Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Immaterialrättsliga frågor

Betänkande 2003/04:LU17

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
1 april 2004

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Immaterialrättsliga frågor(pdf, 195 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2003/04:17 Immaterialrättsliga frågor

Beslut

Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU17)

Riksdagen sade nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Orsaken är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna handlar om patent, patentintrångsförsäkring, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, ersättning till STIM, följerätt och så kallad arenarätt. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottet
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 12

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2004-02-10
Justering: 2004-03-18
Trycklov till Gotab och webb: 2004-03-22
Trycklov: 2004-03-22
Trycklov: 2004-03-23
Reservationer: 5
Betänkande 2003/04:LU17

Alla beredningar i utskottet

2004-01-29, 2004-02-10

Motioner om immaterialrättsliga frågor (LU17)

Lagutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner om immaterialrättsliga frågor. Orsaken är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp eller att riksdagen redan har beslutat om frågorna. Motionerna handlar om patent, patentintrångsförsäkring, datorrelaterade uppfinningar, upphovsrättsligt skydd, upphovsrätt i anställningsförhållanden, ersättning för kopiering, ersättning till STIM, följerätt och så kallad arenarätt. Motionerna lämnades in under allmänna motionstiden 2003.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2004-03-31
Stillbild från Debatt om förslag 2003/04:LU17, Immaterialrättsliga frågor

Debatt om förslag 2003/04:LU17

Webb-tv: Immaterialrättsliga frågor

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Niclas Lindberg (S)
Anf. 163 Niclas Lindberg (S)
Herr talman! Vi ska nu debattera lagutskottets betänkande nr 17 om immaterialrättsliga frågor. I betänkandet hanteras 14 motionsyrkanden från den allmänna motionstiden. Utskottet är i betänkandet enigt om att avstyrka motioner som tar upp olika problem med så kallat patentintrång och förslag om patentintrångsförsäkring. Utskottet har inte någon annan uppfattning än motionärerna vad gäller patentets betydelse och vikten av ett effektivt patentskydd. Utskottet konstaterar däremot att riksdagen både 1994 och 1998 beslutat om skärpta åtgärder mot intrång i de immateriella rättigheterna. Utskottet konstaterar vidare att såväl nationellt som internationellt arbete i linje med motionsönskemålen pågår. Utskottet är också enigt om att avstyrka en motion om översyn av upphovsrätt i anställningsförhållanden. Utskottet erfar att regeringen efter avslutat arbete med EG-direktivet om upphovsrätt i informationssamhället planerar en översyn av just upphovsrätten bland annat vad gäller reglerna om upphovsrättens övergång. I betänkandet finns fem reservationer rörande datorrelaterade uppfinningar, förstärkning av det upphovsrättsliga skyddet, ersättning för kopiering, ersättning till STIM och så kallad arenarätt. Dessa reservationer kommer säkerligen att tas upp i den kommande debatten varför jag härmed överlämnar ärendet till kammaren.
Henrik von Sydow (M)
Anf. 164 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Som vi hörde handlar det här betänkandet enkelt uttryckt om frågor om äganderätt till idéer, alltså de regler som staten sätter upp för att skydda intellektuella prestationer mot ovälkommet eller obehörigt utnyttjande. Den som har skapat en skyddad produkt eller utfört en skyddad prestation ska också ges en ensamrätt att dra ekonomisk nytta av produkten eller prestationen. Den här diskussionen blir än mer angelägen och än mer viktig nästan för varje år som går. Den amerikanske nationalekonomen Jonathan Kendricks forskning visar att förhållandet mellan immateriella och materiella tillgångar har skiftat från 30/70 till 63/37 under de senaste 70 åren. Det alltså inte längre att ta på det som är våra allra viktigaste resurser. Det här är ett exempel som stryker under vikten av fungerande och effektiv immaterialrätt, upphovsrätt och patentskydd. Precis som det en gång var rätt och riktigt och nödvändigt att lägga grunden för den första äganderätten av fält och gårdar och sedan för äganderätten av fabriker och värdepapper är det nu angeläget att lägga grunden för teknikframsteg som leder till nya kunskaper och nya uppfinningar och därmed till ett rikare samhälle. Patent driver fram en utveckling där människor konkurrerar med varandra inte bara genom att kopiera utan också genom att driva fram nya kunskaper och nya uppfinningar. Därför är rimliga regler och en effektiv administration av detta ett av de allra mest angelägna sätten att lägga grunden för fortsatta framsteg och växande välstånd också på 2000-talet. För konstnären, artisten, författaren är upphovsrätten till det egna verket angelägen för att man ska kunna livnära sig och leva gott på yrket. Det är med framtidsutsikter om vinst på produktutveckling som världens ledande forskningsföretag likaväl som små och utmanande nya innovationsföretag riskerar miljarder för att utveckla nya uppfinningar, nya mediciner och nya koder. Det är för att möjliggöra investeringar i framtagandet av den nya tekniken som upphovsrätt och patent spelar en viktig och ibland helt avgörande roll. Därför vill jag här i kammaren nu understryka att det arbete som pågår och har pågått med patenträttens utformning, såväl på nationell som på internationell nivå, är mer än angeläget för att lägga grunden för ett nytt, livskraftigt och framåtskridande samhälle där det är enkelt att förverkliga sina idéer. Vi tar del i det arbetet, och vi ser fram emot att regeringen under året kommer till kammaren med förslag som öppnar för en både stark och inte minst tillgänglig äganderätt till immateriella tillgångar. På samma sätt vill jag här i kammaren understryka behovet av att politiken öppnar för att utveckla nya fält där immaterialrättsliga regler kan tillämpas och ser över uppenbara luckor som finns i lagen i dag. Värden som i dag för till exempel arrangörerna av idrottsarrangemang är utslagna och undantagna kan ge möjlighet att väcka det man kan kalla ett sovande kapital och slumrande tillgångar när man utsträcker och utnyttjar immaterialrättens tillämpningsområde och stärker den immateriella äganderätten på nya fält. Det kan vi göra här och i dag i kammaren. Herr talman! Mot bakgrund av detta yrkar jag bifall till reservation 2 i utskottets betänkande.
Martin Andreasson (Fp)
Anf. 165 Martin Andreasson (Fp)
Herr talman! Immaterialrätten handlar om skyddet för idéer och för konstnärligt skapande. Precis som tidigare talare har varit inne på är det en grundsten för ett samhälle där människor vågar ta risker och lägga ned betydande tid och kraft på satsningar som kanske först långt senare kan bära frukt i form av en ekonomisk avkastning. En fungerande immaterialrätt som leder till ett väl samordnat system för industriellt rättsskydd av olika slag men också till olika former av upphovsrätt är nödvändig för att vi ska kunna ha ett samhälle som bygger på tillväxt, som uppmuntrar entreprenörskap och som stimulerar den industriella utvecklingen och nyföretagandet men som samtidigt också skyddar konstnärers och andra skapande utövares rättigheter till sitt skapande. Det är viktigt att immaterialrätten bygger på långsiktighet. Det här är ett område där man definitivt vinner på en god förutsebarhet långt fram i tiden avseende vilka rättsregler som kommer att gälla. Det är också mycket viktigt att man har en enhetlighet mellan olika former av idéer och prestationer som man vill skydda upphovsrättsligt. Inte minst viktigt är det också med det internationella samarbetet. Det är i sak olyckligt ifall olika länder i onödan väljer olika lösningar för att åstadkomma immaterialrättsligt skydd. Det är inte minst viktigt att man har ett immaterialrättsligt system där man håller nere kostnaderna för bevakandet av de rättigheter som man ska bevaka. Av den anledningen är vi från Folkpartiet mycket positiva till ett ökat internationellt samarbete, inte minst på EU-nivå, på det immaterialrättsliga området. Vid debatten i motsvarande ämne förra året hoppades jag att EU:s mycket långdragna förhandlingar om ett gemenskapspatent skulle komma i hamn. Tyvärr får jag nu uttrycka samma förhoppning igen. Jag hoppas innerligt att jag nästa gång vi debatterar immaterialrättsliga frågor i allmänhet slipper framföra en sådan förhoppning, utan att frågan då ska vara i hamn - "äntligen" för att citera talare i den förra debatten. En fungerande ordning för gemenskapspatent skulle nämligen vara en av de viktigaste åtgärderna för att få en samordning på europeisk nivå som samtidigt också dramatiskt sänker kostnaderna för att bevaka patent i olika länder, vilket i sin tur är viktigt för att gynna industriell utveckling och tillväxt i Europa. Herr talman! Vi vet att det i flera olika sammanhang pågår ett intensivt arbete på EU-nivå i olika immaterialrättsliga frågor i Europa. En av dem kommer vi att diskutera lite senare i kväll, nämligen frågan om genpatent, men i detta betänkande har vi en fråga som handlar om EU:s arbete när det gäller patent på datorrelaterade uppfinningar. Det är ett komplext område, där det finns ett stort antal patent som beviljas på datorrelaterade uppfinningar och där det på alltfler områden inom industrin är så att de uppfinningar som tillkommer är på ett eller annat sätt datorrelaterade. Det är angeläget att man hittar en hållbar juridisk lösning på detta område och att man kan åstadkomma en europeisk harmonisering av patentpraxis på det här området. Jag hyser gott hopp om att man där kommer att kunna landa på en konstruktiv kompromiss, men vi från Folkpartiets sida anser inte att det finns anledning att i dag från utskottets sida ta ställning till olika förslag i pågående förhandlingsarbete. Herr talman! Just därför att det är viktigt med en internationell samordning, långsiktighet och enhetlighet blir jag lite förvånad över tanken på att man skulle från svensk sida ensidigt införa en ny upphovsrättslig form, som kallas arenarätt, för att skydda de rättigheter som idrottsutövare eller andra kan vilja bevaka. Det är frågor där vi i dag har ett annat system för att bevaka möjligheten att kunna skydda sig som enskild idrottsutövare eller vad det nu kan vara mot obehöriga upptagningar och återgivningar av ens prestationer. Det skulle ur europeisk synpunkt vara beklagligt ifall Sverige här valde en särlösning. Avslutningsvis, herr talman! Ibland går det fort att få framgång i en fråga. Den dag när vi förra gången debatterade immaterialrätt i allmänhet diskuterade vi mycket om den statliga styrelserepresentationen i STIM. Dagen efter förra årets debatt beslutade regeringen helt i enlighet med det borgerliga förslaget att ta bort den statliga styrelserepresentationen. Vi får väl se om vi i år lyckas lika bra med att få gehör för det gemensamma borgerliga kravet att se över dagens system för fördelning av den statliga upphovsrättsersättningen. Bonus Presskopia har i dag inte skyldighet att ta upp som medlemsorganisationer alla de konstnärsorganisationer som verkar på detta område, och vi tycker att det kan vara väl värt att pröva om dagens ordning är den principiellt mest tillfredsställande. Av den orsaken, herr talman, vill jag yrka bifall till reservation nr 3.
Ingemar Vänerlöv (Kd)
Anf. 166 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Immaterialrätt är den sammanfattande benämningen för ett antal olika regler som skyddar intellektuella prestationer. På det här området är mycket bra gjort, men en del återstår att göra, och det är det jag ska nämna lite grann om här i samband med de tre reservationer som Kristdemokraterna står bakom. Jag börjar med reservationen om den ersättning för upphovsrätt som har med kopiering att göra. Konstnärer har i dag laglig rätt till viss upphovsrättslig ersättning vid fotokopiering av deras verk. Staten och Kommunförbundet betalar årligen en klumpsumma för rätten att fotokopiera konstverk för i huvudsak undervisningssyfte. Resurserna betalas till företaget Bonus Presskopia, som på uppdrag av ett antal medlemsorganisationer bevakar rättsinnehavarnas ekonomiska intressen. Därefter fördelas resurserna av Bonus till medlemsorganisationerna, som i sin tur och efter egna regler fördelar resurserna till konstnärerna. Eftersom det rör sig om förhållandevis små resurser fördelas de oftast inte till varje enskild konstnär som fått ett verk kopierat, utan i stället i form av stipendier. Medlemsorganisationerna i Bonus representerar olika konstnärsgrupper, till exempel bildkonstnärer, fotografer, tecknare, tonsättare och författare för att ta några. Herr talman, så långt är allt gott och väl. Men här finns det problem, och det uppstår i och med att Bonus Presskopia bara tillåter en medlemsorganisation för varje konstform. De mindre konstnärsorganisationerna får alltså inte ansluta sig till Bonus. Givetvis bör statens kopieringsersättning gå till alla de konstnärsorganisationer som ställer sina medlemmars verk till förfogande för kopiering. Det borde vara självklart att alla konstnärer på samma villkor får del av den upphovsrättsliga ersättningen. Så är det emellertid inte i dag. Därför vill vi kristdemokrater att en utvärdering görs av det rådande fördelningssystemet. Förr om åren har utskottsmajoriteten avstyrkt liknande yrkanden med hänvisning till att man förutsätter att det vi tar upp kommer att övervägas inom ramen för det arbete som enligt uppgift pågår i Regeringskansliet och som går ut på att genomföra direktivet om upphovsrätt i informationssamhället. Nu avstyrker man med beskedet att regeringen har för avsikt att överlämna en proposition senare i år. Även om regeringens avsikter är aldrig så goda må det förlåtas oss, herr talman, om vi är något luttrade när det gäller regeringens tidsbestämning mot bakgrund av redovisade avsikter. Under tiden som ingenting händer kommer även fortsättningsvis många konstnärer och andra utövare att gå miste om rättmätig upphovsrättslig ersättning. STIM, Svenska Tonsättares Internationella Musikbyrå, har till uppdrag att bevaka kompositörers och författares verk och se till att de ersättningar som upphovsmännen ska ha betalas in och fördelas till rättighetsinnehavarna. Tillsammans med Centerpartiet vill Kristdemokraterna ha en ändring av upphovsrättslagen som innebär att i den verksamhet som bedrivs av studieförbund och ideella organisationer ska framförande av upphovsrättsligt skyddade verk kunna undantas, alltså göras fria från avgifter. Detta är ett viktigt inslag i strävan att inte fördyra för kulturarbetare som oftast arbetar engagerat och oegennyttigt i små omständigheter i studieförbund och i ideella organisationer. Så går jag över till vår tredje och sista reservation, den om arenarätten. Den som går till exempel på ett idrottsevenemang och betalar sin entrébiljett kan samtidigt ta med sig sin videokamera. Tekniskt är det möjligt att koppla kameran till en mobiltelefon och att sända över bilderna till en webbsida. Teoretiskt kan alltså vem som helst direktsända idrottsevenemanget på en hemsida. I dag finns det ingen materialrätt som förhindrar detta. Den som däremot gör samma sak i samband med en teaterföreställning begår ett brott mot upphovsrätten. I svensk lagstiftning existerar inte någon äganderätt eller upphovsrätt beträffande sändningsrätter för föreningar eller sammanslutningar, till exempel idrottsklubbar. När Fotbollförbundet säljer TV-rättigheter är det faktiskt bara ett slags skenbar rättighet som man säljer. Vad det egentligen handlar om är den rätt som tillkommer ägaren till en idrottsanläggning eller arrangören vid ett evenemang att ta ut en högre inträdesavgift för ett sändande TV-bolag. Först när ett TV-bolag gjort en upptagning inträder upphovsrätten, och då är det TV-bolaget som får den. Det finns alltså ingen generell äganderätt beträffande händelseförlopp i realtid. I dag finns det ingen skyddslagstiftning beträffande upphovsrätt för arrangörer av idrottsevenemang, ej heller för evenemang med imitatörer, akrobater och cirkus- eller varietéartister. Arrangören har visserligen rätten till arenan där evenemanget sker, men informationen kring det som sker under evenemanget är inte skyddad i upphovsrättslig mening. Vi menar att behovet av skydd för rättigheter som äganderätten och rätten till de egna evenemangen bör utredas. Så kallade arenarättigheter finns i vissa andra länder. Det kan vara befogat att utreda möjligheten att införa liknande rättigheter i Sverige. Utskottsmajoriteten hävdar, något förvånande, att det inte finns några bärande skäl för att man ska överväga införande av ett nytt immaterialrättsligt skydd i enlighet med vad jag här har anfört. Vidare förvånar majoriteten när den bekänner sig till de antaganden som gjordes vid införandet av 1986 års lagstiftning på området och som går ut på att det är möjligt för artister och andra utövare som saknar upphovsrättsligt skydd att avtalsvägen skaffa sig garantier mot att obehöriga upptagningar av deras prestationer sker. Det är möjligt att det fanns fog för dylikt resonerande för 18 år sedan, då till exempel Internet inte fanns. Men hur ska någon i dag via ett kontrakt kunna skaffa sig garantier för att obehöriga upptagningar av de egna prestationerna inte sker när vem som helst medelst en enkel videokamera kan direktsända evenemang över hela världen på en hemsida? Där skulle jag gärna vilja ha ett besked av majoritetens företrädare. Herr talman! Vi kristdemokrater står naturligtvis bakom våra tre reservationer, men jag nöjer mig med att yrka bifall till reservation nr 5.
Tasso Stafilidis (V)
Anf. 167 Tasso Stafilidis (V)
Herr talman! I det här betänkandet har Vänsterpartiet en reservation tillsammans med Centerpartiet, och den handlar om datorrelaterade uppfinningar. Det är reservation nr 1, som jag härmed yrkar bifall till. Det har varit olika turer i den här frågan på EU-nivå. Parlamentet har haft en uppfattning och rådet har haft en annan uppfattning, och så har man till slut kommit fram med ett förslag till direktiv som innebär i stort sett att man ska kunna ta patent på nästan allting. Det tycker inte vi i Vänsterpartiet. Vi ser en fara i utvecklingen, där patenträtten alltmer blir storföretagens rätt mot de enskilda innovatörerna och de entreprenörer som är basen för framtida tillväxt och välstånd. Vi ser också en risk här. Om man tillåter att man obegränsat tar patent på i det här fallet mjukvara finns det också en risk för ensamrätter, för att storföretag lyckas förhindra innovatörer inom databranschen från att utveckla marknaden inom IT. Det är problematiskt också eftersom gränsdragningen i dag är otydlig. Det blir ännu mer problematiskt om man drar gränser som inbegriper mjukvara när det handlar om upphovsrättsliga skydd. I dag har vi i Sverige ett upphovsrättsligt skydd inom området som till viss del skyddar upphovsrättsinnehavaren. Men direkt efter kan någon presentera samma sak och få patent på det och därigenom förhindra att mjukvaran kan bli föremål för fortsatt utveckling. Vi ser helt enkelt en risk med det förslag som finns och vi vill att Sverige ska jobba vidare med att förändra den överenskommelse som nu ligger på bordet. Vi vill, när det gäller datorrelaterade uppfinningar, att man ska verka för att patent på mjukvara inte ska vara tillåtet. Herr talman! I övrigt står vi i Vänsterpartiet bakom förslagen i betänkandet och de motiveringar som finns till avslag på de olika motionerna. Jag har tidigare pratat varmt för att man ska betala den avgift som STIM begär in oavsett vilka som framträder eller uppträder. Kristdemokraternas yrkande om ersättning för kopiering står i direkt strid med det som sägs om ersättning till STIM. Detsamma gäller Centerpartiet som i reservationerna kräver samma sak. Å ena sidan värnar man om de små upphovsrättsinnehavarna. Å andra sidan tycker man att vi i vissa fall kan strunta i dem och låta folk slippa betala. Jag har vid tidigare debatter redovisat vad det kostar, och jag ska inte göra det nu. Det kostar inte särskilt många kronor i de fall som ni presenterar i reservation nr 4. Det kostar inte så många kronor när man uppträder i små föreningar och så vidare. Det är förknippat med mycket låga kostnader. Jag tycker inte att det finns skäl att bifalla det krav som finns i reservation nr 4. Vad gäller reservation nr 3 har jag full förståelse för problematiken. Vi befinner oss nu i ett arbete kring direktivet om upphovsrätten i informationssamhället i vårt samarbete med regeringen. Jag hoppas att vi där kommer fram till en bättre situation på området. Jag tycker att det är okej att utskottet inte har tagit ställning utan hänvisar till arbete som pågår. Jag vill ändå tala om att det är viktigt för min och Vänsterpartiets del att även de små upphovsrättsorganisationerna kan komma till tals och få del av ersättningarna för kopiering.
Viviann Gerdin (C)
Anf. 168 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Ledamöter och åhörare! Jag vill ta upp två områden i LU17. Jag vill börja med att yrka bifall till reservation 1. Den gäller mjukvarupatent. Centerpartiet är kritiskt till hur den europeiska patentkonventionen tolkas av EPO, det europeiska patentverket. Vi anser att konventionen anger att man inte ska kunna ta patent på programvara, och vi finner att det är djupt olyckligt att EU driver på en patenträtt på mjukvara. Jag instämmer i det som har sagts tidigare av Vänsterpartiets representant om att vi har fått uppfattningen från sakkunniga på området att mjukvarupatent begränsar utvecklingen. I dag är det också väldigt otydliga formuleringar och svåra gränsdragningar. En europeisk patenträtt som går på tvärs mot människors uppfattning av vad som är rätt och fel och som beviljar patent på lösa grunder och ständigt sätter storföretagens rätt framför småföretagens anser vi är olycklig. Patenträtten måste utformas så att den stöder gemensamma europeiska ansträngningar att utveckla småföretagandet och välståndet i hela Europa. Vi ser nu en utveckling där patenträtten alltmer blir storföretagens rätt mot de enskilda innovatörerna. Detta kommer att hämma utvecklingen. Trots att datorprogram inte i sig är patenterbara enligt EU:s lagar har det redan utfärdats ca 30 000 patent. Det råder också väldigt många oklarheter, mycket beroende på att rådet och EU-kommissionen har haft olika åsikter. Från Centerpartiets sida vill vi föreslå att initiativ ska tas för en omförhandling av det beslut som man tog i fjol. Nu vet vi också att frågan kommer upp på konkurrenskraftsrådets möte i maj i år. Vi hoppas också att rådet ska lyssna in och vara mottagligt för de synpunkter som kommer fram här. Vi tycker att mjukvarupatent är en sorts tankeförbud. Vi vill också att regeringen ska bli aktiv på området. Vi tycker att regeringen passar för mycket i den här frågan. Med det argument som jag redovisade tidigare yrkar jag bifall till reservation nr 1. Jag vill också ta upp avgifterna till STIM. Vi har fört fram våra krav tidigare när det gäller STIM:s krav på ersättning för musikarrangemang som framförs inom ideella organisationer. Det gäller främst 21 § i upphovsrättslagen, som vi vill se en förändring av. Vi tycker att nuvarande regler försvårar för organisationerna, särskilt de riktigt små, att arrangera också musikinslag vid sina möten. Vi tycker inte att det är rimligt att kräva av de här verksamheterna, som inte bedrivs kommersiellt och inte har något vinstsyfte, att de ska omfattas av en byråkratisk redovisning. Tasso Stafilidis sade här tidigare att det inte kostar särskilt många kronor för föreningarna. Då ställer jag mig ännu mer frågande till att man ska redovisa det. Det finns en stor misstanke om att det administrativa, byråkratiska arbetet kostar mer än man egentligen får in från föreningarna. Det kan knappast täcka kostnaderna i slutändan. Centerpartiet är en folkrörelse. Vi sätter stort värde på allt arbete som görs inom föreningslivet i hela vårt land. Vi vet att det betyder mycket i föreningsarbetet att kunna ha kulturinslag och musikinslag och att man slipper ifrån den betungande redovisningen. Vi har påpekat det också under tidigare år, men det är lika aktuellt i dag. Trots att det finns internationella överenskommelser menar vi att Sverige har en hel del folkrörelser och därför har ett ansvar för att se till att det ideella arbetet och föreningslivet kan leva vidare. Som det är i dag är det faktiskt väldigt betungande. Samtidigt sker neddragningar inom den offentliga sektorn av ekonomiska bidrag till föreningar och det ideella arbetet för övrigt. Då är det än viktigare att man får behålla de få kronor som det skulle betyda att man slipper redovisa och skicka in pengar till STIM.
Johan Löfstrand (S)
Anf. 169 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Vi diskuterar just nu immaterialrättsliga frågor. Det är ett oerhört viktigt område och ett oerhört komplicerat område, ett område där olika intressen står mot varandra. På ena sidan står uppfinnare och konstnärer som vill skydda sina uppfinningar och konstverk. På andra sidan står allmänintresset att utnyttja de innovationer som finns för att på så sätt skapa nytta i samhället. Patenträtten är en oerhört viktig del i samhället. Den är en viktig del när det gäller att ge uppfinnare motivation och lönsamhet för att de ska kunna gå vidare och driva nya projekt och på så sätt skapa en utveckling i samhället. Målet måste vara att vi ska skapa ett samspel mellan uppfinnare, konstnärer och samhällsintresset. Jag kommer för tids vinning att inrikta mitt anförande på de områden där det i dag finns reservationer. Jag vill börja med att yrka bifall till lagutskottets förslag i betänkande nr 17 i dess helhet och avslag på samtliga reservationer. Herr talman! Under punkt 3 om datorrelaterade uppfinningar behandlas motion T474 yrkande 5. Där finns en reservation från Vänsterpartiet och Centerpartiet. Reservanterna menar att det är olyckligt att EU i dag driver frågan om mjukvarupatent. Reservanterna menar också att den svenska utgångspunkten borde vara att patent på mjukvara inte skulle vara tillåtet. Jag ser det som beklagligt, men jag tror att det är viktigt att man tar en diskussion om gränsdragningar och var gränsen ska gå. Under de senaste åren har vi sett en allt snabbare utveckling. Immaterialrättsligt skydd för datorprogram har fått allt större betydelse. För närvarande skyddas datorprogram i stor utsträckning av upphovsrättslig lagstiftning både i Sverige och i övriga Europa, medan det i USA och Japan är möjligt att i mångt och mycket patentera stora delar av programvaran. Men även i Sverige och i övriga Europa är det i dagsläget möjligt att patentera olika typer av programvara om funktionen av programmet har teknisk effekt. Med teknisk effekt menas att uppfinningen ska kunna lösa ett problem på ett tekniskt sätt och sedan fungera i praktiken. Jag tycker att det är bra att EU diskuterar frågan om patent på mjukvaror. Det är nödvändigt att vi får en harmonisering så att vi har likadana regler inom hela EU-området för att på så sätt underlätta för uppfinnare att ha överblick över hur regelverket fungerar och vilka rättigheter man har. Jag tycker, precis som det står i majoritetstexten, att det ska vara möjligt att patentera vissa typer av datorrelaterade uppfinningar då de uppfyller de generella patentkraven på teknisk effekt. Om ett företag till exempel skapar en mjukvara som sedan placeras i ett ABS-system i en bil tycker jag att det är självklart och oerhört viktigt för den framtida utvecklingen att det här företaget kan ta patent på det lilla program som sitter i bromssystemet så att man sedan kan använda pengarna till att gå vidare för att göra systemet ännu bättre. På de områden där man uppfyller de generella patentkraven på teknisk effekt tycker jag att det ska vara möjligt att patentera även mjukvara. Herr talman! Under punkt 4 Upphovsrättsligt skydd tar motionären och reservanten upp frågan om förenklingar och om att ta bort reglerna om upphovsrätten för att på så sätt hjälpa konstnärer att få kunskap om och förståelse för vilka rättigheter och skyldigheter man har i fråga om upphovsrätten. Jag är helt övertygad om att de flesta här i kammaren på olika sätt vill underlätta för företagare rent generellt. Självklart ska vi stödja egna företagare som vill skydda sina uppfinningar och sina konstverk. Självklart ska vi också se till att ge dem kunskap om vilka rättigheter de har. Som det står i majoritetstexten pågår ett arbete inom Regeringskansliet om att försöka genomföra EG-direktivet om upphovsrätten i informationssamhället, som jag tror kommer att leda en bit på vägen för att nå målet. Under punkt 6 finns en reservation från samtliga borgerliga partier gällande ersättning vid kopiering. Här vill reservanterna att regeringen ska se över de regler som finns gällande upphovsrättsersättningen. En sådan översyn är planerad. Regeringen har sagt att efter en departementspromemoria om upphovsrätten i informationssamhället, som just nu behandlas inom Regeringskansliet och som jag tror nödvändigtvis måste behandlas innan man kan diskutera det gällande ersättningssystemet, kommer det att göras en översyn av upphovsrätten. Där ska också det som gäller avtalslicenser tas in. Herr talman! Under punkt 7 har Kristdemokraterna och Centerpartiet reserverat sig då de vill att ideella organisationer ska undantas från de regler som i dag gäller som ersättning för STIM. Här anser majoriteten i utskottet att det är viktigt att vi tar till vara upphovsmännens rätt. Utskottet menar att det blir svårt att hitta andra typer av undantag än de som redan finns. De gränsdragningsproblem som finns i dag borde prövas ur en mer rättslig aspekt i stället för att ändra lagstiftningen. Jag tycker inte att man ska sätta de regler som finns ur spel. Varför ska ideella organisationer på så sätt ha en konkurrensfördel gentemot olika typer av småföretagare som kanske bedriver verksamhet? Jag tror att det kan skapa en viss typ av snedvridning. Sist men inte minst gäller det punkt 9. Där har vi den återkommande frågan om arenarätt. Här har Moderaterna och Kristdemokraterna reserverat sig. Reservanterna vill ha en upphovsrättslig lagstiftning som ska ge skydd till hela sportarenor. Men jag måste säga att det redan i dag finns en skillnad mellan till exempel ett biobesök och en fotbollsmatch. Ett biobesök är någonting som man kan göra om och om igen. Det gäller en produkt som visas på många olika ställen, medan en fotbollsmatch är en unik händelse. Som redan har sagts från talarstolen i dag har den här frågan behandlats flera gånger tidigare. Varken nu eller tidigare har utskottsmajoriteten funnit något skäl till att göra någon förändring. Jag vill avsluta med att än en gång yrka bifall till förslaget i lagutskottet betänkande nr 17 i dess helhet och avslag på samtliga reservationer.
Ingemar Vänerlöv (Kd)
Anf. 170 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Jag har två frågor till Johan Löfstrand. Jag börjar där Johan Löfstrand slutade. Han nämner att det är skillnader på biobesök och en fotbollsmatch. Okej, det är skillnader. Vi ändrar scenariot, Johan Löfstrand och säger så här i stället. Jag går på en föreställning där en imitatör uppträder. En imitatör räknar kanske med att genomföra samma föreställning kväll efter kväll. Även där kan jag ta med mig videokamera och via mobiltelefon sända föreställningen över hela världen via en hemsida. Alla som är intresserade av imitatören kan direkt via sin dator se programmet. De behöver inte besöka föreställningen nästa dag. Det förändrar lite grann, Johan Löfstrand. Jag är, som sagt var, mycket förvånad över att man fortfarande lutar sig mot lagstiftning som är 18 år gammal. Jag nämnde det i mitt anförande. Då fanns inte Internet, och då fanns inte dessa möjligheter med mobiltelefoner och videokameror. Därför anser jag, Johan Löfstrand, att det finns absolut bärande skäl till att fundera på det här. Jag skulle vilja veta hur Johan Löfstrand menar att man via avtal och kontrakt ska kunna lösa det här, exempelvis med tanke på imitatören. För ett år sedan när vi pratade om samma saker sade Socialdemokraternas företrädare när det gällde frågan om arenarätt att det var en viktig fråga och att det pågick ett arbete inom EU med det direktiv som finns om upphovsrätt i informationssamhället. Man förutsatte att frågan skulle komma upp där. Den här gången, ett år senare, står det endast så här i betänkandet: "Frågan har såvitt utskottet känner till inte heller tagits upp inom EU under senare tid." Hur ligger det till på den fronten?
Johan Löfstrand (S)
Anf. 171 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! När det gäller arenarätten ska jag svara på Ingemar Vänerlövs fråga. Självfallet går det att avtala. De borgerliga partierna brukar gå i bräschen för att man ska lagstifta så lite som möjligt och låta de privata aktörerna sköta en så stor del av det affärsmässiga som möjligt. När det gäller imitatören är det väl bara så att alla som går in och tittar på imitatören vid köpet av biljetten ingår ett avtal om att inte använda sig av en videokamera och inte skicka ut det på nätet. Det innebär att ett avtal då är ingånget mellan dem som tittar på arrangemanget och dem som står för arrangemanget. På så sätt har det skapats ett avtal som gör att man inte får sända ut det över Internet.
Ingemar Vänerlöv (Kd)
Anf. 172 Ingemar Vänerlöv (Kd)
Herr talman! Den andra frågan jag ställde gällde detta att när vi för ett år sedan var samlade här till en likadan debatt kom s-företrädaren slutligen till frågan om arenarätt, och han sade då att den var relevant och att det pågick ett arbete inom EU med det direktiv som finns om upphovsrätt i informationssamhället. Man förutsatte att det kommer att tas upp där. Men när vi läser det här betänkandet ser vi att det bara står att frågan "såvitt utskottet känner till inte heller tagits upp inom EU under senare tid". När det gäller avtalet och imitatören kan det väl tänkas att det teoretiskt sett skulle kunna fungera så, om det är 10, 15 eller 20 personer. Men säg att det blir en otrolig massa människor. Vi kan ta till exempel fotbollsmatchen, som i och för sig inte går i repris men som ändå kan vara intressant att titta på. Det kan också vara något annat idrottsevenemang där det är många personer. Då inser man att den typen av avtal som Johan Löfstrand skissade på inte fungerar i praktiken.
Johan Löfstrand (S)
Anf. 173 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! När det gäller huruvida det pågår ett arbete i EU, finns det för tillfället inte något land inom unionen som använder sig av det här. Om Sverige skulle införa arenarätt kommer vi att vara det enda landet som har den typen av lagstiftning. Jag tror att en stor del av den lagstiftning som ska finnas inom det immaterialrättsliga området ska vara harmoniserad på ett så stort område som möjligt. Det vore olyckligt om Sverige hade en egen lagstiftning medan övriga Europa har en helt annan lagstiftning. När det gäller huruvida det är många som tittar eller inte, tror jag att det är många som går på bio också. Det finns nog en ganska stor möjlighet att man vid de tillfällena tar upp en videokamera och filmar. Det är förbjudet. Vad är skillnaden? Om det är avtalat mellan de olika parterna att man inte får ta med en videokamera in och filma ett evenemang eller filma på en biograf är det i båda fallen olagligt. Olagligheter tillåter vi inte i något av fallen.
Viviann Gerdin (C)
Anf. 174 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! Jag vill först klargöra att Centerpartiet inte är emot patent i sig och inte heller är emot upphovsrättslagstiftning. Vi inser att det är väldigt viktigt och att det behövs i vårt samhälle. Det som det handlar om nu är vad som ska patenteras och hur det ska gå till. Vi har redan i dag en lag som omfattar datorprogram. Jag tror att den lagen finns sedan 1989. Då infördes skydd för datorprogram i upphovsrättslagstiftningen. Det som vi nu ifrågasätter är graden av skydd och införandet av patenträtt på mjukvara. Det finns en risk, som vi ser det, att det framför allt gynnar storföretag. Det är oftast de som har patent. De små företagen och innovatörerna som jobbar i sitt dagliga verk och kommer på uppfinningar hämmas i sin utveckling och i sitt arbete med en förnyelse, som hela tiden behövs på det här området. När det gäller patent på mjukvara besitter de som har patenten ett övertag gentemot dem som jobbar med det här och hela tiden vill se till att det blir bättre och bättre. Vi anser att det ligger en stor risk i det här. Den lagstiftning man har i USA, där man också har ett mjukvarupatent, har visat sig ha en hel del nackdelar, speciellt för småföretagen. Jag vet att Socialdemokraterna har ett speciellt hjärta för de stora företagen. Sedan i höstas pratar även ni socialdemokrater om tillväxt, och då behövs de små företagen. Det är just det synsättet som gör oss väldigt oroliga, när vi ser vad som är på gång. Sedan är det inte heller någon brådska med det hela. Varför vill ni driva på? Varför låter ni EU ta överhanden och driva det här?
Johan Löfstrand (S)
Anf. 175 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! I immaterialrättsliga sammanhang är det, som alltid, viktigt att ha tydliga regler och gränser. Det får självfallet inte vara så att man kan ta patent på områden som blir så stora att man på så sätt kan få monopol på en hel marknad. Det måste självfallet finnas tydliga regler. Det är därför vi har sagt att patentkraven ska gälla vid de tillfällen då man hittar någon typ av teknisk effekt som sedan har en funktion i praktiken. Det måste kunna få finnas patentmöjligheter på en viss typ av mjukvara. Ta systemet med ABS-bromsar, som jag nämnde i talarstolen tidigare. I det systemet är det inte någon teknisk uppfinning som har gjort att det systemet kanske är bättre än något annat, utan det är ett litet datorprogram. Då måste ett företag som har lagt ut oerhört mycket pengar verkligen få möjlighet att patentera just det lilla programmet. Om vi jämför upphovsrätt med patenträtt ser vi att i upphovsrätten skyddar man en exakt utformning av till exempel en skriven kod eller en text i en bok. Det som är problemet är att när det är en teknisk innovation kan man skriva precis samma sak fast i ett annat dataspråk. Eller också lägger man upp de olika programmeringsdelarna på olika sätt, vilket kommer att göra att programmet kanske ser helt annorlunda ut. Men den tekniska, slutgiltiga finessen kommer att vara exakt likadan. Det gör att upphovsrätten i många fall inte är ett tillräckligt skydd för just det tekniska syfte som finns, till exempel det lilla programmet i ABS-bromsarna.
Viviann Gerdin (C)
Anf. 176 Viviann Gerdin (C)
Herr talman! När Johan Löfstrand beskriver det här kan jag verkligen förstå dem som säger att det är otydligheter och svåra gränsdragningar. Jag har fått en synpunkt från en som jobbar med mjukvara, och han säger så här: Fördelen med att behålla dagens lagstiftning är att det går att skriva två datorprogram som utför samma uppgift utan att begå ett patentintrång. Men om man inför ett patent på mjukvara kan program nr 2 komma att göra intrång i patent för program nr 1. Jag har inte den tekniska kunskapen att ifrågasätta men har ändå haft kontakt med personer som jobbar med det här och ser stora risker i det. Sedan är det ytterligare en sak som är lite oroande, och det är att det inte finns någon domstol på Europanivå som ska avgöra tvisterna om patent. Nu är det många som befarar att det kommer att bli en hel del tvister på grund av att det är svårtolkade saker när det gäller att införa patent på mjukvara. Här är det alltså respektive lands nationella domstolar som ska göra bedömningar i patentmål. Vi kan befara att det kommer att skapa ännu mer oklarheter om man kommer fram till olika bedömningar i olika länder. Det finns alltså stor anledning att vara försiktig här. Än en gång vill jag understryka att det faktiskt handlar om graden av skydd. Det är den vi ifrågasätter nu liksom hastigheten på det här. Det är därför som vi har en reservation i betänkandet.
Johan Löfstrand (S)
Anf. 177 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Jag håller med Vivianne Gerdin om att det är oerhört viktigt att det finns tydliga spelregler, precis som det måste finnas tydliga spelregler gällande de flesta marknader för att de olika aktörerna ska veta vad de har att rätta sig efter. Självklart måste det finnas mekanismer som skyddar små uppfinnare och innovatörer som kanske inte har rättslig kapacitet eller resurser att stå emot storföretag. Det här ska vi jobba med. Det är jätteviktigt. Jag hoppas att den här frågan kommer att utvecklas inom Europasamarbetet för att skydda mindre innovatörer. Jag tror att det är viktigt för att på så sätt behålla en mångfald. Men det här ska inte innebära att vi inte ska tillåta patent på mjukvara. Jag kan ta ett annat exempel. Ett företag har till exempel helt nyligen lyckats hitta en teknisk finess för att överföra röntgenbilder till ett digitalt program och underlättar på så sätt sjukvårdsbehandlingen. Man kan skicka röntgenbilder, man kan lättare analysera dem och man kan göra många olika saker. Den här uppfinningen tog oerhört lång tid och kostade oerhört mycket pengar. Då tycker jag att det här företaget ska kunna ta patent på det program som sitter i apparaten och som gör att processen fungerar. Om man i stället skulle ha haft ett upphovsrättsligt skydd skulle man kunna skriva en datorkod som skulle kunna skilja sig från den ursprungliga texten men som skulle ge samma finess i slutändan. Det är det som är skillnaden mellan patent och upphovsrätt.
Henrik von Sydow (M)
Anf. 178 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Johan Löfstrand säger att frågan om arenarätt är en gammal fråga, och det stämmer möjligen. Den är färsk för mig. Jag förstår inte riktigt hur Socialdemokraterna resonerar. Dessutom är frågan faktiskt mer aktuell än någonsin tidigare. Därför vill jag ställa ett par frågor om den. På temat att väcka det kapital som sover ser vi nu hur intresset för de allsvenska fotbollsmatcherna ökar ordentligt. Det är bra. Det är många klubbar som behöver få bättre ekonomi och mer resurser. Dessvärre är idrottsrörelsen i bred bemärkelse i ett ännu större behov av mer resurser, mer kapital och större möjligheter att av egen kraft få mer rörelse i idrottsrörelsen, om man uttrycker det på det sättet. En konkret idé, Johan Löfstrand, är att utsträcka immaterialrättens tillämpningsområde till nya fält, också till arrangörer av idrottsarrangemang. Med ny teknik för upptagningar av idrottsarrangemang blir allt enklare och smidigare. Också lägre divisioner kan skaffa sig möjligheter till ersättningar för sina arrangemang. Det enda argument som vi har hört från Johan Löfstrand till varför man faktiskt inte ska ha den möjligheten är det argument som Martin Andreasson tidigare förde fram, att det inte skulle vara förenligt med EU-direktiv som är på väg att implementeras. Men det är inget riktigt giltigt argument. Det är ju ofta som vi sträcker ut principer i EU-direktiv till att omfatta också andra områden. Här förstår jag inte hur Johan Löfstrand resonerar. Den principiella grundfrågan är: Varför motarbetar Socialdemokraterna att idrottsföreningar ska ha immaterialrättsligt skydd för sina arrangemang?
Johan Löfstrand (S)
Anf. 179 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Den här frågan har diskuterats ett otal gånger. Varje gång som frågan har diskuterats och setts över har man kommit fram till att det inte finns något sådant behov. Det är mycket bättre att arenaägaren, fotbollsarrangören eller sportarrangören och den som vill göra någon typ av upptagning skriver ett avtal och på så sätt kommer fram till de villkor som ska gälla för hur den ska användas och vilka som ska ha möjlighet att se den.
Henrik von Sydow (M)
Anf. 180 Henrik von Sydow (M)
Herr talman! Här kom ett argument fram, att det inte finns något behov. Eftersom du uppenbarligen kan historiken så våldsamt långt tillbaka i det här ärendet, är det möjligt att det var rätt någon gång i början på 80-talet. Men nu är det 2004, och tekniken att göra just filmupptagningar, att dokumentera, att göra uppteckningar från idrottsarrangemang är lättare än någonsin tidigare. Tekniken är mer lättillgänglig än någonsin tidigare. Priset för att distribuera detta är också väsentligt mycket lägre än någonsin tidigare. När blir det dags för Socialdemokraterna att uppdatera sin verklighetsbild? Jag tycker också att det argument som förs fram, att det är kontraktsvägen som det här problemet ska lösas, i praktiken är horribelt. Menar du att man skulle skriva kontrakt med besökare av idrottsarrangemang med låga divisioner att inte filma detta för att sedan sända det? I så fall, Johan Löfstrand, får du väl ändå erkänna att det är så våldsamt mycket enklare och smidigare för samtliga inblandade att idrottsföreningen har ett immaterialrättsligt skydd för sitt idrottsarrangemang.
Johan Löfstrand (S)
Anf. 181 Johan Löfstrand (S)
Herr talman! Om det är ett arrangemang av sådan karaktär att man inte vill att det ska filmas och sedan skickas ut på nätet, tycker jag att man när man köper biljetten ska informeras om att det inte är tillåtet med ljud- eller filmupptagningar. Jag ser inte något som helst problem med det. De aktörer som vill göra ljud- och filmupptagningar träffar man avtal med. Om det är människor som inte följer de här reglerna, får man väl behandla dem på samma sätt som de människor som är inne på biografer och filmar och sedan lägger ut filmerna på nätet. Sedan tror jag, precis som jag sade tidigare, att det är viktigt att ha en lagstiftning som ser likadan ut i flera länder. Jag tror att det vore olyckligt om Sverige hade en särlagstiftning som skilde sig från alla andra. Framför allt nu när vi blir alltmer internationaliserade tror jag att det är viktigt att vi har samma principer i Sverige som i andra länder. Om utländska TV-bolag vill komma hit ska de veta vilka regler som gäller.
Gustav Fridolin (Mp)
Anf. 182 Gustav Fridolin (Mp)
Herr talman! Immaterialrätt kan betraktas som ett ägandeskydd för de idéer som uppstår hos en uppfinnare och en möjlighet för denne att försörja sig på sitt uppfinnande, som de tidigare talarna varit inne på. Mot bakgrund av en sådan positiv syn på möjligheten att patentera uppfinningar finns det i det här betänkandet en miljöpartistisk motion som syftar till att skydda uppfinnaren, främja patent och göra det ekonomiskt möjligt också för den inte så väl bemedlade att tjäna pengar på de uppfinningar man kommer att berika världen med. Den gröna motionen, som i betänkandet bär nr N414 och kommer från årets motionsflod, innehåller ett flertal krav för att tillgodose detta. Vår hållning är att det bör ges skydd för uppfinningar under tiden mellan det att ansökan lämnas in fram till dess att patentet beviljas. Patentverket har vittnat om att skyddet under denna tid är alldeles för dåligt och att det är rimligt att en skälig ersättning ska kunna utgå till den som drabbas. Vi anser också att det ska bli billigare att söka patent. När det är dyrt att söka patent får det till följd att många blir tvingade att sälja sin uppfinning till större företag då de saknar medel att själva förverkliga den. Vi vet att många patent på energibesparande eller miljövänliga produkter på detta sätt inte har fått möjlighet att förbättra världen. De har helt enkelt blivit uppköpta av större företag som haft en skräck för att de ska hota deras ställning. På det sättet har de aldrig blivit förverkligade. Jag ser med glädje att lagutskottet valt att behandla den här miljöpartistiska motionen i en positiv anda. De skriver bland annat att det arbete som bedrivs på området har en inriktning som ligger i linje med motionsönskemålen. Jag menar därför att det inte nu krävs votering om motionen. Herr talman! I betänkandet behandlas också ett krav på att undanta ideella verksamheter och studieförbund från de upphovsrättsliga reglerna och avgifterna till STIM. Vi instämmer i stort i det kravet och menar att man på olika sätt bör främja spridandet av kultur i föreningar, i studieförbund och i samhället i stort. Med tanke på de internationella konventioner Sverige slutit i sammanhanget är det dock svårt att finna det möjligt att nu bifalla tillkännagivandet i frågan. Vi instämmer för den sakens skull inte i utskottets rigida hållning mot undantag för ideell verksamhet när det gäller upphovsrätt och STIM-regler. Men vi kan inte heller biträda reservationen, som i alltför hög grad bortser från de intressen som STIM faktiskt representerar. Vi hoppas att regeringen kommer att agera för att i samtal med landets tonsättare och musiker skapa undantag i internationella konventioner och lagstiftning åt det håll som motionärer och reservanter efterlyser. Men vi vill understryka att det just måste ske i samarbete med STIM och dess medlemmar. Herr talman! Den viktigaste frågan i betänkandet behandlar datorrelaterade uppfinningar och mjukvarupatent. Inom EU pågår ett omfattande lobby- och lagstiftningsarbete där patenträtten riskerar att utnyttjas för att kväva nytänkande och forskning snarare än att, som tänkt, uppmuntra desamma. EU-kommissionens förslag till direktiv om upphovsrätt rörande datorrelaterade uppfinningar och mjukvarupatent har mött hård kritik för att kommissionen i alltför hög grad lyssnar till de verkligt stora företagens intresse att inte bli utmanade underifrån och kunna patentera det mesta av datorrelaterade uppfinningar och - märk väl - upptäckter. EU-kommissionens direktiv som det såg ut riskerade att slå ut den positiva utvecklingen med datorprogram med öppen källkod och annat utvecklingsbart som finns inom datorsfären. EU-parlamentet valde därför, mycket på grund av initiativ från den gröna gruppen men också från svenska parlamentariker från alla möjliga andra partigrupper i EU-parlamentet, att kräva stora förändringar i direktivet. Bland annat efterlyste man en knivskarp gräns mellan vad som är datortekniska upptäckter och vad som är uppfinningar för att på så sätt skapa en fredad zon där patenträtten inte riskerar att störa den positiva, öppna utveckling som sker såväl på Internet som med datorer i övrigt. Nu pågår ett intensivt arbete inom EU för att väga samman de olika viljorna samtidigt som lobbyingen och påtryckningarna är stora från dem som i stort sett helst skulle vilja kunna patentera sina egna föräldrar och allt mellan himmel och jord. Då är det nyttigt att vi i riksdagen sätter ned foten och visar var vi står så att riksdagen på ett aktivt sätt både kan bidra i EU-debatten och sätta en svensk regeringsståndpunkt som på ett rimligt sätt avväger patentintressena mot intresset av öppenhet och fortsatt forskning och utveckling. Därför avslutar jag med att yrka bifall till reservation 1.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2004-04-01
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 5, Voteringar: 4

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Främjande av patent

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L247 och 2003/04:N414 yrkandena 17-19.
  2. Patentintrångsförsäkring

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L346.
  3. Datorrelaterade uppfinningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:T474 yrkande 5.
    • Reservation 1 (c, v)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (c, v)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1220022
    m420013
    fp39009
    kd27006
    v12207
    c01804
    mp01304
    Totalt23153065
    Ledamöternas röster
  4. Upphovsrättsligt skydd

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr254 yrkande 5.
    • Reservation 2 (m)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1240020
    m042013
    fp39009
    kd27006
    v23007
    c18004
    mp12014
    Totalt24342163
    Ledamöternas röster
  5. Upphovsrätt i anställningsförhållanden

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L215.
  6. Ersättning för kopiering

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:Kr326 yrkande 25, 2003/04:Kr327 yrkande 6 i denna del och 2003/04:Kr390 yrkande 18.
    • Reservation 3 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1240020
    m041014
    fp03909
    kd02706
    v23007
    c01804
    mp13004
    Totalt160125064
    Ledamöternas röster
  7. Ersättning till STIM

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:L276.
    • Reservation 4 (c, kd)
  8. Följerätt

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2003/04:Kr327 yrkande 6 i denna del.
  9. Arenarätt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2003/04:L298 och 2003/04:Kr282 yrkande 3.
    • Reservation 5 (m, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 5 (m, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1240020
    m042013
    fp38109
    kd02706
    v23007
    c18004
    mp13004
    Totalt21670063
    Ledamöternas röster

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.