lantmäteriområdet till Central- och Östeuropa även via UN-CE, FN:s ekonomiska kommission för Europa.
Sammanfattningsvis uppgår den beslutade samlade svenska insatsen på lantmäteri- och fastighetsdataområdet sedan år 1990 till ca 60 miljoner kronor. Mångdubbelt större insats har gjorts från mottagarländernas sida.
SIDA
SIDA fördelar medel till enskilda organisationer, bl.a. Naturskyddsföreningen, för samarbetsprojekt som syftar till att bygga upp olika slags organisationer i mottagarländerna.
Totalt har enskilda organisationers insatser på miljöområdet, antingen som miljöprojekt eller projekt med miljökomponenter, erhållit stöd med drygt 26 miljoner kronor.
Motionerna
Vänsterpartiet begär i motion Jo643 yrkande 5 förslag om en långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns bevarande. Enligt motionären i motion A466 från samma parti yrkande 4 bör ett Östersjöinstitut inrättas i Blekinge med uppgift att bl.a. främja kunskaperna om och utbytet med Östeuropa.
Utskottets överväganden
Utrikesutskottet anför i sitt yttrande över skrivelsen bl.a. att miljövårdsinsatser av olika slag, genom den inriktning av Sveriges östsamarbete som riksdagen lagt fast, utvecklats till en prioriterad samarbetsform. Utskottet har redan tidigare kunnat konstatera att värdefulla erfarenheter redan vunnits av miljövårdssamarbetet med bl.a. de baltiska länderna och Polen. I yttrandet noteras vidare att den tillträdande regeringen i regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 framhållit att Sverige skall vara pådrivande i det internationella miljöarbetet, bl.a. genom att med förnyad kraft driva vidare det år 1990 initierade projektet att återställa Östersjön i ekologisk balans. I regeringsförklaringen har vidare behovet understrukits av att intensifiera och ge en ny utformning åt samarbetet med Sveriges grannländer kring Östersjön, liksom med övriga Central- och Östeuropa. Utrikesutskottet anför vidare att den redovisning som nu föreligger tillgodoser tidigare framförda önskemål om en samlad redovisning av de totala statliga insatserna på miljöområdet inom ramen för Östeuropasamarbetet. Utskottet utgår från att regeringen med stöd av pågående analyser och på grundval av de erfarenheter som redan vunnits av det hittillsvarande samarbetet presenterat ett samlat program för Sveriges fortsatta samarbete med Central- och Östeuropa. Sammanfattningsvis tillstyrker utrikesutskottet att riksdagen med godkännande av vad regeringen anfört lägger skrivelsen till handlingarna.
Jordbruksutskottet ansluter sig till utrikesutskottets bedömning. I anslutning till de motioner som behandlas här kan jordbruksutskottet konstatera att de största insatserna vad gäller svenskt miljöbistånd går till åtgärdsprogrammet för Östersjön. Programmets beståndsdelar är bl.a. förvaltningsstöd, kunskapsöverföring, investeringar i infrastruktur, naturvårdsplaner för kustlaguner och våtmarker, tillämpad forskning samt ökad miljömedvetenhet och miljöutbildning. Hittills har Sverige anvisat sammanlagt närmare 450 miljoner kronor för stöd i olika former till miljöförbättrande åtgärder i Östersjöregionen.
I anslutning till motion Jo643 vill utskottet vidare erinra om de principer för ett miljöaktionsprogram för Central- och Östeuropa, EAP (Environment Action Programme), som antogs vid en ministerkonferens i Luzern år 1993. I sammanhanget har Sverige verkat aktivt för att åtgärdsprogrammet för Östersjön skall utgöra ett viktigt underlag för EAP och uppmärksammas i det europeiska sammanhanget. Aktionsprogrammet behandlar integreringen av miljöfrågor i ländernas politik samt kriterier för prioritering av miljöinvesteringar. EAP kommer att följas upp vid en ministerkonferens i Sofia år 1995. Utskottet vill även erinra om att Sverige och länderna runt Östersjön sedan år 1974 är anslutna till Helsingforskonventionen som syftar till att återställa Östersjön i ekologisk balans. Konventionen, som reviderades år 1992, omfattar bl.a. reglering av båttrafikens miljöpåverkan, förbud mot utsläpp av vissa ämnen, förbud mot dumpning samt skyldighet att tillämpa bästa tillgängliga teknik och bästa miljöpraxis för landbaserade källor. Arbetet inom Helsingforskonventionen pågår i en särskild kommission, HELCOM, som arbetar med att utveckla och precisera regleringar för utsläpp till Östersjön. För att påskynda arbetet med Östersjöns rening har länderna gemensamt arbetat fram och ställt sig bakom ett åtgärdsprogram för Östersjön. I åtgärdsprogrammet identifieras 132 konkreta utsläppskällor i länderna runt Östersjön och utgör de objekt som man gemensamt enats om bör åtgärdas först. Härutöver tar programmet upp de insatser i form av kunskapsöverföring, regleringar och institutionsbyggande som behövs i framför allt länderna i Central- och Östeuropa.
Vid en ministerkonferens i Karlskrona år 1992 inleddes arbetet med Östersjövisionen 2010, som syftar till att lyfta fram de industriella, kulturella och naturgeografiska resurser som Östersjöarbetet sammantaget förfogar över samt hur ett intensifierat arbete främst inom fysisk planering kan bidra till en hållbar utveckling i regionen.
På kärnsäkerhets- och strålskyddsområdet inleddes budgetåret 1991/92 ett samarbete med de baltiska länderna och Ryssland. Kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till samarbete med säkerhetsmyndigheter och till kortsiktiga säkerhetshöjande åtgärder vid reaktorer i Sveriges närhet med tyngdpunkt lagd på myndigheterna i Litauen och kärnkraftverket i Ignalina. Strålskyddssamarbetet har främst koncentrerats till att stärka myndighetssamarbetet, bygga upp radiologisk mätkompetens, bygga upp beredskap för radiologiska olyckor och till hantering och förvaring av radioaktivt avfall. Samarbetet har hittills främst koncentrerats till de baltiska länderna.
Transportministrarna i Östersjöregionen inledde år 1992 ett samarbete om trafik, miljö, infrastruktur och trafiksäkerhet, Baltic Sea Conference of Ministers of Transport. Sverige har ansvaret för en arbetsgrupp om trafik och miljöfrågor. Parallellt med denna grupp arbetar två andra grupper med frågor om infrastruktur resp. trafiksäkerhet.
Som framgår av regeringens skrivelse är hela samarbetet med Central- och Östeuropa föremål för utvärdering av Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbete. Studiens syfte är att analysera ändamålsenligheten av och effektiviteten i samarbetet. Slutrapporten kommer att redovisas för regeringen senast den 1 december 1994 och delstudier, varav en behandlar miljöbiståndet, successivt under hösten 1994.
Utskottet förutsätter att regeringen även fortsättningsvis kommer att spela en central och aktiv roll inom Östersjösamarbetets olika fora. De synpunkter på Östersjöns bevarande som framförs i motion Jo643 kan utskottet i stor utsträckning instämma i. Emellertid anser utskottet att det omfattande arbete som här redovisas när det gäller ett åtgärdsprogram för Östersjön m.m. i väsentlig mån tillgodoser kraven i motionen. Vad särskilt beträffar finansieringsfrågorna ser utskottet det som ett naturligt led i det fortsatta arbetet att dessa frågor diskuteras när nu underlag föreligger i form av ett åtgärdsprogram och en kostnadsberäkning. I enlighet med det anförda bör yrkande 5 i motion Jo643 lämnas utan vidare åtgärd.
Enligt motion A466 bör ett Östersjöinstitut inrättas i Blekinge för att bl.a. främja utbytet med och kunskaperna om Östeuropa. Institutet skall utbilda både svenskar och personer från våra grannländer i t.ex. handel, miljöteknik, freds- och konfliktforskning, energisystem, kultur- och språkutbildning. Utskottet har för sin del inget närmare underlag för att bedöma för- och nackdelarna med en sannolikt tämligen resurskrävande satsning i just det län som motionären utpekar. I den statsfinansiella situation som råder måste fördelningen av tillgängliga resurser för forskning, utbildning och internationellt miljösamarbete göras utifrån ett mer övergripande och rikstäckande perspektiv. Dessa bedömningar har under senare tid kunnat göras i samband med t.ex. de forskningspolitiska propositioner som regeringen med jämna mellanrum presenterar för riksdagen. I den senast behandlade forskningspropositionen (prop. 1992/93:170), som avser tiden 1993/94--1995/96, lämnades bl.a. en utförlig redogörelse för det internationella forskningssamarbetet. Förstärkta resurser anvisades till flera prioriterade forskningsområden, däribland forskningen rörande Central- och Östeuropa (1992/93:UU31, 1992/93:UbU15). Vidare pågår, som utskottet nyss anfört, en utvärdering av hela samarbetet med Central- och Östeuropa.
Utskottet avstyrker med det anförda motion A466 yrkande 4.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa
att riksdagen lämnar skrivelsen utan erinran och avslår motion 1993/94:Jo643 yrkande 5,
res. (v, mp)
2. beträffande ett Östersjöinstitut i Blekinge
att riksdagen avslår motion 1993/94:A466 yrkande 4.
Stockholm den 3 november 1994
På jordbruksutskottets vägnar
Lennart Daléus
I beslutet har deltagit: Lennart Daléus (c), Inga-Britt Johansson (s), Inge Carlsson (s), Ivar Virgin (m), Kaj Larsson (s), Ingvar Eriksson (m), Carl G Nilsson (m), Ingemar Josefsson (s), Maggi Mikaelsson (v), Ann-Kristine Johansson (s), Eva Björne (m), Gudrun Lindvall (mp), Lennart Brunander (c), Åsa Stenberg (s), Michael Hagberg (s), Lennart Fremling (fp) och Inger Segelström (s).
Reservation
Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa (mom. 1)
Maggi Mikaelsson (v) och Gudrun Lindvall (mp) anser
dels att den del av utskottets yttrande som på s. 8 börjar med "Utskottet förutsätter" och på s. 9 slutar med "vidare åtgärd" bort ha följande lydelse:
Utskottet förutsätter -- -- -- (= utskottet) -- -- -- instämma i. Som anförs i motionen är restaureringen av våra hav av avgörande betydelse. Vi måste kunna vända den negativa utvecklingen av havens miljösituation. Som framgår av motionen krävs åtgärder inom en mängd olika insatsområden. Det gäller inte minst finansieringsfrågorna. Mot denna bakgrund instämmer utskottet i yrkandet att regeringen nu skyndsamt bör lägga fram en långsiktig plan och finansieringsform för Östersjöns bevarande. Vad utskottet anfört med anledning av motion Jo643 yrkande 5 bör ges regeringen till känna.
dels att utskottets hemställan under 1 bort ha följande lydelse:
1. beträffande insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa
att riksdagen med anledning av motion 1993/94:Jo643 yrkande 5 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört samt lämnar skrivelsen i övrigt utan erinran,
Utrikesutskottets yttrande
1994/95:UU1y
Bilaga
Insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa
Till jordbruksutskottet
Jordbruksutskottet har genom beslut den 13 oktober 1994 (JoU protokoll 1994/95:2) berett utrikesutskottet tillfälle att yttra sig över regeringens skrivelse 1993/94:252 om insatser på miljöområdet till Central- och Östeuropa i de delar som berör utrikesutskottets beredningsområde. Inga motioner har väckts med anledning av skrivelsen.
Regeringens skrivelse
Regeringen redovisar i skrivelse 1993/94:252 det statliga finansiella stöd och övrigt bistånd på miljöområdet som lämnats till länderna i Central- och Östeuropa under budgetåren 1990/91--1993/94. Frågor som aktualiserats vid genomförandet av projekten diskuteras mer utförligt. Därtill redovisas det internationella samarbete som rör miljöområdet och som har relevans för det svenska miljöbiståndet till Central- och Östeuropa. I en bilaga till skrivelsen ges en sammanställning av hittills beslutade åtgärder.
Fr.o.m. budgetåret 1990/91 har Sverige ett särskilt samarbetsprogram för att stödja den pågående omvandlingsprocessen i de tidigare planekonomiskt styrda länderna i Central- och Östeuropa. Det nuvarande treårsprogrammet omfattar 1 miljard kronor per år och gäller för perioden 1992/93--1994/95. En av målsättningarna för det svenska östsamarbetet är att stödja åtgärder för att förbättra miljön. Projekt med anknytning till miljö och energi utgör drygt 20 % av alla bilaterala insatser som finansieras ur Utrikesdepartementets budget för samarbete med Central- och Östeuropa. Därtill kommer nära 15 % som avser samarbete på kärnsäkerhets- och strålskyddsområdena. Svenska insatser för att förbättra miljön i Central- och Östeuropa finansieras även från anslag från Kommunikationsdepartementet, Näringsdepartementet samt Miljö- och naturresursdepartementet.
Den största delen av det miljöbistånd som ges över anslagsposten G 1 under Utrikesdepartementets huvudtitel, Samarbete med länderna i Central- och Östeuropa, förmedlas via Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete (BITS). I BITS uppdrag ligger att genom kunskapsöverföring stödja den politiska och ekonomiska reformprocessen och åtgärder för att förbättra miljön, särskilt i Östersjön. Under de första åren av BITS verksamhet i Central- och Östeuropa hade närmare hälften av alla projekt anknytning till miljön. Även SIDA:s förmedling av medel till enskilda organisationers samarbetsprojekt i Baltikum och Östeuropa har inneburit ett betydande stöd till miljöinriktade insatser och projekt i dessa länder.
Multilateralt deltar Sverige i åtgärdsprogrammet för att återställa Östersjöns ekologiska balans. Sverige är delägare i Nordiska miljöfinansieringsbolaget (NEFCO) som främjar investeringar av nordiskt miljöintresse i Central- och Östeuropa genom att finansiera företag i dessa länder. Avsikten är att genom insatser i Östersjöns östra strandstater bidra till bättre miljöförhållanden även i Sverige. Svenska miljöinsatser inom ramen för Östersjöprogrammet har en tydlig inriktning på avloppsreningsanläggningar. Inom ramen för projekt som bl.a. NUTEK är engagerat i görs också värdefulla insatser för att minska utsläppen av svavel- och koldioxid i luften, exempelvis genom konvertering av fossilbränsleeldade anläggningar i Estland, Lettland och Litauen.
Även insatser på kärnsäkerhetsområdet ges hög prioritet. Multilateralt lämnar Sverige stöd bl.a. till EBRD:s multilaterala kärnsäkerhetsfond, medan de svenska bilaterala kärnsäkerhetsinsatserna har koncentrerats till kärnkraftverket i Ignalina i Litauen. Norge och Finland har inriktat huvuddelen av sitt stöd till anläggningarna på Kolahalvön och i S:t Petersburgsområdet. Arbetet samordnas med andra länders och internationella organisationers Östeuropaprogram, dels genom en särskild arbetsgrupp för kärnsäkerhet inom ramen för G 24-samarbetet, dels inom EBRD:s ovan nämnda kärnsäkerhetsfond.
Utskottet
Genom den inriktning av Sveriges östsamarbete som riksdagen lagt fast har miljövårdsinsatser av olika slag utvecklats till en prioriterad samarbetsform i Sveriges kontakter med länderna i Central- och Östeuropa. Utskottet har tidigare i olika sammanhang (bl.a. bet. 1992/93:UU16 och 1993/94:UU16) haft anledning att uttala sig positivt om denna utveckling och kommentera särskilda aspekter av den. Utskottet har därvid kunnat konstatera att värdefulla erfarenheter redan vunnits av miljövårdssamarbetet med bl.a. de baltiska länderna och Polen.
Utskottet noterar att den tillträdande regeringen i regeringsförklaringen den 7 oktober 1994 framhållit att Sverige skall vara pådrivande i det internationella miljöarbetet, bl.a. genom att med förnyad kraft driva vidare det år 1990 initierade projektet att återställa Östersjön i ekologisk balans. I regeringsförklaringen har vidare behovet understrukits av att intensifiera och ge en ny utformning åt samarbetet med Sveriges grannländer kring Östersjön, liksom med övriga Central- och Östeuropa.
Utskottet har i tidigare sammanhang framhållit som angeläget -- inte minst med hänsyn till de stora resurser som satsas (ca 1,1 miljard kronor 1992/93--1993/94) -- att en samlad redovisning av de totala statliga insatserna på miljöområdet inom ramen för Östeuropasamarbetet lämnas till riksdagen (1992/93:UU6y). Den redovisning av hittills beslutade och genomförda insatser som nu föreligger i regeringens skrivelse 1993/94:252 tillgodoser detta önskemål. Redovisningen utgör ett värdefullt komplement till den information i dessa frågor som utskottet tillägnar sig såväl löpande som i samband med behandlingen av regeringens anslagsframställning under littera G (tredje huvudtiteln).
Som framgår av regeringens skrivelse är hela samarbetet med Central- och Östeuropa för närvarande föremål för utvärdering av Sekretariatet för analys av utvecklingssamarbete (SAU). En delstudie av miljöbiståndet kommer att redovisas under hösten 1994. Utskottet har tidigare framhållit behovet av att göra en grundläggande översyn av Sveriges samarbete med Central- och Östeuropa inför eventuella beslut om större förändringar i östsamarbetets organisation och utformning (bet. 1992/93:UU16, 1993/94:UU16). Utskottet välkomnar därför att analyser av ändamålsenligheten av och effektiviteten i samarbetet, inkl. miljösamarbetet, snart kommer att presenteras. Utskottet utgår från att regeringen, med stöd av dessa analyser och på grundval av de erfarenheter som redan vunnits av det hittillsvarande samarbetet, presenterar ett samlat program för Sveriges fortsatta samarbete med Central- och Östeuropa.
Med hänvisning till det anförda tillstyrker utskottet, vad avser de delar som berör utrikesutskottets ansvarsområde, att riksdagen med godkännande av vad regeringen anfört lägger skrivelsen till handlingarna.
Stockholm den 25 oktober 1994
På utrikesutskottets vägnar
Maj-Lis Lööw
I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Göran Lennmarker (m), Viola Furubjelke (s), Helena Nilsson (c), Kristina Svensson (s), Karl-Göran Biörsmark (fp), Berndt Ekholm (s), Eva Zetterberg (v), Per Gahrton (mp), Lena Klevenås (s), Urban Ahlin (s), Tuve Skånberg (kds) och Percy Liedholm (m).