Till innehåll på sidan

Genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor

Betänkande 2018/19:JuU21

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
8 maj 2019

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

Beslut

Lagändringar för att genomföra EU:s barnrättsdirektiv i Sverige (JuU21)

2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna gäller från den 11 juni 2019. Riksdagen sa också nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

Utskottets förslag till beslut
Bifall till propositionen. Avslag till fyra yrkanden i två följdmotioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.

Ärendets gång

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2019-04-04
Justering: 2019-04-25
Trycklov: 2019-04-26
Reservationer: 2
Betänkande 2018/19:JuU21

Alla beredningar i utskottet

2019-04-04

Lagändringar för att genomföra EU:s barnrättsdirektiv i Sverige (JuU21)

2016 antog EU det så kallade barnrättsdirektivet, som ska garantera att barn som är misstänkta eller åtalade för brott behandlas på ett rättssäkert sätt. Nu föreslår regeringen ett antal ändringar i svenska lagar, bland annat för att införa direktivet i svensk rätt. Regeringen föreslår att åklagare i vissa fall ska bli skyldiga att anmäla en försvarare till rätten som olämplig. För att undvika att den åtalade eller misstänkte står utan försvarare ska domstolen i vissa fall kunna utse en offentlig försvarare utöver den försvarare som den misstänkte själv har utsett. Ett barn som blir myndig medan han eller hon är frihetsberövad ska i vissa fall kunna fortsätta vara placerad tillsammans med andra barn.

Regeringen föreslår också att arbetsgivare ska få ökade möjligheter att ersätta en offentlig funktionär för hans eller hennes rättegångskostnader och att övervakningsnämnderna ska få möjlighet att lämna information om förenklad delgivning.

Justitieutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 11 juni 2019. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till fyra förslag i motioner som rör lagändringarna med anledning av barnrättsdirektivet.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2019-05-06
Debatt i kammaren: 2019-05-07

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Anf. 127 Jonny Cato Hansson (C)

Fru talman! Jag ska fatta mig kort i denna sena timme.

Jag yrkar bifall till Centerpartiets reservation, nr 1.

Inledningsvis vill jag säga att regeringens proposition om genomförande av barnrättsdirektivet och några andra straffprocessuella frågor till stora delar är bra. Dock finns det några saker som Centerpartiet saknar och särskilt vill lyfta fram.

Direktivet omfattar enligt regeringen inte utredningar om brott som misstänks vara begångna av någon som inte fyllt 15 år och som bedrivs enligt lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare. Centerpartiet instämmer inte i uppfattningen att de barn under 15 år som är misstänkta för brott ska undantas från direktivets tillämpning utan anser att även dessa fall måste omfattas av den nya lagstiftningen.

I betänkandet anges att utredningar mot barn under 15 år som är misstänkta ytterst syftar till att ge socialtjänsten klarhet i vad som har hänt för att den ska kunna sätta in resurser. Dock har vi vid ett antal tillfällen de senaste åren sett uppmärksammade fall som tydligt visat på behovet av att vid allvarliga brottsmisstankar kunna vidta ytterligare rättsliga åtgärder.

Genomförande av barnrättighetsdirek-tivet och några andra straffrättsprocessuella frågor

Frågan om bevistalan är viktig både ur ett brottsofferperspektiv och ur ett barnperspektiv. Denna fråga diskuterade vi här inne för någon vecka sedan, vilket ledde till ett tillkännagivande i frågan. Det är därför onödigt att fördjupa sig ytterligare här i dag. Vi kan konstatera att det är bra att vi nu har ett tillkännagivande på plats, och vi väljer därför att endast lämna ett särskilt yttrande i denna fråga.


Anf. 128 Linda Westerlund Snecker (V)

Fru talman! Vänsterpartiet har ingen invändning i sakfrågan utan anser att regeringen har lagt fram ett bra lagförslag.

Däremot skulle jag vilja lyfta fram den ständigt mycket aktuella frågan om häktning av barn, vilket borde förbjudas. Både själva häktningen av barn och den mycket väl använda isoleringen med restriktioner som används i häkten måste omedelbart få ett slut. Sverige har under återkommande år kritiserats av FN:s tortyrkommitté för den utbredda häktningen av barn. Frågan har utretts. Det finns förslag som måste bli lag, och det måste ske nu. Därför tar jag tillfället i akt att påpeka detta ytterligare en gång: Förbjud häktning av barn! Förbjud isolering av barn! Barnkonventionen ska bli svensk lag. Även det är välkommet, men då måste också häktning av barn förbjudas.

En annan fråga som jag också vill passa på att lyfta fram är barn som är under 15 år och som begår brott. Eftersom de inte är straffmyndiga kan de inte dömas till något straff, men däremot är det viktigt att det ändå sker en utredning om vad som har hänt. Detta kallas för bevistalan, och den kan enbart väckas av socialnämnden, socialstyrelsen eller barnets vårdnadshavare och i vissa fall av åklagare.

Det är viktigt att grova brott utreds, inte minst för att bringa klarhet i vad som har skett, för brottsoffrets skull men även för att unga personer som har begått brott ska få nödvändig hjälp och inte fastna i kriminellt beteende. Detta är något som ett enigt justitieutskott står bakom, och det är riktigt bra.

Med detta sagt yrkar jag bifall till reservation 2.


Anf. 129 Maria Strömkvist (S)

Fru talman! Alla barn har samma grundläggande rättigheter och lika värde. Ingen får diskrimineras. Barnets bästa ska komma i främsta rummet vid alla åtgärder som rör barnet. Varje barn har rätt att överleva, leva och utvecklas. Barn har rätt att uttrycka sina åsikter och få dem beaktade i alla frågor som rör dem.

Dessa artiklar är de fyra huvudprinciperna i FN:s konvention om barns rättigheter. De är grundpelarna för barns och ungas rätt till en trygg, säker och bra uppväxt. Med barnkonventionen som lag blir det tydligare att domstolar och rättstillämpare måste ta hänsyn de rättigheter som följer av barnkonventionen vid avvägningar och bedömningar som görs i beslutsprocesser som rör barn.

Jag tänker att det viktigaste ändå är att alltid stå upp för barns bästa i alla lägen. Och visst finns det att göra, inte minst när det handlar om utsatta barn.

Redan i dag finns det mycket samhället kan göra för att leva upp till förväntningar och lagstiftningar, och i det ljuset är detta direktiv en sak - barnrättsdirektivet, rättssäkerhetsgarantier för barn som är misstänkta straffrättsligt. Direktivet utgör en del av den så kallade färdplanen, som är en av EU antagen resolution om en färdplan för att stärka misstänktas och tilltalades rättigheter vid straffrättsliga förfaranden.

Lagförslaget innehåller regler om misstänkta barns rätt till ett effektivt försvar, information och individuell bedömning. Det handlar också om regler för hur barn ska behandlas vid frihetsberövande och deras rätt till skydd av privatlivet. Frihetsberövade barn ska ges särskilda rättigheter, och frihetsberövandet ska naturligtvis begränsas till så kort tid som möjligt och verkligen vara en sista utväg. När det gäller barn under 15 år omfattas de inte av direktivet, utan där gäller lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

I stort kan vi nog säga att utskottet är överens. Det finns sedan tidigare ett tillkännagivande till regeringen om att åklagare ska kunna inleda bevistalan när de misstänkta är under 15 år. Utredningen har remitterats, och en proposition kommer i september, varför utskottet inte tycker att det är nödvändigt att tillkännage detta en gång till. Detsamma gäller den utredning som handlar om vilka lagändringar som behöver göras för att väsentligt minska antalet barn på häkten. Den utredningen har remitterats och bereds nu och kommer till riksdagen när beredningen är klar.

Med detta sagt yrkar jag bifall till justitieutskottets förslag.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut skulle fattas den 8 maj.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2019-05-08
Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 3, Voteringar: 2

Protokoll med beslut

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Genomförande av barnrättsdirektivet m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till
    1. lag om ändring i rättegångsbalken,
    2. lag om ändring i häkteslagen (2010:611).Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:71 punkterna 1 och 3.
  2. Barnrättsdirektivets tillämpningsområde

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:3049 av Jonny Cato Hansson och Helena Vilhelmsson (båda C) yrkande 1.
    • Reservation 1 (C, L)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (C, L)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S93007
    M64006
    SD56006
    C02803
    V25003
    KD20002
    L01603
    MP11005
    -0001
    Totalt26944036
    Ledamöternas röster
  3. Åklagares möjlighet att inleda s.k. bevistalan

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2018/19:3044 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 2 och

    2018/19:3049 av Jonny Cato Hansson och Helena Vilhelmsson (båda C) yrkande 2.
  4. Alternativ till häktning för misstänkta under 18 år

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2018/19:3044 av Linda Westerlund Snecker m.fl. (V) yrkande 1.
    • Reservation 2 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S93007
    M64006
    SD56006
    C28003
    V02503
    KD20002
    L16003
    MP11005
    -0001
    Totalt28825036
    Ledamöternas röster
  5. Offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1981:1310) om offentliga funktionärers rätt till gottgörelse för rättegångskostnad i vissa mål m.m.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:71 punkt 2.