Exportfinansiering

Betänkande 1991/92:JoU25

Jordbruksutskottets betänkande 1991/92:JOU25

Exportfinansiering

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservation

1991/92
JoU25

Sammanfattning

I betänkandet behandlas två motionsyrkanden (c, kds) som bl.a.
berör frågor om exportfinansiering på jordbruksområdet.
Utskottet tar upp motionerna till ny behandling efter beslut om
återförvisning i kammaren den 14 maj 1992 såvitt avser
utskottets betänkande 1991/92:JoU15 moment 3. Utskottet föreslår
att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ett
system för utbytesexport/import av jordbruksprodukter på grund
av årsmåns- och säsongsvariationer. Motionsyrkandena föreslås
lämnade utan vidare åtgärd.

I en reservation (s) yrkas avslag på motionerna.

Reservationen stöds i en meningsyttring (v).

Vidare har ett särskilt yttrande avgetts (kds).

Motionerna

1991/92:Jo33 av Harry Staaf (kds) vari yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att frågan om exportfinansiering och
gränsskyddsnivå bör föranleda förslag från regeringen i syfte
att stärka svenskt jordbruk.

1991/92:Jo34 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att det svenska jordbruksstödet ges en sådan
utformning som innebär att det på ett långsiktigt sätt kan
anpassas till det stöd som näringen kan förväntas få inom EG i
framtiden.

Utskottet

Utskottet hemställde i betänkandet 1991/92:JoU15 moment 3 att
riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo33 yrkande 2 och
1991/92:Jo34 som sin mening skulle ge regeringen till känna vad
utskottet anfört om exportfinansieringen av jordbruksprodukter.

Kammaren har den 14 maj 1992 beslutat att till utskottet
återförvisa ärendet i denna del för ytterligare beredning.

Enligt motion Jo33 (kds) bör frågan om exportfinansiering och
gränsskyddsnivå föranleda förslag från regeringen i syfte att
stärka svenskt jordbruk. Motionärerna understryker de ojämlika
förhållanden som råder mellan Sverige och EG i fråga om
exportstödet. Exporthanteringen bör inriktas på samma principer
som gäller inom EG, dvs. att finansieringen kopplas till
budgetmedel och införselavgifter. I motion Jo34 (c) anförs att
det svenska jordbruksstödet måste ges en utformning som innebär
att det på ett långsiktigt sätt kan anpassas till det stöd som
näringen kan förväntas få inom EG i framtiden. I överväganden om
det framtida jordbruksstödet bör sådana stödformer prövas som
t.ex. arealbidrag, ett fortsatt eller utbyggt omställningsstöd
och exportstöd.

Utskottet får anföra följande. I proposition 1989/90:146 om
livsmedelspolitiken framhölls bl.a. att ett borttagande av den
interna marknadsregleringen och därmed också
exportsubventionerna var en avgörande del av en
livsmedelspolitisk reform (avsnitt 3.1.1., s. 52). På utskottets
förslag godkände riksdagen vad i propositionen förordats i detta
och övriga avsnitt om mål och medel för livsmedelspolitiken
(1989/90:JoU25, rskr. 327). I ett avsnitt om vissa
övergångsåtgärder anförde utskottet emellertid, i anslutning
till några motioner om exportfinansieringen, att enligt
utskottets mening borde den grundläggande principen om
ömsesidighet som understrukits i fråga om gränsskyddets nivå
också gälla i denna fråga. Utskottet var dock inte berett att
föreslå någon avvikelse från den förhandlingslinje som Sverige
intagit i frågan om exportstöd. En förutsättning för detta
ställningstagande var att de fortsatta GATT-förhandlingarna blev
framgångsrika vad gällde avskaffande av handelssnedvridande
stöd. Det måste också enligt utskottet finnas möjligheter att
hantera årsmånsvariationer, säsongsvariationer och tillfälliga
exportkvantiteter i övrigt och genom t.ex. branschvisa säljbolag
avsätta sådana tillfälliga exportkvantiteter på världsmarknaden
(bet. s. 116).

Under föregående riksmöte antog riksdagen, efter förslag i
proposition 1990/91:147, en lag (1991:921) om
förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter.
Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1991, innebär bl.a. förbud
mot gemensam finansiering av underskott vid försäljning av
jordbruksprodukter på export. Lagen omfattar sådana
jordbruksvaror som enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa
jordbruksprodukter m.m. omfattas av gränsskydd. Lagen gäller
dock inte verksamhet inom en koncern eller inom en ekonomisk
förening som bara har jordbrukare eller andra råvaruproducenter
som medlemmar.

Enligt utskottets mening innebär motionerna Jo33 yrkande 2 och
Jo34 bl.a. att svenskt exportstöd bör anpassas till EG:s
exportstöd. Eftersom omställningskommissionen fått i uppdrag att
lämna förslag i detta hänseende bör motionerna inte föranleda
någon särskild åtgärd.

Utskottet konstaterar dock att vid 1990 års
livsmedelspolitiska beslut -- som bl.a. innebär att med
bibehållen import balans skall skapas mellan produktion och
konsumtion inom landet -- kunde frågan om ett system för
utbytesexport/import med anledning av säsongs- och
årsmånsvariationer inte lösas. Detta berodde främst på att
konkurrensutredningens förslag -- där frågor om konkurrens och
samverkan inom livsmedelsindustrin skulle behandlas -- måste
avvaktas. Men även den omständigheten bidrog att en av
huvudfrågorna i det GATT-avtal som förväntades senare under året
gällde exportstöd. Som framgår av det ovan anförda har
konkurrensutredningens förslag resulterat i en lag om förbud mot
konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter. Lagen
tillåter ej sådan export via branschvisa säljbolag som
diskuterades i samband med det livsmedelspolitiska beslutet.
Något GATT-avtal har ännu ej kommit till stånd, och situationen
har dessutom förändrats genom att Sverige sökt medlemskap i EG,
där man alltjämt tillämpar ett system med allmänna
exportsubventioner. Omställningskommissionen har fått i uppdrag
att lägga fram förslag om anpassning av den svenska
jordbrukspolitiken gentemot EG:s. Detta kommer att ta viss tid
eftersom nu även EG är på väg att förändra sin politik i
marknadsekonomisk riktning.

Genom att Sverige för närvarande inte har något system för
utbytesexport/import av jordbruksprodukter har
självförsörjningsgraden för vissa produktionsgrenar inom
animalieproduktionen sjunkit till lägre nivå än som avsågs i det
livsmedelspolitiska beslutet. Det har i sin tur lett till
ytterligare behov av att ställa om betesmark och sådan åkermark
som används för fodersädsproduktion, vilket framför allt drabbar
mellanbygd och skogsbygd. Mot bakgrund av den utveckling som
utskottet här redovisat bör regeringen för riksdagen snarast
lägga fram ett förslag till system för utbytesexport/import på
grund av årsmåns- och säsongsvariationer. Förslaget bör ta sikte
på den övergångsperiod som gäller för svensk jordbruksnäring
intill dess mer långsiktiga förändringar kan diskuteras mot
bakgrund av bl.a. ett eventuellt GATT-avtal och anpassningen
till EG. Förslaget skall rymmas inom den ram som det
livsmedelspolitiska beslutet ger. Vad utskottet anfört bör
riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
utskottet anfört om ett system för utbytesexport/import samt
avslår motionerna 1991/92:Jo33 yrkande 2 och 1991/92:Jo34.

res. (s)

Stockholm den 21 maj 1992

På jordbruksutskottets vägnar

Göran Persson

I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin
(m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp),
Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg
(s), Mona Saint Cyr (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds),
Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m),
Sinikka Bohlin (s) och Sverre Palm (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Hemställan

Utskottet hemställer

att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo33 yrkande 2 och
1991/92:Jo34.

Särskilt yttrande

Dan Ericsson i Kolmården (kds) anför:

Jordbruksutskottet konstaterade i sitt betänkande, som
återförvisades till utskottet från kammaren, att 1990 års
livsmedelspolitiska beslut resulterat i en obalans mellan
Sverige och de länder, främst EG-länderna, som alltjämt
tillämpar ett system med exportsubventioner. Utskottet angav då
att mot bakgrund av Sveriges ansökan om medlemskap i EG är det
rimligt att söka uppnå likformighet på exportområdet, särskilt
med tanke på jordbruksproduktionens årsmåns- och
säsongsvariationer. Enligt utskottet skulle regeringen snarast
för riksdagen redovisa möjliga former för en exportfinansiering.
Det nya betänkandet, där förslag från regeringen nu begärs, kan
ses som en precisering.

Verkligheten har på flera sätt sprungit förbi det
livsmedelspolitiska beslutet från 1990. EG-medlemskapsansökan,
ej slutförda GATT-förhandlingar, förslag till ny
jordbrukspolitik i EG (MacSharry-planen) och att möjligheten
till bildande av särskilda exportbolag nu ej föreligger är några
exempel. Gränsskyddsförändringen som den socialdemokratiska
regeringen fick majoritet för i riksdagen 1991 är ett annat
exempel. Detta gör att grunderna för det livmedelspolitiska
beslutet vittrat sönder. Vad som är inom ramen för 1990 års
beslut kan därför diskuteras.

Jag förutsätter att regeringen och omställningskommissionen nu
agerar skyndsamt för att återkomma till riksdagen med förslag i
denna fråga.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet,
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i
utskottet.

Annika Åhnberg (v) anför:

Utskottets majoritet, företrädarna för regeringspartierna samt
Ny demokrati, föreslår nu efter förnyad behandling att riksdagen
hos regeringen hemställer om förslag till ett system för
utbytesexport/import av jordbruksprodukter. Två motioner som
krävt exportfinansiering utan sådan precisering avslås.

Någon grund för hemställan finns varken i regeringens
proposition eller dessa motioner i övrigt. Detta utskottets
initiativ stöder sig alltså fortfarande på de motioner man nu
avslår, men tidigare biföll. Det nya beslutet skiljer sig endast
skenbart från det föregående.

I propositionen framhåller jordbruksministern att en
utgångspunkt för de pågående GATT-förhandlingarna är att
exportstöd hör till de stödformer som har de mest snedvridande
effekterna och som därför måste reduceras. Utskottets majoritet
delar uppenbarligen inte regeringens uppfattning på denna punkt
eftersom man nu begär en återgång till exportfinansiering.

Enligt min mening borde den svenska ambitionen vara att bidra
till att olika länders exportsubventioner upphör. Då måste
ansträngningarna ökas för att finna former av anpassning för
Sveriges del, som bygger på andra beståndsdelar. Detta uppdrag
har redan omställningskommissionen.

Jag delar därför uppfattningen i den socialdemokratiska
reservationen att något ytterligare initiativ från riksdagens
sida nu inte behövs.

Reservation

Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke
Selberg, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Sverre Palm (alla s)
anser att utskottets yttrande fr.o.m. det stycke på s. 2 som
börjar med "Utskottet får" t.o.m. utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

Innehållet i såväl motion Jo33 yrkande 2 som motion Jo34
innebär ett avsteg från riksdagsbeslutet om omställning av
livsmedelspolitiken. Omställningsbeslutet står fast och skall
fullföljas, något som också har uttalats av jordbruksministern.
Om detta har tidigare rått full politisk enighet. För närvarande
arbetar den av regeringen tillsatta omställningskommissionen med
frågor om svenskt jordbruks förutsättningar vid ett
EG-medlemskap. Inget nytt har inträffat som inte täcks av
kommissionens direktiv. Ett utskottsinitiativ kan därför inte
tolkas på annat sätt än att utskottets majoritet vill frångå
tidigare enhälliga beslut om avskaffande av de prisdrivande
exportsubventionerna. Jordbruket behöver nu tydliga signaler och
fasthet i statsmakternas agerande. Arbetet i regeringskansliet
måste koncentreras på att snabbt för riksdagen redovisa en plan
för hur svenskt jordbruk och svenska matpriser skall anpassas
till europeiska förhållanden. Mot denna bakgrund avstyrker
utskottet motionerna Jo33 yrkande 2 och Jo34.