Folkbildning

Betänkande 1998/99:KrU10

Kulturutskottets betänkande 1998/99:KRU10

Folkbildning

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1998/99

KrU10

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet frågor från
allmänna motionstiden år 1998 om folkbildning.

Motionsyrkanden som rör syftet med statsbidraget
till folkbildningen avstyrks. De handlar om
folkbildningens betydelse för demokratin, om de
arbetslösa som prioriterad grupp och om
folkbildningens integritet.

Utskottet avstyrker ett motionsförslag om att de
sex tidigare utpekade centrala utvecklingsområdena
för folkbildningen skall kompletteras med ett sjunde
område, nämligen de internationella frågorna.
Utskottet avstyrker också ett motionsyrkande om
särskilda medel till det utvecklingsområde som
kallas Ett lyft för kultur och bildning.

Motioner om folkbildningsforskning och om
högskoleutbildning på distans inom ett s.k.
folkuniversitet vid folkhögskolorna avstyrks.

Slutligen avstyrks motioner om särskilda medel till
den kvalificerade musikutbildningen vid vissa
folkhögskolor.

Till betänkandet har fogats sju reservationer.

Motionerna

1998/99:Kr274 av Birger Schlaug m.fl. (mp) vari
yrkas

35. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om musiklinjer på
folkhögskolor,

36. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om folkmusik och
dans på folkhögskolor,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
folkbildningsforskning.

1998/99:Kr275 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

37. att riksdagen ger regeringen i uppdrag att
utreda och återkomma med förslag om ett
folkuniversitet i enlighet med vad som anförts i
motionen,

38. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om folkbildningens
integritet och behovet av en motkraft till
kommersialiserad utbildning,

39. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om ett kulturlyft
inför budgetpropositionen år 2000,

40. att riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om att införa
internationella frågor som ett sjunde centralt
utvecklingsområde för folkbildningen.

1998/99:Kr601 av Dan Kihlström m.fl. (kd) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om kopplingen mellan
folkbildning, delaktighet och valdeltagande,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om de arbetslösa som en
prioriterad grupp.

1998/99:Kr602 av Lars U Granberg och Monica Öhman
(s) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen anförts om
kvalificerade musikutbildningar på folkhögskolor.

Utskottet

Inledning

Riksdagen beslutade år 1991 om en markant förändring
av ansvarsfördelningen mellan staten och
folkbildningen (prop. 1990/91:82, bet.
1990/91:UbU18, rskr. 1990/91:358). Den tidigare
omfattande statliga regleringen av den verksamhet
som studieförbunden och folkhögskolorna bedrev med
statligt stöd ersattes med ett system där riksdag
och regering fastställer övergripande mål och motiv
som skall ligga till grund för att bevilja
statsbidrag för den samlade folkbildningen. De mål
för statsbidragsgivningen som beslutades år 1991
kompletterades vid föregående riksmöte (prop.
1997/98:115, bet. 1997/98:KrU17, rskr. 1997/98:258).
Statsbidragets syften efter denna komplettering
framgår av följande utdrag ur förordningen
(1991:977) om statsbidrag till folkbildningen.

2 § Statens stöd till folkbildningen skall ha till
syfte att

1. främja en verksamhet som gör det möjligt för
kvinnor och män att påverka sin livssituation och
som skapar engagemang för att delta i
samhällsutvecklingen,

2. stärka och utveckla demokratin,

3. bredda kulturintresset i samhället, öka
delaktigheten i kulturlivet samt främja
kulturupplevelser och eget skapande.

Verksamhet som syftar till att utjämna
utbildningsklyftor och höja utbildningsnivån i
samhället skall prioriteras liksom verksamhet som
riktar sig till utbildningsmässigt, socialt och
kulturellt missgynnade personer. Personer med
utländsk bakgrund, deltagare med funktionshinder och
arbetslösa utgör särskilt viktiga målgrupper för
statens stöd.

Inom de gränser som riksdag och regering lägger fast
skall folkbildningens anordnare i enlighet med sin
verksamhetsform, arbetsmetod, ideologiska profil och
pedagogiska metod själva lägga fast målen för sin
verksamhet. Ansvaret för fördelningen av
statsbidraget åligger Folkbildningsrådet, som
bildats av Folkbildningsförbundet,
Rörelsefolkhögskolornas intresseorganisation och
Landstingsförbundet.

Syftet med statsbidraget till
folkbildningen

I två motioner tas upp frågor som rör syftet med
statsbidraget till folkbildningen.

Folkbildningens betydelse för den lokala demokratin
tas upp i motion Kr601 (kd). Föreningsliv och annat
lokalt förankringsarbete är beroende av
studieförbundens verksamhet. Motionärerna anser att
folkbildningens betydelse bör beaktas i den
fortsatta diskussionen och forskningen om
medborgarnas delaktighet i samhällsdebatten och om
deras valdeltagande. Motionärerna framhåller att den
frivilliga folkbildningen har en stor betydelse för
att Sverige skall vara både en stabil och en
förändringsbenägen demokrati. De hemställer att
riksdagen som sin mening skall ge regeringen till
känna vad som anförts i motionen i denna fråga
(yrkande 2).

Utskottet instämmer i vad motionärerna anför om
folkbildningens betydelse för den lokala demokratin
och för människors engagemang och deltagande i
samhällsdebatten. Denna inställning stämmer också
väl överens med de motiv som låg till grund för
riksdagens beslut åren 1991 och 1998 om syftena med
statsbidraget till folkbildningen (bet. 1997/98:17
s. 8-10). Utskottet kan därför inte finna att det
behövs något ytterligare klargörande uttalande från
riksdagens sida i frågan. Mot denna bakgrund
avstyrker utskottet yrkande 2 i motion Kr601 (kd).

Vidare tar motionärerna i motion Kr601 (kd) upp
frågan om de arbetslösa som prioriterad grupp inom
den statsbidragsberättigade
folkbildningsverksamheten. Motionärerna anser - i
likhet med vad som framfördes i en motion från
Kristdemokraterna vid föregående riksmöte - att
bidragsanvändningen inte skall styras genom att de
arbetslösa anges som en prioriterad grupp. I stället
bör insatser göras för att hjälpa de arbetslösa att
få arbete genom att resurser tillförs
arbetsförmedlingarna (yrkande 3).

Vid föregående riksmöte uttalade utskottet att det
är mycket viktigt att de arbetslösa erbjuds sådan
utbildning som ökar deras möjligheter att få arbete
och att det därför är motiverat att de utgör en
prioriterad grupp inom den statsbidragsstödda
folkbildningen (bet. 1997/98:KrU17 s. 11). Utskottet
framhöll att det kan vara viktigt för de arbetslösa
att också bli prioriterade inom övrig
folkbildningsverksamhet, t.ex. sådan som bidrar till
ökad bildning och livskvalitet och påverkar
deltagarnas utveckling, självständighet och tilltro
till sig själva och sin förmåga att påverka sin
situation. Mot bakgrund av det anförda föreslår
utskottet att riksdagen avslår motion Kr601 (kd)
yrkande 3.

Enligt motion Kr275 (v) bör folkbildningens
integritet och oberoende ställning gentemot
politiska och ekonomiska maktgrupperingar värnas
(yrkande 38). Det finns annars en risk att
folkbildningen anpassar sin verksamhet till den som
bedrivs av andra utbildningsanordnare och styrs av
dem som kan bidra med resurser till verksamheten.
Folkbildningen skall vara en motkraft mot styrd och
kommersialiserad utbildning. Regeringen bör
uppmärksamma frågan och vidta åtgärder om
folkbildningens oberoende ställning skulle hotas.

Utskottet - som behandlade ett motsvarande
motionsyrkande vid föregående riksmöte - vill åter
understryka att folkbildningen själv förutsätts
värna om och utveckla sina egna pedagogiska metoder
och specifika arbetssätt. Statsbidragssystemet, med
övergripande mål för statsbidragsgivningen och
frånvaron av detaljerade föreskrifter, är ett
uttryck för tilltron till folkbildningens förmåga
att hävda sin särprägel och kvalitet. Utskottet
förutsätter att Folkbildningsrådet noga följer
utvecklingen.

Utskottet påminner om att regeringen i 1998 års
folkbildningsproposition underströk att det helt är
en fråga för folkhögskolorna och studieförbunden att
själva avgöra om de t.ex. vill ta på sig uppdrag att
bedriva behörighetsgivande utbildning, såsom inom
kunskapslyftet. Folkbildningens viktigaste funktion
i det livslånga lärandet är dock den egna
folkbildningsverksamheten som inte styrs av
kursplaner, betyg eller resultatkrav.

Med hänvisning till det anförda avstyrks motion
Kr275 (v) yrkande 38.

Centrala utvecklingsområden

I föregående års folkbildningproposition angav
regeringen sex centrala områden inom vilka
folkbildningen även framöver kan få stor betydelse
för samhällsutvecklingen. Områdena benämndes Ett
lyft för kultur och bildning, Folkbildningens roll
för kulturen, Folkbildningens roll för personer med
funktionshinder, Folkbildningen och IT,
Folkbildningen och integrationsarbetet samt
Folkbildningen och arbetet med att forma ett
ekologiskt hållbart samhälle.

I propositionen (s. 34-35) anförde regeringen att
det i vardagslivet, samhällslivet och arbetslivet
behövs människor som har social kompetens och kan
samverka med andra i problemlösning och kring
konkreta arbetsuppgifter. Det behövs också människor
som har kulturell kompetens, dvs. människor som har
insikter och färdigheter inom det estetiska och
skapande området och som kan använda sin fantasi.
Det behövs vidare människor som har förmåga att
sätta sig in i andra kulturer än vår egen. Och
viktigast av allt, det behövs människor som har den
medborgarskolning som är en nödvändig förutsättning
för att det demokratiska samhället skall fungera och
för att medborgarna både skall kunna påverka sin
egen livssituation och kunna vara aktiva,
solidariska och engagerade deltagare i en utveckling
av ett framtida samhälle som gagnar alla. Här är
folkhögskolornas och studieförbundens insatser
viktiga. Det är här folkbildningen har sin egen roll
i det livslånga lärandet. Mot denna bakgrund behöver
kunskapslyftet kompletteras med ett lyft för kultur
och bildning i bred bemärkelse även omfattande en
bred bildning i naturvetenskap och teknik.
Regeringen anförde att det är angeläget att
folkbildningen bidrar till att utjämna
kunskapsklyftorna även inom dessa områden och att
fler, inte minst flickor och kvinnor, får del av
denna kunskap. En sådan satsning inom folkbildningen
är en förutsättning för att många människor skall
kunna vara med och påverka utvecklingen i framtiden.

I sitt budgetunderlag för budgetåret 2000 pekar
Folkbildningsrådet på de sex utvecklingsområden som
nämndes i 1998 års folkbildningsproposition. Enligt
rådets bedömning behöver samhället under den
närmaste treårsperioden särskilt ta studieförbundens
och folkhögskolornas resurser i anspråk när det
gäller demokrati- och integrationsfrågorna, IT-
utvecklingen och de internationella frågorna.

I motion Kr275 (v) redovisas att de estetiska och
kulturella områdena står för en stor och ökande del
av folkbildningens verksamhet. Motionärerna anför
att folkbildningen inom dessa områden kan fylla ett
stort behov. De anser att det behövs ökat statligt
bidrag för att kunna genomföra ett kulturlyft efter
samma modell som kunskapslyftet. Riksdagen bör ge
regeringen till känna att resurser för ett
kulturlyft bör beräknas i budgetpropositionen för år
2000 (yrkande 39).

Utskottet påminner om att riksdagen hösten 1998
beslöt om en förstärkning av folkbildningsanslaget
med 30 miljoner kronor (prop. 1998/99:1, bet.
1998/99:KrU1, rskr 1998/99:57). Medlen avsåg
utveckling av verksamheten inom folkhögskolan och
studieförbunden.

Frågan om särskilda resurser skall ställas till
folkbildningens förfogande för budgetåret 2000 för
den verksamhet som bedrivs inom ett av de sex
utvecklingsområden som omnämndes i 1998 års
folkbildningsproposition bör bedömas i ett större
sammanhang, där behovet av en sådan
resursförstärkning kan vägas mot andra, här inte
aktualiserade, resursbehov. Utskottet anser att
kommande beredningsarbete inför budgetpropositionen
för år 2000 inte bör föregripas. Motion Kr275 (v)
yrkande 39 avstyrks.

Internationella frågor bör enligt motion Kr275 (v)
utgöra ett sjunde centralt utvecklingsområde för
folkbildningen (yrkande 40). Motionärerna hänvisar
till att folkbildningen redan har en ökande
verksamhet på området och ett omfattande kontaktnät
över världen. Internationella frågor bör inte endast
behandlas i särskilda kurser och verksamheter utan
även integreras i alla slags cirklar, kurser, ämnen
och arbetsområden. Detta är särskilt viktigt då det
spontana intresset för djupare studier i
internationella frågor inte är speciellt påtagligt.
Deltagarnas engagemang i det egna samhällets problem
och frågor bör därför sättas in i ett
internationellt sammanhang.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte flera
motioner om internationalisering som ett sjunde
utvecklingsområde (bet. 1997/98:KrU17 s. 27-28).
Utskottet anförde att det finns flera områden utöver
de sex i propositionen nämnda områdena där
folkbildningen kommer att ha stor betydelse för
samhällsutvecklingen, däribland det internationella
området. Utskottet redovisade flera exempel på
folkbildningens internationella kontakter och
verksamhet. Utskottet är - liksom vid föregående
riksmöte - övertygat om att regeringen är medveten
om och värdesätter folkbildningens internationella
engagemang utan att riksdagen gör ett särskilt
uttalande i frågan. Utskottet anser att det inte är
påkallat med ett sådant uttalande som begärs av
motionärerna, varför motion Kr275 (v) yrkande 40
avstyrks.

Folkbildningsforskning

I motion Kr274 (mp) hemställs att riksdagen skall
göra ett uttalande om folkbildningsforskningen som
eget forskningsområde (yrkande 38). Forskning om
folkbildning är en förutsättning för att
folkhögskolor och studieförbund skall kunna bedriva
sin verksamhet med största möjliga utbyte.
Folkbildningen får inte i alltför hög grad inlemmas
i det vuxenpedagogiska området, då den också
omfattar ungdomsverksamhet och verksamhet som
engagerar skolungdomar. Lärande och bildning i
studiecirklar och vid folkhögskolor, i arbetslivet
och på fritiden är inte bundna till den strikta
organisation som utmärker skola och utbildning.

Utskottet anser att en fristående och kvalitativt
bra forskning om folkbildning är betydelsefull för
folkbildningens utveckling. För att stärka
forskningsområdet inrättades under år 1991 ett
nationellt program för folkbildningsforskning,
MIMER, förlagt till Institutionen för pedagogik och
psykologi vid Linköpings universitet. I MIMER:s
uppgift ingår bl.a. att bedriva och stimulera till
forskning inom folkbildningsområdet, oavsett
vetenskaplig inriktning. MIMER har också till
uppgift att sprida forskningsresultaten. Som
påpekades i proposition 1997/98:115 har folkbildning
också betydelse för kultur-, fritids- och
arbetsmarknadsområdena. Det är viktigt att även
dessa aspekter på folkbildningen beskrivs och
värderas tvärvetenskapligt.

Utskottet påminner om att lärosätena - fr.o.m. år
1999 även högskolor utan fakultet - har frihet att
själva besluta om att anställa professorer, t.ex. i
folkbildningsforskning. Varje högskola avgör också
själv inom vilka områden som forskning skall
bedrivas och avsätter resurser för denna forskning.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet
motion Kr274 (mp) yrkande 38.

Inrättande av ett s.k. folkuniversitet

Riksdagen bör enligt motion Kr275 (v) begära att
regeringen lägger fram ett förslag om utformning och
finansiering av ett folkuniversitet (yrkande 37).
Ett sådant folkuniversitet, där högskolan och
folkhögskolan samverkar, skall underlätta för
studieovana grupper att starta och genomföra
högskolestudier vid folkhögskolor och på distans.
Ett syfte med verksamheten skall också vara att
motverka social snedrekrytering till högskolan. Vid
ett sådant folk-universitet skall studier kunna
bedrivas på hemorten på deltid eller på fritiden.

Utskottet behandlade vid föregående riksmöte olika
aspekter på folkbildningens relation till
vuxenutbildningen och högskolan (bet. 1997/98:KrU17
s. 15-22). Utskottet redovisade bl.a. följande.

Universitet och högskolor har sedan 1993 års
högskolereform stor frihet att själva besluta om
sitt utbildningsutbud och om utbildningarnas
innehåll och uppläggning. Lärosätena har också ett
stort ansvar när det gäller att bevaka kvaliteten i
utbildningen. Genom reformen infördes en tydligare
avgränsning av utbildningar som tillhör högskolan
och andra utbildningar på eftergymnasial nivå. För
de offentliga högskolorna infördes en examensordning
som innebär att regeringen beslutar vilka examina
som får ges vid universitet och högskolor. Genom
lagen (1993:792) om tillstånd att utfärda vissa
examina infördes regler för de enskilda
utbildningsanordnare på högskolenivå som vill
utfärda en examen som finns upptagen i
examensordningen. Det är högskolorna som har
ensamrätt att utfärda betyg och kurs- och
examensbevis för den utbildning de bedriver. Denna
uppgift kan inte överlämnas till andra
utbildningsanordnare. Högskolan kan däremot pröva om
en tidigare utbildning kan tillgodoräknas vid
fortsatta studier inom högskolan när en student väl
är antagen till högskoleutbildning.

Samarbete och erfarenhetsutbyte mellan
folkbildningen och högskolan kan ta olika former.
Det kan t.ex. gälla högskolelärares medverkan inom
folkhögskolans och studieförbundens egen utbildning
och verksamhet. Det kan också vara fråga om att en
högskola engagerar ledare eller lärare från
folkbildningen som lärare vid högskolans kurser. Det
kan vidare vara fråga om att en högskola förlägger
en högskolekurs i högskolans egen regi med studenter
antagna av högskolan till exempelvis en
folkhögskolas lokaler med utnyttjande av
folkhögskolans utrustning. En sådan förläggning av
högskoleutbildning till en folkhögskolas lokaler kan
också vara ett viktigt led i en decentralisering av
högskolans utbildningsutbud med syfte att sprida
högskoleutbildningen i landet och göra den
tillgänglig för dem som inte har möjlighet att
studera på högskoleorterna. Utskottet anförde i
sammanhanget att det är viktigt att folkbildningens
och högskolans roller och arbetsformer utformas
utifrån de olika uppdrag de har. Utskottet utgick
från att regeringen - på grundval av resultat från
utvärderingen av folkbildningen - uppmärksammar de
behov av att utveckla samarbetsformerna mellan
folkbildningen och högskolan som kan uppkomma.

Våren 1998 beslöt riksdagen att en ny statlig
myndighet, ett utvecklingscentrum för
distansutbildning baserad på modern
informationsteknik, skall inrättas i Härnösand.
Myndigheten skall bl.a. fördela högskoleplatser för
distansutbildning och upphandla distansutbildning
inom högskolan. Distansutbildning och
decentraliserad utbildning skall byggas ut med minst
1 500 högskoleplatser senast fr.o.m. år 2000 inom
främst stödområde 1 (prop. 1997/98:62, bet.
1997/98:AU11, rskr. 1997/98:204). Den nya
myndigheten kommer att benämnas
Distansutbildningscentrum och skall inrättas senast
den 1 juli 1999 (jfr bet. 1998/99:UbU5).

Distansutbildningskommittén (DUKOM) avgav år 1998
sitt slutbetänkande Flexibel utbildning på distans
(SOU 1998:84). Utredningsförslagen avser bl.a. den
nya myndighetens uppgifter beträffande IT-stödd
distansutbildning, tekniska och pedagogiska frågor
m.m. Beredningen av förslagen pågår inom
Regeringskansliet.

Utskottet föreslår att riksdagen med hänvisning
till det anförda avslår motion Kr275 (v) yrkande 37.

Viss musikutbildning vid folkhögskolor m.m.

I det tidigare statsbidragsystemet för
folkbildningen ingick ett antal specialbidrag för
utbildningar vid folkhögskolor, däribland
musikutbildning. Vid övergången till det nu gällande
statsbidragssystemet och även därefter har
Folkbildningsrådet, som har givits ansvaret att
fördela statsbidraget till folkbildningen, räknat in
vissa tidigare, särskilda resurser för
musikutbildning i det allmänna bidraget till ett
antal folkhögskolor. Inför budgetåret 1999 har
Folkbildningsrådet beslutat om nya
fördelningsregler, vilka bl.a. innebär att
differentieringen av bidraget mellan skolor som har
musikundervisning och övriga skolor tas bort. Vissa
övergångsregler gäller för de närmaste två till tre
åren.

I motion Kr274 (mp) uppmärksammas
Folkbildningsrådets beslut att inte längre ge
särskilda medel till musikutbildning. Motionärerna
anser att detta beslut går emot riksdagens beslut om
ett nytt syfte med statsbidraget till
folkbildningen, nämligen att bredda kulturintresset,
öka delaktigheten och främja kulturupplevelser och
eget skapande. De anser att det behövs ett särskilt
stöd till den musikutbildning som ges vid vissa
folkhögskolor, eftersom den fungerar som mellannivå
mellan den kommunala musikskolan och
musikhögskolorna (yrkande 35). I sammanhanget tar
motionärerna också upp frågan om utbildning på
folkhögskolor i folklig musik och dans, även
invandrarkulturernas musik och dans (yrkande 36).

Enligt motion Kr602 (s) kan Folkbildningsrådets
beslut att inte längre beräkna särskilda medel till
vissa folkhögskolors musikutbildning få ödesdigra
konsekvenser för den kvalificerade musikutbildning
som dessa folkhögskolor bedriver. Motionärerna
erinrar om att Folkhögskolekommittén i sitt
betänkande (SOU 1990:65) föreslog ett särskilt
bidrag till musikutbildningen. Då
Folkbildningsrådet, som ansvarar för fördelningen av
folkbildningsanslaget, beslutat att inte längre
beräkna särskilda resurser för musikutbildning, bör
regeringen finna andra former för stöd till
folkhögskolornas kvalificerade musikutbildning.

Utskottet kan inte finna att riksdagen bör ändra de
år 1991 beslutade principerna för fördelningen av
folkbildningsanslaget. Folkbildningen, genom
Folkbildningsrådet, bör även fortsättningsvis ha
ansvaret för att besluta vilka som skall få
statsbidrag och hur tillgängliga medel skall
fördelas mellan dem. Utskottet vill i sammanhanget
påminna om att verksamheten vid folkhögskolorna inte
endast bekostas med statsbidrag. Även kommuner och
landsting bidrar till verksamheten och kan välja att
ge extra resurser till sådan verksamhet som de
bedömer som särskilt viktig.

Utskottet föreslår att riksdagen avslår motionerna
Kr274 (mp) yrkande 35 samt Kr602 (s).

Utskottet - som föregående riksmöte avstyrkte
liknande motionsyrkanden om stöd till folkmusik och
folkdans vid folkhögskolor (bet. 1997/98:KrU17) -
avstyrker motion Kr274 (mp) yrkande 36.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande folkbildningens betydelse
för den lokala demokratin

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr601 yrkande 2,

res. 1 (kd)

2. beträffande arbetslösa som prioriterad
grupp

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr601 yrkande 3,

res. 2 (m, kd)

3. beträffande folkbildningens
integritet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 38,

res. 3 (v, mp)

4. beträffande ett lyft för kultur och
bildning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 39,

res. 4 (v)

5. beträffande internationella frågor

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 40,

res. 5 (v)

6. beträffande folkbildningsforskning

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 38,

7. beträffande inrättande av ett s.k.
folkuniversitet

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr275 yrkande 37,

8. beträffande viss musikutbildning vid
folkhögskolor

att riksdagen avslår motionerna 1998/99:Kr274 yrkande 35 och
1998/99:Kr602,

res. 6 (m, kd, c, mp)

9. beträffande folkmusik och folkdans

att riksdagen avslår motion 1998/99:Kr274 yrkande 36.

res. 7 (mp)

Stockholm den 13 april 1999

På kulturutskottets vägnar

Inger Davidson

I beslutet har deltagit: Inger Davidson (kd), Åke
Gustavsson (s), Elisabeth Fleetwood (m), Agneta
Ringman (s), Annika Nilsson (s), Charlotta L
Bjälkebring (v), Lennart Fridén (m), Eva Arvidsson
(s), Jan Backman (m), Lars Wegendal (s), Dan
Kihlström (kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén
(c), Lennart Kollmats (fp), Hillevi Larsson (s), Roy
Hansson (m) och Willy Söderdahl (v).

Reservationer

1. Folkbildningens betydelse för den lokala
demokratin (mom. 1)

Inger Davidson och Dan Kihlström (båda kd) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Syftet med statsbidraget till
folkbildningen som börjar med "Utskottet instämmer"
och slutar med "Kr601 (kd)" bort ha följande
lydelse:

Utskottet vill understryka att föreningsliv och
annat lokalt förankringsarbete är beroende av
studieförbundens verksamhet. Utskottet instämmer i
vad som anförs i motion Kr601 (kd) om att den
frivilliga folkbildningen har stor betydelse för att
Sverige skall vara en både stabil och
förändringsbenägen demokrati. Folkbildningens
betydelse bör enligt utskottets mening beaktas i den
fortsatta diskussionen och forskningen om
medborgarnas delaktighet i samhällsdebatten och om
deras valdeltagande. Vad utskottet anfört bör
riksdagen med bifall till motion Kr601 (kd) yrkande
2 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 1 bort ha
följande lydelse:

1. beträffande folkbildningens betydelse för
den lokala demokratin

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr601 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

2. Arbetslösa som prioriterad grupp
(mom. 2)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström
(kd) och Roy Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Syftet med statsbidraget till
folkbildningen som börjar med "Vid föregående" och
slutar med "yrkande 3" bort ha följande lydelse:

Riksdagen beslöt vid föregående riksmöte att de
arbetslösa skall vara en prioriterad grupp inom den
statsbidragsberättigade folkbildningsverksamheten.
Utskottet anser emellertid - i likhet med vad som
anförs i motion Kr601 (kd) - att bidragsanvändningen
inte bör styras på detta sätt. Syftet med
statsbidraget bör därför ändras genom att denna
prioritering inte längre skall finnas med i
förordningen (1991:977) om statsbidrag till
folkbildningen. I stället bör insatser göras för att
direkt hjälpa de arbetslösa att få arbete genom att
resurser tillförs arbetsförmedlingarna. Vad
utskottet anfört bör riksdagen med bifall till
motion Kr601 (kd) yrkande 3 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 2 bort ha
följande lydelse:

2. beträffande arbetslösa som prioriterad
grupp

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr601 yrkande 3
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

3. Folkbildningens integritet (mom. 3)

Charlotta L Bjälkebring (v), Ewa Larsson (mp) och
Willy Söderdahl (v) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Syftet med statsbidraget till
folkbildningen som börjar med "Utskottet - som" och
slutar med "yrkande 38" bort ha följande lydelse:

Folkbildningens integritet och oberoende ställning
gentemot politiska och ekonomiska maktgrupperingar
bör värnas. Det finns enligt utskottets mening
annars en risk för att folkbildningen anpassar sin
verksamhet till den verksamhet som bedrivs av andra
utbildningsanordnare. Det finns också en risk att
folkbildningen kommer att styras av dem som kan
bidra med resurser till verksamheten. Folkbildningen
skall - som anförs i motion Kr275 (v) - i stället
vara en motkraft mot styrd och kommersialiserad
utbildning. Regeringen bör enligt utskottets mening
uppmärksamma frågan och vidta de åtgärder som bedöms
nödvändiga i det fall regeringen finner att
folkbildningens oberoende ställning hotas. Riksdagen
bör bifalla motion Kr275 (v) yrkande 38 och som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 3 bort ha
följande lydelse:

3. beträffande folkbildningens integritet

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 38
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

4. Ett lyft för kultur och bildning
(mom. 4)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Centrala utvecklingsområden som börjar med
"Utskottet påminner" och slutar med "39 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Som redovisas i motion Kr275 (v) står de estetiska
och kulturella områdena för en stor och ökande del
av folkbildningens verksamhet. Detta visar att
folkbildningen fyller ett stort behov inom dessa
områden. Utskottet tillstyrker motionärernas förslag
att ett ökat statligt bidrag bör ställas till
folkbildningens förfogande för att ett kulturlyft
efter samma modell som kunskapslyftet skall kunna
genomföras. Riksdagen bör med bifall till motion
Kr275 (v) yrkande 39 som sin mening ge regeringen
till känna att resurser för ett kulturlyft bör
beräknas i budgetpropositionen för år 2000.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha
följande lydelse:

4. beträffande ett lyft för kultur och
bildning

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 39
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

5. Internationella frågor (mom. 5)

Charlotta L Bjälkebring och Willy Söderdahl (båda v)
anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Centrala utvecklingsområden som börjar med
"Utskottet behandlade" och slutar med "40 avstyrks"
bort ha följande lydelse:

Utskottet anser att de internationella frågorna är
av så stor betydelse för samhällets utveckling att
de bör utgöra ett sjunde centralt utvecklingsområde
inom folkbildningen i enlighet med förslaget i
motion Kr275 (v) yrkande 40. Folkbildningen har
redan en ökande verksamhet på området och ett
omfattande kontaktnät över världen. Det är viktigt
att denna verksamhet utvecklas ytterligare.
Internationella frågor bör inte endast behandlas i
särskilda kurser utan även integreras i alla slag av
cirklar, kurser, ämnen och arbetsområden.
Deltagarnas engagemang i det egna samhällets problem
och frågor bör därför sättas in i ett
internationellt sammanhang. Riksdagen bör med bifall
till motion Kr275 (v) yrkande 40 som sin mening ge
regeringen till känna vad utskottet anfört om
internationella frågor som ett sjunde
utvecklingsområde inom folkbildningen.

dels att utskottets hemställan under 5 bort ha
följande lydelse:

5. beträffande internationella frågor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr275 yrkande 40
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

6. Viss musikutbildning vid folkhögskolor
(mom. 8)

Inger Davidson (kd), Elisabeth Fleetwood (m),
Lennart Fridén (m), Jan Backman (m), Dan Kihlström
(kd), Ewa Larsson (mp), Birgitta Sellén (c) och Roy
Hansson (m) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Viss musikutbildning vid folkhögskolor m.m.
som börjar med "Utskottet kan" och slutar med "Kr602
(s)" bort ha följande lydelse:

Enligt utskottets mening kan Folkbildningsrådets
beslut att inte längre beräkna särskilda medel till
vissa folkhögskolors musikutbildning få ödesdigra
konsekvenser för den kvalificerade musikutbildning
som bedrivs vid vissa folkhögskolor. Utskottet
instämmer i vad som anförs i motion Kr274 (mp) om
att detta beslut kan sägas gå emot det av riksdagen
beslutade nya syftet med statsbidraget till
folkbildningen, nämligen att bredda kulturintresset,
öka delaktigheten och främja kulturupplevelser och
eget skapande. Det behövs ett särskilt stöd till
denna musikutbildning vid vissa folkhögskolor, då
den fungerar som en kvalificerad mellannivå efter
den kommunala musikskolan och före musikhögskolan.

Folkbildningsrådet, som enligt riksdagens beslut
våren 1991 ansvarar för fördelningen av
folkbildningsanslaget, har redan beslutat att inte
längre beräkna särskilda resurser för
folkhögskolornas musikutbildning. Därför bör
regeringen i enlighet med vad som föreslås i motion
Kr602 (s) finna andra former av stöd som gör det
möjligt för folkhögskolorna att fortsätta med den
kvalificerade musikutbildningen. Riksdagen bör
således med bifall till motion Kr602 (s) och med
anledning av motion Kr274 (mp) yrkande 35 som sin
mening ge regeringen till känna vad utskottet
anfört.

dels att utskottets hemställan under 8 bort ha
följande lydelse:

8. beträffande viss musikutbildning vid
folkhögskolor

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr602 och med
anledning av motion 1998/99:Kr274 yrkande 35 som
sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört,

7. Folkmusik och folkdans (mom. 9)

Ewa Larsson (mp) anser

dels att den del av utskottets yttrande under
rubriken Viss musikutbildning vid folkhögskolor m.m.
som börjar med "Utskottet - som" och slutar med
"yrkande 36" bort ha följande lydelse:

Utskottet instämmer i vad som anförs i motion Kr274
(mp) om att den folkliga musik- och danskulturen är
eftersatt inom folkhögskoleväsendet. Dessutom saknas
längre utbildningar med musik och dans från
invandrarkulturerna. Utskottet anser att denna fråga
bör uppmärksammas av regeringen. Detta bör riksdagen
med bifall till motion Kr274 (mp) yrkande 36 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att utskottets hemställan under 9 bort ha
följande lydelse:

9. beträffande folkmusik och folkdans

att riksdagen med bifall till motion 1998/99:Kr274 yrkande 36
som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört.