Djurskydd
Debatt om förslag 8 februari 2001
Hoppa över anförandelistan
Anförandelista
- Hoppa till i videospelarenINGVAR ERIKSSON (M)
- Hoppa till i videospelarenJONAS RINGQVIST (V)
- Hoppa till i videospelarenINGVAR ERIKSSON (M)
- Hoppa till i videospelarenJONAS RINGQVIST (V)
- Hoppa till i videospelarenINGVAR ERIKSSON (M)
- Hoppa till i videospelarenJONAS RINGQVIST (V)
- Hoppa till i videospelarenCAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
- Hoppa till i videospelarenESKIL ERLANDSSON (C)
- Hoppa till i videospelarenINGVAR ERIKSSON (M)
- Hoppa till i videospelarenESKIL ERLANDSSON (C)
- Hoppa till i videospelarenINGVAR ERIKSSON (M)
- Hoppa till i videospelarenESKIL ERLANDSSON (C)
- Hoppa till i videospelarenHARALD NORDLUND (Fp)
- Hoppa till i videospelarenGUDRUN LINDVALL (Mp)
- Hoppa till i videospelarenA-K JOHANSSON (S)
- Hoppa till i videospelarenGUDRUN LINDVALL (Mp)
- Hoppa till i videospelarenA-K JOHANSSON (S)
- Hoppa till i videospelarenGUDRUN LINDVALL (Mp)
- Hoppa till i videospelarenA-K JOHANSSON (S)
- Hoppa till i videospelarenCAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
- Hoppa till i videospelarenA-K JOHANSSON (S)
- Hoppa till i videospelarenCAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
- Hoppa till i videospelarenA-K JOHANSSON (S)
- Hoppa till i videospelarenMATZ HAMMARSTRÖM (Mp)
- Hoppa till i videospelarenCAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
- Hoppa till i videospelarenMATZ HAMMARSTRÖM (Mp)
- Hoppa till i videospelarenCAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
- Hoppa till i videospelarenMATZ HAMMARSTRÖM (Mp)
- Hoppa till i videospelarenINGVAR ERIKSSON (M)
- Hoppa till i videospelarenMATZ HAMMARSTRÖM (Mp)
- Hoppa till i videospelarenINGVAR ERIKSSON (M)
- Hoppa till i videospelarenMATZ HAMMARSTRÖM (Mp)
- Hoppa till i videospelarenANNE LUDVIGSSON (S)
- Hoppa till i videospelarenULLA WESTER (S)
- Hoppa till i videospelarenLARS WEGENDAL (S)
- Hoppa till i videospelarenGUDRUN LINDVALL (Mp)
- Hoppa till i videospelarenLARS WEGENDAL (S)
Protokoll från debatten
Anföranden: 6
Anf. 1 JONAS RINGQVIST (V)
Herr talman! Ola Karlsson har frågat vad jag av-
ser att vidta för åtgärder för att säkra att de tjänster
som är viktiga för IT-utvecklingen och måste sändas i
etern garanteras tillräckliga frekvensområden. Digi-
tal-TV och DAB-radio i marknätet riskerar enligt Ola
Karlsson att låsa upp breda frekvensområden som
annars kan användas till mobila Internettjänster, vil-
ket skulle riskera att skada IT-utvecklingen i Sverige.
Riksdagen fattade i april 1997 beslut om att mark-
sändningar av digital-TV får inledas i Sverige.
Beträffande frekvensområdet 470-862 MHz har
Post- och telestyrelsen, PTS, gjort en utredning om
dess framtida användning. I rapporten konstaterar
PTS att frekvensbandet, som i första hand är avsatt
för rundradiosändningar, samtidigt är mycket väl
lämpat för mobila teletjänster. PTS konstaterar vidare
att den digitala tekniken innebär att frekvensutrym-
met kan användas mer effektivt. PTS förordar en tidig
avveckling av de analoga markbundna sändningarna
för att undvika att övergångsperioden med parallella
analoga och digitala sändningar blir onödigt lång. I
rapporten föreslår PTS samtidigt att regeringen ska
uttala att delar av frekvensbandet 470-862 MHz i
framtiden bör avsättas just för mobila teletjänster.
PTS rapport ligger till grund för regeringens för-
slag i budgetpropositionen för detta år om att digitala
TV-sändningar ska få byggas ut till att omfatta hela
landet.
Teracom AB har i en skrivelse till regeringen den
17 januari i år påtalat behovet av förberedelser för
ytterligare två digitala mark-TV-nät. I skrivelsen
framhåller Teracom att de frekvensband som nyligen
avsatts för tredje generationens mobiltelesystem,
UMTS, Universal Mobile Telecommunications Sys-
tem, och de som tidigare avsatts för digital-TV är helt
åtskilda och att det därför enligt Teracom inte finns
någon konkurrens mellan de båda systemen, vare sig
på kort eller lång sikt.
Teracom skriver att den allt snabbare förändring-
en av den internationella frekvenssituationen medför
att behovet av att i närtid säkra frekvenskoordinering-
en av ytterligare två nät har ökat betydligt. Därför
bör, enligt Teracom, regeringen uppdra åt PTS att
skyndsamt verkställa en sådan koordinering. Teracom
anför som skäl för en utbyggnad med två nya multi-
plexkanaler att dessa skulle möjliggöra ett större och
bredare och därmed konkurrenskraftigare utbud i
förhållande till programutbuden hos de stora aktörer-
na på kabel- och satellit-TV-området. Teracoms skri-
velse är för närvarande utsänd på remiss till den 16
februari i år, bl.a. just till PTS. Regeringen kommer
därefter att ta ställning.
Nya applikationer i informationssamhället kom-
mer i framtiden att vara starkt beroende av trådlös
kommunikation - i synnerhet av tredje generationens
mobilkommunikation - där tillgången till radiospekt-
rum kommer att vara en nyckelfaktor för att dessa ska
kunna användas. Under Världsradiokonferensen förra
året kom man fram till tre valfria frekvensband som
kan rymma så mycket ytterligare spektrum för sådana
applikationer som bedöms nödvändigt för att framtida
industriell expansion ska kunna främjas. Vidare fast-
ställdes fyra nya internationellt harmoniserade band
som kan användas bl.a. för att tillhandahålla Internet
via bredband i hemmet eller på offentliga platser.
PTS har företrätt Sverige i dessa sammanhang, och vi
på Näringsdepartementet har noggrant följt arbetet.
Beträffande frågan om digital-TV ska sändas i
marknät eller enbart via satellit har riksdagen, enligt
vad jag tidigare har sagt, tagit ställning. Satellitsänd-
ningar har inte ansetts tillräckligt. Det bör dock und-
vikas att parallella sändningar digitalt och analogt
sker under längre tid än vad som är nödvändigt. Så
snart det kan anses möjligt bör de analoga sändning-
arna avvecklas för att på så vis frigöra frekvenser.
Dock är det för tidigt att nu säga när ett beslut om
detta kan fattas.
Anf. 2 INGVAR ERIKSSON (M)
Herr talman! Jag ska börja med att tacka för svaret
och även konstatera att jag tror att det här är en av de
viktigare frågor vi har att diskutera här i riksdagen, i
regeringskretsen och på andra ställen.
Just frekvensutrymmet, även om det låter torrt och
tråkigt, kommer att avgöra möjligheten för många
nya applikationer inom IT. Det kommer att avgöra
möjligheten för mycket av IT-industrin och det kom-
mer att avgöra möjligheten för svenska medborgare
att vara med i den tekniska revolutionen, att ta del av
alla de möjligheter som finns i det kommande IT-
samhället.
Frekvensutrymmet är nyckelhålet eller porten, hur
man nu ska uttrycka det, just till möjligheten att släp-
pa in ett stort antal kunder och avgör vilka tjänster
som kommer att vara tillgängliga.
Frekvensbristen kommer att avgöra om det bara är
några få hundra kilobit som vi kommer att kunna ta
del av i mobila tjänster eller om det rör sig om mega-
bit. Det öppnar helt andra möjligheter. Det handlar
om mobiltelefoni, mobila datatjänster och olika typer
av mobila bredbandstjänster, radiobaserade sådana.
Jag tycker att det finns anledning att vara orolig
till följd av den utveckling vi ser i dag i Sverige, där
inte minst digital TV och digital radio, DAB-radio,
tar upp stora frekvensområden utan att det leder till
att det går att effektivisera de analoga frekvensområ-
dena.
Ett bra exempel på detta är DAB-radion, där
sändningar nu har pågått sedan 1995. Enbart sänd-
ningskostnaderna är 70 miljoner kronor per år, och
elaka tungor gör gällande att det bara finns elva mot-
tagare i hela landet. Nu tror jag att det är elaka tung-
or, jag tror att det är något fler, i alla fall 500 motta-
gare. Men det finns ingenting i dag som tyder på att
utvecklingen kommer att ta fart.
När det gäller digital TV handlar behovet av yt-
terligare frekvenser snarast om att kunna konkurrera
med satellit- och kabelbolagen. Det handlar inte om
möjligheten att effektivisera de analoga frekvenserna.
Det paradoxala är att de som i dag nyttjar de ana-
loga frekvenserna i marknätet är de som i praktiken är
nöjda med TV 1, TV 2 och TV 4. Det finns i dag
ingenting som tyder på att de som är nöjda med det
utbudet skaffar utrustning för att ta emot de digitala
signalerna i marknätet, från satellit eller via kabel.
Det finns ingenting som tyder på att utvecklingen
leder till effektivare frekvensanvändning.
Just möjligheten att ha en effektiv frekvensan-
vändning borde leda till att man då säger: "Stopp!
Halt!" Det kanske inte är rimligt att ge ytterligare
frekvensutrymme för digital radio och digital TV
förrän vi ser att det faktiskt gör nytta ur frekvensan-
vändningssynpunkt. Här skulle jag vilja pressa stats-
rådet: Vad kan statsrådet och Näringsdepartementet
göra för att se till att de andra viktiga områdena får
tillräckliga frekvensområden?
Anf. 3 JONAS RINGQVIST (V)
Herr talman! Först vill jag hålla med inledningen
på Ola Karlssons inlägg, dvs. hur viktig och stor
frågan är. Det är just bakom termer som kan låta
väldigt tekniska och ointressanta, som frekvensut-
rymme, som framtidsfrågorna finns, inte bara för
industrin utan också för oss som medborgare. Det
gäller våra möjligheter att utveckla kommunikationer
och dessutom få många nya spännande tjänster. De
avgör tillsammans mycket av Sveriges framtid - som
den IT-nation vi är i dag. Det är också ett faktum att
frekvensutrymmet är en begränsad naturresurs. Där-
för är det viktigt vilka principer man använder för att
fördela och ge möjlighet att använda detta utrymme.
Det förtjänar på många sätt större uppmärksamhet i
den allmänpolitiska debatten. Så spännande har jag
lärt mig att det området är.
Jag är väl medveten om att Ola Karlsson nu dis-
kuterar många frågeställningar som han ofta diskute-
rar med kulturminister Marita Ulvskog. Jag ansvarar
för just de tekniska aspekterna, lagstiftningen och
fördelningen av frekvensutrymmet. Däri ryms givet-
vis också mycket av kulturpolitiska dimensioner. Jag
vill en gång till betona det som i dag är relevant för
mig att kommentera, nämligen Teracoms skrivelse
där mycket av dessa frågeställningar finns med, och
vi kommer att få in remissvaren den 16 februari -
vilket är snart. Därefter får vi återkomma till de ställ-
ningstaganden som regeringen vill göra.
Jag vill upprepa det jag sade i slutet av mitt svar,
nämligen att det är viktigt att se till att parallella ana-
loga och digitala sändningar inte sker för länge och
att det är viktigt att sätta upp en tidpunkt för när de
analoga sändningarna kan avvecklas. Det är för tidigt
och omöjligt för mig att gå in på det i dag.
Anf. 4 INGVAR ERIKSSON (M)
Herr talman! Vi är helt överens om behovet av att
effektivisera frekvensanvändningen. Jag vill ändå
understryka och peka på att även om det är viktigt att
vi inte har parallella sändningar, är det ingenting i dag
som tyder på att de digitala sändningarna leder till att
de analoga sändningarna kommer att kunna avveck-
las.
Det är viktigt att departementet i sitt berednings-
arbete framöver tar in uppgifter och verkligen prövar
hur många, och vilka grupper, det är som de facto har
skaffat de digitala mottagarna. Allt tyder på att det är
bara fråga om de som i dag är intresserade av betal-
kanaler. I Storbritannien är det bara 5 % av dem som
har skaffat digitala mottagare som har gjort det för
gratiskanalerna. Är det samma utveckling i Sverige -
vilket det inte finns indikationer på att det inte skulle
vara - kommer inte de digitala sändningarna att leda
till en möjlighet att effektivisera de analoga sänd-
ningarna i marknätet. Jag tror snarare att det är digi-
tala sändningar via satellit, kabel och bredband som
kommer att vara intressanta för övergången till det
digitala TV-utbudet. Här tror jag att just Näringsde-
partementet har en viktig uppgift vad gäller att beva-
ka att TV-området totalt inte får breda ut sig så
mycket i frekvensområdet att det låser andra viktiga
tjänster.
Inte minst är detta viktigt för alla dem som bor på
landsbygd och glesbygd, där det sannolikt är radioba-
serade tjänster som kommer att vara bland de mest
ekonomiska och intressanta för att klara en bra bred-
bandsutbyggnad. Det kommer sannolikt att vara för
dyrt att dra optofibrer eller svartfibrer. Många av de
elbaserade bredbandslösningarna kommer sannolikt
också att vara lite för dyra, därför att inkopplingssta-
tionerna kommer att ligga för långt ifrån. Det är san-
nolikt radiobaserade lösningar som kommer att vara
modellen för en stor del av den svenska landsbygden.
Det vore dumt och fel att låsa möjligheterna genom
att ge TV, som ändå kan sändas ut på andra sätt, allt-
för stort utrymme i etern.
Anf. 5 JONAS RINGQVIST (V)
Herr talman! Först vill jag betona att Sverige är
aktivt i Världsradiokonferensen, WRC 2000, just med
många av de utgångspunkter som Ola Karlsson redo-
gjorde för.
Som en allmän iakttagelse, eftersom Ola Karlsson
så hårt dömer ut en form av tekniken, vill jag sätta
upp ett litet varnande finger för att det är många
gånger som vi politiker har dömt ut eller haft åsikter
om vilken teknik som kommer att vara den stora i
framtiden. Väldigt ofta har vi haft fel. Man kan vara
lite försiktig med att uttrycka sig så svepande som
Ola Karlsson har gjort. Men ändå vill jag betona att vi
i dag inte låser för mycket av frekvensutrymmet i TV,
som det gavs uttryck för. Vi tillser redan i dag att det
finns många användningsområden inom frekvensut-
rymmet. Det är viktig att fortsätta, inte minst som
ansvarig på Näringsdepartementet, att tillse att det
utrymmet kommer att bestå även i framtiden och
växa. Jag vill också betona att jag ser det som oerhört
viktigt att allmänt sett försöka se till att fler får till-
gång till frekvensutrymmet. Det har en bakgrund i att
det gynnar såväl konkurrensen som den tekniska
utvecklingen på området. Detta förtjänar en större
uppmärksamhet i den politiska debatten, eftersom
sambandet mellan utvecklandet av de tekniska tjäns-
terna, tillgången till frekvensutrymmet och Sveriges
ställning som IT-nation hänger så intimt samman.
Dessa frågor har en oerhört viktig roll i kulturpoliti-
ken men spelar också en central roll för näringslivets
utveckling.
Anf. 6 CAROLINE HAGSTRÖM (Kd)
Herr talman! Jag tror att jag kan konstatera att vi
på det här området är relativt överens, dvs. att både
Näringsdepartementet och jag själv har en inställning
att det är väldigt viktigt att tillräckliga frekvensområ-
den blir tillgängliga för de viktiga tjänsterna.
Det vore fel att döma ut olika typer av teknik.
Man ska akta sig för det. Man ska också noga granska
och noga fråga efter vad det är som tyder på att den
här tekniken kommer att leda till de resultat man har
satt upp som önskemål.
DAB-tekniken sades från början vara det stora
medlet att effektivisera frekvensanvändningen för
radio. Det skulle vara tekniskt lysande, det skulle bli
bättre ljudkvalitet och det skulle slå igenom snabbt.
Efter sex års sändningar kan vi konstatera att det inte
har gett någonting annat än mycket stora kostnader
för Sveriges Radio. Bara sändningskostnaden är 70
miljoner per år för att nå mindre än 500 lyssnare. Det
har inte lett till att man har kunnat effektivisera fre-
kvensanvändningen ett dugg.
Därför skulle jag vilja understryka rådet till Nä-
ringsdepartementet: Granska vilka effekter detta ger
vad gäller möjligheten att effektivisera frekvensan-
vändningen!
Granska också digital-TV på samma sätt! Min
uppfattning är att det projektet i dag är helt inriktat på
att ta marknader i konkurrens med satellit och kabel,
inte inriktat på att effektivisera frekvensanvändning-
en.
Dokument
Beslut
Översyn av bestämmelse i djurskyddsförordningen (MJU8)
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över en bestämmelse i djurskyddsförordningen, som innebär att det vid offentlig tävling med djur ska finnas en veterinär som förordnats av Jordbruksverket, och tillämpningen av bestämmelsen. Översynen ska ha som syfte att förenkla systemet med förordnande av tävlingsveterinärer vid hästtävlingar och minska de kostnader för arrangörerna som är förknippade med dagens system. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen avslog vidare motioner från allmänna motionstiderna 1999 och 2000 om olika djurskyddsfrågor.
- Utskottets förslag till beslut
- Avslag på samtliga motioner
- Riksdagens beslut
- Bifall till reservationen under mom. 10. I övrigt bifall till utskottets hemställan.