En ny regel om ränteskillnadsersättning – minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån
Betänkande 2024/25:CU17
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 14 maj 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Nya regler för förtidsbetalning av bostadslån införs (CU17)
Riksdagen sa ja till en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bundna bolån. En ränteskillnadsersättning är den summa som en låntagare behöver betala till sin bank när ett lån med bunden ränta ska lösas i förväg.
Syftet med den nya modellen är att stärka konsumentskyddet genom att minska risk för omotiverade skillnader mellan olika låntagare som förtidsbetalar sitt bundna bostadslån. Dessutom är tanken med de nya reglerna att det ska bli enklare för låntagare att planera sin ekonomi och att konkurrensutsätta sina bostadslån.
De nya reglerna träder i kraft den 1 juli 2025.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:CU17
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Nya regler för förtidsbetalning av bostadslån införs
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- En ny regel om ränteskillnadsersättning - minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslånProposition 2024/25:97
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) Bostäder och samhällsbyggnad
- Motion 2024/25:3343 av Jennie Nilsson m.fl. (S) med anledning av prop. 2024/25:97 En ny regel om ränteskillnadsersättning - minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån
- Motion 2024/25:3344 av Märta Stenevi m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:97 En ny regel om ränteskillnadsersättning - minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-04-10
Trycklov: 2025-04-10
Betänkande 2024/25:CU17
Alla beredningar i utskottet
Nya regler för förtidsbetalning av bostadslån införs (CU17)
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till en ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av bundna bolån. En ränteskillnadsersättning är den summa som en låntagare behöver betala till sin bank när ett lån med bunden ränta ska lösas i förväg.
Syftet med den nya modellen är att stärka konsumentskyddet genom att minska risk för omotiverade skillnader mellan olika låntagare som förtidsbetalar sitt bundna bostadslån. Dessutom är tanken med de nya reglerna att det ska bli enklare för låntagare att planera sin ekonomi och att konkurrensutsätta sina bostadslån.
De nya reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-05-08
Debatt om förslag 2024/25:CU17
Webb-tv: En ny regel om ränteskillnadsersättning – minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån
Dokument från debatten
- Torsdag den 8 maj 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:111
- Protokoll 2024/25:111 Torsdagen den 8 majProtokoll 2024/25:111 En ny regel om ränteskillnadsersättning - minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån
Protokoll från debatten
Anf. 147 Rashid Farivar (SD)
Herr talman! I kväll debatterar vi civilutskottets betänkande om regeringens proposition 2024/25:97 En regel om ränteskillnadsersättning – minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån, som i huvudsak syftar till att minska hindren för konsumenter som vill betala av sina bundna bostadslån i förtid. Förslaget innebär ett viktigt steg för att stärka konsumentskyddet, öka konkurrensen på bolånemarknaden och skapa bättre incitament för konsumenter att binda räntan på sina lån.
Vi i Sverigedemokraterna ställer oss bakom regeringens förslag. Därmed yrkar jag bifall till utskottets förslag till beslut och avslag på motionerna från Socialdemokraterna, Centerpartiet och Miljöpartiet.
Herr talman! Att köpa en bostad är en av de största ekonomiska affärerna i mångas liv. I Sverige äger cirka 65 procent av hushållen sin bostad, och 80 procent av dessa har ett bolån som löper över flera decennier. När det gäller bolån kan räntan vara antingen rörlig eller bunden. En bunden ränta ger fördelar genom att skydda låntagaren från räntehöjningar men ger inte samma möjlighet att ta del av ett eventuellt räntefall.
Enligt rapporter från Statistiska centralbyrån, SCB, är andelen bostadslån med rörlig ränta på rekordnivå. Denna andel var över 70 procent i början av 2025. För hushåll med små marginaler kan räntehöjningar dock innebära stora ekonomiska påfrestningar. Samtidigt har den genomsnittliga räntekvoten, det vill säga den andel av inkomsten som går till räntekostnader, mer än fördubblats sedan 2021. Detta understryker vikten av att hushåll ska ha möjlighet att planera sin ekonomi på ett långsiktigt och förutsägbart sätt, genom till exempel att binda sina lån.
Konsumenter har alltid rätt att betala av sitt lån i förtid, men när räntan är bunden kan banken kräva en ränteskillnadsersättning. Denna ersättning beräknas enligt en schablonregel som har kritiserats för att ge långivare en överkompensation för uteblivna ränteintäkter, snarare än för faktiska kostnader. Detta har lett till höga ersättningar som har hämmat både konsumentrörlighet och konkurrens på bolånemarknaden. Bland annat har Finansinspektionen framfört kritik mot den nuvarande modellen, som inte alltid reflekterar den verkliga förlusten för långivarna.
Herr talman! Sverigedemokraterna ser ett behov av att reformera reglerna för att minska hindren för konsumenter som vill binda sina lån, men vi anser också att ränteskillnadsersättningens syfte fortsatt bör vara att kompensera långivaren för verkliga förluster, inte att skydda långivarnas investeringar.
Ränteskillnadsersättningen bör också vara förenlig med god kreditgivningssed. Den nya regeln bör baseras på en schablonmodell som ger förutsägbarhet för konsumenten och samtidigt förbättrar konsumentskyddet utan att överkompensera långivaren.
Ränteskillnadsersättningen har sedan 1992 beräknats utifrån en schablonmodell baserad på skillnaden mellan låneräntan och en jämförelseränta. Detta system har inte alltid varit rättvist för konsumenter med sämre ekonomi, eftersom de ofta betalar mer i ränteskillnadsersättning på grund av högre räntor, även om den risk som motiverade den högre räntan försvinner vid förtidsbetalning.
Regeringen föreslår att låneräntan inte längre ska ingå i beräkningsgrunden för ränteskillnadsersättningen. Detta förslag har stöd från en majoritet av remissinstanserna och bedöms leda till mer rättvisa förhållanden mellan låntagare. Förslaget syftar till att stärka konkurrensen på bolånemarknaden och underlätta för konsumenter att binda sina lån. Samtidigt föreslås att skillnaden mellan marknadsräntan vid bindningens början och vid förtidsbetalningen ska utgöra grunden för beräkning av ersättningen.
Regeringen föreslår också att swapräntan ska användas som jämförelseränta eftersom den bättre speglar förändringar i det allmänna ränteläget. Swapräntan är direkt kopplad till kreditgivares hantering av ränterisk via derivatmarknaden och anses ge en mer rättvis och stabil grund för beräkningen.
Svenska Bankföreningen har dock föreslagit att räntan på säkerställda obligationer ska användas i stället då den anses spegla långivarnas finansieringskostnader bättre. Regeringen avvisar denna åsikt eftersom säkerställda obligationer påverkas av enskilda kreditgivares kreditrisk, vilket skulle skapa variationer i ersättningen som inte speglar det allmänna ränteläget – det som vi tycker är berättigat.
Sammanfattningsvis, herr talman, innebär regeringens förslag ett viktigt steg för att öka rättvisan på bolånemarknaden. Den föreslagna modellen, som baseras på swapräntan och inte längre tar hänsyn till den enskilda långivarens ränta, förväntas leda till lägre kostnader för konsumenterna och stärka konkurrensen på marknaden. Detta kommer att skapa bättre förutsättningar för svenska hushåll att planera sin ekonomiska framtid och förhoppningsvis bidra till en mer stabil och rättvis bolånemarknad.
Sverigedemokraterna ger därför stöd till förslaget och yrkar bifall till utskottets förslag och avslag på reservationerna från oppositionen.
Anf. 148 Markus Kallifatides (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater menar att regeringen bör återkomma med en utvärdering av effekterna av det nya ränteskillnadsersättningssystem som vi med all sannolikhet kommer att rösta igenom här i kammaren. Jag yrkar därför bifall till reservation 3 om utvärdering, en gemensam reservation från S och MP.
För många svenskar är köpet av bostad den enskilt största ekonomiska affär man gör i sitt liv. Då är det viktigt att det finns bra förutsättningar på plats för dem som väljer att ta bolån. I dag leder en bristande konkurrens på bankmarknaden till att hushåll pressas av höga räntor och till att rörligheten på bankmarknaden är låg.
En del i detta är dagens system för ränteskillnadsersättning, som kan leda till stora kostnader för de bolånetagare som vill betala tillbaka sina lån i förtid. I förlängningen leder detta till att färre binder sina lån och till att rörligheten på bankmarknaden minskar.
För att komma åt detta problem valde den tidigare socialdemokratiska regeringen att tillsätta en utredning om att reformera ränteskillnadsersättningen. Att regeringen nu väljer att gå vidare med förslag från den utredningen är bra, men det är inte tillräckligt. De senaste årens räntechock har gjort det uppenbart att mer måste göras för att komma åt den bristfälliga konkurrensen på bankmarknaden. Här menar vi att regeringen gör för lite.
Därför har vi socialdemokrater lagt fram en rad förslag för att öka konkurrensen på bankmarknaden. Vi redogör för dem i vår motion. Men vi kräver dessutom att regeringen återkommer med en utvärdering av detta nya system för ränteskillnadsersättning. Det förslag som regeringen nu väljer att gå vidare med, och som vi står bakom, har fått kritik från en rad remissinstanser. Det är viktigt att man följer upp att förslaget verkligen får önskad effekt, det vill säga lägre priser och ökad rörlighet för vanliga konsumenter.
I de flesta fall kommer den nya beräkningen av ränteskillnadsersättning att leda till lägre kostnader än dagens modell. Med detta sagt poängterar dock flera remissinstanser att kostnaderna även i fortsättningen kommer att vara höga för många hushåll och att det till och med finns tillfällen då den nya schablonberäkningen kommer att medföra högre kostnader för förtidsinlösen av lån. Det är alltså därför vi kräver att regeringen återkommer med en utvärdering av effekterna av det nya ränteskillnadssystemet. Reformen måste leda till bättre villkor för bolånetagare och ökad rörlighet på bankmarknaden.
Herr talman! I grunden kommer sig konsumenternas pressade situation på bankmarknaden av en för dålig konkurrens. Vi socialdemokrater vill stärka konkurrensen genom ett kraftfullare SBAB. Ett starkare SBAB kan sätta en helt annan press på marknaden och driva fram förändring också hos privata aktörer. Vi vill att SBAB ska kunna erbjuda sina kunder löne- och transaktionskonton så att man kan bli en större spelare på marknaden och sätta press på storbankerna. Dessutom vill vi att banken ska få nya ägardirektiv och att bankens avkastningskrav ses över.
Vi vill därtill göra bankernas räntesättning tydligare. I dag försöker bankerna göra det onödigt krångligt för hushåll att förstå varför de får en viss ränta. Därför vill vi förbjuda listräntor. Med ett tydligt snittpris kan bankerna inte längre gömma sig bakom svårförståeliga räntesatser, utan det blir lättare för konsumenter att jämföra banker. Detta ökar konkurrensen och gör det lättare för vanliga svenskar att förhandla med banken.
Vi vill slutligen införa en jämförelsesajt för bankernas låneerbjudanden. Ett föredöme på området är den norska finansportalen. Där samlas information om priser och villkor för allehanda finansiella produkter. Portalen ökar konsumentmakten och möjligheten för konsumenterna att fatta välgrundade beslut.
Anf. 149 Lars Beckman (M)
Herr talman! Det verkar som att alla talare före mig är överens om att det här är ett bra förslag som sänker kostnaderna för konsumenterna – det är alldeles utmärkt! Min riksdagskollega Rashid Farivar gick igenom själva ärendet i detalj, så jag tänker hoppa över den delen.
Det som är bra är alltså att regeringen nu sänker konsumentkostnaderna för ränteskillnadsersättningen genom att ta bort den individuella risken i beräkningsmodellerna. Precis som har sagts tidigare gynnar detta framför allt de hushåll som har lägre kreditvärdighet.
Man kan undra varför vi har en ränteskillnadsersättning. Det är en moralisk fråga som handlar om att banken och kunden har ingått ett avtal där man har sagt att kunden ska låna så här mycket pengar under den här tiden. Om den ena parten, kunden, vill bryta avtalet och betala av skulden i förtid står det denna fritt att göra det enligt lag, men då ska banken kompenseras för förlusten av de framtida intäkterna. Ränteskillnadsersättning betalas bara för den tid som återstår för ett bundet lån, till exempel om någon betalar av ett lån som är bundet på ett år.
Den nya schablonregeln bedöms i de allra flesta fall leda till en lägre ränteskillnadsersättning för konsumenten än den nuvarande modellen. Den gynnar också konsumenter med högre kreditrisk eftersom deras individuella ränta inte påverkar ersättningens storlek.
Herr talman! På område efter område förbättrar regeringen alltså konsumentpolitiken, och så även på detta område. Låt oss därför glädjas över det här beslutet!
Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 150 Märta Stenevi (MP)
Herr talman! I den här debatten är vi till stora delar överens. Det är ju trevligt.
Att köpa en bostad är för många ett av de största besluten, och bolånen är därmed av stor betydelse för många hushåll och utgör en stor del av hushållens utgifter. Marknaden för bolån är därför också av stor betydelse för den finansiella stabiliteten och den realekonomiska utvecklingen.
Väldigt mycket har redan sagts om det förslag som vi nu diskuterar. Jag vill återigen understryka att vi står bakom innehållet i propositionen, för intentionen är god och en reform är nödvändig. Men flera remissinstanser har också varnat för att förslaget inte kommer att få den önskade effekten.
Herr talman! Längre bindningstider innebär i grunden en ekonomisk trygghet med förutsägbara kostnader över tid, men det är omöjligt att förutse framtiden. Behov av ett större eller mindre boende kan uppstå oväntat. Skilsmässor, dödsfall, sjukdomsfall som påverkar privatekonomin eller nödvändigheten att flytta dit jobb finns påverkar behovet av bostad, men ränteskillnadsersättningen motverkar rörligheten på bostadsmarknaden. Detta inverkar negativt på bostadsmarknadens hela funktionssätt.
Valet av obundet eller bundet bolån är helt och hållet en fråga för hushållet att ta ställning till, men vi kan se att kraftiga och snabba förändringar i inflation och räntor får långtgående och stor påverkan på hushållens ekonomi. Att motverka hinder för hushållen att binda sina bolån skulle därför göra samhället och den finansiella stabiliteten mer motståndskraftiga.
Herr talman! Miljöpartiet ställer sig bakom förslaget om ny modell för beräkning av ränteskillnadsersättning vid förtidsbetalning av ett bundet bostadslån, men vi menar att detta i grunden är otillräckligt. Vi ser i dag omotiverade kostnader för många hushåll som vill betala sitt bostadslån i förtid med inlåsningseffekter av nuvarande regelverk. Vi ser hushåll vars livssituation plötsligt förändras, där försäljning av bostaden blir nödvändig och riskerar att leda till stora kostnader.
Herr talman! Bostaden är en mycket speciell produkt i våra liv. Det är inte en produkt på samma villkor som andra. Vi vill därför se fler förändringar som går längre och ger faktisk skillnad och ökad trygghet i människors vardag. Utöver propositionen föreslår Miljöpartiet därför ytterligare åtgärder:
Såväl dödsfall som skilsmässor är händelser som påverkar människor i grunden och i många fall även privatekonomin. Det är händelser som kan uppstå plötsligt, utan att man har kontroll över dem, och skapa en livssituation som blir svår att hantera. Miljöpartiet anser att det behöver utredas om åtminstone dödsfall och eventuellt även skilsmässor utgör livssituationer där bundna bolån ska gå att lösa utan eller med lägre ränteskillnadsersättning.
Herr talman! Vidare konstaterar vi att bostadsägare i en tid av ekonomisk osäkerhet kan tvingas sälja sitt boende för att minska kostnaderna. En del av oss här i salen – inte alla men en del – är gamla nog att minnas detta från 80-talet och 90-talet och från finanskrisen i mitten av 00-talet. Särskilt unga och barnfamiljer i ägt boende sitter ofta med stora lån och i ekonomiskt trängda situationer. Att man då ska behöva betala stora summor i straffavgift för att man tvingas sälja är orimligt.
Miljöpartiet vill utreda om man i samband med en försäljning ska kunna undvika ränteskillnadsersättning genom att bolånet flyttas från en bostad till en annan genom ett så kallat säkerhetsbyte. Banken byter då helt enkelt säkerheten för bolånet från den ena fastigheten till den nya. I dag finns dock ingen sådan generell regel, utan det är upp till banken att avgöra detta. Vi anser att möjligheten för en bolånetagare att ha rätt att flytta med ett bundet bolån, naturligtvis förutsatt att en flytt sker till en bostad som utgör likvärdig säkerhet för lånet, behöver utredas.
Herr talman! Amortering innebär att hushållen minskar sin skuld och belåningsgrad, sänker löpande boendekostnader och blir mindre påverkade av till exempel ränteuppgångar. Miljöpartiet anser att det finns ett värde i att hushållen ska ha rätt att amortera extra på bundna bolån utan straffavgift och att detta behöver utredas vidare. Vi anser att det skulle ha en positiv effekt både för enskilda hushåll och för samhället i stort.
Herr talman! Det är viktigt att hushållen har möjlighet att ta till sig vad reglerna innebär och vilken ersättning de kan bli skyldiga att betala till kreditgivaren. Flera remissinstanser anser att förslaget i propositionen är svårt att förstå.
Kreditgivare har redan i dag en skyldighet att innan kreditavtalet ingås informera om kreditgivarens rätt till ränteskillnadsersättning och hur denna ersättning ska beräknas. Kreditgivaren ska dessutom på begäran ge information om vad en betalning av skulden i förtid innebär. Eftersom ränteskillnadsersättningen är komplex och en situation där bundna bolån kan behöva återbetalas i förtid kan upplevas avlägsen när hushåll binder bolån anser vi att regeringen behöver ta initiativ till att se över hur kreditgivarens skyldigheter ska kunna leda till ökad information och kunskap hos hushållen om möjligheten att utnyttja sin konsumenträtt.
Herr talman! Kungliga Tekniska högskolan anger i sitt remissvar att det finns en risk att den föreslagna beräkningsmodellen i vissa fall kommer att överkompensera kreditgivare i ännu högre grad än den nuvarande modellen på dagens marknad. Även Svenskt Näringsliv pekar på att ränteskillnadsersättningen i vissa räntelägen kan bli högre än enligt nuvarande modell, även om ersättningen i de allra flesta fall förväntas bli lägre.
Svenska Bankföreningen anger att en konsekvens av om ränteskillnadsersättningen sätts för lågt kan bli att kreditgivare kan komma att kompensera sig för de kostnader som uppstår när vissa kunder löser bostadslån i förtid genom att höja räntan på lån med bunden löptid. Det är därför nödvändigt att förändringarna utvärderas utifrån hur de har påverkat agerandet från bolånetagare kring valet av bunden ränta men också utifrån hur olika grupper påverkas och under vilka situationer samt i vilken mån kreditgivare väljer att kompensera förändringarna genom att höja räntan på bolån. Den utvärderingen är helt nödvändig, så att vi vet vad vi gör.
Jag yrkar därför bifall till reservationerna 2 och 3.
Anf. 151 Patrik Karlson (L)
Herr talman! Den nya modellen för beräkning av ränteskillnadsersättning som vi diskuterar i dag syftar till att stärka konsumentskyddet genom att minska risken för omotiverade skillnader mellan olika låntagare som löser sina bundna lån i förtid. Den gör det också enklare för låntagarna att planera sin ekonomi och konkurrensutsätta sina bolån, alltså att jämföra banker och byta om de får bättre villkor. Detta är en reform som jag välkomnar varmt.
Varför behövs då denna reform? Jo, dagens system för ränteskillnadsersättning har länge kritiserats för att vara orättvist och hämmande. Som det fungerar nu kan banker ta ut mycket höga avgifter när kunder vill lösa sina bundna bolån i förtid.
Finansinspektionen har bland annat konstaterat att nuvarande regler gynnar bankerna på så sätt att de ersättningar som tas ut ofta är högre än de faktiska kostnader som banken har. Med andra ord tvingas många låntagare betala oskäligt höga belopp om livet förändras och de behöver lösa lånet i förtid. Detta drabbar särskilt de hushåll som kanske redan har en svagare ekonomi eller ett sämre förhandlingsläge gentemot banken.
Rent krasst kan vi konstatera att dagens modell missgynnar konsumenter med sämre eller osäkra ekonomiska förhållanden eftersom de ofta har en högre avtalad ränta i grunden och därmed tvingas betala mer i ränteskillnadsersättning. Ett sådant system är varken rimligt eller hållbart ur ett konsumentskyddsperspektiv.
Detta är en väl avvägd och efterlängtad förändring. Bland annat har Finansinspektionen kallat det angeläget att ändra reglerna på detta område.
Konkurrensverket har pekat på att trögrörligheten måste brytas. Till och med Svenska Bankföreningen – alltså bankerna själva – medger att det upplevs som en orättvisa när olika låntagare kan tvingas betala olika mycket. Det finns alltså nu en bred samsyn också politiskt om att förändring behövs. Förändring sker nu.
Med detta vill jag yrka bifall till utskottets förslag och tacka för i kväll.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 14 maj.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:115 Onsdagen den 14 majProtokoll 2024/25:115 En ny regel om ränteskillnadsersättning - minskade hinder mot förtidsbetalning av bostadslån
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i konsumentkreditlagen (2010:1846).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:97.Lagstiftningens framtida utformning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:2950 av Alireza Akhondi m.fl. (C) yrkande 34 och
2024/25:3344 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkandena 1-4.- Reservation 1 (C)
- Reservation 2 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 0 0 21 3 V 21 0 0 3 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 14 0 0 2 - 1 0 0 1 Totalt 268 15 21 45 Utvärdering av lagstiftningen
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:3343 av Jennie Nilsson m.fl. (S) och
2024/25:3344 av Märta Stenevi m.fl. (MP) yrkande 5.- Reservation 3 (S, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 3 (S, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 1 92 0 13 SD 63 0 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 21 0 0 3 KD 16 0 0 3 MP 0 15 0 3 L 14 0 0 2 - 0 1 0 1 Totalt 196 108 0 45
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.