Effektivare skattekontroll m.m. (prop. 2005/06:169)
Betänkande 2005/06:SkU29
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Avgörande
- 2006-06-02
- Debatt
- 2006-06-02
- Beslut fattades
- 2006-06-02
Hela betänkandet
Webbsida
Beslut i korthet
Effektivare skattekontroll (SkU29)
En ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher börjar gälla den 1 januari 2007. Den nya lagen innebär bland annat att näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna måste föra personalliggare. Skatteverket får rätt att göra oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision. Skatteverket ska kunna ta ut en kontrollavgift vid överträdelser.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på motionerna.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 3 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
- Motion 2005/06:Sk12 av Per Landgren m.fl. (KD) med anledning av prop. 2005/06:169 Effektivare skattekontroll m.m.
- Motion 2005/06:Sk13 av Anna Grönlund Krantz m.fl. (FP) med anledning av prop. 2005/06:169 Effektivare skattekontroll m.m.
- Motion 2005/06:Sk14 av Ulf Sjösten (M) och Jörgen Johansson (C) med anledning av prop. 2005/06:169 Effektivare skattekontroll m.m.
Beredning, Genomförd
Betänkandet bereddes senast i utskott 9 maj 2006, justerades 16 maj 2006 och fick trycklov 23 maj 2006.Reservationer: 3
Alla beredningar i utskottet
2006-05-09
Effektivare skattekontroll (SkU29)
En ny lag om särskild skattekontroll i vissa branscher börjar gälla den 1 januari 2007. Den nya lagen innebär bland annat att näringsidkare inom restaurang- och frisörbranscherna måste föra personalliggare. Skatteverket får rätt att göra oannonserade kontrollbesök och i samband med dessa utföra en oannonserad begränsad revision. Skatteverket ska kunna ta ut en kontrollavgift vid överträdelser. Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag.
Debatt, Genomförd
Information kommer.
Debatt om förslag 2005/06:SkU29
Webb-tv: Effektivare skattekontroll m.m. (prop. 2005/06:169)
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 1 Per-Olof Svensson (S)
Herr talman! För en tid sedan uppvaktade representanter för arbetsgivarna och arbetstagarna inom olika branscher, bland annat frisörbranschen och hotell- och restaurangbranschen, finansministern med krav på en bättre skattekontroll för att se till att det inte finns någon osund konkurrens inom branscherna.
Nu ser vi här ett första steg, ett nytt förslag, som handlar om effektivare skattekontroll med mera för att uppfylla de krav som branscherna fört fram. Debatten kan därmed inledas.
Anf. 2 Ulf Sjösten (M)
Herr talman! Den svarta oredovisade sektorn av den svenska ekonomin är återigen i fokus. Bedömningarna av hur stor sektorn är varierar, men de flesta bedömare indikerar en omfattning som är betydligt större än 100 miljarder kronor per år. Ekonomisk brottslighet syns inte så tydligt men verkar förödande på hela samhällskroppen. Utredningar om ekonomiska brott är komplicerade och svåra processer som kräver stor kompetens och kunskap hos ett antal rättsvårdande aktörer i samverkan. De kräver också stor kontinuitet i verksamheten. Skalbolagsaffärerna på 80-talet, där miljarder som fonderats i företags investeringsfonder och förnyelsefonder bara försvann, visade tydligt samhällets sårbarhet i relation till den grova ekonomiska brottsligheten.
Miljarderna försvann, herr talman. Vart tog de vägen? Ett antal hamnade i fickorna på grovt kriminella människor. Det handlade om medel som fonderats för företagens långsiktiga utveckling. Pengarna hanterades av Statens industriverk och förvaltades fysiskt av Sveriges riksbank.
Kriminella personer insåg snart hur lätt det var att bedra staten, företaget och ytterst faktiskt också oss alla genom att ägna sig åt skalbolagsaffärer. Företagets namn, organisationsnummer, årets vinst och fonderade medel köptes ut, ofta med bolagets egna medel, där gällande kurs låg betydligt under det nominella värdet av tillgångarna. Sedan började, herr talman, ansökningarna droppa in till Statens industriverk för att kunna ianspråkta dessa fonderade medel - den ena ansökan mer fantasifull än den andra. En underdimensionerad utredningsorganisation hade ofta inget annat praktiskt val än att kryssa i rutan för utbetalning av dessa medel.
De människor som professionellt ägnar sig åt ekonomisk brottslighet söker hela tiden vägar för nya bedrägerier - och kommer att fortsätta att göra det. Samhällets uppgift, vår uppgift, är att lägga ut så många spikmattor som möjligt längs de vägarna och binda samman dessa mattor till ett effektivt värn mot den ekonomiska brottsligheten.
Dessa erfarenheter från sent 80-tal och tidigt 90-tal, och senare insikt, ledde fram till att Ekobrottsmyndigheten bildades den 1 juli 1998. Åklagare och poliser samlokaliserades på försök i de tre storstadslänen. Till detta kommer senare inrättandet av särskilda skattebrottsenheter med Skatteverket som huvudman. Förundersökningsledningen vid dessa enheter sker via Ekobrottsmyndigheten. I övriga delar av landet bedrivs verksamheten traditionellt via polisdistriktens ekorotlar och särskilda ekoåklagare hos åklagardistrikten.
Herr talman! Framtiden för Ekobrottsmyndigheten har belysts i många olika utredningar sedan starten i juli 1998 - och även före, givetvis. Vissa utredningar pågår fortfarande och kommer förmodligen att resultera i ett antal förslag till förändringar. Att det nu är dags att ta ställning till organisationsformen som har bedrivits som ett försök under nära åtta år borde dock vara självklart.
Den del av ekobrottsbekämpningen som för närvarande växer är Skatteverkets skattebrottsenheter. Personalen utbildas vid Polishögskolan, och utredningar leds av Ekobrottsmyndighetens förundersökningsledare. Organisatoriskt är dock skattebrottsenheterna helt skilda från Ekobrottsmyndigheten och lokala åklagare och polisorganisationer. Detta förhållande, herr talman, underlättar inte flexibilitet och effektivitet i ekobrottsbekämpningen. Kriminalunderrättelseverksamheten och den avancerade spaningen är förbehållen polis och åklagare, trots att samtliga myndigheter som bekämpar ekobrottslighet ofta arbetar mot samma grovt kriminella personer.
Omfattande utredningar kräver resurser både personellt och kunskapsmässigt, och vi har hört på senare tid att Ekobrottsmyndigheten Göteborg, avdelningen för västra Sverige, har signalerat att man kan bli tvungen att göra personalindragningar till följd av tidigare omfattande ekobrottsutredningar.
Det är alltså hög tid, herr talman, att fundera över det snart åtta år gamla försöket med Ekobrottsmyndigheten kombinerad med Skatteverkets skattebrottsenheter och göra detta till en permanent organisation för hela landet. Det är viktigt med en helhetssyn utifrån ett operativt verksamhetsperspektiv. Då bör frågan om ytterligare samverkan, och kanske också samgående, för de rättsvårdande myndigheterna som bekämpar den ekonomiska brottsligheten i Sverige prövas noggrant.
Regeringens proposition rörande effektivare skattekontroll är ett steg i rätt riktning, herr talman, och ger framför allt skattebrottsenheterna rimliga verktyg för eftersökande och omhändertagande av räkenskapsmaterial och en lagstadgad rätt att medverka vid husrannsakningar.
Regeringens tankar går i samma banor som den motion som har lagts av Moderaterna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Det är bra, men det är nu dags att gå från utredande och ord till praktisk handling, i varje fall när det gäller den organisatoriska uppbyggnaden av ekobrottsbekämpningen. Eftersom jag själv har lagt en enskild motion med just denna inriktning under fyra år hade jag hoppats på en större tydlighet i just detta förslag.
I propositionen finns också förslag om utökad skattekontroll inom vissa branscher. Det är ett bra förslag, som riktar sig i första hand mot de så kallade kontantbranscherna. Det är viktigt, herr talman, med särskild kontroll mot de branscher som traditionellt anses vara belastade med brottslighet och fusk. I det sammanhanget vill vi betona vikten av åtgärder inom byggbranschen. Alla åtgärder som rättsvårdande myndigheter vidtar för att bekämpa ekonomisk brottslighet, där viss bransch är i fokus, bör ske i samråd med berörd branschorganisation.
Herr talman! Jag är helt övertygad om att vi alla har en stark önskan att bekämpa den ekonomiska brottsligheten. Om vi ska lyckas med den uppgiften måste de rättsvårdande myndigheterna få verktyg som möjliggör effektiv spaning, utredning och processföring av denna typ av brottslighet, som ständigt är i förändring. Det är givetvis också viktigt att man har erforderliga resurser. Därför kan jag avslutningsvis, herr talman, säga att vi moderater i vår motion har föreslagit ett tillskott till just Ekobrottsmyndigheten med 50 miljoner kronor.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 2.
Anf. 3 Anna Grönlund Krantz (Fp)
Herr talman! Svenska företagare har 20 000 sidor lagtext att rätta sig efter. De har också 90 miljoner blanketter att fylla i årligen. Ett litet företag med färre än 20 anställda betalar årligen 30 000 kr i kostnader för att administrera enbart skatte-, arbetsmarknads- och miljöregler.
År 1988 påbörjade regeringen ett arbete med att försöka få regelbördan för de små företagen att minska. Men i realiteten har man tagit bort ett antal små regler och lagar som mycket få företag berörs av. Samtidigt ser vi kontinuerligt att regelbördan växer på andra håll. Det som vi debatterar här i dag är ytterligare ett exempel på hur regelbördan ökar för de små företagen. Regeringens myndighet Nutek har beräknat att företagens direkta kostnader för att hantera det offentliga regelverket år 2004 var 70 miljarder kronor.
Från Folkpartiets sida tycker vi att det är väldigt angeläget att skärpa skattekontrollen så att konkurrensvillkoren för alla företagare blir desamma. Svart ska inte kunna konkurrera ut vitt. Men vi menar allvar med att vi ska minska regelbördan. Vi tycker att de beslut som tas i den här kammaren ska granskas noggrant så att inte regelbördan för de små företagen ökar.
Därför har vi från alliansens sida föreslagit att det ska inrättas ett regelråd, som ska vara en oberoende instans som fungerar ungefär på samma sätt som Lagrådet. Deras uppdrag ska vara att se till att nya lagar och regler så lite som möjligt ökar regelbördan för företagen.
Jag är nästan övertygad om att ett sådant regelråd hade haft stora invändningar mot det beslut som vi ska ta i dag, nämligen det om personalliggare. Även om intentionerna är väldigt goda är risken att det blir fel i liggaren uppenbar, även i de fall där företagen försöker följa reglerna.
Samtidigt befarar vi att det kommer att finnas goda möjligheter för företagare som vill fuska att fortsätta att göra det, genom att exempelvis skriva in personer på kortare arbetstid än den verkliga och sedan betala en del av lönen svart. Risken för att det här kommer att upptäckas är mycket liten, när Skatteverket inte räknar med att kontrollera mer än 10-20 % av de berörda företagen varje år. Mörkertalet kommer fortfarande att vara mycket stort.
Om det förslag som vi debatterar i dag kommer att bli verklighet kommer det sannolikt att leda till att ett antal restaurangägare och frisörer, och i framtiden kanske också fler branscher, tvingas betala 10 000 kr eller mer i avgifter för formella fel som man har gjort i personalliggarna. Skatteverkets möjligheter att avslöja de riktigt stora fuskarna inom branschen kommer förmodligen däremot inte att öka nämnvärt.
Därför, herr talman, ställer vi oss inte bakom förslaget om personalliggare, trots att vi också vill se en effektivare skattekontroll. Hur denna effektivare skattekontroll ska ske hoppas vi få återkomma till i höst, förhoppningsvis tillsammans med våra borgerliga kolleger.
Med det, herr talman, yrkar jag bifall till reservation 1.
Anf. 4 Else-Marie Lindgren (Kd)
Herr talman! Tack för att jag får göra en gästvisit i detta utskott - jag brukar normalt inte sitta här. Det hindrar inte att jag är intresserad av de här frågorna, framför allt av dem som vi ska debattera här i dag.
Herr talman! Kristdemokraterna delar uppfattningen att den svarta sektorn i Sverige är alldeles för omfattande vad gäller både antalet personer och vad den svarta sektorn omsätter. Skattesmitande och svarta affärer är förstås en förlust för staten och därmed vårt gemensamma bästa.
Men det är också en förlust för den enskilde, som hamnar utanför de försäkringssystem som vi har i Sverige. En kvinna som städar svart kan få en ganska tuff ekonomisk situation om hon till exempel blir gravid. En hantverkare som utför svartarbete får inte alls samma ålderspension och sjukersättning.
Kristdemokraterna anser att det ankommer på var och en att göra sina affärer hederligt. Det kanske kan verka som att skattefusk inte alltid är lika allvarligt som andra brott. Det kan visserligen vara sant, såtillvida att ingen skadas fysiskt. Men det visar sig ofta att i sammanhang där skattefusk förekommer förefaller det mer vanligt att även andra brott begås, då kulturen i affärsverksamheten redan står vid sidan om lagen.
Herr talman! Kristdemokraterna delar dock inte Socialdemokraternas syn på hur problemen ska lösas. I föreliggande betänkande anser majoriteten att vi ska införa så kallad personalliggare i Sverige. Vi kristdemokrater motsätter oss det förslaget.
För det första innebär hanteringen av liggaren en utökad administrativ börda, som företagarna borde få slippa för att i stället få ägna sig åt sin affärsidé.
För det andra finns det starka skäl att tro att de företag som ska åläggas att ha personalliggare inte alls är så rigida som liggaren förutsätter. Medarbetare kommer och går på ett helt annat sätt än vad företagaren kan förutsäga. Risken blir därmed stor att ärliga och naturliga misstag, som faktiskt görs, kommer att begås som vid de flygande inspektionerna kommer att betecknas som skattefusk.
Systemet med personalliggare är därför helt enkelt rättsosäkert till sin konstruktion, menar Kristdemokraterna.
Vi tror inte heller att de verkligt stora fuskarna kommer att nås genom personalliggarna. Därför blir hela förslaget ett enda slag mot de hederliga företagarna och deras kunder.
Herr talman! Vi kristdemokrater ser, som jag tidigare nämnt, allvarligt på svartarbetet i Sverige. Särskilt vanligt är det i våra kontantintensiva branscher. Vi vill bekämpa fusket främst genom att släppa kontantbranscherna fria från de administrativa bördor som i dag åligger dem och som skapar ytterligare incitament att fuska vid sidan av de rent ekonomiska incitamenten.
Vi menar att en ny företagsform bör utredas av regeringen som syftar till att avveckla en hel del av den administration som omgärdar företagandet i kontantbranscherna.
Vi menar att det borde finnas en företagsform vid sidan av de nu existerande som utgår från en schablonbeskattning. Genom schablonbeskattning skulle en rad företag som i dag delvis har svart verksamhet i ett slag kunna bli hederliga. De hederliga företagen skulle slippa konkurrens från billigare svartproducerande konkurrenter. Schablonbeskattning skulle dessutom skapa ett stort utbud av billigare, hederligt producerade varor och tjänster.
Herr talman! Vi kristdemokrater beklagar att regeringen inte är mer progressiv i dessa frågor utan snarare väljer att utöka kontrollerna och regelbördorna för företagen.
Med detta yrkar jag bifall till reservation 1.
Anf. 5 Jörgen Johansson (C)
Herr talman! Propositionen
Effektivare skattekontroll m.m.
handlar i praktiken om att företag i restaurang- och frisörbranscherna ska åläggas att ha personalliggare för att man med inspektioner ska kunna fastställa om det finns svart arbetskraft på arbetsplatsen.
Det här är inte en enkel fråga. Vi i Centerpartiet menar att det redan i dag finns för mycket av krångliga regler för företagen. Att då ställa ytterligare krav på personalliggare med tillhörande kontrolluppgifter som kan komma att utkrävas för rena slarvfel eller förbiseenden
utan
brottsligt uppsåt kan verka underligt.
Samtidigt vet vi att seriösa företagare i vissa utsatta branscher riskerar att konkurreras ut av oseriösa företagare som kan hålla lägre priser på grund av att arbetsgivaravgifter och liknande inte betalas.
Avgörande för min och Centerpartiets uppfattning har i det här fallet varit inställningen från branschorganisationerna, som själva är positiva till det här förslaget.
Det är viktigt att vi har bra villkor för ett fritt företagande. I det fria företagandet gäller också frihet från konkurrens från oseriösa aktörer.
För att seriösa företagare ska kunna få verka under bra villkor krävs det att det ganska så omfattande fusket i de här branscherna bekämpas. De förslag som regeringen har presenterat finner vi väl avvägda med bra motiveringar. Förslaget gäller för företag inom de så kallade kontantbranscherna, exempelvis frisörer och restaurangrörelser. Där har fusket rapporterats vara stort. Fusket finns även inom andra sektorer. Jag tycker att det är synd att regeringen inte tar chansen att komma åt oseriösa aktörer inom andra branscher.
Herr talman! Det finns andra sätt att komma åt den ekonomiska brottsligheten. I den motion som Ulf Sjösten och jag väckt betonar vi de möjligheter som ett bättre fungerande samarbete mellan brottsbekämpande institutioner skulle kunna ge.
Skattebrottsenheterna på Skatteverket är organisatoriskt helt skilda från Ekobrottsmyndigheten och de lokala åklagar- och polisorganisationerna. Det är sannolikt inte den helt optimala lösningen. Vi menar att den här organisationen behöver ses över.
Herr talman! Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till reservation 2 i ärendet.
Anf. 6 Ulla Wester (S)
Herr talman! Alla partier säger sig vilja bekämpa skattebrottslighet. Varför backar då vissa när det kommer konkreta förslag till åtgärder? Möjligen kan det bero på att dessa vissa partier anser att det är höga skatter som är grundorsaken till den svarta ekonomin. Har man bestämt sig för det synsättet blir väl alla andra åtgärder än skattesänkningar verkningslösa.
Jag påstår, herr talman, att deras förklaringsmodell är fel. När jag säger detta lutar jag mig tryggt mot all seriös forskning på området. Det finns inga samband mellan skattebrott och höga skatter. Vore det så enkelt skulle det inte finnas skatteundandraganden i lågskatteländer. Vi vet allihop att det förhåller sig precis tvärtom. De nordiska högskatteländerna har en betydligt mindre andel svart ekonomi.
Vänner av synsättet att skattenivån är själva grundproblemet brukar ta ROT-jobben som exempel. Dessa byggnadstjänster utförs ju med skatterabatt. Svarta jobb har förvisso omvandlats till vita. Men jag säger igen att det inte är själva priset som omvandlat svart till vitt. Det beror i stället på kontrollen. ROT-avdragen söks hos, anmäls till och godkänns av Skatteverket.
All etablerad forskning visar att viljan att betala skatt beror på om den enskilde litar på att också alla andra gör rätt för sig. Var och en måste därför inse hur oerhört viktig skattekontrollen är. Det ska löna sig att göra rätt, och det ska vara riskfyllt att medvetet göra fel.
Dagens förslag med krav på personalliggare för restaurang- och frisörbranscherna ska ses som en del i en helhet. Senare i dag kommer vi att debattera ett förslag som kommer att göra byggbranschen vitare. I ett annat sammanhang åtgärdas fusket i taxibranschen.
EU-kommissionen granskar just nu vårt förslag om krav på certifierade kassaapparater, vilket kommer att få en avgörande betydelse i kampen mot de svarta inkomsterna i alla kontantbranscher.
Skatteverket och Tullverket har fått ökade anslag för att kunna intensifiera sina kontroller. I dag kommer vi också att fatta beslut om ökade befogenheter för skattebrottsenheternas personal. Ekobrottsmyndighetens organisation ska ses över och utvärderas - allt detta för att göra det väldigt besvärligt att betala svarta löner och fiffla med momsen.
Folkpartiets och Kristdemokraternas invändning mot kravet på personalliggare är, som vi hört här, att det skulle öka administrationen för den enskilde näringsidkaren. Ja, administrationen ökar förmodligen, men inte i så hög grad som reservanterna befarar. I varje fall tycker varken restaurangägarna eller frisörerna det. Dessutom är det fler branscher som har knackat på dörren och som vill omfattas av den här nya lagen. Men för säkerhets skull börjar vi i de två branscher där den svarta ekonomin florerar som värst.
De skattefuskande företagen kommer att få det väldigt besvärligt med att administrera sina liggare, vilket också är meningen. De seriösa arbetsgivarna har redan i dag givetvis full kontroll på sin personals arbetstimmar. Jag har aldrig befunnit mig på någon arbetsplats där det varit annat än så. Ju mer flexibel arbetssituationen är, desto mer koll. Den seriöse företagaren är självklart noga med att inte betala ut vare sig för mycket eller för lite lön till sin personal. Företagarna själva anser alltså att det eventuella merarbete som den nya lagen kan medföra är värt besväret. Målet är ju sunda konkurrensförhållanden.
Därutöver befarar Folkpartiet, som vi hörde, att det stora stygga Skatteverket till höger och vänster ska ta ut sanktionsavgifter för minsta lilla fel i personalliggaren. Men läser man i förarbetena till lagen och läser man lagtexten ser man att denna rädsla är obefogad. Det finns helt klart en tolerans för rena slarvfel och misstag.
Det är, som sagt, inte de seriösa företagen som ska jagas, utan det är de oseriösa som ska jagas.
Folkpartisterna menar också, som vi hört, att åtgärden med personalliggare i stort sett är meningslös eftersom så få kontroller kommer att genomföras.
Jag håller verkligen inte med. 80 % av de berörda företagen kommer att få kontrollbesök. Jag tycker inte att det är någon låg nivå. Jag tycker att det är en mycket hög nivå.
Så har vi Kristdemokraterna. Det är nästan lite synd om dagens representant att de ordinarie ledamöterna har skickat upp henne i den här debatten, tycker jag. För ståndpunkterna i skattekontrollfrågorna kopplade till det här betänkandet liknar akrobatik mycket mer än politik.
I reservation 1 säger Kristdemokraterna nej till kravet på personalliggare. I reservation 2 säger de ja. I reservation 3 vill de utreda.
Detta är Kristdemokraternas skarpa förhållningssätt i kampen mot den svarta ekonomin. Kristdemokraterna vill borra vidare i förslaget om schablonbeskattning eller, som den också kallas, klumpsummebeskattning. Man kan i vart fall inte anklaga Kristdemokraterna för att hasta i väg när det gäller skattekontrollen.
Det är ju så med schablonskatten, som vid första anblicken verkar vara en väldigt bra idé, att den redan är utredd och undersökt. Ju djupare man undersökt den desto fler problem har uppdagats. Om man tittar på andra länder där klumpsummebeskattningen används kan man konstatera att administrationen blir oerhört tung för både företagen och Skatteverket. I det sammanhanget, Else-Marie Lindgren, kan man i sanning tala om administrativa bördor. Beskattningen blir dessutom orättvis i den meningen att den enskilde riskerar att betala för mycket eller för lite skatt. Bådadera är ju lika illa och ökar dessutom konkurrenssnedvridningen, både mellan enskilda företag och mellan olika branscher. Dessutom är gränsdragningarna nästan omöjliga att dra.
Hur jämför man en restaurang i Stockholm med en i Kristianstad, en i Borås och en i Bastuträsk? Ska skatten baseras på lokalytan eller på antal bord? Hur räknar man då ett långbord? Blir det skattefritt att äta stående vid en bardisk? Hur ska uteserveringar betraktas?
När ett frågetecken rätats ut har ett nytt uppstått. Tyvärr, kd: Gör som restaurangbranschen har gjort! Lägg det här förslaget på hyllan!
Till sist några ord om moderaternas och centerpartisternas reservation, där alltså även kd ingår. Jag tycker att det är så oerhört glädjande att i dag ha fått lyssna till Ulf Sjösten och till Centerpartiets representant, att de stöder förslaget med personalliggare. Politisk enighet i de här frågorna är ju ett värde i sig. Det skickar bra signaler. Jag önskar att enigheten hade varit ännu större.
Reservanterna vill se över Ekobrottsmyndighetens organisation, och det vill vi socialdemokrater också. Det är tid för en utvärdering. Om mindre än ett år kommer den att ligga på riksdagens bord.
Moderaterna och Centern, och kanske kd, vad vet jag, vill också göra byggbranschen vitare. Jag håller bara med. Hur det konkret ska gå till kommer att diskuteras i kommande betänkande här i dag när min kollega Britta Rådström tar över.
Herr talman! Moderaterna och Centern betonar vikten av samarbete mellan politiken och byggbranschen. De kan vara alldeles lugna. Det är alldeles självklart att arbetsmarknadens parter alltid finns med, ska finnas med, i utformandet av de här olika förslagen. Men jag vill vädja till er att ta den diskussionen med folkpartisterna och kristdemokraterna i stället. För båda de partierna yrkar faktiskt avslag på åtgärder som näringslivet verkligen vill ha.
Med detta, herr talman, ber jag att få yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Anf. 7 Marie Engström (V)
Herr talman! Från Vänsterpartiets sida tycker vi att betänkandet innehåller flera bra verktyg för att bekämpa skattefusk, både vad gäller personalliggare och när det gäller Skatteverkets möjligheter att göra oannonserade kontrollbesök. Det är inte bara det att vi går miste om pengar till en gemensam välfärd när vi inte får in de skatteintäkter vi ska ha. Det är ju också nästan värst för de företagare som vill göra ett seriöst arbete.
När det gäller reservation 1 har jag lyssnat på företrädare från Folkpartiet. Man säger: Vi vill skärpa kontrollen. Vi tycker att det är jätteviktigt att vi har god kontroll och får ordning på skattefusket. Men man talar inte om hur man vill göra. Man säger nej till vissa av de förslag som vi lägger i dag, som vi tycker är oerhört viktiga. Man säger: Vi återkommer i höst med våra förslag. Men det är ju i dag, Folkpartiet, som vi debatterar frågan. Vad jag förstår kommer Folkpartiet, och kanske något annat parti också, att gå ut i valrörelsen och säga: Vi vill bekämpa skattefusk. Men vi väntar till efter valet med att tala om på vilket sätt det ska gå till.
När det gäller att ha en personalliggare måste ju alla seriösa företag ha en vettig dokumentation kring dem som är anställda. Om man är ett seriöst företag kan inte detta vara något som helst problem. Jag tycker att man förstorar upp problemet alldeles för mycket i reservation 1.
Från Vänsterpartiets sida har vi ett särskilt yttrande. Ulla Wester sade inte att detta innehöll akrobatik i stället för politik, som hon recenserade Kristdemokraternas förslag. Men vi menar att det finns all anledning att gå vidare och se om vi inte kan införa schablonbeskattning. Vi har pratat om det i många år. Skatteverket har tittat på möjligheterna. Nu senast har det kommit en utredning som tyvärr har hakat upp sig väldigt på att det, som man säger, inkräktar på kravet om rättvis beskattning. Men då har man missat hela poängen med en schablonbeskattning. En schablon är en schablon. Den har sina fördelar. Den kan ha sina nackdelar. Men den inkräktar inte på det kravet. Man kan aldrig ställa den typen av krav på en schablon. Man får se andra positiva egenskaper som en schablonbeskattning skulle föra med sig, till exempel att alla kommer in i systemet, alla betalar skatt, vilket man inte gör i dag. Det är alltså en vinst för staten.
Jag hörde att Ulla Wester i sitt anförande sade att detta verkligen var en uppvisning i krångel. Nej, vi menar att det absolut inte skulle behöva vara på det sättet. Vi kan själva se till när vi utformar ett sådant system att det inte blir ett krångligt system.
Med detta, herr talman, vill jag ändå yrka bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 8 Barbro Feltzing (Mp)
Herr talman! Skatteutskottets betänkande om effektivare skattekontroll tar upp en angelägen sak om att hålla undan skatt till staten. Vi i Miljöpartiet står bakom förslagen i regeringens proposition. Det behövs, som vi hört tidigare här, åtstramning i de branscher som i dag bevisligen undanhåller skatt. Att nu Skatteverket får lov att göra oannonserade besök är bra bland annat och att ta ut en kontrollavgift och föra personalliggare. Jag förstår att det kan innebära merarbete. Men det är ett steg på vägen att komma åt den här branschen.
Jag ska ta upp ett förslag som behandlas i 2004 års skattekontrollutredning. Oron i landet är mycket stor över att man ska behöva ha en kassaapparat eller föra kassaregister, bland annat i de kontantbranscher där näringsidkare säljer varor och tjänster mot kontant betalning. Det kan hända att man måste göra undantag för torghandlare och hantverkare. Många enskilda hantverkare har absolut inte råd att skaffa en kassaapparat. Men det kommer senare. Detta förslag ligger hos EU-kommissionen.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Beslut, Genomförd
Betänkandet beslutades i kammaren 2 juni 2006.Förslagspunkter: 3, Acklamationer: 1, Voteringar: 2.
Protokoll med beslut
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Effektivare skattekontroll
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om särskild skattekontroll i vissa branscher,
2. lag om ändring i kupongskattelagen (1970:624),
3. lag om ändring i sekretesslagen (1980:100),
4. lag om ändring i taxeringslagen (1990:324),
5. lag om ändring i skattebetalningslagen (1997:483),
6. lag om ändring i lagen (1997:1024) om Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,
7. lag om ändring i lagen (1999:90) om behandling av personuppgifter vid Skatteverkets medverkan i brottsutredningar,
8. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),
9. lag om ändring i lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet,
10. lag om ändring i lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.
Därmed bifaller riksdagen proposition 2005/06:169 och avslår motionerna 2005/06:Sk12 yrkande 1 och 2005/06:Sk13.- Reservation 1 (fp, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (fp, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 108 0 0 36 m 31 4 0 20 fp 0 39 0 9 kd 0 20 0 13 v 19 0 0 9 c 15 0 0 7 mp 11 0 0 6 - 1 0 0 1 Totalt 185 63 0 101 Fortsatt samordning m.m.
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk14 yrkandena 1 och 2.- Reservation 2 (m, c, kd)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (m, c, kd) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande s 107 0 0 37 m 0 38 0 17 fp 32 7 0 9 kd 0 20 0 13 v 18 0 0 10 c 0 16 0 6 mp 11 0 0 6 - 1 0 0 1 Totalt 169 81 0 99 Schablonbeskattning för vissa branscher
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion 2005/06:Sk12 yrkande 2.- Reservation 3 (kd)
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.