En frivillig revision
Betänkande 2009/10:CU28
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Trycklov
- 2010-06-11
- Avgörande
- 2010-06-21
- Debatt
- 2010-06-21
- Beslut fattades
- 2010-06-21
- Planerat ikraftträdande
- 2010-11-01
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Frivilligt med revisor för små aktiebolag (CU28)
Små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Syftet är att aktiebolagen själva så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Samma regel ska gälla även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag. Aktiebolag som inte är revisionspliktiga och som vill välja bort revision ska fatta ett beslut med den innebörden. Den fasta mandattiden för revisorer i bland annat aktiebolag ändras från fyra år till ett år. Det finns ett gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek. Detta gränsvärde höjs. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen. Det innebär att fler företag kan utnyttja de möjligheter till förenklingar och undantag som finns för mindre företag.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskotetts förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition.
Från regeringen
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 27 maj 2010, justerades 8 juni 2010 och fick trycklov 10 juni 2010.
Alla beredningar i utskottet
2010-05-27
Frivilligt med revisor för små aktiebolag (CU28)
Små privata aktiebolag ska få välja om bolaget ska ha en revisor eller inte. Syftet är att aktiebolagen själva så långt som möjligt ska få avgöra vilka tjänster de behöver för sin organisation och förvaltning. Samma regel ska gälla även för vissa andra företag, bland annat handelsbolag. Aktiebolag som inte är revisionspliktiga och som vill välja bort revision ska fatta ett beslut med den innebörden.
Den fasta mandattiden för revisorer i bland annat aktiebolag ändras från fyra år till ett år.
Det finns ett gränsvärde som avgör om ett företag är skyldigt att upprätta årsredovisning på grund av sin storlek. Detta gränsvärde höjs. Detsamma gäller det gränsvärde som används för att skilja mellan större och mindre företag i årsredovisningslagen. Det innebär att fler företag kan utnyttja de möjligheter till förenklingar och undantag som finns för mindre företag.
Civilutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2009/10:CU28
Webb-tv: En frivillig revision
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 29 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Vi ska nu behandla civilutskottets betänkande 28 om en frivillig revision. Det bygger på en utredning som var klar redan 2008. Det har sedan behandlats inom departementen och bygger i huvudsak på att revisionen är frivillig om man har färre än ett visst antal anställda, om företaget har en viss omsättning och en viss vinst.
Herr talman! Detta skulle kunna vara ett tillfälle då man kunde glädja sig åt att ytterligare regelbörda försvinner från företagen. Det finns också en annan sida av detta som förtjänar att nämnas. Regeringen gör bedömningen att skattefelet, eller skattefusket som vi sade tidigare, kommer att uppgå till 1 miljard kronor på grund av detta. Regeringen har bara ett förslag för att lösa detta, nämligen att alla företag ska vara tvungna att lämna uppgifter fortlöpande under året. Vi tycker inte att det räcker och har därför ett särskilt yttrande som jag vill anmäla till kammaren. Yttrandet handlar om att man måste följa upp lagstiftningen och framför allt se till att göra det möjligt med ordentliga skattekontroller ute i företagen. Det har man inte med det här förslaget eftersom man har litat på revisorernas omdöme.
Jag ska då gå över till att prata om den fråga som jag älskar, nämligen regelförenklingarna i företag. Så fantastiskt av regeringen att äntligen, efter fyra år, kunna presentera en proposition som faktiskt gynnar alla företagare, åtminstone om företaget är tillräckligt litet. Det är inte något som bara gynnar en liten grupp företagare. Det gynnar inte bara en grupp företagare med begränsad verksamhet. Detta gynnar alla företag.
Den associationsrättsliga lagstiftningen, den skatterättsliga lagstiftningen, den bolagsrättsliga lagstiftningen och den arbetsmarknadsrättsliga lagstiftningen har inneburit att regelbördan för företagen har ökat på dessa fyra områden; den har inte minskat. Däremot har vi haft en jordbruksminister som mycket framgångsrikt har minskat regelbördan för företag som sysslar med livsmedel. Men jag tror att det är 2 ½ procent av landets företagare som sysslar just med livsmedel.
Regeringen säger: Vi tror och prognosen är att regelbördan för företagen kommer att minska med 7,6 procent. Senast jag hörde Maud Olofsson göra en prognos över detta sade hon att man skulle komma upp i 10 procent. Två veckor senare kom rapporten från Regelrådet som talade om att man vid det tillfället hade minskat med 1,9 procent. Jag tror inte på de 7,6 procenten. Det har varit snack och utredande och omorganiserande, men det har inte varit mycket verkstad, mer än på de få områden där man faktiskt har lyckats.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 30 Eva Bengtson Skogsberg (M)
Herr talman! Att arbeta i en sådan riktning att vårt lands företagare ser och känner att politiken gör skillnad är en tuff utmaning. Det är ett arbete som tar tid och ständigt är i behov av förnyelse. Ryggsäcken måste lättas för dem som dagligen lägger ned sin själ i att förverkliga sina drömmar genom att starta företag och anställa medarbetare. Vi har inte råd att förlora driftiga människor med kreativa idéer. Hela vår välfärdsmodell står och faller med att vi breddar vägen för fler företagare, stora som små.
De förslag som nu är uppe till behandling handlar i grund och botten om att öka valfriheten. Små privata aktiebolag ska kunna välja om de vill ha en revisor eller inte. Det kommer att göra det lättare att finna de lösningar som bäst passar in för just deras företag. Det är en bra åtgärd som tillsammans med de ändringar som Alliansen beslutade om tidigare skickar signalen att det blir lättare att driva företag, vilket förhoppningsvis får konsekvensen att fler vill göra det. Kan vi lyckas attrahera fler att vilja starta företag är mycket vunnet.
Trots att Alliansen har genomfört en mängd åtgärder har jag vid mina besök hos företagare fått signaler om att företagaren bara uppfattar vissa delar av förändringarna. De har fullt upp med att ta hand om resterande pappersexercis som har blivit en del av vardagen. Vi ska inte glömma det faktum att administration kostar pengar, medel som i stället skulle kunna användas inom andra delar av företaget.
Herr talman! I dag är Sverige och Malta de enda av EU:s medlemsstater som inte utnyttjar möjligheten att undanta små företag från revisionsplikten. Den förändring som nu föreslås när det gäller en frivillig revision ligger tydligt i linje med de kraftfulla åtgärder som Europeiska rådet har lyft fram som nödvändiga för att minska de administrativa bördorna för de europeiska företagen. Målen är att stärka konkurrenskraften och stimulera ekonomin. Det är inte minst viktigt för de små och medelstora företagen, själva ryggraden i ett livskraftigt näringsliv.
Även om förändringen av revisionsplikten kan tyckas vara en liten pusselbit är det en viktig del i ett långsiktigt arbete som måste få fortsätta. Jag kan hålla med föregående talare om att det går sakta. Det går saktare än vi hade hoppats. Regeringen har jobbat mycket och vi hoppas få fortsätta med våra planer på förenklingar.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 31 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Ordning och reda i statens finanser brukar regeringen tala om i nästan alla sammanhang. Hur är det med skattefusket som man tror kommer att öka? Hur ska man komma undan det, om man inte medvetet tycker att det är genom fusk som man ska minska skatterna för företag? Det tror jag ju inte är Eva Bengtson Skogsbergs uppfattning.
Jag tror att vi alla här är överens om att de små och medelstora företagen är viktiga och utgör en ryggrad i svenskt näringsliv. Men då kan man fundera över varför antalet företag i Sverige minskar just under borgerlig majoritet. Det är intressant. Nyföretagandet ökar svagt, men antalet företag totalt sett minskar. Vi vet också att det är ganska korta tider för nyföretagandet. Man kan inte säga att det är en lyckad företagarpolitik. Jag tror att vi alla är överens om att vi trodde att detta skulle gå fortare. Där tror jag att vi har ungefär samma analys.
Men känns det ändå inte lite konstigt, Eva Bengtson Skogsberg, när vi står här i den kanske sista debatten under denna mandatperiod om näringslivsfrågor och vi har bara detta enda förslag som faktiskt gäller alla företag och som gäller regelförenklingar? Jag ska villigt erkänna att det finns andra förslag som gynnar företagande. Det finns det. Men detta är det enda förslag som gäller företagande generellt sett. Är inte det ett misslyckande för denna regering som gick till val på just frågan om att det skulle bli fler och bättre företag?
Anf. 32 Eva Bengtson Skogsberg (M)
Herr talman! Jag avslutade mitt anförande med just orden att jag, som själv är företagare, tycker att det går sakta i denna fråga.
Men det som Börje Vestlund kallar för fusk är det ingen som har uttalat att det är ett fusk, utan det är omedvetna fel som kan begås om man inte har en revisor som är utbildad för att hitta just dessa saker och hjälpa företagen. Det är inget fusk. Fusk låter som om det vore något medvetet, och det är inte fråga om det i detta fall.
Anf. 33 Börje Vestlund (S)
Herr talman! Jag ska inte ta den debatten igen, men jag kan ändå inte låta bli att säga följande. Det är konstigt att det då heter fusk om man fyller i en blankett från Försäkringskassan fel. Då kallas det fusk. Men i detta fall har man gjort ett omedvetet fel. Prata om att man försöker hitta på nya begrepp för att man ska ta fram någonting annat! Man tycker att det är helt okej att inte betala skatt. Men det är inte okej om någon skulle göra fel när det gäller till exempel socialförsäkringssystemet. Från vår sida tycker vi att båda dessa saker är lika allvarliga. Det är just därför som vi vill vidta åtgärder för att öka kontrollen av inte minst företagen men egentligen av alla som betalar skatt. Det är också därför som vi har lagt fram en plan på just detta.
Eva Bengtson Skogsberg säger att företagen måste se och känna att det har hänt någonting. Men det är precis det som företagen inte känner. Tro mig, jag är ute och pratar med i alla fall några företagare om dessa frågor nästan varje vecka. Det finns ingen som säger: Ja, vi har läst om detta, och vi kan till och med tycka att regeringen gör ett bra arbete. Men jag känner inte att jag har fått en mindre regelbörda i mitt företag.
Slutligen kan jag berätta den historia som jag brukar berätta om detta. Den handlar om Britt-Marie som arbetar med lönehantering och varje vecka ska hantera ett stort antal arbetsgivarintyg. Den arbetstid som hon måste lägga ned har ökat med ungefär hundra procent sedan man införde de nya bestämmelserna. Detta är något som jag tycker kan lyftas fram i detta sammanhang som ett exempel på hur man faktiskt har gått åt andra hållet på många områden.
Anf. 34 Eva Bengtson Skogsberg (M)
Herr talman! Den här regeringen började ganska snabbt med att till exempel justera tiden för momsinbetalningen och sjukskrivningsansvaret. Men det har företagarna glömt bort. Det finns en hel lista på saker som regeringen har gjort. Men i och med att företagarna hade förväntat sig mer - med all rätt - ser de sällan det som har gjorts.
Detta med fusk gäller inte denna debatt. Men vi kallar det inte för fusk om man omedvetet fyller i en blankett fel. Det är när man medvetet fyller i den fel som det kallas för fusk, inte annars.
Anf. 35 Lennart Pettersson (C)
Herr talman! Centerpartiet har en ledstjärna inom näringslivspolitiken. Det ska vara enklare, roligare och lönsammare att vara företagare. Är det enklare blir det med automatik roligare, för då kan man ägna sig åt det man tycker om och är bra på.
Vi har lyckats ta ett antal steg på vägen men mycket återstår, och därför behövs både Centerpartiet och de övriga allianspartierna i regeringen även efter valet. De behövs eftersom Socialdemokraterna under sina många år vid makten har lyckats bygga upp ett antal hinder och svårigheter för dem som är eller vill bli företagare.
Det ärende vi har på dagordningen i dag, i form av en frivillig revision, är en viktig förenkling som också sänker företagens kostnader.
Vad innebär det då för småföretagen i Sverige? Ja, uträkningar visar att det blir besparingar på ca 2,6 miljarder kronor. Vad innebär det för den enskilde företagaren? Ja, jag kan bara referera till mitt eget bolag, där jag sedan några år tillbaka inte har någon aktiv verksamhet. Jag har en professionell bokföringsfirma som sköter bokföring, bokslut och deklarationer. Det är kanske 30 verifikationer på ett år. I dag säger lagen att det dessutom måste kontrolleras av en auktoriserad revisor. Detta är inte skäligt.
Det kostar mitt bolag 8 000-9 000 kronor per år utan att jag får ut något av det. Under de tolv år som jag har haft ett aktiebolag har den auktoriserade revisorn aldrig vid något tillfälle behövt påtala något som på något sätt har påverkat min redovisning. Jag är övertygad om att det är så i de allra flesta företagen.
Jag hade förmånen att få sitta med i referensgruppen i utredningen om revisionsplikten. Jag instämmer i utredarens uppfattning att revisionskravet borde tas bort om man uppfyller minst två av följande krav: högst 50 anställda, 41 ½ miljon kronor i omslutning och 83 miljoner kronor i omsättning. Det är högsta möjliga nivåer enligt EU-lagstiftningen.
Nu blev det tvärtom: Tre anställda, 1 ½ miljon kronor i omslutning och 3 miljoner kronor i omsättning, alltså oerhört låga nivåer. Även om jag självklart står bakom propositionen är jag besviken och främst då på Finansdepartementet. Det är inte obekant att det fanns eller finns ett visst motstånd mot reformen där, och det är ett motstånd som jag har svårt att förstå.
Jag kan inte heller förstå varför man från deras sida bedömer att det kommer att kosta 1,3 miljarder kronor att genomföra regelförenklingen. Ibland talar man om hängslen och livrem, men i detta fall räcker nog inte ens det, om det nu finns något mer som kan hålla byxorna uppe.
Jag kan inte heller se att det kan gå att kontrollera om det blir en kostnad eller inte framöver, och följaktligen vet jag inte när och hur det kan bli möjligt att sänka dessa kostnader igen. Den ambitionen måste vi rimligtvis ha.
Det kan dessutom uppfattas som ett misstänkliggörande av företagarna och företagen, och det stämmer inte med min och Centerpartiets bild av det privata näringslivet.
Vi ska inte behöva ha en tredubbel granskning av våra företag, eller egentligen en fyrdubbel.
Först granskar de ekonomiansvariga i företaget. Sedan granskar bokföringsfirman. Sedan granskar den auktoriserade godkände revisorn, och till sist granskar Skatteverket. Är detta egentligen rimligt och nödvändigt, och är det konstigt att det blir dyrt för företagaren?
Jag och vi ser det som ett första steg i riktning mot en förenkling för företagandet i Sverige, men Centerpartiet vill mer och kommer också att arbeta för det under kommande mandatperiod med målet att fler ska slippa både revision och de kostnader som den är förknippad med.
Jag yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.
Anf. 36 Jan Ertsborn (Fp)
Herr talman! Vi har under några år haft en debatt om revisionspliktens vara eller icke vara. Vi har däremot inte haft någon debatt om företagarnas behov av ekonomiska rådgivare. Det känns därför tillfredsställande därför att företagare i dag, även om de driver en mindre verksamhet, faktiskt är i behov av att ha en kvalificerad rådgivare. Om det sedan heter revisor, redovisningskonsult eller någonting annat har ingen större betydelse. Det viktiga är att det är en ekonomisk rådgivare som kan stötta just den företagaren och just det företaget.
Med utgångspunkt från detta är det tillfredsställande att åtminstone de mindre företagen nu slipper revisionsplikten och kan ha en rådgivare som står enbart på företagets och företagarens sida och inte har några anmälningsskyldigheter gentemot olika myndigheter. Där tycker jag att vi ser den stora fördelen.
Jag delar Lennart Petterssons uppfattning att detta får anses vara första steget. För stunden kan jag känna mig tillfredsställd, men jag tror att vi inom loppet av några år måste gå vidare och ge fler företag möjligheten att inte behöva ha en revisor.
Jag har samma uppfattning som Lennart Pettersson också när det gäller det skattefel på vilket man försökt sätta siffran 1,3 miljarder. Den siffran är överdriven. Över huvud taget undrar jag hur man har kunnat komma fram till den siffran. Jag tror inte alls på den.
Jag vill passa på att tala om hur det ser ut i Danmark där mindre företag i några år inte behövt ha revisor. Jag citerar tidningen Balans:
"En besparing på 155-160 miljoner danska kronor för företagen, men bara smärre effekter på skatteintäkterna och ingen effekt på den ekonomiska brottsligheten. Det är slutsatserna i en utvärdering som danska Erhvervs- och selskabsstyrelsen gjort av konsekvenserna av revisionspliktens slopande."
Jag tror att det är precis så det kommer att se ut i Sverige när vi fått den förändring utvärderad som vi i dag är på väg att besluta om.
Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet.
Anf. 37 Yvonne Andersson (Kd)
Herr talman! Äntligen får vi debattera ett betänkande där vi, tror jag, är väldigt överens över gränserna. Vi är övertygade om att det som föreslås blir bra för våra småföretagare som kan spara runt 2 ½ miljard kronor. Sedan finns det en och annan som sannolikt behöver stöd och hjälp med ekonomisk rådgivning, som någon här nämnt. Vi tror att det blir väldigt bra. Det är hög tid att vi genomför lättnader för våra företagare.
Herr talman! Jag håller med Jan Ertsborn och tror på de goda effekter som motsvarande förändring inneburit i Danmark där det inte är någon nämnvärd brottslighet efter det att den här typen av begränsad revisionsplikt tagits bort. Det är det bara att ta till sig och att vara glad över.
Vi i Alliansen kan känna tillfredsställelse med det som föreslås. Vi kristdemokrater yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och känner oss helt nöjda med vad som nu är fallet.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 21 juni 2010.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
En frivillig revision
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i aktiebolagslagen (2005:551),
2. lag om ändring i lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar,
3. lag om ändring i stiftelselagen (1994:1220),
4. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),
5. lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713),
6. lag om ändring i sparbankslagen (1987:619),
7. lag om ändring i lagen (1995:1570) om medlemsbanker,
8. lag om ändring i lagen (2002:149) om utgivning av elektroniska pengar,
9. lag om ändring i lagen (2004:46) om investeringsfonder,
10. lag om ändring i lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse,
11. lag om ändring i lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden,
12. lag om ändring i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m.,
13. lag om ändring i årsredovisningslagen (1995:1554),
14. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),
15. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
16. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
17. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2009/10:204.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.