Fordonsfrågor m.m.

Betänkande 2000/01:TU9

1, Förslag
2, Beredning, Genomförd
3, Debatt, Genomförd
4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat: 29 mars 2001

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

DOC

Fordonsfrågor m.m.(doc, 93 KB)

PDF

Bilaga: bet_200001_tu_9(pdf, 233 KB)

Webbsida

Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:9 Fordonsfrågor m.m.

Beslut

Motioner om fordonsfrågor (TU9)

Riksdagen avslog motioner från den allmänna motionstiden 2000 i olika fordonsfrågor, bl.a. regelverket för fordonsvikter, s.k. chipstrimning av motorer, fordonsregistrering och vinterdäcksregler.

Utskottets förslag till beslut: Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut: Bifall till utskottets hemställan

Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 12

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2001-02-06
Justering: 2001-03-08
Trycklov: 2001-10-11

Betänkande 2000/01:TU9

Alla beredningar i utskottet

2001-02-06

Motioner om fordonsfrågor (TU9)

Trafikutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från den allmänna motionstiden 2000 om olika fordonsfrågor, bl.a. regelverket för fordonsvikter, s.k. chipstrimning av motorer, fordonsregistrering och vinterdäcksregler.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-03-28

Debatt om förslag 2000/01:TU9

Webb-tv: Fordonsfrågor m.m.

Dokument från debatten

2001-03-28Protokoll 2000/01:87

Protokoll från debatten

CHRISTINA AXELSSON (S)

Anf. 185 CHRISTINA AXELSSON (S)

Fru talman! Vi ska nu behandla 16 motionsyrkan- den från den allmänna motionstiden 2000 om olika fordonsfrågor. Utskottet står enigt i dessa frågor, men jag vill ändå yrka bifall till trafikutskottets betänkan- de och avslag på samtliga motionsförslag. Fru talman! Sedan motionerna har skrivits har be- redning redan påbörjats i flera av de frågor som tas upp. Det gäller frågan om chiptrimning. Utredningen Avgasrening 2000 har tagit upp denna fråga. Den utredningen bereds för närvarande i Miljödeparte- mentet. Vi i trafikutskottet förutsätter att regeringen vid beredningen kommer att överväga de frågor som tas upp i motionerna som inrättande av ett certifie- ringssystem, tekniker för att konvertera till mer mil- jövänliga bränslen, försäkringsmässiga konsekvenser samt övriga frågor som tas upp i motionerna. Beredning pågår också vad gäller frågan om ad- ministration av felparkeringsavgifter. Vi är alla över- ens om att administrationen av dessa avgifter ska ske på ett effektivt sätt. Det ska också sägas att Vägverket och Svenska kommunförbundet har sänt en gemen- sam skrivelse till regeringen så sent som i december förra året där de föreslår att regeringen vidtar de åt- gärder som krävs för att överföra handläggaransvaret från Vägverket till kommunerna. Det finns alltså ingen anledning för riksdagen att i nuläget ta några initiativ i dessa frågor utan vi avvaktar regeringens fortsatta beredning. Vad gäller fordonsskyltning håller Vägverket på regeringens uppdrag redan på och arbetar med det framtida regelverket. Detsamma gäller den av EU- kommissionen föreslagna s.k. gemenskapsmodellen för sådana skyltar. Enligt tidsplanen kommer de att redovisa sin uppfattning under detta halvår. Det ska även sägas att skyltar av det slag som nämns i en av moderatmotionerna redan finns att köpa på tillbe- hörsmarknaden. Sedan till detta med fordons- och släpvagnsvikter som överensstämmer med EG:s körkortsdirektiv. I dag gäller ju att man inte får dra en släpvagn vars vikt överstiger bilens tjänstevikt, och den sammanlagda vikten får inte överstiga 3 500 kilo om man har ett B- körkort. Detta kan få till konsekvens att förare väljer en lättare bil och att ekipaget då inte blir lika trafiksä- kert. Utskottet hävdar här att det är viktigt att regel- verket för fordonsvikter främjar utvecklingen av trafiksäkra och ändamålsenliga transporter. Vi tycker därför att det är angeläget att bestämmelserna följs upp med hänsyn till den fordonstekniska utvecklingen och de nya rön som kommer från forskningen. Det pågår också ett arbetet inom EU med det här direktivet. Vi förutsätter att Sverige aktivt arbetar för en utveckling av ändamålsenliga fordons- och kör- kortsregler. Fru talman! Avslutningsvis kan sägas att flera av dessa frågor kommer att diskuteras igen då regering- en har lagt fram förslag på områden som tas upp i motionerna. Jag yrkar alltså bifall till förslaget i be- tänkandet.

JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)

Anf. 186 JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)

Fru talman! Som Axelsson sade är trafikutskottets betänkande nr 9 ett enhälligt betänkande. Men det föranleder ändå att jag begär ordet eftersom utgångs- punkterna inte var så positiva i början. Betänkandet innehåller bl.a. frågor om chiptrimning och fordons- vikt. Jag tänker begränsa mig till att kommentera just de två områdena. Jag börjar med några kommentarer kring chip- trimningen. Som Axelsson nämner har den statliga utredningen i sitt betänkande Avgasrening 2000 före- slagit att det skulle bli straffbelagt att ändra på eller på annat sätt göra ingrepp i utsläppsbegränsande anordningar på ett motorfordon. Vidare föreslår de att det skulle bli straffbelagt att bruka fordon med vet- skap om de har ändrats på något sätt. Genom straffbestämmelsen påverkas även möj- ligheten att marknadsföra trimningschip. Detta är viktigt att kunna säga i denna talarstol. Jag säger inte, som Axelsson, att beredning pågår och att ärendena redan har börjat bearbetas i Regeringskansliet. Det är därför jag vill gå upp och säga några ord, med tanke på rädslan för det jag vet ligger på regeringens bord. Det här föranleder en mängd farhågor från oppo- sitionen, och det finns många motionärer. Vi kan märka att det finns ett flertal motioner, bl.a. från mo- derater, som har blivit behandlat i det här betänkan- det. Utredningens förslag är direkt teknikfientligt och skulle lägga en utvecklingsfientlig hand över nya innovationer eftersom det skulle stoppa den kreativi- tet som i dag finns i de företag som utvecklar sådana här motorchip. Det finns naturligtvis en mängd anledningar till att utveckling och försäljning av trimningschip ska vara tillåtet - om än under ordnade former. Det finns alla möjligheter att ha ett certifieringssystem, som Axels- son också nämnde, för tillverkning av chip för att bevaka att de olika chipen håller den kvalitet som de utlovar och att avarter inte kommer ut på marknaden. Ett certifieringssystem kan också vara en möjlig- het när det gäller att klara försäkringsfrågor för for- don som kommer att avvika från fabrikens normer för motorer. Det är viktigt för att det inte ska bli ett mo- nopol på den här marknaden. Många företag som i dag arbetar intensivt inom det här området har tagit fram bra produkter, produkter som bl.a. möjliggör att man kan köra på bättre bränslen ur miljösynpunkt. En minskad bränsleförbrukning är ett viktigt mål som många företag har som ledstjärna när de utvecklar dessa chip. Detta måste uppmuntras genom de positi- va skrivningar betänkandet nu har fått. Det är glädjande att utskottet har kommit fram till en annan ståndpunkt än vad utredningen gjorde och därmed bejakar intentionerna i ett antal motioner. Utskottet säger i det här betänkandet att man är för ett främjande av teknikutveckling och förutsätter att regeringen vid sin beredning av Avgasrening 2000 tar hänsyn till detta. Det är bra. Fru talman! Från moderat sida känner vi oss nöjda med detta ställningstagande i utskottet och har därför inte ansett att vi behöver reservera oss till förmån för de moderata motionerna. Intentionerna är ändå tillgo- dosedda. Den andra del som jag vill ta upp i det här betän- kandet, ställningstagandet, gäller fordonsvikter. Det är intressant och trevligt, fru talman, att få höra Ax- elsson i talarstolen i dag prata sig varm om den tekni- kutveckling som har skett på fordonsområdet. Det var annat ljud i skällan i fjol. Det fanns ingen tanke på att se på dessa regler. Nu finns det äntligen det. Efter att i ett par år ihärdigt ha drivit frågan om att körkorts- reglerna för att framföra fordon med släpkärra måste ses över kan jag nu konstatera att även majoriteten insett detta. Vi har i dag ett regelsystem runt användandet av fordon med tillkopplad släpkärra som inte överens- stämmer med dagens tekniska utveckling för fordon. Att det sedan är näst intill omöjligt för människor som någon enstaka gång använder släpkärra att för- stås sig på reglerna är ytterligare ett skäl för att något måste göras. Att som i dag ha ett regelsystem som gör att det i många fall är förbjudet att använda en större och säkrare bil framför en mindre och svagare när man drar en släpkärra finns det ingen acceptans för hos det svenska folket. Det är därför glädjande att utskottet i år äntligen har insett att något måste göras. Tyvärr fanns inte den insikten tidigare år när vi påpekade samma missförhållanden. Man får vara glad för att insikten till slut infinner sig även hos regeringspartiet i den här frågan. Det hade givetvis kunnat anses vara en full fram- gång om vi hade fått ett tillkännagivande på den här punkten. Men den erfarenhet vi har i trafikutskottet när det gäller hur regeringen behandlar, eller snarare inte behandlar, tillkännagivanden, är att kanske inte ens det hade givit ett snabbare resultat. Det är ändå ett steg på rätt väg när utskottet uttalar att man förutsätter att Vägverket tar initiativ till att se över bestämmelserna om fordonsvikter. Och vi får ha vår tilltro till Vägverket i denna fråga så här långt fortsättningsvis och hoppas att någonting positivt händer i frågan snarast. Fru talman! Med dessa förklaringar och de för- ändringar som vi fått i utskottets betänkande anser vi att vi inte behövde ha någon reservation, utan vi har nöjt oss med utskottets ställningstagande. Därmed kan också jag yrka bifall till förslaget i utskottets betänkande.

CHRISTINA AXELSSON (S)

Anf. 187 CHRISTINA AXELSSON (S)

Fru talman! Jag förutsätter självklart att Jan-Evert Rådhström på något sätt via sitt parti har remissbe- handlat utredningen Avgasrening 2000 så att man på så sätt har kunnat lägga fram alla de synpunkter an- gående chiptrimning som Jan-Evert Rådhström har gett oss här i kammaren. Det är ju på det sättet som vi normalt sett använder oss av vår möjlighet att påver- ka. På så sätt kommer dessa synpunkter också att tas med i den fortsatta beredningen av ärendet.

JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)

Anf. 188 JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)

Fru talman! Jag har inte alla detaljer när det gäller själva remissbehandlingen tidigare av den här bered- ningen. Men det är viktigt att jag står i den här talar- stolen och framför de moderata synpunkterna som vi också har fått en majoritet, ett enigt utskott, för i betänkandet som kommer att påverka det fortsatta arbetet. Och det tycker jag är positivt. Men det bör markeras från kammaren.

CHRISTINA AXELSSON (S)

Anf. 189 CHRISTINA AXELSSON (S)

Fru talman! Jo, självklart. Det är också viktigt att vi ser till att vi följer upp dessa frågor på alla de olika sätt vi kan. Då ser man att det gäller att vara ihärdig och vara med för att påverka så att utvecklingen går framåt. När det sedan gäller fordonsvikterna är det gläd- jande att det är flera som tar åt sig äran av att vi har ett enigt utskott. Jag tror att vi alla har haft personer i våra partier som har jobbat med dessa frågor, och vi kommer säkert att ha det i framtiden också.

JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)

Anf. 190 JAN-EVERT RÅDHSTRÖM (M)

Fru talman! Det är precis som Christina Axelsson säger, att det är viktigt att man ihärdigt jobbar med frågorna. Och det är precis det som Moderata sam- lingspartiet har fått göra när det gäller fordonsvikter. Tyvärr har det dröjt för länge. Men vi är glada att vi nu äntligen är eniga och att Socialdemokraterna har följt oss i den här frågan. Så ni får gärna ta åt er och känna er glada över att det är ett enigt utskott. Vi kommer även i andra frågor att fortsätta att driva på för att få er med så att vi får ett enigt utskott.

HARALD BERGSTRÖM (Kd)

Anf. 191 HARALD BERGSTRÖM (Kd)

Fru talman! Det hände för en kort tid sedan att en god vän till mig lånade en av kommunens etanoldriv- na bilar. Han är kommunanställd. På en raksträcka utanför Växjö gjorde han en omkörning och märkte då att bilen hade något alldeles extra. Han var djupt imponerad över vilket krut det var i den etanoldrivna bilen. För att kunna köra på etanol, s.k. E 85, och få motorn att gå riktigt med väl kontrollerade emis- sionsvärden måste motorn vara konverterad eller chiptrimmad för det bränslet, dvs. att man har anpas- sat funktioner som bränsleinsprutning, tändning, m.fl. till optimal funktion för just den motorn, oftast med lägre emissioner och utsläpp än originalmotorn. Fru talman! I dag har statsministern invigt en helt ny fabrik i Norrköping för storskalig tillverkning av just etanol för motordrift. Om vi ska få ett snabbt genomslag för etanoldrift av många bilar måste den befintliga bilparken kunna anpassas för detta bränsle. Vanligtvis bryr sig inte biltillverkarna särskilt mycket om de redan levererade bilarna mer än avseende reservdelar. De satsar på nybilsproduktionen. Och om vi ska vänta på de nya bilmodellerna för både bensin- och etanoldrift kom- mer det att ta 15-20 år innan en betydande del av bilbeståndet är anpassat. Som exempel behöver man bara nämna att vi fortfarande har inemot 1,6 miljoner bilar utan katalysator trots att kravet på att nya bilar ska ha katalysator infördes i slutet av 1980-talet. Jag vill minnas att det var 1988. De flesta tror att chiptrimning handlar enbart om att krama mesta möjliga effekt ur motorn utan hänsyn till hela fordonets konstruktion, utsläpp och garantier m.m. Chiptrimning innebär optimering av motorns funktion under väl definierade förhållanden. Men, säger någon, då borde väl bilfabrikanterna kunna leverera motsvarande chips eller trimsatser? Jo visst. Men, vi måste då komma ihåg att ett fordon som bilfabrikanten levererar ofta har ett slags genom- snittsutförande som kanske ska kunna köras på dåliga bränslen under förhållanden som råder i Sibirien likaväl som i Centralafrika eller på bränslen på hem- mamarknaden i Västeuropa. Fru talman! För att i någon mån lära mig vad den här verksamheten handlar om har jag vid flera tillfäl- len besökt företaget BSR Sportsman i Växjö, som troligen är störst i Sverige på chiptrimning. BSR har anlitat MTC, Motortestcenter i Jordbro, som är Svensk Bilprovnings dotterföretag och ackrediterat för fordonscertifiering i Sverige. Där har man testat sina chips i olika bilmärken och modeller och fått de egna testresultaten bekräftade och därmed den egna testutrustningen verifierad. Man har visat att man har minst lika bra eller bätt- re utsläppsvärden än bilens ursprungsutrustning ger. Samtidigt har man ofta visat en lägre bränsleförbruk- ning och därmed lägre koldioxidutsläpp trots större motorstyrka. BSR efterlyser certifiering så att seriösa företag får chansen att utveckla och sälja chips för att byta till alternativa bränslen på befintlig bilmarknad men också för att kunna konkurrera med bilfabrikanterna om optimering. När jag skrev motion T439 handlade det för mig om det grundläggande för oss som politiker. Vi ska tillrättalägga förhållandena så att seriösa företag på en fri marknad kan konkurrera oavsett bransch och stor- lek. Ja så att t.o.m. små företag kan konkurrera med de stora bilfabrikanterna. Utredningen Avgas 2000, som vi nu diskuterar, är nu under beredning till proposition. I den föreslås en helt annan väg, en för mig och oss kristdemokrater helt oacceptabel väg. Man vill genom att förbjuda chiptrimning skapa ett slags monopolsituation för bilfabrikanterna och därmed tränga undan en konkur- rens som bevisligen skapar sysselsättning för ganska många och ger möjlighet till snabbare anpassning för alternativa bränslen. Det räcker med att bläddra ige- nom tyska motortidskrifter för att inse detta faktum. I Tyskland har man förstått detta. Där är verksamheten certifierad och därmed godkänd. Ska då vi i Sverige gå motsatt väg och förbjuda och kriminalisera? Fru talman! Jag ser med tillförsikt fram emot att regeringen i den proposition som man nu förbereder tar upp vårt motionsförslag om ackreditering och certifiering av denna verksamhet till nytta för miljö och näringsliv. Och, Christina Axelsson, BSR i Växjö har också gett ett remissvar på utredningen. Där kan regeringen få veta hur det bör fungera.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2001-03-29

Protokoll med beslut

2001-03-29Protokoll 2000/01:88

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.