Exportfinansiering
Betänkande 1991/92:JoU25
Jordbruksutskottets betänkande
1991/92:JOU25
Exportfinansiering
Innehåll
1991/92 JoU25
Sammanfattning
I betänkandet behandlas två motionsyrkanden (c, kds) som bl.a. berör frågor om exportfinansiering på jordbruksområdet. Utskottet tar upp motionerna till ny behandling efter beslut om återförvisning i kammaren den 14 maj 1992 såvitt avser utskottets betänkande 1991/92:JoU15 moment 3. Utskottet föreslår att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ett system för utbytesexport/import av jordbruksprodukter på grund av årsmåns- och säsongsvariationer. Motionsyrkandena föreslås lämnade utan vidare åtgärd.
I en reservation (s) yrkas avslag på motionerna.
Reservationen stöds i en meningsyttring (v).
Vidare har ett särskilt yttrande avgetts (kds).
Motionerna
1991/92:Jo33 av Harry Staaf (kds) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att frågan om exportfinansiering och gränsskyddsnivå bör föranleda förslag från regeringen i syfte att stärka svenskt jordbruk.
1991/92:Jo34 av Birgitta Carlsson (c) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att det svenska jordbruksstödet ges en sådan utformning som innebär att det på ett långsiktigt sätt kan anpassas till det stöd som näringen kan förväntas få inom EG i framtiden.
Utskottet
Utskottet hemställde i betänkandet 1991/92:JoU15 moment 3 att riksdagen med anledning av motionerna 1991/92:Jo33 yrkande 2 och 1991/92:Jo34 som sin mening skulle ge regeringen till känna vad utskottet anfört om exportfinansieringen av jordbruksprodukter.
Kammaren har den 14 maj 1992 beslutat att till utskottet återförvisa ärendet i denna del för ytterligare beredning.
Enligt motion Jo33 (kds) bör frågan om exportfinansiering och gränsskyddsnivå föranleda förslag från regeringen i syfte att stärka svenskt jordbruk. Motionärerna understryker de ojämlika förhållanden som råder mellan Sverige och EG i fråga om exportstödet. Exporthanteringen bör inriktas på samma principer som gäller inom EG, dvs. att finansieringen kopplas till budgetmedel och införselavgifter. I motion Jo34 (c) anförs att det svenska jordbruksstödet måste ges en utformning som innebär att det på ett långsiktigt sätt kan anpassas till det stöd som näringen kan förväntas få inom EG i framtiden. I överväganden om det framtida jordbruksstödet bör sådana stödformer prövas som t.ex. arealbidrag, ett fortsatt eller utbyggt omställningsstöd och exportstöd.
Utskottet får anföra följande. I proposition 1989/90:146 om livsmedelspolitiken framhölls bl.a. att ett borttagande av den interna marknadsregleringen och därmed också exportsubventionerna var en avgörande del av en livsmedelspolitisk reform (avsnitt 3.1.1., s. 52). På utskottets förslag godkände riksdagen vad i propositionen förordats i detta och övriga avsnitt om mål och medel för livsmedelspolitiken (1989/90:JoU25, rskr. 327). I ett avsnitt om vissa övergångsåtgärder anförde utskottet emellertid, i anslutning till några motioner om exportfinansieringen, att enligt utskottets mening borde den grundläggande principen om ömsesidighet som understrukits i fråga om gränsskyddets nivå också gälla i denna fråga. Utskottet var dock inte berett att föreslå någon avvikelse från den förhandlingslinje som Sverige intagit i frågan om exportstöd. En förutsättning för detta ställningstagande var att de fortsatta GATT-förhandlingarna blev framgångsrika vad gällde avskaffande av handelssnedvridande stöd. Det måste också enligt utskottet finnas möjligheter att hantera årsmånsvariationer, säsongsvariationer och tillfälliga exportkvantiteter i övrigt och genom t.ex. branschvisa säljbolag avsätta sådana tillfälliga exportkvantiteter på världsmarknaden (bet. s. 116).
Under föregående riksmöte antog riksdagen, efter förslag i proposition 1990/91:147, en lag (1991:921) om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter. Lagen, som trädde i kraft den 1 juli 1991, innebär bl.a. förbud mot gemensam finansiering av underskott vid försäljning av jordbruksprodukter på export. Lagen omfattar sådana jordbruksvaror som enligt lagen (1990:615) om avgifter på vissa jordbruksprodukter m.m. omfattas av gränsskydd. Lagen gäller dock inte verksamhet inom en koncern eller inom en ekonomisk förening som bara har jordbrukare eller andra råvaruproducenter som medlemmar.
Enligt utskottets mening innebär motionerna Jo33 yrkande 2 och Jo34 bl.a. att svenskt exportstöd bör anpassas till EG:s exportstöd. Eftersom omställningskommissionen fått i uppdrag att lämna förslag i detta hänseende bör motionerna inte föranleda någon särskild åtgärd.
Utskottet konstaterar dock att vid 1990 års livsmedelspolitiska beslut -- som bl.a. innebär att med bibehållen import balans skall skapas mellan produktion och konsumtion inom landet -- kunde frågan om ett system för utbytesexport/import med anledning av säsongs- och årsmånsvariationer inte lösas. Detta berodde främst på att konkurrensutredningens förslag -- där frågor om konkurrens och samverkan inom livsmedelsindustrin skulle behandlas -- måste avvaktas. Men även den omständigheten bidrog att en av huvudfrågorna i det GATT-avtal som förväntades senare under året gällde exportstöd. Som framgår av det ovan anförda har konkurrensutredningens förslag resulterat i en lag om förbud mot konkurrensbegränsning i fråga om jordbruksprodukter. Lagen tillåter ej sådan export via branschvisa säljbolag som diskuterades i samband med det livsmedelspolitiska beslutet. Något GATT-avtal har ännu ej kommit till stånd, och situationen har dessutom förändrats genom att Sverige sökt medlemskap i EG, där man alltjämt tillämpar ett system med allmänna exportsubventioner. Omställningskommissionen har fått i uppdrag att lägga fram förslag om anpassning av den svenska jordbrukspolitiken gentemot EG:s. Detta kommer att ta viss tid eftersom nu även EG är på väg att förändra sin politik i marknadsekonomisk riktning.
Genom att Sverige för närvarande inte har något system för utbytesexport/import av jordbruksprodukter har självförsörjningsgraden för vissa produktionsgrenar inom animalieproduktionen sjunkit till lägre nivå än som avsågs i det livsmedelspolitiska beslutet. Det har i sin tur lett till ytterligare behov av att ställa om betesmark och sådan åkermark som används för fodersädsproduktion, vilket framför allt drabbar mellanbygd och skogsbygd. Mot bakgrund av den utveckling som utskottet här redovisat bör regeringen för riksdagen snarast lägga fram ett förslag till system för utbytesexport/import på grund av årsmåns- och säsongsvariationer. Förslaget bör ta sikte på den övergångsperiod som gäller för svensk jordbruksnäring intill dess mer långsiktiga förändringar kan diskuteras mot bakgrund av bl.a. ett eventuellt GATT-avtal och anpassningen till EG. Förslaget skall rymmas inom den ram som det livsmedelspolitiska beslutet ger. Vad utskottet anfört bör riksdagen som sin mening ge regeringen till känna.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört om ett system för utbytesexport/import samt avslår motionerna 1991/92:Jo33 yrkande 2 och 1991/92:Jo34.
res. (s)
Stockholm den 21 maj 1992
På jordbruksutskottets vägnar
Göran Persson
I beslutet har deltagit: Göran Persson (s), Ivar Virgin (m), Ingvar Eriksson (m), Jan Fransson (s), Bengt Rosén (fp), Inga-Britt Johansson (s), Lennart Brunander (c), Åke Selberg (s), Mona Saint Cyr (m), Dan Ericsson i Kolmården (kds), Christer Windén (nyd), Kaj Larsson (s), Carl G Nilsson (m), Sinikka Bohlin (s) och Sverre Palm (s).
Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie ledamot i utskottet, har suppleanten Annika Åhnberg (v) närvarit vid den slutliga behandlingen av ärendet.
Hemställan
Utskottet hemställer
att riksdagen avslår motionerna 1991/92:Jo33 yrkande 2 och 1991/92:Jo34.
Särskilt yttrande
Dan Ericsson i Kolmården (kds) anför:
Jordbruksutskottet konstaterade i sitt betänkande, som återförvisades till utskottet från kammaren, att 1990 års livsmedelspolitiska beslut resulterat i en obalans mellan Sverige och de länder, främst EG-länderna, som alltjämt tillämpar ett system med exportsubventioner. Utskottet angav då att mot bakgrund av Sveriges ansökan om medlemskap i EG är det rimligt att söka uppnå likformighet på exportområdet, särskilt med tanke på jordbruksproduktionens årsmåns- och säsongsvariationer. Enligt utskottet skulle regeringen snarast för riksdagen redovisa möjliga former för en exportfinansiering. Det nya betänkandet, där förslag från regeringen nu begärs, kan ses som en precisering.
Verkligheten har på flera sätt sprungit förbi det livsmedelspolitiska beslutet från 1990. EG-medlemskapsansökan, ej slutförda GATT-förhandlingar, förslag till ny jordbrukspolitik i EG (MacSharry-planen) och att möjligheten till bildande av särskilda exportbolag nu ej föreligger är några exempel. Gränsskyddsförändringen som den socialdemokratiska regeringen fick majoritet för i riksdagen 1991 är ett annat exempel. Detta gör att grunderna för det livmedelspolitiska beslutet vittrat sönder. Vad som är inom ramen för 1990 års beslut kan därför diskuteras.
Jag förutsätter att regeringen och omställningskommissionen nu agerar skyndsamt för att återkomma till riksdagen med förslag i denna fråga.
Meningsyttring av suppleant
Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet, eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.
Annika Åhnberg (v) anför:
Utskottets majoritet, företrädarna för regeringspartierna samt Ny demokrati, föreslår nu efter förnyad behandling att riksdagen hos regeringen hemställer om förslag till ett system för utbytesexport/import av jordbruksprodukter. Två motioner som krävt exportfinansiering utan sådan precisering avslås.
Någon grund för hemställan finns varken i regeringens proposition eller dessa motioner i övrigt. Detta utskottets initiativ stöder sig alltså fortfarande på de motioner man nu avslår, men tidigare biföll. Det nya beslutet skiljer sig endast skenbart från det föregående.
I propositionen framhåller jordbruksministern att en utgångspunkt för de pågående GATT-förhandlingarna är att exportstöd hör till de stödformer som har de mest snedvridande effekterna och som därför måste reduceras. Utskottets majoritet delar uppenbarligen inte regeringens uppfattning på denna punkt eftersom man nu begär en återgång till exportfinansiering.
Enligt min mening borde den svenska ambitionen vara att bidra till att olika länders exportsubventioner upphör. Då måste ansträngningarna ökas för att finna former av anpassning för Sveriges del, som bygger på andra beståndsdelar. Detta uppdrag har redan omställningskommissionen.
Jag delar därför uppfattningen i den socialdemokratiska reservationen att något ytterligare initiativ från riksdagens sida nu inte behövs.
Reservation
Göran Persson, Jan Fransson, Inga-Britt Johansson, Åke Selberg, Kaj Larsson, Sinikka Bohlin och Sverre Palm (alla s) anser att utskottets yttrande fr.o.m. det stycke på s. 2 som börjar med "Utskottet får" t.o.m. utskottets hemställan bort ha följande lydelse:
Innehållet i såväl motion Jo33 yrkande 2 som motion Jo34 innebär ett avsteg från riksdagsbeslutet om omställning av livsmedelspolitiken. Omställningsbeslutet står fast och skall fullföljas, något som också har uttalats av jordbruksministern. Om detta har tidigare rått full politisk enighet. För närvarande arbetar den av regeringen tillsatta omställningskommissionen med frågor om svenskt jordbruks förutsättningar vid ett EG-medlemskap. Inget nytt har inträffat som inte täcks av kommissionens direktiv. Ett utskottsinitiativ kan därför inte tolkas på annat sätt än att utskottets majoritet vill frångå tidigare enhälliga beslut om avskaffande av de prisdrivande exportsubventionerna. Jordbruket behöver nu tydliga signaler och fasthet i statsmakternas agerande. Arbetet i regeringskansliet måste koncentreras på att snabbt för riksdagen redovisa en plan för hur svenskt jordbruk och svenska matpriser skall anpassas till europeiska förhållanden. Mot denna bakgrund avstyrker utskottet motionerna Jo33 yrkande 2 och Jo34.