Till innehåll på sidan

Genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning samt ändrad beräkning av dröjsmålsavgift i vissa fall

Betänkande 2011/12:SkU7

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
8 december 2011

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Nytt EU-direktiv om bistånd med indrivning (SkU7)

Svenska lagar ändras för att genomföra ett nytt EU-direktiv om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som gäller skatter, avgifter och andra åtgärder. Det nya direktivet gäller på fler områden än det nuvarande och omfattar alla slags skatter och avgifter, utom obligatoriska socialavgifter. Lagen om dröjsmålsavgift ändras så att dröjsmålsavgift inte längre beräknas på en fordran efter det att den har överlämnats för indrivning. Räntan ska i stället beräknas på samma sätt som för fordringar som gäller underhållsstöd. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2012.
Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag på motionen.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 1
Propositioner: 1

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2011-11-15
Justering: 2011-11-24
Trycklov till Gotab och webb: 2011-11-29
Trycklov: 2011-11-29
Reservationer: 1
Betänkande 2011/12:SkU7

Alla beredningar i utskottet

2011-11-15

Nytt EU-direktiv om bistånd med indrivning (SkU7)

Svenska lagar ändras för att genomföra ett nytt EU-direktiv om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som gäller skatter, avgifter och andra åtgärder. Det nya direktivet gäller på fler områden än det nuvarande och omfattar alla slags skatter och avgifter, utom obligatoriska socialavgifter. Lagen om dröjsmålsavgift ändras så att dröjsmålsavgift inte längre beräknas på en fordran efter det att den har överlämnats för indrivning. Räntan ska i stället beräknas på samma sätt som för fordringar som gäller underhållsstöd. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2012. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2011-12-07

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 136 David Lång (SD)
Herr talman! Skatteutskottets betänkande nr 7 gäller regeringens proposition Genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning samt ändrad beräkning av dröjsmålsavgift i vissa fall . Direktivet antogs våren 2010 och syftar till "ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder". Sverigedemokraterna är ett parti som värnar det svenska självbestämmandet och vill minimera det överstatliga inflytandet över Sverige. EU:s ökande inflytande över svensk politik i allmänhet och svensk ekonomisk politik i synnerhet är mycket oroande. Direktivet om bistånd med indrivning innebär ytterligare makt till EU på viktiga skattepolitiska områden. Sveriges politik för bistånd med indrivning är i dag huvudsakligen utformad på bi- eller multilateral basis. Jag menar att denna linje har tjänat oss väl. Propositionen om bistånd med indrivning är ett avsteg från tidigare svensk praxis där skatteavtal inte utformats på överstatlig nivå. De viktigaste nationella bestämmelserna finns i lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Andra viktiga överenskommelser är det nordiska skattehandräckningsavtalet, Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden, som alltså är utformad på mellanstatlig nivå, och vissa bilaterala skatteavtal och tullsamarbetsavtal. Dessa avtal har tjänat oss väl och är i högsta grad tillräckliga. En gemensam EU-politik på området behövs inte. Sverigedemokraterna menar att inga lagändringar borde göras i det här avseendet och att direktivet inte ska implementeras i svensk lagstiftning. Det är oroväckande att svensk lagstiftning i allt högre grad EU-anpassas. Direktivet är omfattande och kommer på ett markant sätt att påverka svensk skattepolitik. Det konstateras bland annat att enbart en ändring av det befintliga direktivet inte är tillräckligt och att tillämpningsområdet bör utvidgas. Indrivning ska inte längre gälla bara tullar och jordbruksavgifter utan fordringar som avser "alla skatter och avgifter som tas ut av en medlemsstat eller på en medlemsstats vägnar eller av dess territoriella eller administrativa enheter, däribland de lokala myndigheterna, eller på deras vägnar eller på unionens vägnar". Det är värt att påpeka att direktivet redan finns men främst reglerar fordringar på tullar och jordbruksavgifter. Eftersom dessa fordringar utgör en liten och minskande del av fordringarna på den inre marknaden vill EU utöka direktivet. Jag menar att de föreslagna ändringarna av direktivet är långtgående och på ett allvarligt sätt påverkar svensk skattehandräckningspolitik. Det innebär långtgående EU-reglering av Sveriges politik för bistånd med indrivning. Förslaget är också tveksamt med hänsyn till proportionalitetsprincipen, då de föreslagna åtgärderna över huvud taget inte står i proportion till ändamålet. Det råder obalans mellan mål och medel. Dessutom är förslaget i sig väldigt svårt att harmonisera i unionens medlemsstater. Medlemsstaternas olika befogenheter för indrivning är mycket olika, och därför blir direktivet felriktat. Det står att indrivningsmetoderna inte ska påverkas av direktivet, men att det är nödvändigt att "säkerställa att varken skillnaderna mellan nationella lagstiftningar eller bristen på samordning mellan behöriga myndigheter förhindrar ett väl fungerande system för ömsesidigt bistånd enligt detta direktiv". Det är dock sannolikt så att ett effektivt enhetligt system förutsätter enhetliga befogenheter för indrivning, och där är vi inte i dag. Direktivet slår fast att Sverige, när vi ingår bilaterala eller multilaterala överenskommelser i frågor som omfattas av detta direktiv, är tvunget att underrätta kommissionen om detta. Kommissionen underrättar i sin tur de övriga medlemsstaterna. Sverige ska enligt min mening inte ha någon skyldighet att bedriva underrättelseverksamhet till kommissionen. Därför kan syftet med detta ifrågasättas. Sverige äger rätten att ingå egna skattepolitiska avtal utan att underrätta EU. Vi sverigedemokrater menar att ett enhetligt system för bistånd med indrivning är en dålig idé och att verklig effektivitet och ändamålsenlighet för ett lands skattehandräckningspolitik bäst uppnås genom landets specifika avtal med andra länder. De europeiska länderna vill inte ha enhetliga system för skattepolitiska angelägenheter i strid med nationellt självbestämmande. Herr talman! Med anledning av allt detta yrkar jag avslag på propositionen i sin helhet och bifall till Sverigedemokraternas reservation.

Anf. 137 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Det sägs att det är 20 000 personer som tittar på riksdagsdebatter varje dag. Om det nu inte skulle ske på grund av att människor zappar förbi av misstag utan verkligen planerar att titta på debatterna, att man går in på riksdagens hemsida ungefär som när man tittar i tv-bilagan vad det är för debatter som visas, tror jag att det är ganska få som skulle bli jätteexalterade över rubriken på den här debatten, genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning. Men, herr talman, man ska inte döma boken efter omslaget. Det här är en väldigt viktig fråga, en fråga som kommer att göra skillnad och som handlar om att sätta dit skattebrottslingar som rör sig över gränserna just genom att öka informationsutbytet över gränserna. I tider när man mest hör negativa nyhetsrapporter om det som händer i Europa, som ekonomisk kris och ett ansträngt eurosamarbete, kan det vara bra att påminna sig om att EU handlar om att bygga en union med fri rörlighet över gränserna för att binda ihop länder, föra oss samman, bygga broar och skapa ömsesidig respekt. Handel och rörlighet över gränserna gör nämligen precis detta, och då kan förhoppningsvis den kontinent som varit historiens mest krigsdrabbade utvecklas i fred, frihet och demokrati. Jag tycker att EU har lyckats bra med detta under de nästan 20 år som Sverige varit med. Det går att flytta till alla länder i Europa och börja studera eller jobba och bygga sitt liv. Jag tror att det flesta tycker att det är positivt, inte minst för att vi som ett litet land uppe i norr inte kan isolera oss. Men den ökade globaliseringen skapar också problem med organiserad brottslighet och skatteflykt, och detta ställer krav på att man även måste jobba tillsammans för att lösa dessa problem. På denna punkt har EU kanske inte varit riktigt så framgångsrik som vi hade önskat och hoppats. Jag tycker att det är ett bra förslag, för det handlar om att vi ska kunna få mer informationsutbyte mellan myndigheter i Europa. Det är vansinnigt att vi har en europeisk ekonomisk union där våra myndigheter inte kan prata med varandra för att lösa problem som hör till det ganska grundläggande som en stat ska syssla med. Det har till exempel varit nästan omöjligt och ett byråkratiskt trassel att få en tysk turist som fått en p-bot i Sverige att betala denna. Nu ändras detta. Nu får man standardiserade mallar och dataprogram som gör att kronofogden i Sverige kan prata med kronofogdar runt om i Europa. Det kan handla om en svensk som flyttar från Sverige till Spanien för att slippa betala skatt. Det kan också handla om människor som flyttar till Sverige för att de inte vill betala skatt i sina hemländer. Jag tror inte att man ska underskatta betydelsen av detta. Försäkringskassan och andra typer av myndigheter som Kronofogdemyndigheten och Skatteverket har tillsammans varit framgångsrika bekämpare av organiserad brottslighet i Sverige under senare år. Den kända amerikanska gangsterledaren Al Capone dömdes inte för något av alla de mord han begick eller beställde eller för all den smuggelsprit han tjänade pengar på, utan han sattes dit för skattebrott. Det vore trist om en svensk Al Capone kommer undan bara för att han flyttar till Spanien. Det är klart att vi måste ha ett ökat informationsutbyte så att det blir lätt för kronofogden i Sverige att ringa kronofogden i Spanien. Detta hindrar inte Sverigedemokraterna från att vara emot. Vi har precis hört David Lång säga att han motsätter sig att vi ger mer makt till EU. Jag tycker att man ska vara restriktiv med att skjuta över mer makt och inflytande till EU. Jag kan dock inte förstå hur David Lång kommer till sin slutsats. Jag skulle verkligen vilja att han begär replik och förklarar för mig, kammaren och dem som följer debatten i tv hur vi flyttar mer makt till EU genom att kronofogden i Sverige får prata med kronofogden i Spanien. Hur ger vi mer makt till EU om kronofogden i Sverige hjälper kronofogden i Litauen eller Rumänien när personer som har en massa skatteskulder flyr från dessa länder och undan rättvisan till Sverige? Hur flyttar vi över mer makt till EU genom att tillåta detta? Nej, vi ger mer makt till de enskilda länderna att kunna ta itu med dessa problem. Jag kan inte tolka det på annat sätt än att Sverigedemokraterna vill skydda människor som har flytt till Sverige för att de vill slippa betala skatt i sina hemländer. Är det så vi ska tolka Sverigedemokraternas ståndpunkt i denna fråga? Herr talman! Det finns ett gammalt ordspråk som säger att det goda inte får bli det bästas fiende. Vägen till helvetet är kantat av goda intentioner. Det är viktigt att komma ihåg att man även med goda avsikter kan landa fel om man inte ser till helheten och försöker greppa hela frågan. Jag tror att Sverigedemokraterna har misslyckats med detta. Man har inte sett till helheten och det större perspektivet, att det blir enklare att sätta dit skatteflyktingar och andra kriminella om vi godkänner förslaget. Sverigedemokraterna är inte det parti jag har i åtanke när jag tänker på goda intentioner, så ordspråket är kanske inte applicerbart i detta sammanhang. I stället ska vi kanske uppmana Sverigedemokraterna att inte låta det onda bli det sämstas fiende. Det är nämligen precis detta som kommer att hända om man gör som de förespråkar. EU är ett projekt för att öka samarbetet mellan Europas länder och göra det lättare för människor, varor och tjänster att röra sig över gränserna. Det är något positivt som binder ihop en kontinent som har varit krigsdrabbad och krigssargad och gör att vi förstår varandra bättre och skapar välstånd och bättre grogrund för demokrati. Ska detta arbete bli verkligt framgångsrikt måste vi också arbeta på andra planhalvor, till exempel genom att sätta dit dem som flyr över gränserna undan rättvisan. Hur man kan vara emot detta är en gåta. Jag yrkar bifall till förslaget.

Anf. 138 David Lång (SD)
Herr talman! På vilket sätt ger det mer makt till EU? Ja, det är ett EU-direktiv. Vi har redan i dag avtal som har tjänat oss väl. Vi har skatteavtal som reglerar bistånd med indrivning, och de har utformats på bilateral eller multilateral basis. Nu blir det överstatligt. De viktigaste nationella bestämmelserna som finns i dag finns i lagen om ömsesidig handräckning i skatteärenden. Andra viktiga överenskommelser är som jag nämnde tidigare nordiska skattehandräckningsavtalet, Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning och vissa bilaterala skatteavtal och tullsamarbetsavtal. Jag menar att dessa avtal är tillräckliga och visar att en framgångsrik politik inte behöver implementeras på överstatlig nivå. En gemensam EU-politik behövs därför inte. Dessutom är förslaget tveksamt med hänsyn till proportionalitetsprincipen. Det får långtgående konsekvenser och står inte i paritet till det mål som det syftar till. Ser inte Fredrik Schulte något problem med det? Ser inte Fredrik Schulte att det är fråga om ökad överstatlighet?

Anf. 139 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! Som jag sade i mitt anförande ska vi vara försiktiga med att flytta över makt från det svenska parlamentet till EU. Men det handlar inte om att släppa makt och inflytande över viktiga politiska beslut som välfärd, skatter eller lagstiftning som ska upprätthålla det speciella och unika med Sverige. Det handlar om att det ska bli enklare att sätta dit kriminella. I dag är det svårt att driva in skatteskulder och driva in olika avgifter som människor åker på och sedan undslipper genom att röra sig över gränserna. Jag var i Spanien i somras. Min kompis hade hyrt en bil och åkte dit för fortkörning. Han mejlade mig och beklagade sig över att han fått en fortkörningsbot. Jag ringde till Kronofogdemyndigheten och Skatteverket och frågade hur myndigheterna i Spanien skulle kunna tvinga min kompis att betala fortkörningsboten. De svarade att han kan strunta i att betala, för det är så gott som omöjligt för dem att driva in dessa böter. Det är ett byråkratiskt krångel av sådan enorm omfattning att det är omöjligt. Detta är bara anekdotisk bevisföring. Men jag tror att David Lång ska göra lite efterforskningar, för det är inte enkelt att ta itu med dessa problem. Att säga att den lagstiftning vi har i dag är tillräcklig är inte i linje med verkligheten. David Lång och Sverigedemokraterna vill förhandla enskilt med varje land och inte ha en enhetlig lagstiftning i EU. Det kommer att bli ett härke och så gott som omöjligt. Det du gör, David Lång, är att skydda människor som kommer till Sverige med skatteskulder. Grattis!

Anf. 140 David Lång (SD)
Herr talman! Lagstiftning som är otillräcklig går att utveckla. Jag ser inga som helst fel eller problem med avtal på mellanstatlig nivå. Det är klart att det kan bli mer omfattande, men ökad demokrati och ökat självbestämmande har också ett egenvärde, skulle jag vilja säga. Jag tycker att det är tråkigt att utskottets majoritet vill lägga sig för EU och mena att vi inte ska säga något om att EU kräver att vi genomför en ny lag. Jag företräder ett EU-kritiskt parti, och jag menar att som EU-kritisk politiker är det min rätt och rent av min skyldighet att yrka avslag på propositioner som inte ligger i den svenska nationens intresse. Det är svårt att harmonisera förslaget över unionens medlemsstater. Deras befogenheter för indrivning är mycket olika, som jag nämnde tidigare. Direktivet blir felriktat. Jag tyckte att Fredrik Schulte nästan medgav att det blir ökad överstatlighet, men att det är värt det eftersom det leder till ökad praktisk möjlighet att komma åt de problem som finns. Det är helt enkelt en fråga om vad man väljer att prioritera. Jag prioriterar nationellt självbestämmande högt.

Anf. 141 Fredrik Schulte (M)
Herr talman! I den mening som detta beslut skulle leda till ökad överstatlighet är det nästan i form av ett kommatecken i lagstiftningen. Detta är fråga om teknikaliteter. Det är inte en stor ödesfråga om att lämna över viktig beslutandemakt på viktiga områden som vi vill ha kvar här i Sverige för att gynna "den svenska nationens intresse", för att citera dig, David Lång. Det handlar snarare om att just gynna den svenska nationens intresse genom att sätta dit skurkar och banditer som kommer till Sverige från andra länder. Du skyddar dem, David Lång! Du skyddar människor som kommer till Sverige och som undflyr rättvisan därför att du tycker att det är viktigare med avhållsamhet i frågor om att flytta makt till EU - när det egentligen bara är teknikaliteter det handlar om. Det är ganska intressant att David Lång säger att man säkert kan ingå fler avtal för att underlätta processen. Det erkände han precis här nu. Detta är ett stort problem. Det är knepigt för Skatteverket och kronofogden att sätta dit människor som har olika typer av skatteskulder i andra länder. Det är knepigt för oss att sätta dit människor som lämnar landet och åker till Spanien, till exempel. Det är därför beklagligt att Sverigedemokraterna gör detta ställningstagande. Man kan också fråga sig om Sverigedemokraterna tänker rösta nej om vi ponerar att de skulle få en majoritet i den här kammaren för att rösta nej till alla EU-direktiv som påförs Sverige. Då skulle det vara ganska höga viten som vi skulle behöva betala till EU-kommissionen, utdömda av EU-domstolen. Sverige har skyldighet att implementera denna typ av lagstiftning. I grund och botten handlar det om att du vill skydda kriminella som kommer till Sverige. Det är beklämmande.

Anf. 142 Gunnar Andrén (FP)
Herr talman! Jag skulle kunna instämma totalt med herr Schulte i allt han sade. Jag vill ändå lägga till någonting när jag har hört Sverigedemokraternas företrädare. Detta är en lagstiftning eller ett direktiv som är exakt det man ska använda Europeiska unionen till. Jag förstår bättre nu, herr talman, varför Sverigedemokraterna ville ha 87 miljoner extra till Skatteverket alldeles nyss. En stor del av pengarna - jag vet inte hur stor - ska tydligen användas till att ingå ytterligare 26 olika handräckningsavtal med olika länder när man kan få detta nästan gratis. Det är rent löjeväckande att tala om överstatlighet i sammanhanget. Det är i en mellanstatlig handel som detta sker, men det sker via EU som administration. EU har absolut inget egenintresse av detta. Det har inte någonting med makt att göra, utan det har att göra med var man bäst ska lägga sina pengar. Detta är en bra och rationell sak. Det är just sådant här vi ska använda EU till. Det är ungefär som fiskeripolitiken. Den har vi för att förhindra rovfiske. Miljöpolitiken har vi därför att partiklar och vad det nu kan vara inte känner några gränser. Det är exakt detta som det är bra att vi använder EU till. Ni menar att vi ska ingå en massa avtal - 26 extra avtal som vi ska ha bara för att klara ut det här. Nej, det tror jag inte är bra. Fredrik Schulte uttryckte det försiktigt, men här ser vi någon som säger sig vara Sverigevän men som i själva verket är skattefifflarnas bästa vän. Det är sanningen i sammanhanget. Det är lite tuffare uttryckt, men så ser jag det. Vi ska begränsa denna form av brottslighet. Men när man driver in skatter, avgifter och så vidare är det någon som betalar. Här är det ytterst fråga om de svenska företagen. Ska de ha samma villkor, eller ska man öppna en gräddfil för skattebrottslingar till andra länder? Jag tror att de sju andra partierna säger nej. Det är det här vi säger nej till. Det blir ingen gräddfil för dem som väljer att använda olagliga metoder och flyr till andra länder. På samma sätt är avtalet ömsesidigt. Vi ska bistå de 26 andra länderna. De ska inte ha Sverige som en fristad. Herr talman! Detta är ett alldeles utmärkt avtal. Det är precis det här vi ska använda EU till. Jag är glad att jag inte står på samma linje som Sverigedemokraterna i frågan.

Anf. 143 Karin Nilsson (C)
Herr talman! Också jag har svårt att förstå vad Sverigedemokraterna har att invända mot i frågan. Vi har i utskottet tidigare behandlat en mängd ärenden som rör informationsutbytesavtal med olika skatteparadis. Jag vet inte om det kan röra sig om 40-50 stycken - det är i alla fall otroligt många. Det har handlat om Monaco, San Marino, Bahamas, Luxemburg och många fler. I dag tar vi ställning till ett samarbete mellan EU:s medlemsländer om ömsesidigt bistånd med indrivning av skatter och avgifter i varandras länder. Om Sverige ställer sig utanför ett sådant samarbete riskerar vi att gå miste om hjälpen från de övriga länderna med att driva in svenska skattemedel som har hamnat i andra länder. Om vi riskerar att Sverige blir ett nytt skatteparadis för laglösa skattesmitare, vad har vi då vunnit på det? Det är en nationell angelägenhet att Sverige får in sina skatter lika väl som att Danmark eller Tyskland får in sina skatter. Att förslaget sedan har kommit till genom ett samarbete inom EU innebär inte att vi lyfter ifrån oss makten och att den hamnar i EU. Herr talman! Sverigedemokraternas motion om avslag på propositionen upplever jag som fullständigt inkonsekvent i sammanhanget. Jag yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på Sverigedemokraternas motion.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2011-12-08
Förslagspunkter: 1, Voteringar: 1

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Genomförande av det nya EU-direktivet om bistånd med indrivning samt ändrad beräkning av dröjsmålsavgift i vissa fall

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om bistånd med indrivning av skatter och avgifter inom Europeiska unionen,
    2. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
    3. lag om ändring i lagen (1982:188) om preskription av skattefordringar m.m.,
    4. lag om ändring i lagen (1993:891) om indrivning av statliga fordringar m.m.,
    5. lag om ändring i lagen (1997:484) om dröjsmålsavgift,
    6. lag om ändring i lagen (2000:1219) om internationellt tullsamarbete,
    7. lag om ändring i lagen (2001:184) om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet,
    8. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
    9. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:000).
    Därmed bifaller riksdagen proposition 2011/12:15 punkterna 1-9 och avslår motion 2011/12:Sk3.
    • Reservation 1 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S890023
    M910016
    MP21004
    FP21003
    C16007
    KD14005
    SD01702
    V15004
    -0001
    Totalt26717065
    Ledamöternas röster