Insatser för elever med handikapp, m.m.

Betänkande 1992/93:UbU9

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UBU09

Insatser för elever med handikapp, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1992/93:100 bil. 9
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
UbU9

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen om anslag till Statens institut för
handikappfrågor i skolan (SIH) samt anslag till skolutveckling
och produktion av läromedel för elever med handikapp och anslag
till särskilda insatser på skolområdet. Dessa anslag disponeras
av SIH. Regeringens förslag tillstyrks.

Till betänkandet är fogade tre reservationer från
Socialdemokraterna och en meningsyttring från företrädaren för
Vänsterpartiet.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:100 bil. 9

Statens institut för handikappfrågor i skolan

Regeringen har under anslaget B 2 (s. 37--39) föreslagit

2. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i
skolan för budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på
99088000 kr.

Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp

Regeringen har under anslaget B 3 (s. 40--42) föreslagit

3. att riksdagen till Skolutveckling och produktion av
läromedel för elever med handikapp för budgetåret 1993/94
anvisar ett reservationsanslag på 13821000 kr.

Särskilda insatser på skolområdet

Regeringen har under anslaget B 8 (s. 51--53) föreslagit

9. att riksdagen till Särskilda insatser på skolområdet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 203914000
kr.

Motionerna

1992/93:Ub418 av Kjell Johansson (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om konsulentstödet till synskadade elever i
särskolan.

1992/93:Ub426 av Ingvar Björk och Börje Nilsson (s) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av åtgärder för att
säkerställa funktionshindrade elevers lika rätt till
utbildning.

1992/93:Ub454 av Jan Andersson och Bo Nilsson (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att de skolor som får offentliga
bidrag skall vara öppna för alla elever,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av hörselvårdskonsulenter vid
SIH,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vikten av konsulenttjänster för
elever med medicinska handikapp,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av konsulentstöd också till
elever vid särskolan,
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en utvärdering av
delningen mellan Skolverket och SIH,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om bristen på specialpedagogiska
läromedel.

1992/93:Ub468 av Erling Bager (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om läromedel åt begåvningshandikappade elever.

1992/93:Ub487 av Marianne Jönsson (c) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om anslag till Statens institut för
handikappfrågor i skolan.

1992/93:Ub488 av Marianne Jönsson och Gunhild Bolander (c)
vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om konsulentverksamheten för
rörelsehindrade och flerhandikappade elever inom särskolan,
2. att riksdagen begär att regeringen ser över
fältorganisationen för SIH:s konsulentverksamhet.

1992/93:Ub523 av Harry Staaf (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om konsulentverksamheten för rörelsehindrade och
flerhandikappade elever inom särskolan.

1992/93:Ub524 av Ulf Björklund (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om de otillräckliga resurserna för att producera läromedel åt
begåvningshandikappade elever.

1992/93:Ub528 av Lena Hjelm-Wallén m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en snabb översyn av
konsulentorganisationen för flerhandikappade elever i
särskolan,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en översyn av frågan om konsulentstöd
till hörselhandikappade elever,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om läromedel för handikappade elever.

1992/93:So290 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
5. att riksdagen till Statens institut för handikappfrågor i
skolan för budgetåret 1993/94 anslår 5000000 kr utöver vad
regeringen föreslagit enligt vad i motionen anförts om behovet
att förstärka SIH:s konsulentorganisation,
6. att riksdagen hos regeringen begär att anslaget
Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp omvandlas till ett förslagsanslag,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att elever med handikapp skall ha
tillgång till samma läromedel på för dem lämpliga läsmedier som
övriga elever.

Utskottet

1. Statens institut för handikappfrågor i skolan

Statens institut för handikappfrågor i skolan (SIH) har som
övergripande mål att underlätta skolgången för elever med
handikapp samt att stödja både dem och deras hemkommuner.
Institutet skall bl.a. utveckla, framställa och distribuera
läromedel för synskadade, rörelsehindrade, hörselskadade/döva
samt utvecklingsstörda elever.

Regeringen anser liksom SIH att det är angeläget att
elevernas tillgång på hörselpedagogiskt stöd upprätthålls.
För detta ändamål beräknas i budgetpropositionen en ökning av
anslaget med 3 miljoner kronor. Föredragande statsrådet anser
dock inte att tjänster som hörselkonsulent bör inrättas vid
SIH. Institutet skall i stället i ökad utsträckning stödja
landstingens verksamhet på det hörselpedagogiska området. Det
framgår av SIH:s anslagsframställning att institutet hittills
disponerat ca 1 miljon kronor för sådant stöd.

Enligt motion 1992/93:Ub528 (s) yrkande 2 bör en översyn
göras av frågan om konsulentstöd till hörselhandikappade
elever. Motionärerna anser det naturligt att staten tar över
det samlade hörselpedagogiska stödet till skolan från
landstingen, och att ansvaret därvid läggs på SIH. I avvaktan
på översynen godtar motionärerna regeringens förslag om
förstärkning av anslaget till SIH. Även motion 1992/93:Ub454
(s) yrkande 3 förespråkar inrättande av
hörselvårdskonsulenttjänster vid SIH. I båda motionerna
hänvisas till att vissa landsting överväger att dra in sin
service till skolorna (kommunerna) i den mån de inte får
särskild ersättning för den.

Utskottet behandlade en motion om hörselkonsulenter vid SIH
även vid föregående riksmöte. Därvid erinrade utskottet om att
SIH enligt sin instruktion (1991:1081) skall samverka med
landstingens pedagogiska hörselvård när det gäller
hörselskadade elever (1991/92:UbU9 s. 6 f.). Landstingens
skyldighet att stödja den kommunala skolan på detta område är
dock inte lagreglerad. I regeringens myndighetsspecifika
direktiv till SIH inför dess fördjupade anslagsframställning,
som skall avlämnas senare detta år, sägs att
ansvarsfördelningen mellan institutioner som arbetar inom
handikappområdet behöver bli tydligare. Bland sådana
institutioner nämns förutom SIH bl.a. landstingens
hörselvårdskonsulenter. SIH skall i anslagsframställningen
redovisa en jämförelse av de i direktiven nämnda organens
syfte, uppgifter och ansvar för handikappade elever. En
proposition om stöd och service till vissa funktionshindrade
(prop. 1992/93:159) har nyligen avlämnats till riksdagen.

Behovet av översyn av frågan om konsulentstöd till
hörselhandikappade elever är enligt utskottets mening
tillgodosett genom det nämnda uppdraget till SIH och den
beredning som kommer att ske i regeringskansliet av dess
fördjupade anslagsframställning. Regeringens prövning av den
kommande fördjupade anslagsframställningen från SIH och
riksdagens beslut med anledning av proposition 1992/93:159 bör
avvaktas. Ett ställningstagande i sak om ansvarsfördelningen
mellan staten och landstingen bör därför inte göras nu.
Riksdagen bör således avslå motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 3
och 1992/93:Ub528 yrkande 2.

Sex motioner tar upp frågan om konsulenter för
flerhandikappade elever i särskolan. Bakgrunden är den
beslutade överföringen av särskolan från landstingen till
kommunerna och Särskolekommitténs förslag att de statliga medel
som landstingen använt för konsulenttjänster för
flerhandikappade särskoleelever skulle överföras till SIH (SOU
1991:30). Detta förslag avvisades i propositionen om
kommunalisering av särskolan (prop. 1991/92:94, bet. UbU21 och
28, rskr. 285). Utskottet anslöt sig till bedömningen i
propositionen.

Enligt motion 1992/93:Ub528 (s) yrkande 1 bör det företas en
snabb översyn av konsulentorganisationen för flerhandikappade
elever inom särskolan med syftet att förstärka resurserna och
klarlägga huvudmannaskapsfrågan. Motionärerna anser att elever
i olika skolformer bör få nödvändigt konsulentstöd från samma
organisation.

I motion 1992/93:So290 (v) yrkande 5 föreslås att SIH skall
tillföras 5 miljoner kronor utöver regeringens förslag för att
kunna inrätta 15 konsulenttjänster för flerhandikappade i
särskolan.

Enligt motionerna 1992/93:Ub488 (c) yrkande 1 och
1992/93:Ub523 (kds) gör sig landstingen av med sina
konsulenter inför kommunaliseringen av särskolan. Det är enligt
den sistnämnda motionen hög tid att nu rädda vad som räddas kan
av den kompetens och de ekonomiska medel som finns inom
särskolans regionala konsulentorganisation. Motion
1992/93:Ub418 (fp) tar särskilt upp de synskadade eleverna i
särskolan. Landstingens konsulentresurser bör enligt
motionärerna överföras till SIH. I motion 1992/93:Ub454 (s)
yrkande 5 sägs att konsulenterna vid SIH i dag inte har ansvar
för särskolans elever, vilka dock enligt motionären har behov
av konsulentstöd precis som andra elever med funktionshinder.

Utskottet konstaterar att SIH enligt instruktionen skall ge
hjälp och stöd till kommunerna för att underlätta skolgången
för elever med handikapp samt ge stöd till eleverna i
skolarbetet. Särskolan är inte undantagen från SIH:s ansvar.
SIH:s insatser skall dock ses som ett komplement till
skolhuvudmännens egna åtgärder, inte ersätta dessa. Utskottet
vill framhålla att huvudmannens ansvar för särskolans elever är
detsamma oavsett om huvudmannen är en kommun eller ett
landsting. De konsulenttjänster som motionärerna vill värna om
har inrättats av landstingen som huvudmän för särskolan.

När SIH inrättades överfördes dit bl.a. de 10 särskilda s.k.
BDU-konsulenter (Blinda/Döva Utvecklingsstörda) som varit
knutna till de tidigare regionala planeringsberedningarna. När
det gäller flerhandikappade särskoleelever fungerar dessa
SIH-konsulenter som samordnare i de team som bildas för varje
län eller rektorsområde med särskola och som består av personal
med kompetens för de funktionshinder som är aktuella. Det finns
således i dag ett fungerande samarbete mellan SIH:s konsulenter
och de konsulenter för flerhandikappade som är anställda av
huvudmännen för särskolan samt särskolans lärare.

Det är enligt utskottets mening viktigt att regeringen följer
utvecklingen när det gäller konsulentstöd för denna
elevkategori i särskolan, i samband med att kommunerna tar över
särskolan från landstingen. Den kompetens som byggts upp inom
den hittillsvarande organisationen får inte skingras. Detta kan
behöva uppmärksammas inom ramen för Skolverkets uppföljning och
utvärdering, som omfattar hela det offentliga skolväsendet.
Utskottet utgår från att denna fråga också kommer att belysas i
SIH:s kommande fördjupade anslagsframställning. Riksdagen bör
enligt utskottets mening avvakta regeringens bedömning av
frågan i nästa års budgetproposition. Ansvarsfördelningen
mellan olika samhällsorgan när det gäller funktionshindrade
berörs också i propositionen om stöd och service till vissa
funktionshindrade (prop. 1992/93:159), som nyligen remitterats
till socialutskottet.

Mot bakgrund av det anförda föreslår utskottet att riksdagen
avslår motionerna 1992/93:So290 yrkande 5 delvis,
1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454 yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande
1, 1992/93:Ub523 och 1992/93:Ub528 yrkande 1.

Konsulenttjänster för elever med medicinska handikapp bör
enligt motion 1992/93:Ub454 (s) yrkande 4 inrättas vid SIH.

Utskottet hänvisar till vad som anfördes i förra årets
budgetproposition i denna fråga och till utskottets yttrande
över detta (prop. 1991/92:100 bil. 9 s. 36, bet. UbU9 s. 7 f.).
Utskottet instämde i föredragande statsrådets bedömning att
SIH:s verksamhetsområde inte borde utökas till att omfatta
elever med medicinska handikapp. Liksom då vill utskottet
stryka under nödvändigheten av att undervisningen och skolans
övriga verksamhet anpassas till elevens behov. Ansvaret för
detta vilar ytterst på skolledningen och personalen i varje
skola. På central nivå ankommer det på Skolverket att inom
ramen för sin tillsynsverksamhet noga följa utvecklingen.
Utskottet, som inte funnit anledning att ändra sitt tidigare
ställningstagande, föreslår att riksdagen avslår motion
1992/93:Ub454 yrkande 4.

En översyn av fältorganisationen för SIH:s konsulenter
begärs i motion 1992/93:Ub488 (c) yrkande 2. Enligt
motionärerna skulle en lämplig placering av konsulenterna vara
SIH Läromedel i Göteborg, Örebro, Umeå och Solna samt vissa av
specialskolorna och kunskapscentrumen för rörelsehindrade i
Göteborg och Uppsala.

Utskottet noterar att den organisation som SIH har valt --
ett konsulentkontor i varje län -- innebär att konsulenterna
får kortast möjliga reseavstånd till de kommuner och elever som
de skall stödja. Den i motionen förespråkade placeringen synes
innebära väsentligt större geografisk koncentration och därmed
längre resor. Utskottet anser inte att riksdagen har anledning
att närmare reglera SIH:s inre organisation och föreslår därför
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub488 yrkande 2.

Delningen mellan Skolverket och SIH bör enligt motion
1992/93:Ub454 (s) yrkande 6 utvärderas. Att bilda en
särorganisation på myndighetssidan för funktionshindrade är
enligt motionärerna egentligen inte förenligt med den
ansvarsprincip som präglar svensk handikappolitik.

Vid behandlingen av ett liknande yrkande vid föregående
riksmöte anförde utskottet att det var för tidigt att dra några
slutsatser om i vad mån myndigheterna har kunnat genomföra de
uppgifter som ålagts dem och vilka arbetsuppgifter som
eventuellt kan överföras till annan myndighet (bet.
1991/92:UbU9 s. 5). Vid nästa riksmöte kommer bl.a. SIH att
göras till föremål för fördjupad anslagsprövning. I regeringens
direktiv för SIH:s och Skolverkets fördjupade
anslagsframställningar har båda myndigheterna fått i uppdrag
att belysa frågan om uppdelningen mellan dem. Statskontoret har
fått i uppdrag att biträda SIH därvid. Riksdagen bör mot denna
bakgrund avslå motion 1992/93:Ub454 yrkande 6 om ett
tillkännagivande i frågan.

Regeringen beräknar i propositionen anslagsbeloppet till
SIH för budgetåret 1993/94 till 99088000kr. Därvid har
SIH för nästa budgetår undantagits från det
rationaliseringskrav som i övrigt tillämpats på myndigheterna
under Utbildningsdepartementet. Föredragande statsrådet anför
dock att SIH inte kan räkna med att i längden undantas från
detta krav.

Som nämnts i det föregående föreslås i motion 1992/93:So290
(v) yrkande 5 ytterligare 5 miljoner kronor för
konsulenttjänster för flerhandikappade särskoleelever.

Utskottet, som inte har något att erinra mot regeringens
medelsberäkning, föreslår att riksdagen med bifall till
proposition 1992/93:100 och med avslag på motion 1992/93:So290
yrkande 5 (delvis) för budgetåret 1993/94 till Statens institut
för handikappfrågor i skolan anvisar ett ramanslag på
99088000kr.

2. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp

Regeringen föreslår att de medel som nu disponeras av SIH
under anslagen Utveckling och produktion av läromedel resp.
Stöd för utveckling av skolväsendet sammanförs till ett anslag
rubricerat Skolutveckling och produktion av läromedel för
elever med handikapp. Detta är således renodlat till att avse
SIH:s ansvarsområde. Medel som Skolverket disponerar för
utveckling och produktion av läromedel överförs därvid till
anslaget Stöd för utveckling av skolväsendet. Till sistnämnda
anslag återkommer utskottet i betänkande 1992/93:UbU21.

I motionerna 1992/93:Ub454 (s) yrkande 7, 1992/93:Ub468 (fp),
1992/93:Ub524 (kds) och 1992/93:Ub528 (s) yrkande 3 begärs
tillkännagivanden till regeringen om att det råder brist på
läromedel för handikappade elever på grund av otillräckliga
ekonomiska resurser. I den sistnämnda motionen anförs att
situationen bör klarläggas och regeringen återkomma till
riksdagen i frågan. Brist på läromedel för
begåvningshandikappade påtalas i alla de nämnda motionerna.
Motion 1992/93:Ub528 pekar på brister även när det gäller
synskadade elever.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att
läromedelssituationen för handikappade elever bör klarläggas.
Det framgår av SIH:s anslagsframställning inför budgetåret
1993/94 att situationen inte är tillfredsställande. Utskottet
har erfarit att drygt 40 % av tillgängliga medel för utveckling
och produktion av läromedel för SIH:s olika handikappgrupper
går åt för framställning av talböcker och punktskriftsmaterial
för synskadade. Inom SIH görs nu bedömningen att institutet
inom tilldelade medelsramar inte med säkerhet kommer att kunna
framställa ens hälften av beställda läromedel för synskadade
inför nästa läsår. Planering och produktion av läromedel för
övriga handikappgrupper kan inte få önskvärd stabilitet och
kontinuitet. Enligt anslagsframställningen arbetar SIH på att
effektivisera verksamheten när det gäller framställning av
läromedel för synskadade och sänka kostnaderna för produktion
och hantering av punktskriftsmaterial. Även
Handikapputredningen har i sitt slutbetänkande Ett samhälle för
alla (SOU 1992:52) påtalat att det finns stora
otillfredsställda behov när det gäller läromedel för
handikappade (s. 215). Utredningen anför också att produktionen
av talböcker som en del av läromedelsutvecklingen är förenad
med vissa upphovsrättsliga problem därigenom att SIH inte har
rätt att producera talböcker utan särskild överenskommelse med
Författarförbundet. Handikapputredningens slutbetänkande bereds
för närvarande inom regeringen.

Utskottet förutsätter att regeringen vid den fördjupade
anslagsprövning för SIH:s område som skall ske inför budgetåret
1994/95 noga prövar behoven när det gäller läromedel för
handikappade elever. Regeringens direktiv till SIH:s kommande
fördjupade anslagsframställning är sådana att utskottet räknar
med att underlag för en bedömning av situationen då kommer att
föreligga. Mot bakgrund därav och av den pågående beredningen
av Handikapputredningens slutbetänkande anser utskottet att
riksdagen bör avslå motionerna 1992/93:Ub454 (s) yrkande 7,
1992/93:Ub468 (fp), 1992/93:Ub524 (kds) och 1992/93:Ub528 (s)
yrkande 3.

Handikappade elever bör enligt motion 1992/93:So290
yrkande 7 ha tillgång till samma läromedel som övriga
elever, på för de handikappade lämpliga läsmedier.

Utskottet erinrar om att den dåvarande regeringen i
proposition 1986/87:100 (bil. 10 s. 71) anförde följande:
Målet för samhällets insatser på läromedelsområdet när det
gäller elever med handikapp bör vara att brist på lämpliga
läromedel inte skall få utgöra ett hinder för att de skall
kunna genomgå utbildning på likvärdiga villkor med andra
elever.

Elever med handikapp skall således ha samma tillgång till
läromedel som sina icke handikappade kamrater. I vissa fall kan
detta behöva medföra begränsningar för samtliga elever i en
klass genom att klassen inte fritt får välja läromedel utan
valet begränsas till de läroböcker som finns anpassade för
elever med handikapp.

Utbildningsutskottet underströk i sitt yttrande över
propositionen (UbU 1986/87:10 s. 12) att begränsningen i
friheten att välja läromedel bara bör gälla om det läromedel
som också finns i handikappanpassad version är att anse som ett
fullgott alternativ till övriga till buds stående läromedel.

Mot bakgrund av det anförda anser utskottet att det
tillkännagivande som begärs i motion 1992/93:So290 yrkande 7
inte behövs, varför yrkandet avstyrks.

Utskottet har noterat att riksdagen av regeringen begärt ett
förslag om fördelningen av kostnadsansvaret för handikappade
elevers läromedel. Det skedde när riksdagen behandlade
budgetpropositionen 1987 (prop. 1986/87:100 bil. 10, bet.
UbU10, rskr. 145). I nämnda proposition framlades ett förslag
till principer för fördelningen av detta kostnadsansvar.
Utskottet ansåg inte att propositionen gav riksdagen
tillräckligt underlag för ett ställningstagande, bl.a. därför
att kostnadskonsekvenserna för kommunerna inte var belysta.
Ansvarsfördelningen berörs också i Handikapputredningens i det
föregående omnämnda slutbetänkande. Utskottet utgår från att
regeringen återkommer till riksdagen med ett förslag i denna
fråga.

Regeringen föreslår att riksdagen till Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp för budgetåret
1993/94 anvisar ett reservationsanslag på 13821000 kr.

Beträffande anslagsbeloppet föreligger inga motioner. I
motion 1992/93:So290 yrkande 6 föreslås emellertid att
anslagstypen skall vara förslagsanslag i stället för
reservationsanslag. Motionärerna anser det oacceptabelt att
synskadade elever inte får de läromedel de behöver därför att
anslagsramen är begränsad.

Utskottet noterar att produktionen av läromedel för
synskadade högskolestuderande, som handhas av Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, sker inom ramen för ett förslagsanslag
(anslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål). Frågan om
vilken anslagstyp som bör användas för detta ändamål när det
gäller synskadade elever i skolväsendet bör enligt utskottets
mening lämpligen övervägas i samband med den nyss nämnda frågan
om kostnadsfördelningen mellan staten och kommunerna för
läromedel för handikappade -- alltså bl.a. synskadade -- elever
i skolväsendet.

Med hänvisning till det anförda föreslår utskottet att
riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med
avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling
och produktion av läromedel för elever med handikapp för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
13821000 kr.

3. Särskilda insatser på skolområdet

Från anslaget Särskilda insatser på skolområdet betalas
kostnader enligt förordningen (1991:931) om statsbidrag för
särskilda insatser på skolområdet. Det gäller insatser av
regional art som kommunerna vidtar för elever med handikapp
eller med andra särskilda behov i grundskolan och
gymnasieskolan, elever med flera handikapp i särskolan och
elever i grundskolan som får särskild undervisning på sjukhus
eller motsvarande. Under anslaget beräknas också medel för
tilläggsbidrag till Stockholms, Göteborgs och Umeå kommuner för
den riksrekryterande gymnasieutbildningen för svårt
rörelsehindrade samt medel till Örebro kommun för den
riksrekryterande gymnasieutbildningen för döva och
hörselskadade elever. Anslagsposten för sistnämnda ändamål är
förslagsvis betecknad.

I budgetpropositionen beräknar regeringen under detta anslag
även medel för statsbidrag till Södermanlands, Västmanlands och
Örebro läns landsting för viss riksrekryterande utbildning för
psykiskt utvecklingsstörda elever (Dammsdalsskolan,
Salbohedsskolan och viss yrkesutbildning i Örebro). Nämnda
bidrag har innevarande budgetår beräknats under anslaget Bidrag
till driften av särskolor m.m., vilket inte längre kommer att
finnas uppfört på statsbudgeten till följd av införandet av det
statliga utjämningsbidraget till kommunerna.

Utskottet, som inte har något att erinra mot det föreslagna
anslagsbeloppet, tillstyrker att riksdagen med bifall till
proposition 1992/93:100 till Särskilda insatser på
skolområdet anvisar ett förslagsanslag på 203914000 kr.

Frågan om handikappade elevers rätt att fritt välja skola
tas upp i motionerna 1992/93:Ub426 (s) och 1992/93:Ub454 (s)
yrkande 1. Enligt motionärerna begränsas handikappade elevers
valfrihet kraftigt genom att det är billigare för kommunerna
att skicka sina rörelsehindrade elever till redan anpassade
skolor, och genom att fristående skolor inte är förpliktade att
ta emot t.ex. handikappade elever. I den förstnämnda motionen
anförs att dessa elevers valfrihet kräver att tillgängligheten
på den fysiska miljön garanteras samt att de faktiska
kostnaderna för utbildningen täcks, förslagsvis genom
statsbidrag.

Utskottet har erfarit att frågan om fristående skolors
eventuella skyldighet att ta emot funktionshindrade elever
avses bli behandlad i den proposition om valfrihet i skolan,
som aviserats till mars innevarande år.

I proposition 1983/84:27 anförde föredragande statsrådet
följande (s. 9).

Målet för skolpolitiken är -- som jag tidigare framhållit i
en rad olika sammanhang -- att skolan skall vara en skola för
alla. Detta innebär bl.a. att vi inom det allmänna
skolväsendets ram måste ha rika möjligheter att anpassa
undervisningen till elever med skilda förutsättningar. Vi måste
försöka kompensera de barn och ungdomar som har ett sämre
utgångsläge än andra. Att kunna tillgodose behoven hos barn med
funktionshinder är alltså mer ett generellt skolpolitiskt mål
än ett specifikt handikappinriktat.

-- -- -- Alltmer uppfattas handikapp som brister i den
verksamhet eller den miljö som omger människorna och således
inte som en företeelse hos den enskilda individen, "den
handikappade". Med det betraktelsesättet är det naturligt att
barn med funktionshinder går i vanliga skolor och bor hemma i
stället för att hänvisas till särskilda skolor långt ifrån sina
föräldrar. Det förutsätter emellertid att man även i hemortens
skolor gör den anpassning till barnens villkor som behövs för
att inte funktionshindret skall bli ett hinder i undervisningen
eller i övrigt under vistelsen i skolan.

Detta synsätt har präglat och bör enligt utskottets mening
även i fortsättningen prägla skolpolitiken. Rätten att välja
skola bör gälla alla elever. I samhället pågår sedan lång tid
ansträngningar att förbättra byggnaders tillgänglighet för
funktionshindrade. Detta sker i första hand genom att krav
ställs vid nybyggnad och ombyggnad. Utskottet utgår från att de
fristående skolornas huvudmän har samma ambition som kommunerna
att anpassa lokaler och verksamhet efter behoven hos de elever
som söker sig dit. En elevs funktionshinder kan dock vara av
sådan art att det behövs åtgärder i byggnaden eller i
undervisningen, t.ex. anlitande av specialutbildad personal,
som det inte är möjligt att vidta annat än i vissa skolor. Att
funktionshindrade barn och ungdomar får en med övriga elever
likvärdig utbildning i största möjliga gemenskap med andra
måste enligt utskottets mening vara det överordnade målet. För
att nå dit kan resurserna i vissa fall behöva koncentreras till
vissa skolor.

Med det anförda föreslår utskottet att riksdagen avslår
motionerna 1992/93:Ub426 och 1992/93:Ub454 yrkande 1.

I motion 1992/93:Ub487 (c) invänds mot att medlen under
anslagsposten för tilläggsbidrag till vissa kommuner för
riksrekryterande gymnasieutbildning för svårt rörelsehindrade
samt döva och hörselskadade elever disponeras av
Skolverket. Även denna anslagspost bör enligt motionärerna
disponeras av SIH.

Utskottet noterar att ifrågavarande medel tidigare beräknats
under anslaget Bidrag till det kommunala offentliga
skolväsendet. Detta anslag, som i sin helhet disponerades av
Skolverket, har upphört i samband med införandet av det
statliga utjämningsbidraget till kommunerna. De statsbidrag som
betalas över den nu aktuella anslagsposten är elevbaserade och
reglerade i förordning resp. i avtal. Det bör ankomma på
regeringen att bestämma om dispositionsrätten inom anslaget.
Motionsyrkandet avstyrks.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. Statens institut för handikappfrågor i skolan

1. beträffande hörselpedagogiskt stöd
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 3 och
1992/93:Ub528 yrkande 2,

res. 1 (s)

2. beträffande konsulenter för flerhandikappade elever i
särskolan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:So290 yrkande 5
delvis, 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454 yrkande 5, 1992/93:Ub488
yrkande 1, 1992/93:Ub523 och 1992/93:Ub528 yrkande 1,

res. 2 (s)

3. beträffande konsulenttjänster för elever med medicinska
handikapp
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub454 yrkande 4,

4. beträffande fältorganisationen för SIH:s konsulenter
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub488 yrkande 2,

5. beträffande delningen mellan Skolverket och SIH
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub454 yrkande 6,

6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med
avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) till
Statens institut för handikappfrågor i skolan för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 99088000 kr,

men. (v) - delvis

2. Skolutveckling och produktion av läromedel för elever med
handikapp

7. beträffande brist på läromedel för handikappade elever
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7,
1992/93:Ub468, 1992/93:Ub524 och 1992/93:Ub528 yrkande 3,

res. 3 (s)

8. beträffande handikappade elevers rätt att ha tillgång
till samma läromedel som övriga elever
att riksdagen avslår motion 1992/93:So290 yrkande 7,

9. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Skolutveckling
och produktion av läromedel för elever med handikapp
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med
avslag på motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling
och produktion av läromedel för elever med handikapp för
budgetåret 1993/94 anvisar ett reservationsanslag på
13821000 kr,

men. (v) - delvis

3. Särskilda insatser på skolområdet

10. beträffande anslagsbeloppet under Särskilda insatser på
skolområdet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 till
Särskilda insatser på skolområdet för budgetåret 1993/94
anvisar ett förslagsanslag på 203914000 kr,

11. beträffande handikappade elevers rätt att välja skola
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub426 och
1992/93:Ub454 yrkande 1,

12. beträffande dispositionsrätten över viss anslagspost
under anslaget Särskilda insatser på skolområdet
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub487.

Stockholm den 25 februari 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Berit Löfstedt (s),
Larz Johansson (c),
Ewa Hedkvist Petersen (s),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Chris Heister (m),
Krister Örnfjäder (s),
Christer Lindblom (fp) och
Inger Hestvik (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Björn Samuelson (v)
närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Hörselpedagogiskt stöd (mom. 1)

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan
Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4
börjar med "Behovet av" och slutar med "yrkande 2" bort ha
följande lydelse:

Enligt utskottets uppfattning bör ansvarsfördelningen läggas
om så att staten tar över det samlade hörselpedagogiska stödet.
SIH bör se till att tjänster som hörselkonsulent inrättas för
att tillgodose behovet i hela landet. De ekonomiska och
organisatoriska konsekvenserna av detta bör utredas, så att
regeringen kan återkomma till riksdagen i denna fråga i samband
med fördjupad anslagsprövning för SIH vid nästa riksmöte. Vad
utskottet här anfört bör riksdagen med bifall till motion
1992/93:Ub528 yrkande 2 och med anledning av motion
1992/93:Ub454 yrkande 3 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande hörselpedagogiskt stöd
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 2
och med anledning av motion 1992/93:Ub454 yrkande 3 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Konsulenter för flerhandikappade elever i särskolan (mom.
2)

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan
Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5
börjar med "Det är" och slutar med "yrkande 1" bort ha följande
lydelse:

Utskottet förutser att det kommer att vara svårt för
kommunerna att tillskapa en rationell organisation för det
mycket specialiserade stöd som det här är fråga om och som inte
kan tillåtas minska i omfattning eller effektivitet. Med hänsyn
till att många kommuner nu förbereder sitt övertagande av
särskolan och att detta redan genomförts i några kommuner, bör
en snabb översyn göras av konsulentorganisationen i syfte att
förstärka resurserna och klarlägga huvudmannaskapsfrågan. Detta
bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454
yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande 1, 1992/93:Ub523 och
1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) som sin mening ge regeringen
till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

2. beträffande konsulenter för flerhandikappade elever i
särskolan
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub528 yrkande 1
och med anledning av motionerna 1992/93:Ub418, 1992/93:Ub454
yrkande 5, 1992/93:Ub488 yrkande 1, 1992/93:Ub523 och
1992/93:So290 yrkande 5 (delvis) som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

3. Brist på läromedel för handikappade elever (mom.7)

Berit Löfstedt, Ewa Hedkvist Petersen, Eva Johansson, Jan
Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Inger Hestvik
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 7
börjar med "Utskottet förutsätter" och på s. 8 slutar med
"yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att regeringen bör se till att situationen i
fråga om funktionshindrade elevers tillgång på läromedel
klarläggs och i nästa års budgetproposition återkomma till
riksdagen med en redogörelse för situationen och vid behov
förslag på åtgärder för att förbättra läromedelstillgången för
handikappade elever. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med
bifall till motion 1993/94:Ub528 yrkande 3 och med anledning av
motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7, 1992/93:Ub468 och
1992/93:Ub524 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

7. beträffande brist på läromedel för handikappade elever
att riksdagen med bifall till motion 1993/94:Ub528 yrkande 3
och med anledning av motionerna 1992/93:Ub454 yrkande 7,
1992/93:Ub468 och 1992/93:Ub524 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet anfört,

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Björn Samuelson (v) anför:

I fråga om hörselpedagogiskt stöd anser jag att
regeringen bör följa händelseutvecklingen när det gäller
landstingens fortsatta insatser och SIH:s köp av tjänster från
dem.

När det gäller konsulenter för flerhandikappade elever i
särskolan instämmer jag i reservation 2.

Anslagsbeloppet under Statens institut för handikappfrågor
i skolan bör enligt min mening utökas med 5 miljoner kronor för
att möjliggöra inrättande av 15 konsulenttjänster för
flerhandikappade särskoleelever budgetåret 1993/94. Den i
reservation 2 begärda utredningen får sedan visa vilken
omfattning denna verksamhet i fortsättningen bör ha inom SIH.

Jag anser att anslaget till Skolutveckling och produktion
av läromedel för elever med handikapp bör vara ett
förslagsanslag. Därigenom skulle bl.a. synskadade elever i
skolväsendet kunna garanteras att få sitt studiematerial som
talböcker eller i punktskrift, på samma sätt som synskadade
högskolestuderande får detta genom Talboks- och
punktskriftsbiblioteket, som disponerar medel under
förslagsanslaget Bidrag till vissa studiesociala ändamål.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet under
momenten 6 och 9 bort hemställa:

6. beträffande anslagsbeloppet under Statens institut för
handikappfrågor i skolan
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:So290 yrkande 5
delvis och med anledning av proposition 1992/93:100 till
Statens institut för handikappfrågor i skolan för
budgetåret 1993/94 anvisar ett ramanslag på 104088000kr,

9. beträffande anslagsbeloppet m.m. under Skolutveckling
och produktion av läromedel för elever med handikapp
att riksdagen med anledning av proposition 1992/93:100 och
motion 1992/93:So290 yrkande 6 till Skolutveckling och
produktion av läromedel för elever med handikapp för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på 13821000
kr.