Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Fastighetsrätt

Betänkande 2025/26:CU13

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
28 januari 2026

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Fastighetsrätt(pdf, 397 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2025/26:13 Fastighetsrätt

Beslut

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13)

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten.

Riksdagen hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 29

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2026-01-15
Justering: 2026-01-22
Trycklov: 2026-01-23
Reservationer: 8
Betänkande 2025/26:CU13

Alla beredningar i utskottet

2025-12-04, 2026-01-15

Nej till motioner om fastighetsrätt (CU13)

Civilutskottet föreslår att riksdagen säger nej till cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2025 i olika fastighetsrättsliga frågor. Förslagen handlar bland annat om tomträtt, expropriationsersättning, förköpslag, fastighetsförmedling och översyn av lantmäteriverksamheten.

Utskottet hänvisar bland annat till att arbete redan pågår i flera av de frågor som förslagen handlar om.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2026-01-27
Debatt i kammaren: 2026-01-28
Stillbild från Debatt om förslag 2025/26:CU13, Fastighetsrätt

Debatt om förslag 2025/26:CU13

Webb-tv: Fastighetsrätt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Roger Hedlund (SD)
Anf. 48 Roger Hedlund (SD)

Fru talman! Vi debatterar fastighetsrätt i dag. Det här är ett område som påverkar förutsättningarna för bostadsbyggandet i Sverige.

Att äga sin bostad är ibland svårt med tanke på de trösklar som finns i form av höga kontantinsatser. Det handlar också om möjligheten att betala lån och så vidare. Det är i dag kostsamt att ge sig in på den svenska bostadsmarknaden oavsett om man köper ett hus eller om man köper en bostadsrätt.

Men möjligheten för fler att äga sin bostad är en positiv sak, eftersom man i större utsträckning värnar om sin bostad när man äger den. En sådan bostad ger också väldigt många möjligheter. Den ger friheter som man inte kan få i andra bostadsformer. Så är det kanske framför allt när det gäller villaägandet. Det är också en trivsam boendeform. Vi vill såklart skapa förutsättningar för fler att få möjlighet att äga sin bostad.

Det har länge funnits ett system som har gjort det möjligt för människor att äga sitt hus men inte tomten. Den möjligheten skulle behöva utvecklas för att skapa bättre förutsättningar för systemet att vidmakthållas.

Det kallas i dag för ett tomträttssystem, där man har en särskild nyttjanderätt till en fast egendom, alltså mark. Den nyttjanderätten får konsekvensen att man betalar en avgift – en tomträttsavgäld – till den fastighetsägare som äger tomten. Du kan lite förenklat kalla tomträttsavgälden för en hyra. Avgälden är oförändrad i mellan tre och tio år, beroende på vilken boendeform det är.

De som försvarar nuvarande upplägg i tomträttssystemet menar att en förändring och förbättring för dem som har en tomträtt skulle skapa sämre förutsättningar för kommunen att få intäkter. Men det har visat sig att tomtpriserna har ökat kraftigt. Det har gjort att avgälden har ökat. Effekten har alltså blivit högre hyror, om man uttrycker sig så. Med nuvarande system och ökade markpriser motverkas alltså hela syftet med systemet. Man frångår också ursprungstanken – att möjliggöra för fler att äga sin bostad utan att behöva gå in med en kontantinsats eller betala för marken.

Det här är något som behöver ses över. För bostadsrätter har avgifter mångdubblats. Likaså har många med villor blivit utsatta för systemets avigsidor.

Det är i dag omöjligt att förutse vilka kostnader systemet innebär eftersom man inte vet hur utvecklingen för markpriserna ser ut. Det här skapar en oro och en oförutsägbarhet i hela systemet. Dessutom visar det sig att kommunerna räknar olika i fråga om tomträttssystemet. En tomträtt blir därmed oattraktiv. Många vill ogärna sitta på en tomträtt under dessa förutsättningar. Man vill inte inneha en tomträtt med tanke på att man inte kan överblicka konsekvenserna.

Lösningen är att modernisera regelverket och göra det mer förutsägbart. En ny utredning på området skulle behövas, där man gör en översyn utifrån dagens behov. Det handlar om en ny beräkningsmodell för dessa tomträttsavgälder för att undvika plötsliga avgiftshöjningar och om att man utgår från dagens ekonomiska verklighet.

Eventuellt skulle ett takbelopp kunna införas för hela avgälden eller för ökningen av avgälden. Det kan handla om en friköpsrätt med rimlig prissättning och om en hyrköpsmodell. Hyrköp är visserligen möjligt i dag, men det skulle kunna kopplas på ett bra sätt till en framtida friköpsrätt.

En positiv konsekvens av att se över systemet igen med en ny utredning är att vi kan trygga långsiktiga investeringar och skapa stabilitet på bostadsmarknaden. Vi behöver behålla ett i grunden bra system för att fler ska kunna bygga och bo även i områden med höga priser. Fler människor ska kunna skaffa ett hus eller en bostadsrätt även under tuffare ekonomiska förhållanden.

Tomträtts- och arrendeutredningen från 2012 bereds fortfarande i Regeringskansliet. Vi behöver påskynda detta arbete.

Med detta ställer jag mig bakom utskottets förslag till beslut.

Malcolm Momodou Jallow (V)
Anf. 49 Malcolm Momodou Jallow (V)

Fru talman! I dag ska vi debattera fastighetsrätt. Låt mig dock vara kristallklar: Det går inte att tala om fastighetsrätt i Sverige utan att beskriva hur själva samhällsgrunden håller på att spricka. Hur ska vi prata om mark, bostäder och trygghet när tryggheten för tusentals familjer redan har ryckts bort? Hur ska vi tala om lag och ordning när regeringen själv skapar kaos? Hur ska vi diskutera samhällsbygge när regeringen i stället ägnar sig åt att rasera det?

Sverige befinner sig mitt i en akut, politiskt skapad kris. Det är ingen naturkatastrof eller någon slump utan en politiskt skapad kris med Tidö- och SD-regeringen som arkitekter. Det är en kris där människor som har gjort allt rätt kastas ut och utvisas, en kris där familjer splittras, en kris där hat, rasism och islamofobi normaliseras från högsta ort. Det är en kris där fattigdomen har dubblerats sedan 2021, med en historisk hög arbetslöshet och den lägsta tillväxten i hela EU, en kris där regeringen pekar finger åt alla andra för att dölja att deras egen politik är ett monumentalt misslyckande.

Fru talman! Vi har en kris där ett SD-drivet ungdomsförbund öppet vill skapa en milis liknande ICE i USA, en maskerad dödspatrull på svensk mark som ska jaga invandrare. Det är en idé direkt hämtad från Trumperans förnedring och brutalitet. Vi har förslag om att sänka straffåldern till 13 år och sätta små barn i fängelse. Vi har en förlamad klimatomställning och en polariseringsnivå som vi inte sett i modern tid.

Mitt i allt detta kom ett fall från min hemstad Malmö som skakade mig i grunden: Raif, fyra år gammal, ett litet barn med autism som fortfarande använder blöjor, som inte kan tala, som behöver närhet, stöd, struktur och trygghet ska nu, enligt Tidöregeringens politik, utvisas från Sverige utan sin familj.

Detta är inte ledarskap. Detta är ett sammanbrott.

Det här, fru talman, är resultatet av en regering som hellre pekar ut invandrare, muslimer och arbetarklassen som fiender än löser problem. Det är en regering som ersätter ansvar med syndabockar, en regering som inte bygger utan river.

Fru talman! I detta sammanhang, i detta Sverige, ska vi i dag tala om fastighetsrätt. Men hur ska någon tro på regeringens fastighetspolitik när deras samhällspolitik redan har kollapsat? Just därför är fastighetsrätten inte ett tekniskt sidospår i dag utan en symbol för samma katastrofala politiska kurs där marknaden får härja fritt och människor betalar priset.

Fru talman! Sverige befinner sig mitt i en bostadskris – inte en framtida eller teoretisk kris utan en pågående kris som slår mot helt vanliga människor här och nu. Bostadsbristen består. Bostadsbyggandet är fortsatt alldeles för lågt, och konsekvenserna är brutala.

Allt fler trängs bort från bostadsmarknaden. Allt fler hushåll klarar inte sina boendekostnader. För låginkomsttagare är situationen direkt ohållbar. Det här är varken någon slump eller naturlag utan resultatet av politiska beslut och politiska försummelser.

Fru talman! Värst drabbade är de som bor i hyresrätt – de som redan har de minsta marginalerna och som får hela krisen i knäet när hyrorna skenar. År efter år höjs hyrorna. År efter år pressas hushållen hårdare. Till slut går det inte längre.

Resultatet ser vi nu svart på vitt: Under 2024 vräktes över 3 000 människor. Det är en kraftig ökning, och det är ingen slump. 711 barn förlorade sitt hem. Bara under första halvan av 2025 vräktes ytterligare 422 barn.

Vi pratar om barn som har ryckts upp från sin vardag, från sitt rum, från sin trygghet. Det här är inte siffror – det är söndertrasade barndomar, förlorad trygghet och politiska misslyckanden – med namn, ansikten och livsöden.

När Kronofogden säger att den vanligaste orsaken är att folk inte har råd att betala hyran talar vi inte om slarv, fru talman, utan då talar vi om fattigdom – i ett av världens rikaste länder.

Frågorna vi måste ställa är: Varför låter regeringen detta fortsätta? Varför gör man ingenting? Varför accepterar man att barn vräks, samtidigt som miljardärerna blir fler? Det enda svaret som återstår är att de prioriterar marknadens värden framför människors värdighet.

Fru talman! Låt oss tala om markpolitiken, ett av de verktyg som mest konkret kan förändra bostadspolitiken.

I dag lockas kommuner att sälja mark till högstbjudande, eftersom det ger snabba pengar. Min hemkommun Malmö gör exakt detta och har gjort det ett tag. Långsiktigt är det dock förödande, för när kommunerna tappar kontrollen över marken tappar de även kontrollen över bostadsförsörjningen. Byggandet blir ryckigt, oplanerat och otillräckligt. Spekulationen tar över, och barnen får betala.

Vänsterpartiet är glasklart, fru talman: Kommuner ska inte sälja ut mark. De ska äga den och upplåta den med tomträtt. Det är så man skapar stabilitet, långsiktighet och social hållbarhet.

Fru talman! Situationen förvärrades kraftigt när den borgerliga regeringen avskaffade förköpslagen 2010. Den var inte perfekt, men den gav kommunerna verktyg att köpa mark när det behövdes för samhällsbyggande.

Sedan dess har minst två statliga utredningar rekommenderat en ny förköpslag, och 2022 fanns det med i direktiven för en ny utredning. Hur svarade denna regering? Jo, med att byta inriktning och radera allt som handlade om bostadsbrist. De svarade med att ge utredningen en ny inriktning, och i dag hänvisar de oss motionärer här i riksdagen till en utredning som medvetet har rensats på allt som rör bostadsbrist.

Direktiven ändrades. Ambitionerna ströks. Bostadsfrågan offrades. Det är svårt att tolka detta som något annat än att regeringen inte vill lösa bostadskrisen.

Man måste fråga sig vad regeringen är rädd för. Är man rädd att bostadspriserna ska falla? Eller är det helt enkelt bara så att värdet på fastigheter är viktigare för denna regering än människors rätt till en trygg bostad?

Fru talman! Bostadsbristen driver upp markpriserna och skapar utrymme för spekulation. Byggherrar som har fått planlagd mark låter den ligga i åratal för att maximera sina vinster. Under tiden växer bostadsköerna. Under tiden vräks barn. Under tiden förlorar människor sin trygghet.

Detta är fullständigt oacceptabelt. Det är en politiskt tillåten spekulationsekonomi på människors bekostnad.

Redan 2018 föreslogs i utredningen Ett snabbare bostadsbyggande att Boverket skulle få i uppdrag att ta fram en modern kommunal förköpslag. Det förslaget ligger fortfarande på bordet. Behovet är fortfarande akut. Om regeringen verkligen vill bidra till att minska bostadsbristen är det hög tid att ge Boverket i uppdrag att ta fram en modern kommunal förköpslag med fokus på bostadsbyggande.

Fru talman! Regeringen står inför ett val: marknaden eller människorna. Vänsterpartiet har redan gjort sitt val. Vi väljer människor. Vi väljer värdighet. Vi väljer trygghet. Därför yrkar jag bifall till reservation 5.

Regeringen kan fortsätta att prata medan barn vräks. Regeringen kan fortsätta att skylla på alla andra medan familjer slits isär. Regeringen kan fortsätta att normalisera hat, rasism, islamofobi och polarisering. Men vi kommer aldrig att acceptera ett Sverige där marknaden styr och människor faller. Aldrig! I september är det dags att byta regering.

David Josefsson (M)
Anf. 50 David Josefsson (M)

Fru talman! När den moderatledda regeringen tillträdde 2022 kom man inte till ett dukat bord. Sverige stod dåligt rustat i ett allvarligt säkerhetspolitiskt läge. Otryggheten bredde ut sig, och inflationen närmade sig tvåsiffrigt. Magdapriser hade blivit ett begrepp kring köksborden. Det var inte konstigt att Tidöpartierna fick ett tydligt mandat av väljarna att få ordning på Sverige.

Fru talman! Lantmäteriet spelar en avgörande roll för en fungerande samhällsplanering. Lantmäteriet var dock en av de myndigheter som det föregående decenniet hade dragits med stora problem och bristande politisk styrning. Handläggningstiderna hade skenat samtidigt som avgifterna ökat. Detta uppmärksammades bland annat av Riksrevisionen i en rapport 2022. För två år sedan avslöjades också en stor säkerhetsläcka på Lantmäteriet. Handlingar hade lämnats ut utan säkerhetsprövning. Detta uppmärksammades första gången 2018, men dåvarande regering förmådde inte agera.

Inom det här betänkandets område, fastighetsrätten, kan man lugnt konstatera att uppgiften denna mandatperiod har varit att få ordning på Lantmäteriet, fru talman. Den moderatledda regeringen driver därför nu ett omfattande arbete för att reformera både fastighetsbildningsprocessen och Lantmäteriet i Sverige, allt i syfte att göra den säkrare, tryggare och effektivare. Vi börjar också se resultat. De senaste åren har handläggningstiderna minskat för Lantmäteriet i de flesta ärendekategorier. Mycket återstår dock att göra. Det är också därför vi från Tidöpartierna har skjutit till 62 miljoner kronor ytterligare till Lantmäteriet bara i år. Totalt är det 963 miljoner kronor.

Fru talman! För att fortsätta effektivisera och stärka Lantmäteriets arbete har regeringen aviserat att det inom kort kommer tre propositioner som ger myndigheten nya verktyg och uppgifter.

Den första propositionen handlar om skärpta krav på identitet vid lagfart och skärpningar av bostadsrättslagen. Kraven på att lämna identitetsuppgifter i lagfartsansökningar föreslås skärpas. Den som förvärvar en fastighet ska i framtiden alltid uppge personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Syftet är att få bättre kontroll över vem som äger en fastighet. Ökade krav på identitetsuppgifter kommer bland annat att bidra till polisens och andra myndigheters möjligheter att förebygga och bekämpa brott. Det föreslås även åtgärder som ska hindra att lagen kringgås när hyresrätter ombildas till bostadsrätter. För att säkerställa att det endast är de som faktiskt bor i fastigheten som röstar vid en ombildning ska bara den som varit folkbokförd där under minst sex månader före föreningsstämman få delta.

Fru talman! Den andra propositionen handlar om stärkt säkerhetsskydd vid överlåtelse av fast egendom. För att stärka Sveriges säkerhet föreslår regeringen att överlåtelser av fast egendom ska omfattas av säkerhetsskyddslagens regler om överlåtelse. Det innebär att den som bedriver en säkerhetskänslig verksamhet och som vill överlåta fast egendom av betydelse för Sveriges säkerhet måste göra en särskild säkerhetsbedömning och lämplighetsprövning samt samråda med tillsynsmyndigheten. Det innebär också att tillsynsmyndigheten kan förbjuda olämpliga överlåtelser. Även överföring av äganderätt till fast egendom som sker genom fastighetsbildning föreslås omfattas av reglerna. På så sätt minskar vi risken att fast egendom förvärvas med avsikt att skada Sveriges säkerhet.

Fru talman! Den tredje propositionen handlar om att inrätta ett centralt bostadsrättsregister där alla bostadsrätter ska registreras. Registret ska föras av Lantmäteriet. I det nya bostadsrättsregistret ska det bland annat finnas uppgifter om bostadsrättshavare, bostadsrättsföreningar och pantsättningar. Ett centralt bostadsrättsregister kommer att göra hanteringen av pantsättning mer modern och rättssäker och förenkla för såväl bostadsrättsföreningar som bostadsrättshavare samt exempelvis mäklare och banker. Men det kommer också att underlätta Kronofogdens tillgångsutredningar och bidra till ökade möjligheter att förebygga och utreda brott, exempelvis penningtvättsbrott.

Fru talman! Steg för steg får vi nu ordning på fastighetsrättens område. Vi ger Lantmäteriet verktyg att bli en effektivare myndighet. Vi skärper lagstiftningen för att öka såväl tryggheten som säkerheten. Vi gör det också enklare för vanliga människor genom att minska byråkrati och krångel. Steg för steg får vi ordning på Sverige – det vi fick väljarnas mandat för.

Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut.

Leif Nysmed (S)
Anf. 51 Leif Nysmed (S)

Fru talman! Jag vill inledningsvis yrka bifall till reservationerna 4 och 7 i CU13.

Lantmäteriet är ingen teknisk sidofråga, utan det är själva navet i samhällsbyggandet. Vi har diskuterat Lantmäteriet i många år. Det finns problem som består och nya problem som har tillkommit. För att det ska byggas mer måste Lantmäteriet fungera och handläggningstiderna minska – det är ett grundläggande faktum. Nu har handläggningstiderna minskat; det har också byggandet gjort, vilket naturligtvis har minskat pressen på Lantmäteriet. När köerna tidigare ökat har det många gånger berott på ett ökat byggande – då är det klart att de haft mer att göra. Det har också varit svårt att rekrytera till myndigheten.

Utan ett fungerande lantmäteri fungerar ingenting. Det blir inget bostadsbyggande, ingen laddinfrastruktur, ingen vindkraft, inga nya vägar, inget vatten och avlopp och inga detaljplaner. Just nu, fru talman, fungerar detta inte riktigt bra.

Även handläggningstiderna är en samhällsfråga och inte en administrativ detalj. Handläggningstiderna är för långa, i vissa fall årslånga. Det betyder att projekt stoppas, investeringar fryser inne och jobb försvinner. Därför har vi socialdemokrater krävt statliga stödinsatser för bland annat de kommunala lantmäterimyndigheterna. Vi har också krävt stärkt kapacitet, tydligare tillsyn och ett tydligare regelverk. Allt detta är välmotiverat och ansvarsfullt.

Vi har föreslagit att de extrainsatser som nu presenterats ska följas upp utifrån det säkerhetshaveri som skedde på Lantmäteriet. Sent omsider gjorde man de insatserna, men det vart ett tydligt stopp i hela handläggningen. Det behövdes många interpellationsdebatter här i kammaren för att få någon fart på detta.

Fru talman! Digitaliseringen är nödvändig, men den måste vara säker. Att man delat geodata utan fungerande säkerhetskontroller är något som vi måste ta på största allvar. Fastighetsgränser, ledningsdragningar, uppgifter om kritisk infrastruktur med mera är säkerhetskänslig information.

I den tid vi lever i ska Sverige inte bygga ett lantmäteri som tappar kontroll över data. Därför vill jag rikta mig till David Josefsson från Moderaterna: De propositioner som delvis lyfts upp är bra, men mer behöver göras.

Regeringens senfärdiga hantering av säkerhetsbristerna på Lantmäteriet skadar inte bara myndigheten utan riskerar också att göra Sverige mer sårbart i en allvarlig tid med tydliga hot mot vår nation. Samtidigt har mycket planering och byggande i hela landet blivit försenat på grund av hanteringen. Det har stoppats på grund av den situation som uppstått. Här hade man önskat mer av ansvarig minister. Han borde ha tagit frågan på större allvar tidigare och agerat snabbare än vad som nu skedde.

Fru talman! Utredningen En bättre organisering av fastighetsbildningsverksamheten pekar på ett avgiftssystem som är otydligt och svårbedömt. Det har vi hört tidigare. När vi åker runt och träffar medborgare berättar de att de inte vetat vad det skulle komma att kosta, att det blivit dyrare än de trott och att förrättningar dragit ut på tiden. Det här är inte hållbart.

Rättssäkerheten kräver transparens. Förutsägbarhet kräver tydliga regler. Många kommuner, speciellt de med egna lantmäterier, har allvarliga synpunkter på utredningens förslag. Vi socialdemokrater lyssnar på både medborgare och kommuner när vi nu tittar på utredningen. Remisstiden går ut i mars i år. Vi följer de remisser som redan har kommit in, och vi väntar på att det ska komma in många fler att titta på. Vi hoppas att regeringen är snabb också med hanteringen av detta. Vi socialdemokrater kommer att noga följa frågorna om hur Lantmäteriet kan utvecklas.

Fru talman! Låt mig också säga någonting om förköpslagen. Kommunerna behöver verktyg för att ta kontroll över strategisk mark. De behöver kunna motverka spekulation, skydda den långsiktiga samhällsutvecklingen och agera när kriminella aktörer tar sig in på fastighetsmarknaden.

Jag vill vara tydlig. Det här är ingen ideologisk övning, utan det handlar om ordning och reda. Det handlar om trygghet och kommunal rådighet och om att kunna agera mot oseriösa fastighetsaktörer. Det handlar om bostadsförsörjning och om att motverka kriminella aktörer på fastighetsmarknaden. Men regeringen säger tydligen nej till en modern förköpslag i och med att man raderade stora och viktiga delar i den utredning som vi tillsatte under föregående mandatperiod. Regeringen säger ja till spekulation och att kortsiktighet även fortsättningsvis ska styra tillgången till vår mest centrala resurs, det vill säga marken.

Sverige hör till de länder i Europa som har svagast kommunala verktyg på detta område. Regeringen har en utredning på sitt bord sedan maj 2024. Remisstiden gick ut i oktober 2024. Ett hundratal remissinstanser har svarat och lyft upp en hel del av den problematik som vi försökte adressera i den första utredningen, i vilket det raderas en hel del. Men tyvärr har regeringen inte lagt någon proposition på bordet i denna viktiga fråga. Det är olyckligt att man är så senfärdig med att ta fram ett förslag.

Fru talman! Byggkrisen kräver politisk ryggrad. Vi befinner oss fortfarande i en allvarlig byggkris. Byggarbetslösheten är fortfarande på höga nivåer. Den är högre än under pandemin. Samtidigt lämnar tusentals svenska byggnadsarbetare branschen. Bostadsbyggandet är fortfarande dramatiskt lågt. Även om Boverket spår att bostadsbyggandet kan komma att öka något tvivlar många aktörer på marknaden på detta.

I Boverkets tidigare prognoser under mandatperioden har man spått att en ökning ska komma om några år, men år efter år har det skjutits fram. Vi vet inte var detta landar, och vi ser inga jättetydliga effekter.

I det här läget kommer vi med förslag för att stärka institutioner, korta handläggningstider och underlätta för kommuner och medborgare. Tyvärr avslås dessa förslag här i riksdagen i dag.

Fru talman! Fastighetsrätten är grunden för allt samhällsbyggande. Lantmäteriet är motorn som får hjulen att snurra. Kanske finns det en politisk vilja, men det tog fyra år innan vi fick någonting på bordet. Det tog väldigt lång tid innan man fattade ett konkret beslut beträffande de kriser som uppstått. Samhällsbyggnadsprocessen i vårt land har snart fyra förlorade år bakom sig.

Jag vill återigen yrka bifall till reservation 7 om Lantmäteriet och reservation 4 om en modern förköpslag.

Larry Söder (KD)
Anf. 52 Larry Söder (KD)

Fru talman! Kristdemokraterna anser att äganderätten är en grundläggande rättighet. Vi värnar om rätten att få bestämma över och få avkastning för sin idé, mark eller egendom. Det är också en av anledningarna till att vi motsätter oss att politiken ska få bestämma över hur den som äger ett företag ska forma sin styrelse. Ägandet främjar förvaltarskap och ett större personligt ansvarstagande men ger också en personlig frihet. Det är därför angeläget att personligt ägande uppmuntras framför det offentliga och institutionella ägandet.

Fastighetsrätten är en grundpelare i ett tryggt och väl fungerande samhälle. För oss kristdemokrater är det självklart att denna rätt ska värnas och respekteras. Vi ser äganderätten som en central del av friheten och tryggheten i vårt land. När människor äger sin mark eller sin bostad skapas stabilitet, långsiktighet och ansvarstagande. Därför motsätter vi oss förslag som försvagar eller hotar den enskildes rätt att äga och bruka sin egendom.

När äganderätten försvagas kan det leda till minskade investeringar i fastigheter, jordbruk och näringsliv eller för den delen i medborgares fastigheter. Företag och privatpersoner tvekar inför att utveckla sin egendom om de inte kan vara säkra på att få behålla frukterna av den investering de gör. Det hämmar både tillväxt och innovation, och det skapar oro bland medborgarna.

Vi anser samtidigt att fastighetsrätten måste balanseras mot ett ansvar gentemot samhället. Markanvändning ska ske på ett hållbart sätt, och staten ska inte i onödan lägga sig i hur privatpersoner eller företag förvaltar sin egendom.

Vi vill stärka möjligheterna för fler att äga sin bostad. Sju av tio vill äga sin egen bostad och skapa frihet och stabilitet i sin vardag, något som andra boendeformer inte kan skapa. Genom att förenkla byggregler, sänka kostnader för byggnationer och skapa fler småhusområden kan vi ge fler människor chansen att bygga sin framtid på en trygg grund.

Kommuner måste planera för fler trädgårdsstäder. De har en sådan möjlighet, och de har verktygen. De måste se till att människor har möjlighet att skapa sitt eget liv och äga sin egen bostad.

Lantmäteriet kan man alltid diskutera, vilket Leif Nysmed gjorde. Jag konstaterar dock att handläggningstiderna faktiskt har gått ned radikalt. Handläggningstiderna för fastighetsbildningsverksamhet i privat bostadsbyggande gick under 2024 och 2025 ned från 41 veckor till 24 veckor. Det är en radikal skillnad. Vi kan inte säga att vi är nöjda och glada över allt, men det går åt rätt håll. Man arbetar med det hela.

Hur kan man göra för att få till en förbättring? Jo, det sker genom den digitalisering som regeringen arbetar med nu. Både själva handläggningen och utsättningen digitaliseras. Numera behöver man inte handgripligen gå ut och sätta en pinne i marken, utan det kan göras med koordinater. Det är sådant som gör att handläggningstiden och kostnaderna minskar för dem som till exempel vill stycka av mark.

Jag vill även säga något om Leif Nysmeds diskussion om förköpslag. Jag var kommunpolitiker när vi en gång i tiden hade en förköpslag, det vill säga i början av 2000-talet. Många tyckte nog inte att den var ändamålsenlig utan ganska trubbig. Det tog helt i onödan längre tid för den som ville bygga bostäder. Kommunerna använde nämligen inte förköpslagen speciellt många gånger.

Det är därför jag anser att en ny förköpslag av modernt snitt, som Leif Nysmed säger, kanske inte är det viktigaste och mest prioriterade. Däremot måste kommunerna ha en möjlighet att förköpa om det rör sig om en brottslig verksamhet eller ett otryggt område. Men i övrigt ska kommunerna inte lägga sig i. Om jag säljer min fastighet till någon annan, varför ska kommunen ha förköpsrätt? Jag kan inte se varför det ska vara så.

Kommunerna har möjlighet att planlägga bostadsbyggande. Det är det instrument och den möjlighet de har när det gäller att styra vad som byggs i kommunen. Man använder detta alldeles för lite i kommunerna; man borde planlägga betydligt mer än vad man gör. Men en förköpslag som innebär att kommunerna godtyckligt skulle kunna välja vilken mark de kan använda motsätter jag mig. Det måste vara marknadskrafterna som bestämmer vem det är som köper och till vilket pris.

Jag tror att en modern förköpslag, som Leif Nysmed pratar om, bara skulle inskränka. Det är när det handlar om brottslighet och trygghet som kommunerna ska ha förköpsmöjlighet.

I övrigt yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Alireza Akhondi (C)
Anf. 53 Alireza Akhondi (C)

Fru talman! Jag vill börja med att lite instämma i det som Larry Söder precis sa om förköpslagen. Jag kan tycka att det enda skälet att ha en sådan lagstiftning är att förebygga kriminalitet och situationer där främmande makt kan tänkas göra saker som vi inte vill att de ska göra.

Jag vill inte föra en superstor bostadspolitisk debatt i detta anförande utan fokusera rätt mycket på det som de facto finns i betänkandet, det vill säga själva fastighetsrätten och de olika delar där det finns motioner i betänkandet.

Varför är fastighetsrätten viktig? Jo, den avgör om människor vågar bygga, bo, investera och planera sina liv i hela landet. Det är därför ytterst problematiskt att majoriteten i civilutskottet i dag föreslår att samtliga motioner ska avslås, även när problemen är välkända, väldokumenterade och i högsta grad aktuella.

Låt oss börja med det mest uppenbara, det vill säga tomträtten – ett system som alla vet är trasigt, vilket med all tydlighet har framgått även i den här debatten.

Fru talman! I går publicerade bostadspolitik.se en ny artikel om just detta. Rubriken är ganska spännande och talande för problematiken: Civilutskottet säger nej till alla tomträttsmotioner – ”regeringen vet om problemet”. Det är en fantastisk sammanfattning av situationen.

Det som strular till det är att alla partier från höger till vänster i år har lämnat motioner som pekar på samma sak: att tomträttssystemet i dag är oförutsägbart, rättsosäkert och i praktiken orimligt för många hushåll och bostadsrättsföreningar. Ändå blir svaret nej, inte för att förslagen är dåliga och inte för att problemet inte finns utan för att ”arbete pågår”.

Fru talman! Detta arbete har pågått i över ett decennium; den senaste större statliga genomgången av tomträtten är från 2012. Under tiden har avgälderna skenat, konflikterna ökat och rättsprocesserna blivit fler. Jag undrar vad det är som tar 14 år att utreda.

I Centerpartiets motion, som jag naturligtvis står bakom, skriver vi väldigt mycket om det mest grundläggande, det vill säga förutsägbarheten. Vi föreslår att tomträttsavgälderna ska kunna indexeras så att förändringar sker gradvis och begripligt i stället för genom kraftiga hopp vart femte, tionde eller tjugonde år. Det är ingen revolution – det är sunt förnuft.

I dag kan en bostadsrättsförening sköta sin ekonomi exemplariskt och ändå ställas inför avgäldshöjningar som i praktiken slår sönder kalkylerna över en natt. Det skapar osäkerhet för boende, försvårar lån och undergräver tilliten till hela upplåtelseformen. Och – hör och häpna! – detta är inte ett storstadsproblem. Det finns tomträtter i hela landet. Precis som bostadspolitik.se konstaterar i artikeln från i går används tomträtten i dag i många fall som en kommunal intäktsmaskin snarare än som ett bostadspolitiskt verktyg. Det var aldrig tanken.

Fru talman! Vi ska också komma ihåg att Högsta domstolen nyligen har varit inne på tomträttsfrågan och tydligt markerat att avgälder ska vara skäliga och ta hänsyn till de boendes faktiska kostnader. Rättsläget utvecklas, problemen är kända och kritiken är bred. Ändå säger utskottet: Arbete pågår.

Det är här Centerpartiet skiljer ut sig. Vi menar att det, när alla vet att ett system inte fungerar, är politikens ansvar att agera, inte att hänvisa till ytterligare beredning utan tidsplan. Så är det i dag. Vi vet inte var detta arbete är. Vi vet inte när det beräknas vara färdigt, och vi vet inte vad som kommer att hända härnäst.

Fru talman! Vi ser samma problematik, samma mönster, när det gäller Lantmäteriet. Centerpartiet har som bekant motionerat om kortare handläggningstider, rimligare avgifter och bättre tillgänglighet i hela landet hundratals gånger, tänkte jag säga. I dag kan fastighetsbildning, avstyckningar och förrättningar ta år, med höga och ofta oförutsägbara kostnader som följd. Det var trevligt att höra från Larry Söder att väntetiden har minskat något, men vi kan också vara överens om att det inte räcker.

Detta bromsar bostadsbyggande, företagande och generationsskiften, speciellt på landsbygden. Det är en fråga som Kristdemokraterna nyligen har fått för sig är viktig. Svaret från utskottet är även här: Arbete pågår. Men för den som väntar på ett beslut i tre år är det svaret helt enkelt inte tillräckligt.

Nu kommer ett svårt ord, tror jag: expropriation. Vad betyder det? När staten eller kommuner tar mark i anspråk måste den ersättning som ges upplevas som rättvis. Annars urholkas förtroendet för hela systemet. Centerpartiet har därför sedan ett flertal år tillbaka drivit på för stärkt expropriationsersättning. Det är inte ett nej till samhällsutveckling – det är ett ja till legitimitet.

Även dessa motioner avstyrks utan alternativ, vilket förstärker bilden av ett betänkande som förvaltar något – vad är en bra fråga.

Fru talman! Problemet med detta betänkande är inte att utskottet säger nej. Problemet är att man säger nej utan att visa vägen framåt. Tomträtten är utredd, kritiserad, omdebatterad och juridiskt ifrågasatt. Ändå händer ingenting. Centerpartiet står för en annan linje: förutsägbarhet framför chockhöjningar, reformer framför eviga utredningar och fungerande fastighetsrätt för hela landet, inte bara på papperet. Det är därför vi har en massa reservationer i betänkandet. Vi kommer att fortsätta driva dessa frågor till dess att systemet faktiskt fungerar för dem som lever med konsekvenserna.

Jag står naturligtvis bakom alla våra reservationer i betänkandet, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 2 – inte för att de andra frågorna inte är viktiga, utan det är så arbetsordningen ser ut i den här kammaren.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2026-01-28
Förslagspunkter: 9, Acklamationer: 6, Voteringar: 3
Stillbild från Beslut 2025/26:CU13, Beslut: Fastighetsrätt

Beslut 2025/26:CU13

Webb-tv: Beslut: Fastighetsrätt

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Arrende m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:61 av Thomas Morell och Eric Palmqvist (båda SD) yrkande 2 och

    2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 9 i denna del.
    • Reservation 1 (C)
  2. Tomträtt

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:440 av Kristina Axén Olin m.fl. (M),

    2025/26:3149 av Patrik Karlson (L),

    2025/26:3184 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 9 i denna del och

    2025/26:3642 av Larry Söder och Hans Eklind (båda KD).
    • Reservation 2 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S920014
    SD580013
    M59009
    C01806
    V19003
    KD17002
    MP16002
    L13003
    -4001
    Totalt27818053
    Ledamöternas röster
  3. Andelstal i vägsamfälligheter

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:3728 av Ulrika Heie m.fl. (C) yrkande 14.
  4. Återförande och reglering av vissa utmarker

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:2336 av Isak From (S).
  5. Expropriationsersättning m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:1140 av Martina Johansson (C) yrkande 5,

    2025/26:1298 av Sten Bergheden (M),

    2025/26:2911 av Adam Reuterskiöld m.fl. (M) yrkandena 3-5 och 7 samt

    2025/26:3596 av Elisabeth Thand Ringqvist m.fl. (C) yrkande 32.
    • Reservation 3 (C)
  6. Förköpslag

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:197 av Hanna Gunnarsson m.fl. (V) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:493 av Ingela Nylund Watz och Joakim Sandell (båda S),

    2025/26:656 av Peder Björk m.fl. (S) yrkande 2,

    2025/26:658 av Kristoffer Lindberg m.fl. (S),

    2025/26:2821 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 22,

    2025/26:3584 av Mattias Vepsä m.fl. (S) yrkande 8 och

    2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 20.
    • Reservation 4 (S)
    • Reservation 5 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092014
    SD570014
    M59009
    C18006
    V00193
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1121
    Totalt182932153
    Ledamöternas röster
  7. Fastighetsförmedling m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:972 av Andreas Lennkvist Manriquez m.fl. (V) yrkande 25,

    2025/26:2389 av Markus Wiechel (SD) och

    2025/26:2733 av Markus Wiechel och Alexander Christiansson (båda SD) yrkandena 1-7.
    • Reservation 6 (V)
  8. Översyn av lantmäteriverksamheten

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2025/26:601 av Marie Olsson m.fl. (S),

    2025/26:1123 av Anne-Li Sjölund och Helena Lindahl (båda C) yrkandena 1-4,

    2025/26:2073 av Sten Bergheden och Marléne Lund Kopparklint (båda M),

    2025/26:2323 av Sten Bergheden (M) yrkandena 1 och 2,

    2025/26:2579 av Saila Quicklund (M),

    2025/26:2766 av Mikael Larsson och Catarina Deremar (båda C),

    2025/26:3034 av Malin Höglund m.fl. (M) yrkandena 1-3 och

    2025/26:3650 av Joakim Järrebring m.fl. (S) yrkande 22.
    • Reservation 7 (S)
    • Reservation 8 (C)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (S)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S092014
    SD580013
    M59009
    C00186
    V19003
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -3101
    Totalt186931852
    Ledamöternas röster
  9. Fideikommiss

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2025/26:774 av Helén Pettersson (S).

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.