Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Djurskydd

Betänkande 2000/01:MJU8

  1. 1, Förslag
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslut i korthet
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över en bestämmelse i djurskyddsförordningen, som innebär att det vid offentlig tävling med djur ska finnas en veterinär som förordnats av Jordbruksverket, och tillämpningen av bestämmelsen. Översynen ska ha som syfte att förenkla systemet med förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska de kostnader för arrangörerna som är förknippade med dagens system. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog vidare motioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2000 om olika djurskyddsfrågor.
Beslut
Översyn av bestämmelse i djurskyddsförordningen (MJU8)
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Bifall till reservationen under mom. 10. I övrigt bifall till utskottets hemställan.
Utskottets förslag till beslut
<p>Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2000 om olika djurskyddsfrågor. Endast ett fåtal motionsförslag berör riksdagens primära ansvarsområde, lagstiftningsmakten. Motionerna avslås därför bl.a. med hänvisning till den ansvarsfördelning som gäller på djurskyddsområdet. Utskottet förutsätter dock att regeringen även i fortsättningen aktivt verkar för ett förbättrat djurskydd nationellt och inom EU.</p>
Utskottets förslag
Motioner om djurskydd (MJU8)

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. 

Hela betänkandet

DOC
Djurskydd(doc, 197 KB)
PDF
Bilaga: bet_200001_mju_8(pdf, 494 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2000/01:8 Djurskydd

Beslut

Översyn av bestämmelse i djurskyddsförordningen (MJU8)

Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över en bestämmelse i djurskyddsförordningen, som innebär att det vid offentlig tävling med djur ska finnas en veterinär som förordnats av Jordbruksverket, och tillämpningen av bestämmelsen. Översynen ska ha som syfte att förenkla systemet med förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska de kostnader för arrangörerna som är förknippade med dagens system. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog vidare motioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2000 om olika djurskyddsfrågor.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motioner
Riksdagens beslut
Bifall till reservationen under mom. 10. I övrigt bifall till utskottets hemställan.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag

Motioner: 47

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2000-11-28
Justering: 2001-01-16
Trycklov: 2001-10-11
Betänkande 2000/01:MJU8

Alla beredningar i utskottet

2000-11-28

Motioner om djurskydd (MJU8)

Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen avslår motioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2000 om olika djurskyddsfrågor. Endast ett fåtal motionsförslag berör riksdagens primära ansvarsområde, lagstiftningsmakten. Motionerna avslås därför bl.a. med hänvisning till den ansvarsfördelning som gäller på djurskyddsområdet. Utskottet förutsätter dock att regeringen även i fortsättningen aktivt verkar för ett förbättrat djurskydd nationellt och inom EU.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2001-02-08
Stillbild från Debatt om förslag 2000/01:MJU8, Djurskydd

Debatt om förslag 2000/01:MJU8

Webb-tv: Djurskydd

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

JONAS RINGQVIST (V)
Anf. 1 JONAS RINGQVIST (V)
Herr talman! Ola Karlsson har frågat vad jag av- ser att vidta för åtgärder för att säkra att de tjänster som är viktiga för IT-utvecklingen och måste sändas i etern garanteras tillräckliga frekvensområden. Digi- tal-TV och DAB-radio i marknätet riskerar enligt Ola Karlsson att låsa upp breda frekvensområden som annars kan användas till mobila Internettjänster, vil- ket skulle riskera att skada IT-utvecklingen i Sverige. Riksdagen fattade i april 1997 beslut om att mark- sändningar av digital-TV får inledas i Sverige. Beträffande frekvensområdet 470-862 MHz har Post- och telestyrelsen, PTS, gjort en utredning om dess framtida användning. I rapporten konstaterar PTS att frekvensbandet, som i första hand är avsatt för rundradiosändningar, samtidigt är mycket väl lämpat för mobila teletjänster. PTS konstaterar vidare att den digitala tekniken innebär att frekvensutrym- met kan användas mer effektivt. PTS förordar en tidig avveckling av de analoga markbundna sändningarna för att undvika att övergångsperioden med parallella analoga och digitala sändningar blir onödigt lång. I rapporten föreslår PTS samtidigt att regeringen ska uttala att delar av frekvensbandet 470-862 MHz i framtiden bör avsättas just för mobila teletjänster. PTS rapport ligger till grund för regeringens för- slag i budgetpropositionen för detta år om att digitala TV-sändningar ska få byggas ut till att omfatta hela landet. Teracom AB har i en skrivelse till regeringen den 17 januari i år påtalat behovet av förberedelser för ytterligare två digitala mark-TV-nät. I skrivelsen framhåller Teracom att de frekvensband som nyligen avsatts för tredje generationens mobiltelesystem, UMTS, Universal Mobile Telecommunications Sys- tem, och de som tidigare avsatts för digital-TV är helt åtskilda och att det därför enligt Teracom inte finns någon konkurrens mellan de båda systemen, vare sig på kort eller lång sikt. Teracom skriver att den allt snabbare förändring- en av den internationella frekvenssituationen medför att behovet av att i närtid säkra frekvenskoordinering- en av ytterligare två nät har ökat betydligt. Därför bör, enligt Teracom, regeringen uppdra åt PTS att skyndsamt verkställa en sådan koordinering. Teracom anför som skäl för en utbyggnad med två nya multi- plexkanaler att dessa skulle möjliggöra ett större och bredare och därmed konkurrenskraftigare utbud i förhållande till programutbuden hos de stora aktörer- na på kabel- och satellit-TV-området. Teracoms skri- velse är för närvarande utsänd på remiss till den 16 februari i år, bl.a. just till PTS. Regeringen kommer därefter att ta ställning. Nya applikationer i informationssamhället kom- mer i framtiden att vara starkt beroende av trådlös kommunikation - i synnerhet av tredje generationens mobilkommunikation - där tillgången till radiospekt- rum kommer att vara en nyckelfaktor för att dessa ska kunna användas. Under Världsradiokonferensen förra året kom man fram till tre valfria frekvensband som kan rymma så mycket ytterligare spektrum för sådana applikationer som bedöms nödvändigt för att framtida industriell expansion ska kunna främjas. Vidare fast- ställdes fyra nya internationellt harmoniserade band som kan användas bl.a. för att tillhandahålla Internet via bredband i hemmet eller på offentliga platser. PTS har företrätt Sverige i dessa sammanhang, och vi på Näringsdepartementet har noggrant följt arbetet. Beträffande frågan om digital-TV ska sändas i marknät eller enbart via satellit har riksdagen, enligt vad jag tidigare har sagt, tagit ställning. Satellitsänd- ningar har inte ansetts tillräckligt. Det bör dock und- vikas att parallella sändningar digitalt och analogt sker under längre tid än vad som är nödvändigt. Så snart det kan anses möjligt bör de analoga sändning- arna avvecklas för att på så vis frigöra frekvenser. Dock är det för tidigt att nu säga när ett beslut om detta kan fattas.
INGVAR ERIKSSON (M)
Anf. 2 INGVAR ERIKSSON (M)
Herr talman! Jag ska börja med att tacka för svaret och även konstatera att jag tror att det här är en av de viktigare frågor vi har att diskutera här i riksdagen, i regeringskretsen och på andra ställen. Just frekvensutrymmet, även om det låter torrt och tråkigt, kommer att avgöra möjligheten för många nya applikationer inom IT. Det kommer att avgöra möjligheten för mycket av IT-industrin och det kom- mer att avgöra möjligheten för svenska medborgare att vara med i den tekniska revolutionen, att ta del av alla de möjligheter som finns i det kommande IT- samhället. Frekvensutrymmet är nyckelhålet eller porten, hur man nu ska uttrycka det, just till möjligheten att släp- pa in ett stort antal kunder och avgör vilka tjänster som kommer att vara tillgängliga. Frekvensbristen kommer att avgöra om det bara är några få hundra kilobit som vi kommer att kunna ta del av i mobila tjänster eller om det rör sig om mega- bit. Det öppnar helt andra möjligheter. Det handlar om mobiltelefoni, mobila datatjänster och olika typer av mobila bredbandstjänster, radiobaserade sådana. Jag tycker att det finns anledning att vara orolig till följd av den utveckling vi ser i dag i Sverige, där inte minst digital TV och digital radio, DAB-radio, tar upp stora frekvensområden utan att det leder till att det går att effektivisera de analoga frekvensområ- dena. Ett bra exempel på detta är DAB-radion, där sändningar nu har pågått sedan 1995. Enbart sänd- ningskostnaderna är 70 miljoner kronor per år, och elaka tungor gör gällande att det bara finns elva mot- tagare i hela landet. Nu tror jag att det är elaka tung- or, jag tror att det är något fler, i alla fall 500 motta- gare. Men det finns ingenting i dag som tyder på att utvecklingen kommer att ta fart. När det gäller digital TV handlar behovet av yt- terligare frekvenser snarast om att kunna konkurrera med satellit- och kabelbolagen. Det handlar inte om möjligheten att effektivisera de analoga frekvenserna. Det paradoxala är att de som i dag nyttjar de ana- loga frekvenserna i marknätet är de som i praktiken är nöjda med TV 1, TV 2 och TV 4. Det finns i dag ingenting som tyder på att de som är nöjda med det utbudet skaffar utrustning för att ta emot de digitala signalerna i marknätet, från satellit eller via kabel. Det finns ingenting som tyder på att utvecklingen leder till effektivare frekvensanvändning. Just möjligheten att ha en effektiv frekvensan- vändning borde leda till att man då säger: "Stopp! Halt!" Det kanske inte är rimligt att ge ytterligare frekvensutrymme för digital radio och digital TV förrän vi ser att det faktiskt gör nytta ur frekvensan- vändningssynpunkt. Här skulle jag vilja pressa stats- rådet: Vad kan statsrådet och Näringsdepartementet göra för att se till att de andra viktiga områdena får tillräckliga frekvensområden?
JONAS RINGQVIST (V)
Anf. 3 JONAS RINGQVIST (V)
Herr talman! Först vill jag hålla med inledningen på Ola Karlssons inlägg, dvs. hur viktig och stor frågan är. Det är just bakom termer som kan låta väldigt tekniska och ointressanta, som frekvensut- rymme, som framtidsfrågorna finns, inte bara för industrin utan också för oss som medborgare. Det gäller våra möjligheter att utveckla kommunikationer och dessutom få många nya spännande tjänster. De avgör tillsammans mycket av Sveriges framtid - som den IT-nation vi är i dag. Det är också ett faktum att frekvensutrymmet är en begränsad naturresurs. Där- för är det viktigt vilka principer man använder för att fördela och ge möjlighet att använda detta utrymme. Det förtjänar på många sätt större uppmärksamhet i den allmänpolitiska debatten. Så spännande har jag lärt mig att det området är. Jag är väl medveten om att Ola Karlsson nu dis- kuterar många frågeställningar som han ofta diskute- rar med kulturminister Marita Ulvskog. Jag ansvarar för just de tekniska aspekterna, lagstiftningen och fördelningen av frekvensutrymmet. Däri ryms givet- vis också mycket av kulturpolitiska dimensioner. Jag vill en gång till betona det som i dag är relevant för mig att kommentera, nämligen Teracoms skrivelse där mycket av dessa frågeställningar finns med, och vi kommer att få in remissvaren den 16 februari - vilket är snart. Därefter får vi återkomma till de ställ- ningstaganden som regeringen vill göra. Jag vill upprepa det jag sade i slutet av mitt svar, nämligen att det är viktigt att se till att parallella ana- loga och digitala sändningar inte sker för länge och att det är viktigt att sätta upp en tidpunkt för när de analoga sändningarna kan avvecklas. Det är för tidigt och omöjligt för mig att gå in på det i dag.
INGVAR ERIKSSON (M)
Anf. 4 INGVAR ERIKSSON (M)
Herr talman! Vi är helt överens om behovet av att effektivisera frekvensanvändningen. Jag vill ändå understryka och peka på att även om det är viktigt att vi inte har parallella sändningar, är det ingenting i dag som tyder på att de digitala sändningarna leder till att de analoga sändningarna kommer att kunna avveck- las. Det är viktigt att departementet i sitt berednings- arbete framöver tar in uppgifter och verkligen prövar hur många, och vilka grupper, det är som de facto har skaffat de digitala mottagarna. Allt tyder på att det är bara fråga om de som i dag är intresserade av betal- kanaler. I Storbritannien är det bara 5 % av dem som har skaffat digitala mottagare som har gjort det för gratiskanalerna. Är det samma utveckling i Sverige - vilket det inte finns indikationer på att det inte skulle vara - kommer inte de digitala sändningarna att leda till en möjlighet att effektivisera de analoga sänd- ningarna i marknätet. Jag tror snarare att det är digi- tala sändningar via satellit, kabel och bredband som kommer att vara intressanta för övergången till det digitala TV-utbudet. Här tror jag att just Näringsde- partementet har en viktig uppgift vad gäller att beva- ka att TV-området totalt inte får breda ut sig så mycket i frekvensområdet att det låser andra viktiga tjänster. Inte minst är detta viktigt för alla dem som bor på landsbygd och glesbygd, där det sannolikt är radioba- serade tjänster som kommer att vara bland de mest ekonomiska och intressanta för att klara en bra bred- bandsutbyggnad. Det kommer sannolikt att vara för dyrt att dra optofibrer eller svartfibrer. Många av de elbaserade bredbandslösningarna kommer sannolikt också att vara lite för dyra, därför att inkopplingssta- tionerna kommer att ligga för långt ifrån. Det är san- nolikt radiobaserade lösningar som kommer att vara modellen för en stor del av den svenska landsbygden. Det vore dumt och fel att låsa möjligheterna genom att ge TV, som ändå kan sändas ut på andra sätt, allt- för stort utrymme i etern.
JONAS RINGQVIST (V)
Anf. 5 JONAS RINGQVIST (V)
Herr talman! Först vill jag betona att Sverige är aktivt i Världsradiokonferensen, WRC 2000, just med många av de utgångspunkter som Ola Karlsson redo- gjorde för. Som en allmän iakttagelse, eftersom Ola Karlsson så hårt dömer ut en form av tekniken, vill jag sätta upp ett litet varnande finger för att det är många gånger som vi politiker har dömt ut eller haft åsikter om vilken teknik som kommer att vara den stora i framtiden. Väldigt ofta har vi haft fel. Man kan vara lite försiktig med att uttrycka sig så svepande som Ola Karlsson har gjort. Men ändå vill jag betona att vi i dag inte låser för mycket av frekvensutrymmet i TV, som det gavs uttryck för. Vi tillser redan i dag att det finns många användningsområden inom frekvensut- rymmet. Det är viktig att fortsätta, inte minst som ansvarig på Näringsdepartementet, att tillse att det utrymmet kommer att bestå även i framtiden och växa. Jag vill också betona att jag ser det som oerhört viktigt att allmänt sett försöka se till att fler får till- gång till frekvensutrymmet. Det har en bakgrund i att det gynnar såväl konkurrensen som den tekniska utvecklingen på området. Detta förtjänar en större uppmärksamhet i den politiska debatten, eftersom sambandet mellan utvecklandet av de tekniska tjäns- terna, tillgången till frekvensutrymmet och Sveriges ställning som IT-nation hänger så intimt samman. Dessa frågor har en oerhört viktig roll i kulturpoliti- ken men spelar också en central roll för näringslivets utveckling.
CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Anf. 6 CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Herr talman! Jag tror att jag kan konstatera att vi på det här området är relativt överens, dvs. att både Näringsdepartementet och jag själv har en inställning att det är väldigt viktigt att tillräckliga frekvensområ- den blir tillgängliga för de viktiga tjänsterna. Det vore fel att döma ut olika typer av teknik. Man ska akta sig för det. Man ska också noga granska och noga fråga efter vad det är som tyder på att den här tekniken kommer att leda till de resultat man har satt upp som önskemål. DAB-tekniken sades från början vara det stora medlet att effektivisera frekvensanvändningen för radio. Det skulle vara tekniskt lysande, det skulle bli bättre ljudkvalitet och det skulle slå igenom snabbt. Efter sex års sändningar kan vi konstatera att det inte har gett någonting annat än mycket stora kostnader för Sveriges Radio. Bara sändningskostnaden är 70 miljoner per år för att nå mindre än 500 lyssnare. Det har inte lett till att man har kunnat effektivisera fre- kvensanvändningen ett dugg. Därför skulle jag vilja understryka rådet till Nä- ringsdepartementet: Granska vilka effekter detta ger vad gäller möjligheten att effektivisera frekvensan- vändningen! Granska också digital-TV på samma sätt! Min uppfattning är att det projektet i dag är helt inriktat på att ta marknader i konkurrens med satellit och kabel, inte inriktat på att effektivisera frekvensanvändning- en.

Beslut, Genomförd

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser