Delpensionsförsäkringen

Betänkande 1992/93:SfU12

Socialförsäkringsutskottets betänkande 1992/93:SFU12

Delpensionsförsäkringen

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
SfU12

Sammanfattning

Utskottet behandlar i detta betänkande de i proposition
1992/93:100, bilaga 6 (Socialdepartementet), under littera C.
föreslagna förändringarna inom delpensioneringen samt fyra
motioner som väckts under den allmänna motionstiden.

I propositionen föreslås att kompensationsnivån inom
delpensionsförsäkringen sänks från 65 % till 50 % fr.o.m. den 1
juli 1993. Vidare föreslås att rätten till delpension fr.o.m.
januari 1994 tillkommer en försäkrad fr.o.m. den månad han fyller
62 år och fr.o.m. januari 1995 fr.o.m. den månad han fyller 63
år. Slutligen föreslås att nedtrappningen av arbetstiden
begränsas till högst tio timmar per vecka. Den föreslagna
begränsningen av nedtrappningen av arbetstiden skall även gälla
för andra förvärvsarbetande än anställda och uppdragstagare, och
med anledning härav föreslås ändrade bestämmelser för beräkning
av deras pensionsunderlag.

Enligt de föreslagna övergångsbestämmelserna berörs inte de som
den 11 januari 1993 uppbar eller senast denna dag ansökt om
delpension av de föreslagna förändringarna. För den som ansökt om
delpension efter den 11 januari 1993 och har rätt till delpension
för juni 1993 föreslås gälla att om han före den 1 juli 1993
minskat sin arbetstid med mer än tio timmar måste han vid nämnda
tidpunkt i motsvarande mån återgå i arbete. En ny ansökan om
delpension skall göras och prövas enligt de nya reglerna. Därvid
skall den arbetstid och den genomsnittliga inkomst som låg till
grund för den först beviljade delpensionen även ligga till grund
för beräkning av den nya delpensionen.

Utskottet tillstyrker förslagen om sänkt pensionsnivå och höjd
ålder för rätt till delpension men avstyrker de föreslagna
förändringarna om begränsning av arbetstid. Utskottet föreslår
dessutom gynnsammare övergångsbestämmelser som innebär att äldre
bestämmelser tillämpas för den som senast den 30 juni 1993 ansökt
om delpension och då också uppfyller förutsättningarna för rätt
till sådan pension.

Till betänkandet har fogats två reservationer och en
meningsyttring.

Propositionen

Regeringen (Socialdepartementet) har i proposition 1992/93:100,
bilaga 6, litt C., föreslagit riksdagen att anta det i
propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i lagen
(1979:84) om delpensionsförsäkring.

Lagförslaget återfinns som bilaga till betänkandet.

Motioner

1992/93:Sf261 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen begär att regeringen ger pensionsberedningen
tilläggsdirektiv om att komma med förslag om hur deltidspensionen
skall integreras med en rörlig pensionsålder,

1992/93:Sf266 av Leif Bergdahl (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att sänka ersättningsnivån vid delpension
till 50%,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att ersättning endast skall utbetalas på
inkomster upp till fem basbelopp,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att delpension bör börja utbetalas först
vid fyllda 62 år 1994 samt vid fyllda 63 år 1995.

1992/93:Sf268 av Doris Håvik m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen avslår regeringens förslag om försämringar
i delpensionsförsäkringen,
3. att riksdagen -- vid avslag på yrkande 2 -- beslutar att
ändra de föreslagna övergångsbestämmelserna i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1992/93:Sf285 av Johnny Ahlqvist m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen avslår regeringens förslag om försämringar i
delpensionsförsäkringen.

Utskottet

Inledning

Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 för att göra
det möjligt för personer som fyllt 60 år att trappa ned sin
arbetsinsats inför den ordinarie ålderspensioneringen.
Försäkringen, som från början endast omfattade anställda,
utvidgades den 1 januari 1980 till att omfatta även
egenföretagare och uppdragstagare.

Delpensionsförsäkringen ingår som en del i det allmänna
systemet för en rörlig pensionsålder mellan 60 och 70 års ålder.
Utöver möjligheten till delpension kan den försäkrade göra ett
förtida eller uppskjutet uttag av ålderspensionen. En tidigare
möjlighet att få förtidspension av enbart arbetsmarknadsskäl
avskaffades vid 1989/90 års riksmöte (prop. 1989/90:62, SfU12,
rskr. 185). Fortfarande gäller emellertid för personer som fyllt
60 år lindrigare krav vid bedömning av i vad mån arbetsförmågan
är nedsatt. För den försäkrade kan denna s.k. äldreregel verka i
samma riktning som reglerna för rörlig pensionsålder.

Bestämmelser om delpension finns i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring. För rätt till delpension krävs bosättning
i Sverige och att den försäkrade under en ramtid på ett år före
pensioneringen har förvärvsarbetat minst 75 dagar fördelade på
minst 4 månader. Vidare krävs att den försäkrade fr.o.m. det år
då han fyllde 45 år har tillgodoräknats pensionsgrundande inkomst
inom ATP för minst tio år. Delpension kan tas ut fr.o.m. den
månad under vilken den försäkrade fyller 60 år. Efter reduktion
av arbetstiden skall den försäkrade i genomsnitt arbeta minst 17
och högst 35 timmar per arbetsvecka. Delpensionen motsvarar 65
procent av den försäkrades pensionsunderlag.

Antalet delpensionstagare ökade under år 1992 med 11 099
personer. I december månad 1992 utbetalades delpension till
47951 delpensionärer, varav 29 268 till män och 18 683 till
kvinnor. Av delpensionstagarna var 3 152 egenföretagare.

Delpensionen finansieras genom en socialavgift som förs till en
särskild fond utanför budgeten, delpensionsfonden, och genom
avkastningen från delpensionsfonden. Delpensionsavgiften utgör
0,20 % av avgiftsunderlaget. Vid 1991/92 års riksmöte (prop.
1991/92:149, SfU8, rskr. 232) beslöts att 8,3 miljarder kronor
skulle överföras från delpensionsfonden till arbetsskadefonden.
Delpensionsfonden beräknades i december 1992 uppgå till ca 9,3
miljarder kronor och i december 1993 beräknas medlen i fonden
efter överföringarna att uppgå till ca 5,043 miljarder kronor.

Försäkrade har som ovan nämnts också rätt att i förtid ta ut
eller skjuta upp sitt uttag av ålderspension från
folkpensioneringen och ATP. Förtida uttag kan ske vid valfri
tidpunkt från och med den månad då den försäkrade fyller 60 år.
Uttaget kan avse hel, halv eller en fjärdedels pension. Vid ett
helt förtida uttag reduceras pensionen livsvarigt med fem
tiondels procent för varje månad som uttaget skett före 65 års
ålder. Ett helt förtida uttag av ålderspension vid 60 års ålder
reducerar pensionen livsvarigt med 30 %.

Propositionen

Sänkt kompensationsnivå

I propositionen framhålls att delpensionsförsäkringen ingår som
ett led i utformningen av ett system med rörlig pensionsålder,
men att delpensionen har en annan karaktär än systemet med
förtida och uppskjutet uttag av pension. För den som tar ut
delpension reduceras inte pensionen utan i stället är den del av
inkomsten som utgörs av delpensionen pensionsgrundande. Vidare
anförs att den som tar ut delpension gör ett frivilligt val och
styrs inte av bristande arbetsförmåga utan fastmer av en önskan
om en mjukare övergång till ålderspensionen.

Enligt vad som anförs i propositionen är det naturligt i en tid
då samhällsekonomin utsätts för stora påfrestningar att
socialförsäkringssystemets utgifter på nytt prövas. Mot bakgrund
härav föreslås i propositionen att kompensationsnivån sänks från
nuvarande 65 till 50 % av inkomstbortfallet.

Höjda åldersgränser

Delpensionsförsäkringens syfte är enligt vad som anförs i
propositionen i första hand att ge äldre förvärvsarbetande
möjlighet att trappa ned arbetsinsatsen inför
ålderspensioneringen. I syfte att ytterligare begränsa utgifterna
för delpensionsförsäkringen föreslås därför en höjning av
åldersgränsen för rätt till delpension. Förslaget innebär att
rätt till delpension fr.o.m. den 1 januari 1994 tillkommer en
försäkrad fr.o.m. den månad han fyller 62 år och fr.o.m. den 1
januari 1995 fr.o.m. den månad han fyller 63 år. Den som har
beviljats delpension för tid före år 1994 resp. år 1995 får dock
behålla delpensionen även om han inte uppfyller det nya
ålderskravet.

Begränsning i rätten att trappa ner arbetstiden

I propositionen anförs att när en försäkrad övergår från
heltidsarbete till deltidsarbete i samband med delpension är den
vanligaste nedtrappningen att den försäkrade går från en
arbetstid om 40 timmar till 20 timmar per vecka. Som tidigare
framhållits i propositionen är delpensioneringens regler mycket
förmånliga för personer som närmar sig ordinarie pensionsålder.
Då syftet med de föreslagna förändringarna i delpensioneringen är
att minska utgifterna inom socialförsäkringssystemet är det
rimligt att möjligheterna till nedtrappning av arbetstid
begränsas. Mot bakgrund härav föreslås i propositionen att
möjligheten till nedtrappning med rätt till delpension begränsas
till tio timmar per vecka och att den försäkrade efter
nedtrappningen måste arbeta minst 17 timmar per vecka.

För annan förvärvsarbetande än anställd eller uppdragstagare
gäller för närvarande att han är berättigad till delpension om
han minskar arbetstiden med i genomsnitt hälften. I propositionen
föreslås att även denna kategori av förvärvsarbetande skall
omfattas av den föreslagna regeln om begränsningen av
nedtrappningen av arbetstid. För nämnda kategori gäller också
något annorlunda bestämmelser beträffande pensionsunderlaget.
Detta underlag utgörs av hälften av den försäkrades
genomsnittliga inkomst före arbetstidsminskningen beräknad på
visst sätt. Om inkomsten som den försäkrade efter
arbetstidsminskningen kan antas ha, överstiger hälften av den
tidigare inkomsten minskas underlaget med hänsyn härtill. I
propositionen föreslås att pensionsunderlaget bestäms i
förhållande till antalet minskade arbetstimmar. Underlaget skall
utgöras av skillnaden mellan den försäkrades inkomst före
nedtrappningen och den andel av denna inkomst som motsvarar det
antal timmar han arbetar efter nedtrappningen i förhållande till
det antal timmar han arbetade före nedtrappningen. Om den
faktiska inkomsten efter arbetstidsminskningen är större än den
proportionellt beräknade skall den faktiska inkomsten användas
vid bestämmande av pensionsunderlaget.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

De föreslagna förändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli
1993. I fråga om höjning av åldersgränsen för rätt till
delpension föreslås att ändringen träder i kraft den 1 januari
1994.

Äldre bestämmelser föreslås gälla även fortsättningsvis för den
som redan uppbar eller senast den 11 januari 1993 ansökt om
delpension.

Den som ansökt om delpension efter den 11 januari 1993 kommer
fram till den 30 juni 1993 att kunna få delpension på
kompensationsnivån 65 %. Därefter sänks kompensationsnivån till
50 %. Med hänsyn till att arbetstidsminskningen efter den 30 juni
1993 får vara högst tio timmar per arbetsvecka medför detta att
de som dessförinnan beviljats delpension med en
arbetstidsminskning som är högre än tio timmar måste i
motsvarande mån återgå i arbete den 1 juli 1993. Därvid skall ny
ansökan om delpension göras och den försäkrades rätt till
delpension skall prövas enligt de nya reglerna. Vid denna
prövning skall enligt förslaget samma arbetstid och
genomsnittliga inkomst före arbetstidsminskningen som låg till
grund för den först beviljade delpensionen ligga till grund för
beräkning av den nya delpensionen.

Motioner

I två motioner hemställs om avslag på propositionen.

I motion 1992/93:Sf268 yrkande 2 anför Doris Håvik m.fl. (s)
att de föreslagna förändringarna av reglerna för delpension
skulle innebära en fullständig avveckling av denna försäkring
inom några år. Ersättningsformen skulle bli meningslös med en
begränsning av arbetstidsminskningen till högst 10 timmar per
vecka, sänkt kompensationsnivå och en höjning av åldersgränsen
till 63 år. Eftersom det kommer att finnas en betryggande
buffertfond för delpensioneringen under hela 1990-talet med
oförändrade försäkrings- och avgiftsregler finns det enligt
motionärerna inga försäkringsmässiga eller finansiella skäl att
försämra delpensionsförsäkringen. Motionärerna anser att det är
helt missriktade åtgärder att i dagens arbetsmarknadsläge
försämra förutsättningarna för delpension. Försämringen kommer
att försvåra möjligheterna för äldre arbetskraft att trappa ned
sin arbetstid och därmed bereda plats för yngre personer.
Motionärerna framhåller vidare att de som tar ut delpension inte
styrs av ett frivilligt val utan att orsaken i många fall utgörs
av ohälsa och sjukdom. Resultatet av regeringens förslag kan bli
ökade utgifter för sjukförsäkring, förtidspensionering och
arbetslöshetsförsäkring. I yrkande 3 begär motionärern vid avslag
på yrkande 2 att de föreslagna övergångsbestämmelserna ändras.
Motionärerna anför att en ansökan om delpension och därmed
följande minskning av arbetstid förutsätter planering i flera
avseenden, som bl.a. måste ske i samråd med arbetsgivaren. Detta
förutsätter i sin tur att man vid planeringen kan utgå från att
de regler som gäller inte ändras från en dag till en annan. De
föreslagna reglerna innebar ett överraskningsmoment och gjorde
att utfallet för den enskilde försäkringstagaren blev beroende av
i vad mån han på olika sätt nåddes av förslaget. Utfallet blev
vidare beroende av sådana faktorer som möjlighet att till ett
försäkringskassekontor lämna in en mer eller mindre fullständig
ansökan om delpension under de få timmar som stod till buds den
11 januari 1993.

Johnny Ahlqvist m.fl. (s) anför i motion 1992/93:Sf285 att det
är felaktigt att i tider av stor arbetslöshet tvinga människor
att kvarstå i förvärvsarbete på heltid. Många människor orkar
inte arbeta fram till ordinarie pensionsålder och för dessa är
delpension enda möjligheten att vara kvar i arbetslivets
gemenskap.

Yrkandena 1 och 3 i motion 1992/93:Sf266 av Leif Bergdahl (nyd)
överensstämmer med regeringens förslag om att kompensationsnivån
skall sänkas till 50 % och att delpension fr.o.m. år 1994 skall
utges först vid fyllda 62 år samt fr.o.m. år 1995 vid fyllda 63
år. I yrkande 2 begär motionären att delpension endast skall
beräknas på ett inkomstunderlag på 5 basbelopp.

I motion 1992/93:Sf261 yrkande 1 av Gudrun Schyman m.fl. (v)
begärs att pensionsberedningen får tilläggsdirektiv om att komma
med förslag om hur deltidspensionen skall integreras med en
rörlig pensionsålder.

Utskottets bedömning

Kompensationsnivån

Som framgått ovan är delpensioneringen -- till skillnad från
förtida uttag av pension -- en försäkring som gör det möjligt att
under gynnsamma ekonomiska villkor trappa ner förvärvsarbetet
inför ålderspensioneringen. Kombinationen av ett halvt förtida
uttag och deltidsarbete har också utnyttjats i en mycket mindre
omfattning än delpensionering. Genom att en rätt till en
fjärdedels uttag av pension nyligen införts har de försäkrade
dock fått en möjlighet att utan alltför stora ekonomiska
uppoffringar minska sin arbetstid efter fyllda 60 år. Mot denna
bakgrund är det enligt utskottets uppfattning rimligt att
kompensationsnivån inom delpensionsförsäkringen sänks när andra
förmåner inom socialförsäkringssystemet försämras till följd av
det rådande ekonomiska läget.

Utskottet tillstyrker därför propositionens förslag i denna del
och motion 1992/93:Sf266 yrkande 1 samt avstyrker bifall till
motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:285, båda i
motsvarande delar.

Åldersgräns för rätt till delpension

Utskottet delar den bedömning som gjorts i propositionen att
det även vad gäller antalet år med delpension före
ålderspensioneringen finns anledning att begränsa kostnaderna för
delpensionsförsäkringen. Utskottet vill i detta sammanhang erinra
om att regeringen nyligen i proposition 1992/93:155 föreslagit
att pensionsåldern skall höjas till 66 år. Om förslaget antas av
riksdagen innebär detta att delpension kommer att kunna uppbäras
under tre år före ålderspensioneringen. Utskottet anser att detta
är en tillräckligt lång tid för den äldre arbetskraften att kunna
trappa ner förvärvsarbetet.

Utskottet tillstyrker således propositionen även i denna del
och motion 1992/93:Sf266 yrkande 3 samt avstyrker bifall till
motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93Sf:285 i
motsvarande delar.

Minskning av arbetstid

De föreslagna begränsningarna i rätten att trappa ner
arbetstiden innebär att en delpensionär endast kan minska sin
arbetstid med drygt en dag i veckan eller två timmar per dag. En
så begränsad minskning av arbetstiden kan innebära betydande
svårigheter att ordna deltidsarbete. Vanligtvis minskas
arbetstiden vid delpensionering från 40 till 20 timmar per vecka.
Vid en sådan halvering av arbetstiden torde det vara skäligen
enkelt för arbetsgivaren att ersätta en heltidsarbetande med två
halvtidsarbetande anställda medan det sannolikt ställer sig
betydligt svårare att ersätta bortfallet av en anställd som
trappar ner arbetet med två timmar varje dag eller av en anställd
som trappar ner arbetet med en dag i veckan. Den föreslagna
förändringen kan också enligt utskottets mening innebära att
försäkringen av de enskilda upplevs som tämligen meningslös i all
synnerhet som även kompensationsnivån har försämrats. Utskottet
anser därför att förslaget i denna del inte bör genomföras. Vid
angivna förhållande saknas också anledning att genomföra
förslaget om ett ändrat pensionsunderlag för egenföretagare.

Utskottet tillstyrker således bifall till motionerna
1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285, båda i denna del, samt
avstyrker bifall till propositionen i motsvarande del.

Inkomstunderlaget för delpension

Inkomsten före arbetstidsminskningen beräknas schablonmässigt
för samtliga försäkrade med ledning av de senaste årens
pensionspoäng för tilläggspension (ATP-poäng). Den försäkrade
erhåller ATP-poäng på grundval av sin pensionsgrundande inkomst
(PGI). När PGI beräknas bortses enligt regler i lagen om allmän
försäkring (AFL) från inkomster som överstiger 7,5 basbelopp.
Detta innebär att inkomster som överstiger det beloppet inte
heller beaktas när man vid beräkning av delpension bestämmer
inkomsten före arbetstidsminskningen.

Inom hela socialförsäkringssystemet baseras
försäkringsersättningarna på inkomster upp till 7,5 basbelopp.
Utskottet anser inte att det finns anledning att enbart inom
delpensionsförsäkringen frångå denna princip och avstyrker bifall
till motion 1992/93:Sf266 yrkande 2 om att inkomstunderlaget
skall maximeras till 5 basbelopp.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I propositionen anges att äldre bestämmelser skall tillämpas
efter det lagen trätt i kraft under förutsättning att den
försäkrade den 11 januari 1993 uppbar delpension eller senast
denna dag ansökt om delpension. Nämnda dag överlämnades
regeringens förslag till riksdagen och blev därmed offentligt.
Offentliggörandet fick till följd att ett ansenligt antal
ansökningar lämnades eller på annat sätt kom in till
försäkringskassan. Utskottet har också erfarit att vissa
försäkringskassor förlängde sitt öppethållande. Försäkrade som av
en eller annan orsak inte fick del av informationen eller på
annat sätt var förhindrade att lämna in en ansökan gick därmed
miste om en förmånligare ersättning, som de i och för sig kunnat
vara berättigade till och även planerat för.

Den av regeringen använda metoden för att begränsa det antal
försäkrade som skall få förmånen av en generösare behandling kan
visserligen inte sägas vara av retroaktiv natur eller på annat
sätt strida mot någon rättsgrundsats. Metoden är inte ovanlig på
exempelvis skatterättens område. Utskottet anser emellertid att
det beskrivna förfaringssättet i detta sammanhang är mindre
tillfredsställande med hänsyn till slumpmässigheten i utfallet.
Ett beslut att ansöka om delpension är för den enskilde en fråga
av stor vikt och innebär i många fall omfattande förberedelser
och förhandlingar med arbetsgivaren. Det ter sig naturligt att
dessa förberedelser företas innan en ansökan lämnas in till
försäkringskassan. Utskottet föreslår därför att möjligheten att
ansöka om delpension som kan utges enligt de äldre bestämmelserna
skall finnas fram till den 30 juni 1993 för dem som då fyller
villkoren för sådan pension. Om ansökan sker efter denna dag, men
delpension beviljas retroaktivt för tid före ikraftträdandet,
skall de nuvarande bestämmelserna endast tillämpas för tiden före
den 1 juli 1993.

Det anförda innebär att motion 1992/93:Sf268 yrkande 3 får
anses tillgodosedd.

Utskottets förslag föranleder ändringar även i ingressen till
det framlagda lagförslaget.

Pensionsberedningens arbete

Med anledning av förslaget i motion 1992/93:Sf261 yrkande 1 om
att pensionsberedningen skall få tilläggsdirektiv om att komma
med förslag om hur deltidspensionen skall integreras med en
rörlig pensionsålder vill utskottet framhålla följande.

I pensionsarbetsgruppens departementspromemoria (Ds 1992:89)
anges att arbetsgruppen arbetar med bl.a. ett förslag till
flexibel pensionsålder, men att något definitivt
ställningstagande ännu inte tagits. Eftersom beredningen kan
lägga fram förslag i detta hänseende inom ramen för sitt uppdrag
anser utskottet att någon åtgärd med anledning av motionsyrkandet
inte är påkallad.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande delpensionsnivån
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 bilaga 6
i denna del och motion 1992/93:Sf266 yrkande 1 samt med avslag på
motionerna 1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna
del antar det i propositionen framlagda förslaget till lag om
ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser
11 §,
res. 1 (s) - delvis

2. beträffande åldersgräns för rätt till delpension
att riksdagen med bifall till propositionen i denna del och
motion 1992/93:Sf266 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del antar
det i propositionen framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 1 och
5§§,
res. 1 (s) - delvis

3. beträffande minskning av arbetstid
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande
2 och 1992/93:285 båda i denna del avslår det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring såvitt avser 6, 7 och 13 §§,

4. beträffande inkomstunderlaget
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf266 yrkande 2,
res. 2 (nyd)

5. beträffande övergångsbestämmelser m.m.
att riksdagen med anledning av propositionen i denna del och
motion 1992/93:Sf268 yrkande 3 samt med avslag på motionerna
1992/93:Sf268 yrkande 2 och 1992/93:Sf285, båda i denna del,
dels antar det i propositionen framlagda förslaget till lag
om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt
avser p. 1--3 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna med den
ändringen att p. 1 och 2 erhåller följande såsom utskottets
förslag betecknade lydelse.

1. Denna lag träder i kraft såvitt avser 11 § den 1 juli 1993
och i övrigt den 1 januari 1994.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för den som har rätt
till delpension för juni månad 1993 under förutsättning att
delpensionen grundar sig på en ansökan som kommit in till den
allmänna försäkringskassan före den 1 juli 1993.

dels avslår det i propositionen framlagda förslaget till
lag om ändring i lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt
avser p. 4 ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna,

dels antar ingressen till det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring i följande lydelse.

Härigenom föreskrivs att 1, 5 och 11 §§ lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring skall ha följande lydelse.
res. 1 (s) - delvis - villk.

6. beträffande tilläggsdirektiv till pensionsarbetsgruppen
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf261 yrkande 1.
men. (v)

Stockholm den 23 februari 1993

På socialförsäkringsutskottets vägnar

Gullan Lindblad

I beslutet har deltagit: Gullan Lindblad (m), Doris Håvik
(s), Margit Gennser (m), Birgitta Dahl (s), Sigge Godin (fp),
Börje Nilsson (s), Karin Israelsson (c), Lena Öhrsvik (s), Hans
Dau (m), Nils-Olof Gustafsson (s), Pontus Wiklund (kds), Leif
Bergdahl (nyd), Margareta Israelsson (s), Gustaf von Essen (m)
och Maud Björnemalm (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Berith Eriksson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Reservationer

1. Delpensionsnivån, åldersgräns för rätt till delpension och
övergångsbestämmelser m.m. (mom. 1, 2 och 5)

Doris Håvik, Birgitta Dahl, Börje Nilsson, Lena Öhrsvik,
Nils-Olof Gustafsson, Margareta Israelsson och Maud Björnemalm
(alla s) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s. 6 börjar
med "Som framgått" och på s. 7 slutar med "ner förvärvsarbetet."
bort ha följande lydelse:

Rätten till delpension är en integrerad del i ett system för
rörlig pensionsålder där den andra delen av systemet utgörs av
förtida uttag av ålderspension.
Delpensionen finansieras genom en socialavgift som förs till en
särskild fond utanför budgeten samt avkastningen av denna.
Delpensionsavgiften utgör fr.o.m. den 1 juli 1992 0,20 % av
avgiftsunderlaget. Delpensionsfonden beräknas i december 1993
uppgå till ca 5,043 miljarder kronor. Enligt utskottets mening
saknas därför finansiella skäl att försämra villkoren i
delpensionsförsäkringen.

Delpensionsförsäkringen ger de försäkrade möjlighet att fr.o.m.
den månad de fyller 60 år begränsa sin arbetstid till lägst 17
och högst 35 timmar per arbetsvecka varvid ersättning utges med
65 % av inkomstbortfallet.

Det grundläggande syftet med delpensionen är att ge den äldre
arbetskraften möjlighet att under de sista yrkesverksamma åren
trappa ned sin arbetsinsats med en bibehållen rimlig ekonomisk
kompensation. För många inom den äldre arbetskraften finns det
erfarenhetsmässigt sådana hälsoförändringar som kan grunda rätt
till förtidspension. Ett individuellt anpassande av arbetstiden
innebär för dessa den enda möjligheten att undvika
förtidspension. Systemet med förtida uttag av ålderspension är
härvid inte ett ekonomiskt acceptabelt alternativ, eftersom
pensionen då reduceras livsvarigt, och denna möjlighet utnyttjas
också endast i ringa omfattning.

Även om utskottets förslag att inte genomföra några
begränsningar i rätten att trappa ner arbetstiden antas av
riksdagen kan en sänkning av kompensationsnivån och höjning av
åldersgränsen för rätt till delpension till 63 år innebära att
försäkringen upplevs som meningslös och att därmed antalet
förtidspensioneringar och långa sjukfall ökar. Detta innebär en
ökad belastning på statsbudgeten genom att utgifterna för den
allmänna försäkringen ökar.

Mot denna bakgrund saknas enligt utskottets mening
skäl att försämra villkoren i delpensionsförsäkringen.

dels att momenten 1, 2 och -- under förutsättning av bifall
till dessa moment -- moment 5 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande delpensionsnivån
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande
2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del avslår det i proposition
1992/93:100 bilaga 6 framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen (1979:84) om delpensionsförsäkring såvitt avser 11 §,

2. beträffande åldersgräns för rätt till delpension
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande
2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del avslår det i propositionen
framlagda förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring såvitt avser 1 och 5 §§.

5. beträffande övergångsbestämmelser m.m.
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Sf268 yrkande
2 och 1992/93:Sf285 båda i denna del och med avslag på motion
1992/93:Sf268 yrkande 3 avslår det i propositionen framlagda
förslaget till lag om ändring i lagen (1979:84) om
delpensionsförsäkring såvitt avser ikraftträdande- och
övergångsbestämmelser samt ingressen.

2. Inkomstunderlaget (mom. 4)

Leif Bergdahl (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande på s. 7 som börjar
med "Inkomsten före" och slutar på s. 8 med "5 basbelopp." bort
ha följande lydelse:

Delpensionsförsäkringen infördes den 1 juli 1976 samtidigt som
den allmänna pensionsåldern sänktes till
65 år. Ett av delpensionens syften var att ge äldre
yrkesverksamma möjlighet att trappa ned sin arbetsinsats inför
den allmänna ålderspensioneringen. Den enskilde fick därmed
beroende på hälsotillstånd och arbetsförmåga en möjlighet att
välja pensioneringstidpunkt och att inom vida ramar bestämma
pensioneringsgraden.

De flesta som kommit att utnyttja delpensionen är emellertid
välavlönade tjänstemän, och enligt utskottets mening bör
delpensionens fördelar, i synnerhet i nu rådande ekonomiska läge,
i första hand komma dem till godo som har tunga och monotona
arbeten och samtidigt mindre välbetalda yrken.

Utskottet anser därför att ersättning endast skall utgå på
arbetsinkomster upp till 5 basbelopp.

dels att utskottets hemställan under 4 bort ha följande
lydelse:

4. beträffande inkomstunderlaget
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf266 yrkande 2
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört.

Meningsyttring av suppleant

Meningsyttring får avges av suppleant från Vänsterpartiet
eftersom partiet inte företräds av ordinarie ledamot i utskottet.

Berith Eriksson (v) anför:

Beträffande förändringarna i delpensionsnivån, åldersgräns för
rätt till delpension och övergångsbestämmelser m.m. (mom. 1, 2
och 5) instämmer jag i vad som anförts i reservation 1.

Beträffande tilläggsdirektiv till Pensionsutredningen (mom. 6)
kan följande framhållas.

I slutet av år 1991 tillsattes efter bemyndigande av regeringen
en särskild arbetsgrupp med uppgift att mot bakgrund av
Pensionsberedningens betänkande (SOU 1990:76) Allmän pension
utarbeta förslag till ett reformerat system för den allmänna
pensioneringen.

I botten på detta system bör ligga en väl tilltagen
grundpension som i vart fall överstiger Socialstyrelsens norm för
socialbidrag. Inom ramen för ett förändrat pensionssystem bör de
försäkrade även ha möjlighet till en större valfrihet beträffande
tidpunkt för pensioneringen. Med en rörlig pensionsålder för
personer i åldern 60--70 år uppnås den fördelen att den enskilde
kan förlägga pensionstidpunkten till det tillfälle han med
beaktande av hälsotillstånd eller av andra orsaker anser
lämpligt. Inom systemet bör också finnas möjlighet till partiell
pension som inte livsvarigt belastar den enskilde ekonomiskt.
Regeringen bör därför ge pensionsarbetsgruppen tilläggsdirektiv
om att den nuvarande delpensionsförsäkringen bör integreras i ett
system med rörlig pensionsålder.

Mot bakgrund av det anförda anser jag att utskottet -- utöver
vad som hemställts i reservation 1 -- under mom. 6 borde ha
hemställt:

6. beträffande tilläggsdirektiv till pensionsarbetsgruppen
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Sf261 yrkande 1
som sin mening ger regeringen till känna vad ovan anförts.

I propositionen framlagt lagförslag