Forskningsfrågor m.m.

Betänkande 1988/89:UbU6

Utbildningsutskottets betänkande

1988/89:UbU6

Forskningsfrågor m.m.

1988/89

UbU6

Motionerna

1987/88:Ub512 av Birgitta Hambraeus (c) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tillsättningsförfarandet
vid universiteten.

1987/88:Ub565 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

24. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående möjligheten att titelbefordra kvalificerade lektorer,

25. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående omvandling av utbildningsbidrag till doktorandtjänster,

26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående graderade betyg på doktorsavhandlingar.

1987/88:Ub567 av Gustav Persson m.fl. (s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om översyn av
tillsättningsförfarandet av professurer, forskningstjänster och högre utbildningstjänster
vid universitet och högskolor.

1987/88 :Ub626 av Pär Granstedt m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om åtgärder för att främja rekryteringen till forskarutbildningen.

1987/88:Ub642 av Daniel Tarschys och Jan-Erik Wikström (fp) vari yrkas
att riksdagen hos regeringen begär en utredning om villkoren för longitudinell
forskning.

1987/88:Ub803 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts angående ojämn könsfördelning bland forskarna.

Motiveringen återfinns i motion 1987/88:A801.

!987/88:K403 av Bengt Westerberg m.fl. (fp) vari — såvitt nu är i fråga —
yrkas

10. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen

anförts om forskningsetik och forskningsregister. 1

I Riksdagen 1988/89. 14 sami. Nr 6

1987/88:K412 av Bengt Kindbom m.fl. (c) vari — såvitt nu är i fråga — 1988/89:UbU6

yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om utarbetande av etikregler m.m. för forskning och statistikproduktion.

1987/88: K431 a v Anders Björck m.fl. (m) vari — såvitt nu är i fråga — yrkas

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om användning av persondataregister vid forskning i enlighet med
vad som i motionen anförts.

Utskottet

Vissa forskningsetiska frågor

Behovet av etikregler för forskning som bygger på användning av personuppgifter
påtalas i motionerna 1987/88:K403 (fp) yrkande 10, 1987/

88:K412 (c) yrkande 2, 1987/88:K.431 (m) yrkande 11 och 1987/88:Ub642
(fp). Behovet är särskilt stort då det gäller användning av uppgifter om ett
stort antal individer som följs under lång tid, s.k. longitudinell forskning. 1
motionerna framhålls att datainspektionen skall granska samkörningar av
forskningsregister lika väl som samkörningar av administrativa register.

Motionärerna stryker under att det är mycket viktigt att slå vakt om den
personliga integriteten och att samtycke från de studerade måste finnas vid
samkörningar av register. Eftersom det är viktigt att forskning av betydelse
för samhället kan genomföras även i framtiden är det enligt motionerna
väsentligt att forskningen genomförs på ett sådant sätt att allmänheten kan
ha förtroende för forskarna. I motion 1987/88:Ub642 redovisas en rad
exempel på longitudinell forskning inom olika discipliner och den nytta
sådan forskning har. Motionärerna stryker under att det inte är något snävt
egenintresse för berörda forskare att skapa goda betingelser för longitudinell
forskning utan något som är av betydelse för hela samhället genom de
vidgade kunskaper som kan tillföras.

Regeringen beslöt den 18 februari 1988 att tillkalla en särskild utredare
med uppgift att granska vissa forskningsetiska frågor. I direktiven (dir.

1988:2) för utredningen redovisas den pågående diskussionen om forskningsetiska
frågor, bl.a. hänvisas till de här aktuella motionsyrkandena.

Utredningen skall avse rättsliga och andra förutsättningar för forskning
som bygger på uppgifter om enskilda individer samt organisationen för
forskningsetisk prövning. Utredaren skall göra en analys av gällande lagstiftning
och pröva om den bör anpassas så att större hänsyn tas till forskningens
speciella villkor och behov. I direktiven betonas att ingen forskare
under åberopande av forskningens frihet bör kunna företa sig sådant som
strider mot det allmänna rättsmedvetandet i vad avser intrång i den personliga
integriteten. Den samhälleliga regleringen bör vara så utformad att den
inte motverkar utan medverkar till ett ökat ansvarstagande bland forskarna
själva. Utredaren skall redovisa den existerande etiska granskningen inom

det medicinska området och inom andra områden och bedöma om det 2

behövs en formell reglering av de organisatoriska formerna för etisk be- 1988/89:UbU6

domning av forskningsprojekt. Uppdraget skall redovisas före den 1 april

1989.

Utskottet finner att önskemålen i motionerna om en översyn av de forskningsetiska
frågorna tillgodoses genom den tillsatta utredningen. Arbetet
skall vara klart i sådan tid att det kan förväntas ingå i underlaget för den
kommande forskningspropositionen, som föreläggs riksdagen våren 1990.

Riksdagen får således tillfälle att ta del av resultatet av utredningen i detta
sammanhang. Mot denna bakgrund avstyrks motionerna 1987/88 :K403
yrkande 10, 1987/88:K412 yrkande 2, 1987/88:K431 yrkande 11 och 1987/

88:Ub642.

Tillsättande av tjänst som professor

Tillsättningen av tjänst som professor regleras i högskoleförordningen
(1977:263).

Tillsättningsförfarandet bör enligt motionerna 1987/88:Ub512 (c) och
1987/88:Ub567 (s) ses över. I den förstnämnda motionen noteras att få
högre tjänster inom högskolan innehas av kvinnor. Motionären menar att
tillsättningsförfarandet har sin del i orsakerna till detta förhållande och
föreslår bl.a. att de sakkunniga inte skall ha till uppgift att rangordna de
sökande till en professorstjänst. De sakkunniga skall endast göra en bedömning
av dem, och därefter skall det vara fakultetsnämndens uppgift att
rangordna dem och lämna förslag. Nämnderna har enligt motionärens
uppfattning lättare än de sakkunniga att väga in flera aspekter vid avgörandet,
t.ex. jämställdhetslagens regler om att det underrepresenterade könet
skall ha företräde, när två sökande har snarlik formell kompetens. Även i
motion 1987/88:Ub567 betonas att jämställdhetsaspekter måste beaktas vid
tillsättningsförfarandet. Motionärerna anför att i en översyn av tillsättningsförfarandet
bör särskilt beaktas även frågor som rör rättssäkerhet,
insyn, regler för utseende av sakkunniga, dessas arbetsformer, ämnesbeskrivningarna,
garantier att gällande förordningar efterlevs och tidsåtgången.

Regeringen beslöt den 24 mars 1988 att en särskild utredare skall göra en
översyn av proceduren vid tillsättande av tjänster som professor m.m. Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ) och Sveriges Universitetslärarförbund
(SULF) hade påvisat problem i tillsättningsförfarandet och föreslagit
en översyn. Enligt utredningsdirektiven (dir. 1988:9) skall inriktningen av
översynen vara att förtydliga och förenkla för att göra systemet effektivare.

Utredaren skall dels lämna de förslag som kan behövas till ändringar av
högskoleförordningen i syfte att åstadkomma ett enhetligt tillsättningsförfarande,
dels överväga om det behövs riktlinjer för de inslag i tillsättningsproceduren
som i dag styrs av praxis. Utredaren skall pröva om andra
högskoleorgan kan överta tjänsteförslagsnämndernas uppgifter. Jämställdhetsaspekten
skall alltid beaktas som saklig grund vid tillsättning av statliga
tjänster, varför utredaren skall belysa hur detta beaktas vid tillsättning av
tjänster som professor. Resultaten av översynen skall redovisas före den 1
april 1989. 3

Utskottet finner att den nu pågående översynen skall ta upp sådana frå- 1988/89:UbU6
gor som aktualiserats i de två motionerna. Syftet med motionerna är därför
tillgodosett. Översynen skall avslutas i sådan tid att överväganden i frågan
kan redovisas i samband med nästa forskningsproposition våren 1990. Med
det anförda avstyrks motionerna 1987/88:Ub512 och 1987/88:Ub567.

Befordringstitlar

1 motion 1987/88:Ub565 (fp) yrkande 24 begärs att det skall vara möjligt att
titelbefordra kvalificerade lektorer inom högskolan. Motionärerna anför
att många av dessa lektorer är kompetenta till tjänst som professor. Denna
titel är utomlands en kvalitetstitel, medan den i Sverige är bunden till tjänsteinnehav.
Högskolelektorer har därför svårt att få tjänst utomlands. Därmed
minskar möjligheterna att hämta nya impulser.

Vid riksmötet 1986/87 behandlades frågan om titelbefordring. Föredragande
statsrådet anförde i proposition 1986/87:80 bl.a. att det är viktigt att
stimulera och uppmuntra skickliga och erfarna lärare med utnyttjande av
bl.a. systemet med lönefält. Tilldelningen av titlar utan förbindelse med
ändringar av tjänsteställning, arbetsinnehåll i tjänsten eller lön ansågs inte
ge den önskade effekten och även kunna medföra en nedvärdering av både
professorstiteln och högskoleiektorstiteln. Utbildningsutskottet delade
statsrådet bedömning (UbU 1986/87:26 s. 35—36). Utskottet kan inte finna
att förhållandena har förändrats på denna punkt och föreslår att riksdagen
med hänvisning till det anförda avslår yrkande 24 i motion 1987/88:Ub565.

Rekrytering av forskare och forskarstuderande

I motionerna l987/88:Ub565 (fp) yrkande 25 och l987/88:Ub626 (c) yrkande
9 begärs att samtliga utbildningsbidrag för doktorander skall omvandlas
till doktorandtjänster i syfte att förbättra doktorandernas ekonomiska
situation och främja rekryteringen till forskarstudier. Enligt motion 1987/

88:Ub565 bör inga utbildningsbidrag finnas kvar efter budgetåret 1991/92.

1 motion 1987/88:Ub626 hemställs att regeringen skall lägga fram en plan
för omvandlingen.

Riksdagen antog vid behandlingen av forskningspropositionen 1986/

87:26 (bil. 6 s. 28) en plan för omvandling av totalt 696 utbildningsbidrag
under tiden 1987/88— 1989/90 till en total kostnad av 57 milj.kr. När dessa
bidrag omvandlats återstår omkring 2 500 ubildningsbidrag. Utskottet
(UbU 1986/87:26 s. 23 — 24) ansåg att den resursavvägning som skett i propositionen
mellan å ena sidan forskarutbildningens behov och å andra sidan
övriga forskningsbehov var rimlig. Riksdagen får i samband med nästa
forskningsproposition våren 1990 tillfälle att ta ställning till frågan om fortsatt
omvandling av utbildningsbidragen. Utskottet anser att riksdagen bör
avslå motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 25 och 1987/88:Ub626 yrkande
9.

Den ojämna könsfördelningen bland forskarna uppmärksammas i motion
1987/88:Ub803 (fp) yrkande 5. Motionärerna anför att en ökande andel

kvinnor bland forskarna har betydelse inte bara för kvinnorna själva utan 4

också för kunskapsökningen. Dessutom behövs det ett ökat antal kvinnliga 1988/89:UbU6
forskare inom alla ämnen för att de bästa forskarbegåvningarna, oavsett
kön, skall bidra till att Sverige kan inta en tätposition som forskarnation.

Motionärerna uppmärksammar särskilt betydelsen av att jämställdhetsaspekterna
finns med vid rekrytering till doktorandtjänster och högre tjänster
inom högskolan.

Utskottet instämmer med motionärerna i att det behövs flera kvinnor
inom forskningen. Frågan har också uppmärksammats i samband med de
forskningspropositioner som behandlats av riksdagen (senast UbU 1986/

87:26 s. 26—28). Vid föregående riksmöte behandlade riksdagen proposition
1987/88:105 om jämställdhetspolitiken inför 90-talet. I den ställdes
mål upp för hur jämställdheten skall främjas inom olika utbildningsområden
under den kommande femårsperioden. När det gäller forskningsområdet
konstaterade föredragande statsrådet att förändringarna sker långsamt
och att detta i viss utsträckning beror på faktorer utanför forskningsområdet.
Olika åtgärder som vidtagits redan tidigare redovisades, och det konstaterades
att jämställdhetsfrågor självfallet kommer att ingå i nästa forskningsproposition,
som läggs fram våren 1990. Utskottet (UbU 1987/88:34 s.

7 — 8) anförde i samband med behandlingen av propositionen att utskottet
fäster stor vikt vid att ansvariga inom högskolan inser att jämställdhetsfrågorna
måste beaktas både i vad gäller kvinnors arbetsförhållanden och
karriärmöjligheter inom högskolan och i vad gäller innehåll i och uppläggning
av utbildning och forskning.

Regeringen har den 28 juli 1988 beslutat om direktiv för vissa myndigheters
arbete med anslagsframställningar i fråga om forskning inför budgetåren
1990/91 —1992/93. 1 dessa behandlas frågan om att förbättra förutsättningarna
för rekryteringen av nya generationer forskare. Det gäller enligt
direktiven ”inte minst möjligheterna för kvinnor till en fullödig forskarkarriär,
fram till professur.”

Utskottet har i det föregående redovisat att en översyn pågår av förfarandet
vid tillsättning av tjänster som professor. I direktiven (dir. 1988:9) för
översynen sägs att utredaren skall belysa hur jämställdhetsaspekten beaktas
som saklig grund vid tillsättning av tjänster som professor.

Utskottet är enigt då det gäller angelägenheten av att det snabbt blir en
jämnare könsfördelning bland forskarna. Utskottet anser emellertid att
riksdagen inte nu bör göra något uttalande i frågan, då myndigheternas
arbete nyligen påbörjats i enlighet med utfärdade direktiv inför den kommande
forskningspropositionen. Riksdagen får således tillfälle att ta ställning
till jämställdhetsfrågorna, när resultaten av myndigheternas arbete
lagts till grund för förslag i denna proposition våren 1990. Med det anförda
avstyrker utskottet motion 1987/88:Ub803 yrkande 5.

Betyg på doktorsavhandlingar

Graderade betyg bör av kvalitetsskäl återinföras på doktorsavhandlingar
enligt motion l987/88:Ub565 (fp) yrkande 26.

Vid riksmötet 1986/87 anförde utskottet (UbU 1986/87:26 s. 25) att nuvarande
betygssystem är föranlett av tidigare erfarenhet att ett graderat be- 5

tygssystem lätt resulterar i en förlängning av doktorandernas utbildningsti- 1988/89 :UbU6
der. En mer nyanserad bedömning av doktorsavhandlingar får ske i samband
med tjänstetillsättningar. Med hänvisning till sitt tidigare ställningstagande
avstyrker utskottet yrkande 26 i motion !987/88:Ub565.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vissa forskningseliska frågor

att riksdagen avslår motionerna 1987/88:K403 yrkande 10, 1987/

88:K412 yrkande 2, 1987/88:K431 yrkande 11 och 1987/88:Ub642,

2. beträffande tillsättande av professorstjänster

att riksdagen avslår motionerna !987/88:Ub512 och 1987/

88:Ub567,

3. beträffande befordrings titlar

att riksdagen avslår motion 1987/88 :Ub565 yrkande 24,

4. beträffande omvandling av utbildningsbidrag för doktorander
att riksdagen avslår motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 25 och
1987/88:Ub626 yrkande 9,

5. beträffande könsfördelningen bland forskarna

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub803 yrkande 5,

6. beträffande betyg på doktorsavhandlingar

att riksdagen avslår motion 1987/88:Ub565 yrkande 26.

Stockholm den 22 november 1988
På utbildningsutskottets vägnar

Lars Gustafsson

Närvarande: Lars Gustafsson (s), Larz Johansson (c), Helge Hagberg (s),

Ann-Cathrine Haglund (m), Bengt Silfverstrand (s), Lars Leijonborg (fp),

Lars Svensson (s), Göran Allmér (m), Ingvar Johnsson (s), Berit Löfstedt
(s), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c), Eva Goés (mp), Ewa
Hedkvist Petersen (s), Ingegerd Wärnersson (s), Ulf Melin (m) och Ylva
Johansson (vpk).

Reservationer

1. Befordringstitlar (morn. 3)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Carljohan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Vid riksmötet”
och slutar med ”motion 1987/88:Ub565” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att det är viktigt att stimulera och uppmuntra pedagogiskt
skickliga och erfarna lärare. Detta gäller särskilt högskolelektorerna. Inte
minst i ett internationellt perspektiv är det angeläget att titelbefordra de 6

från undervisnings- och forskningssynpunkt mest kvalificerade högskolelektorerna,
vilket kan underlätta deras möjligheter att tillfälligt tjänstgöra
vid utländska universitet. Vad utskottet här anfört bör riksdagen med bifall
till motion 1987/88:Ub565 yrkande 24 som sin mening ge regeringen till
känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

3. beträffande befordringstitlar

att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 24 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Omvandling av utbildningsbidrag för doktorander
(mom. 4)

Larz Johansson (c), Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran
Allmér (m), Carl-Johan Wilson (fp), Marianne Andersson (c) och Ulf
Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 4 börjar med ”Riksdagen
antog” och slutar med ”yrkande 9” bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att utbildningsbidragen snarast bör omvandlas till doktorandtjänster,
även om detta innebär att färre forskarstuderande kan få del
av detta stöd under studierna. Att inneha doktorandtjänst innebär enligt
utskottets mening en sådan fördel jämfört med utbildningsbidrag att det
minskade antalet studiestöd väl uppvägs av fördelarna. Regeringen bör
därför i samband med anslagsberäkningarna för de närmaste tre åren lämna
förslag till riksdagen om hur många utbildningsbidrag som skall omvandlas
varje år och om de resurser som krävs under anslagen till forskning.
Riksdagen bör med anledning av motionerna 1987/88:Ub565 yrkande 25
och 1987/88:Ub626 yrkande 9 som sin mening ge detta till känna för regeringen.

dels att moment 4 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse:

4. beträffande omvandling av utbildningsbidrag för doktorander
att riksdagen med anledning av motionerna 1987/88:Ub565 yrkande
25 och 1987/88:Ub626 yrkande 9 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

3. Betyg på doktorsavhandlingar (mom. 6)

Ann-Cathrine Haglund (m), Lars Leijonborg (fp), Göran Allmér (m), Carljohan
Wilson (fp) och Ulf Melin (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 5 börjar med ”Vid riksmötet”
och på s. 6 slutar med ”motion 1987/88:Ub565” bort ha följande lydelse: Utskottet

anser att kvaliteten i forskarutbildningen bör främjas genom att
graderade betyg på doktorsavhandlingar åter införs. Detta bör riksdagen
med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 26 som sin mening ge regeringen
till känna.

1988/89:UbU6

7

dels att moment 6 i utskottets hemställan bort ha följande lydelse: 1988/89:UbU6

6. beträffande betyg på doktorsavhandlingar
att riksdagen med bifall till motion 1987/88:Ub565 yrkande 26 som
sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Särskilt yttrande

Tillsättande av professorstjänster (mom. 2)

Larz Johansson och Marianne Andersson (båda c) anför:

Vi uppskattar att jämställdhetsaspekterna betonas i direktiven till den nu
pågående översynen av reglerna för tillsättande av professorstjänster. Det
är ett stort problem att så få kvinnor innehar högre tjänster inom högskolan
och att ändringen därvidlag går så sakta. Vi förutsätter därför att utredaren
prövar möjligheterna att påverka situationen genom åtgärder i alla led av
tillsättningsproceduren och att utredaren därvid också beaktar vad som
anförts i den nu aktuella centermotionen l987/88:Ub512 av Birgitta Hambraeus.

Svenskt Tryck Stockholm 1988