Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet

Betänkande 1992/93:UbU8

Utbildningsutskottets betänkande 1992/93:UBU08

Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Proposition 1992/93:100 bil. 9
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1992/93
UbU8

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens förslag i
budgetpropositionen under anslaget Bidrag till viss verksamhet
inom det kommunala skolväsendet. Regeringens förslag
tillstyrks. Mot bakgrund av en överenskommelse mellan
riksdagspartierna i finansutskottet om arbetsmarknadspolitiska
åtgärder föreslår utskottet att riksdagen uttalar sig för ett
stimulansbidrag till förbättringar av skolans fysiska miljö med
anledning av en socialdemokratisk motion.

Till betänkandet är fogade fyra reservationer från
Socialdemokraterna och två reservationer från Ny demokrati.

ÅTTONDE HUVUDTITELN

Proposition 1992/93:100 bil. 9

Regeringen har under anslaget B 9. Bidrag till viss
verksamhet inom det kommunala skolväsendet (s. 53--57)
föreslagit
10. att riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 42839000 kr.

Motionerna

1992/93:Ub431 av Hugo Bergdahl (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om behovet av utökad lärlingsutbildning i syfte att stävja
arbetslösheten och rädda kulturhistoriska värden.

1992/93:Ub502 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att sektorsbidraget till skolan skall
återinföras,
7. att riksdagen på särskilt anslag till Inredning och
utrustning av skollokaler för budgetåret 1993/94 anvisar
100000000 kr,
18. att riksdagen till Kommunal vuxenutbildning för
budgetåret 1993/94 anvisar 100000000 kr utöver vad
regeringen föreslagit.

1992/93:Ub520 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen till hemspråksundervisning inom Statligt
utjämningsbidrag för kommuner budgetåret 1993/94 anvisar 0
(noll) kr,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om hemspråksundervisning,
3. att riksdagen hos regeringen begär förslag till sådana
ändringar i erforderliga lagar (bl.a. SFS 1991:1083 och
grundskoleförordningen) att staten och kommunerna fullständigt
befrias från sina skyldigheter att anordna
hemspråksundervisning.

1992/93:Ub529 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
1. att riksdagen till Svenskundervisning för invandrare
(sfi) inom den s.k. flyktingschablonen och det statliga
utjämningsbidraget för budgetåret 1993/94 anvisar 0 (noll) kr.

1992/93:Ub903 av Inger Hestvik och Sinikka Bohlin (s) vari
yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om det tredje gymnasieåret,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om vuxenutbildningar.

1992/93:Ub905 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
7. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa
1500000000 kr till kommunerna för stöd till anordnande av
"det tredje gymnasieåret" i enlighet med vad som i motionen
anförts,
8. att riksdagen beslutar godkänna de riktlinjer som i denna
motion anförts beträffande behovet av satsning på "det tredje
gymnasieåret" även budgetåret 1994/95,
9. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om teknikerutbildningarna inom kommunal
vuxenutbildning,
10. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa
600000000 kr till stöd för de kommuner som anordnar
ytterligare kommunal vuxenutbildning i enlighet med vad som i
motionen anförts,
11. att riksdagen beslutar att de medel som anvisas till
stöd för kommunerna att anordna "det tredje gymnasieåret" och
till kommunal vuxenutbildning i enlighet med vad som anförts i
denna motion skall tillföras Skolverket genom anslag B 9.
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet,
15. att riksdagen beslutar att för budgetåret 1993/94 anvisa
600000000 kr till särskilt anslag som stimulansbidrag till
kommunerna för förbättringar av skolans fysiska arbetsmiljö.

1992/93:Ub906 av Maj-Inger Klingvall m.fl. (s) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om inrättande av ett tredje gymnasieår i
Östergötland,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ytterligare resurser till kommunal
vuxenutbildning och ettårig teknikerutbildning i Östergötland.

1992/93:Fi211 av Ian Wachtmeister m.fl. (nyd) vari yrkas
26. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att hemspråksundervisningen ej bör
bekostas av skattebetalarna.

1992/93:Ju618 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen hos regeringen begär förslag om reformerad
sfi-undervisning i enlighet med vad i motionen anförts.

1992/93:Sf515 av Ulla Pettersson (s) vari yrkas
2. att riksdagen vid avslag på yrkande 1 som sin mening ger
regeringen till känna att kommunernas ansvar för dessa
ungdomars [ungdomar med eget boende] gymnasieutbildning måste
fastslås.

1992/93:T221 av Ylva Annerstedt m.fl. (fp) vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av ökad teoretisk
gymnasieutbildning i Stockholms län.

1992/93:Jo675 av Karin Pilsäter och Christer Lindblom (fp)
vari yrkas
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om ändrade beräkningsgrunder för
sektorsbidraget till skolan.

1992/93:N281 av Ingvar Carlsson m.fl. (s) vari yrkas
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om behovet av en kraftig utbyggnad av
antalet platser i högskole-, gymnasie- och vuxenutbildningen
för att långsiktigt öka den ekonomiska tillväxten (delvis).

1992/93:N317 av Göran Persson m.fl. (s) vari yrkas
6. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en utbyggnad av gymnasieskolan,
7. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om en satsning på vuxenutbildningen.

Utskottet

Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet

I detta betänkande behandlar utskottet regeringens förslag
under anslaget B 9. Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet i proposition 1992/93:100 bil. 9 jämte
motioner.

Enligt riksdagens beslut med anledning av 1992 års
kompletteringsproposition del II om kommunal ekonomi (prop.
1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345) har sektorsbidraget
till skolväsendet avvecklats och inordnats i det nya statliga
utjämningsbidraget till kommunerna. Detta medför att
föreliggande anslag minskas med 18 783 717 000 kr för
budgetåret 1993/94. Medel för genomförande av den nya
gymnasieskolan beräknas under ett särskilt reservationsanslag
benämnt B 7. Genomförande av skolreformer.

Gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning

I Socialdemokraternas partimotioner 1992/93:N281 yrkande 2
delvis och 1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis samt i motionerna
1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub906 yrkande 1 och
1992/93:N317 yrkande 6 samtliga (s) föreslås att kommunerna får
möjlighet att anordna ett tredje år i gymnasieskolan för
50000 ungdomar mellan 18 och 24 år under budgetåret 1993/94.
Insatserna bör riktas till dem som kommer att avsluta en
tvåårig utbildning i gymnasieskolan våren 1993 och till dem som
tidigare avslutat en sådan utbildning och som inte redan fått
utbildning under ett tredje år i gymnasieskolan eller
motsvarande. Om inte dessa insatser görs riskerar ungdomarna
att i rådande situation på arbetsmarknaden gå direkt ut i
arbetslöshet, anför motionärerna. Inriktningen av studierna
under ett tredje år i gymnasieskolan bör anpassas till
elevernas önskemål och förkunskaper samt till lokala
förutsättningar när det gäller lokaler och utrustning, tillgång
på lärare m.m. Fördjupade studier i svenska, matematik och
främmande språk framhålls bl.a. som betydelsefulla liksom
komplettering av yrkesutbildning. Kostnaden för ifrågavarande
utbildning beräknas till 30000 kr per utbildningsplats. I de
tre sistnämnda motionerna framhålls behovet av satsningar på
gymnasial utbildning i resp. Gävle--Dala-regionen,
Östergötlands och Södermanlands län.

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut våren 1992
beträffande åtgärder inom utbildningsområdet mot
ungdomsarbetslösheten (prop. 1991/92:150, bet. FiU29, rskr.
345). Riksdagen anvisade då 266 miljoner kronor för innevarande
budgetår för att möjliggöra för 8000 ungdomar att gå ett
tredje år i gymnasieskolan och bemyndigade regeringen att vid
behov ytterligare öka antalet platser för ett tredje gymnasieår
under budgetåret. I sitt yttrande (1991/92:UbU4y) till
finansutskottet underströk ett enigt utskott betydelsen av
ytterligare utbildningsinsatser för ungdomar med endast tvåårig
gymnasial utbildning.

Utskottet har erfarit att ca 11000 ungdomar har utnyttjat
erbjudandet om ett tredje år i gymnasieskolan under läsåret
1992/93. Erfarenheterna har visat att ett tredje påbyggnadsår
kan ge fördjupning och komplettering av kunskaper samtidigt som
det ger ungdomar, som annars riskerar att gå arbetslösa,
möjlighet att förbättra sin utbildning. Mot bakgrund av det nu
aktuella läget på arbetsmarknaden delar utskottet motionärernas
uppfattning att kraftfulla åtgärder bör vidtas för att
förhindra att de ungdomar som våren 1993 kommer att avsluta en
tvåårig utbildning i gymnasieskolan går ut i arbetslöshet.
Utskottet anser därför att alla ungdomar under 20 år som
inte erhållit tre års utbildning i gymnasieskolan skall kunna
erbjudas ett tredje utbildningsår under läsåret 1993/94 som
komplettering till en tvåårig gymnasial utbildning.

Regeringen har den 8 mars 1993 till riksdagen överlämnat
proposition 1992/93:194 om särskilt statsbidrag till kommuner
för ytterligare platser i gymnasieskolan för ett tredje
gymnasieår. I propositionen föreslås att 330 miljoner kronor
(exkl. medel för studiehjälp) anvisas under förevarande anslag
för 11000 helårsplatser i gymnasieskolan för att kommunerna
skall ha möjlighet att budgetåret 1993/94 anordna ett tredje
utbildningsår i gymnasieskolan för de ungdomar som har gått
igenom en tvåårig gymnasieutbildning. Bidraget har beräknats
med 30000 kr per helårsplats. Ifrågavarande insatser föreslås
bli finansierade med medel som i budgetpropositionen tagits upp
under tionde huvudtitelns reservationsanslag
Arbetsmarknadspolitiska åtgärder för budgetåret 1993/94.
Regeringen begär bemyndigande av riksdagen att vid behov
ytterligare få öka antalet platser under budgetåret 1993/94.

Utskottet utgår från att medlen för detta ändamål förs upp på
en särskild anslagspost under förevarande anslag och disponeras
av Skolverket. Utbetalning till kommunerna bör ske genom ett
rekvisitionsförfarande (jfr SKOLFS 1992:34). Utskottet anser
det angeläget att kommuner och landsting i så god tid som
möjligt planerar för ifrågavarande utbildningsinsatser och
informerar berörda elever om möjligheten till fortsatta studier
i gymnasieskolan. Härvid utgår utskottet från att regeringen
verkar för att skolans och arbetsmarknadens myndigheter
tillsammans inriktar sina krafter på att uppmuntra ungdomarna
att genomgå ett tredje gymnasieår.

Med hänvisning till det anförda och till att riksdagen
förelagts ett förslag från regeringen som i huvudsak
tillgodoser yrkandena i motionerna 1992/93:N281 yrkande 2 och
1992/93:Ub905 yrkande 7 i den del de avser "ett tredje
gymnasieår" anser utskottet att riksdagen nu inte bör vidta
någon särskild åtgärd, varför motionerna avstyrks. Då behovet
av ytterligare platser i gymnasieskolan i berörda kommuner i
resp. Gävle--Dala-regionen, Östergötlands och Södermanlands län
bör kunna tillgodoses genom förslaget i proposition
1992/93:194, avstyrks även motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2,
1992/93:Ub906 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6.

I samma socialdemokratiska motioner i motsvarande delar
föreslås att kommunerna får möjlighet att utöka antalet
utbildningsplatser inom den kommunala vuxenutbildningen. I
dagens arbetsmarknadsläge är det enligt motionärerna angeläget
att den gymnasiala vuxenutbildningen och den yrkesinriktade
påbyggnadsutbildningen inte försummas. Vuxenutbildningen bidrar
i hög grad till en generell kompetenshöjning av arbetskraften.
Genom att öka dimensioneringen i den reguljära kommunala
vuxenutbildningen tillgodoses många vuxnas utbildningsbehov
samtidigt som det skapas förutsättningar för arbetslösa att gå
in i arbetslivet i de studerandes ställe. I motionerna föreslås
att ytterligare 20000 utbildningsplatser tillförs komvux.
Utbildningar inom teknik och naturvetenskap samt språk bör
prioriteras. Minst 2000 platser bör avsättas för den ettåriga
teknikerutbildningen inom komvux (motion 1992/93:Ub903 yrkande
9). Enligt motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 18 delvis är
vuxenutbildningen central för återkommande utbildning och ett
livslångt lärande. Vuxenutbildningen syftar till att utjämna
utbildningsklyftor såväl inom som mellan generationerna. I
motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och
1992/93:N317 yrkande 7 begärs att särskilda satsningar görs på
gymnasial vuxenutbildning och påbyggnadsutbildning inom resp.
Gävle--Dala-regionen, Östergötlands och Södermanlands län.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.

Statistiska uppgifter om undervisningen inom komvux från
hösten 1992 visar att utbildningsvolymen har ökat i jämförelse
med hösten 1991. Den yrkesinriktade utbildningen har dock
minskat avsevärt, särskilt inom vård och omsorg och social
service. Under budgetåret 1990/91 köpte Arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) utbildning från kommunerna för ca 374 miljoner kronor.
Denna form av uppdragsutbildning ökade under budgetåret 1991/92
mycket kraftigt och uppgick till 932 miljoner kronor. Det är
således mycket som tyder på att en minskad yrkesutbildning inom
komvux har motsvarats av en ökad uppdragsutbildning i
kommunerna finansierad genom AMS. Utskottet vill erinra om att
kommunerna enligt 11 kap. 17 § skollagen skall sträva efter att
erbjuda gymnasial vuxenutbildning som svarar mot efterfrågan
och behov. Statliga medel för den kommunala vuxenutbildningen
och övrig kommunal skolverksamhet ingår från den 1 januari 1993
i det statliga utjämningsbidraget till kommunerna.

Riksdagens beslut hösten 1992 (prop. 1992/93:50, bet. FiU1,
rskr. 134) om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin
innebar bl.a. att 143 miljoner kronor anvisades för ytterligare
13 000 utbildningsplatser inom komvux. Syftet var att ge
kommunerna förutsättningar att under våren 1993 anordna
kompletterande utbildningar för vuxna arbetslösa. Medlen skulle
disponeras av AMS. Det förutsattes att kommunerna själva skulle
finansiera ca 50 % av utbildningskostnaderna. Utskottet, som i
sitt yttrande (1992/93:UbU3y) till finansutskottet ställde sig
bakom regeringens förslag, framhöll dock att medel för
utbildningsinsatser inom det kommunala offentliga skolväsendet
skulle kanaliseras genom Statens skolverk och inte genom AMS.
Enligt vad utskottet erfarit räknar AMS med att cirka en
tredjedel av ifrågavarande utbildningsplatser kommer att förbli
outnyttjade. Svårigheten att öka utbildningsinsatserna inom
komvux anses bero på dels kommunernas begränsade ekonomiska
möjligheter att ytterligare anordna undervisning, dels problem
för vissa vuxna att finansiera studierna inom komvux.

Utskottet utgår från att regeringen noga följer utvecklingen
när det gäller såväl den reguljära vuxenutbildningen som den av
AMS delvis finansierade kommunala vuxenutbildningen och den
utbildning inom komvux som upphandlas av AMS. Om det vid en
samlad bedömning av samhällets insatser för att minska
arbetslösheten finns förutsättningar att öka utbildningsvolymen
inom komvux, förutsätter utskottet att regeringen återkommer
med förslag till riksdagen i kompletteringspropositionen.
Riksdagen bör således inte nu vidta någon särskild åtgärd i
frågan, varför motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis,
1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub905 yrkandena 9 och 10
delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 2, 1992/93:N281 yrkande 2 delvis
och 1992/93:N317 yrkande 7 avstyrks.

Enligt motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 8 bör de elever som
läsåret 1992/93 påbörjat en tvåårig utbildning i gymnasieskolan
och som kommer att avsluta den under våren 1994 redan nu
garanteras möjlighet till utbildning under ett tredje år i
gymnasieskolan.

Utskottet delar motionärernas uppfattning att de elever som
våren 1994 kommer att gå ut tvååriga utbildningar bör få
möjlighet att under läsåret 1994/95 fortsätta sin utbildning
under ytterligare ett år. Utskottet anser dock att det inte
finns anledning för riksdagen att nu ta ställning till
utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan läsåret
1994/95. Utskottet utgår från att regeringen kommer att
bevaka denna fråga och återkomma till riksdagen i nästa års
budgetproposition. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet
motion Ub905 yrkande 8. Utskottet har erfarit att ett stort
antal kommuner i landet fr.o.m. läsåret 1993/94 kommer att
påbörja genomförandet av den nya treåriga gymnasieskolan.
Därmed garanteras alla ungdomar oavsett studieväg en treårig
utbildning.

Enligt motion 1992/93:Ub431 (fp) finns det behov av att
utöka lärlingsutbildningen. Genom den snabba tekniska
utvecklingen i arbetslivet riskerar vissa hantverksyrken att
försvinna, hävdar motionären.

Riksdagen fattade under föregående riksmöte beslut (prop.
1991/92:157, bet. UbU26, rskr. 311) om ny utbildning för
lärlingar. Avsikten med den nya lärlingsutbildningen är att den
skall kunna bidra till återväxten inom smala yrkesområden.
Lärlingsutbildningen är organiserad som ett individuellt
program i den nya gymnasieskolan. Elevernas efterfrågan och
önskemål är avgörande för dimensioneringen och inriktningen av
utbildningen. Utskottet finner med hänvisning härtill att
syftet med motion 1992/93:Ub431 därmed bör vara tillgodosett,
varför den avstyrks.

I motion 1992/93:T221 (fp) om arbetsmarknad och infrastruktur
i Stockholms län hävdas att utbildningen i gymnasieskolan i
Stockholms län har en alltför kraftig inriktning på
yrkesinriktade studievägar i förhållande till näringslivets
struktur. De teoretiska utbildningsvägarna bör därför
öka (yrkande 4).

Utskottet vill erinra om riksdagens beslut (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) om ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun på skolans område. Enligt 5 kap. 5 § skollagen är varje
kommun skyldig att erbjuda utbildning på nationella program för
samtliga ungdomar i kommunen. Det är således kommunerna själva
som avgör såväl inriktning som omfattning av gymnasieskolans
utbildning. Från den 1 januari 1993 skall gymnasieskolan
finansieras med medel från det statliga utjämningsbidraget till
kommunerna (prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345).

Med hänvisning till nu gällande ordning för beslut om
gymnasieskolans dimensionering m.m. bör riksdagen inte göra
något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motion
1992/93:T221 yrkande 4, varför den avstyrks.

Enligt motion 1992/93:Sf515 (s) yrkande 2 bör kommunernas
ansvar för vissa ungdomars utbildning i gymnasieskolan slås
fast. Det gäller ungdomar som av olika skäl brutit med
föräldrahemmet och som har eget boende. De får inte av
ekonomiska skäl bli utan gymnasial utbildning.

Riksdagen behandlade ett liknande yrkande föregående riksmöte
(mot. 1991/92:Ub216 yrk. 1, bet. 1991/92:UbU10, rskr. 190).
Utskottet pekade på gymnasieskolans ansvar för den kurativa
verksamheten och skolkuratorns medverkan när det gäller de
privatekonomiska förutsättningarna för gymnasiestudier för här
berörda elever. Utskottet förutsatte att eleverna vid behov får
nödvändigt stöd genom gymnasieskolans elevvårdande och kurativa
verksamhet. Med samma motivering avstyrker utskottet motion
1992/93:Sf515 yrkande 2.

Hemspråksundervisning och svenska för invandrare

I motion 1992/93:Ub520 (nyd) yrkande 3 begärs att staten och
kommunerna befrias från skyldigheten att anordna
hemspråksundervisning. Med hänvisning till
Riksrevisionsverkets rapport om invandrarundervisningen i
grundskolan läsåret 1989/90 framhålls att
hemspråksundervisningen bedrivs ineffektivt i flera avseenden.
Motionärerna anser att ansvaret för att organisera och
finansiera hemspråksundervisningen bör överföras till
invandrarna själva (yrkande 2). Enligt yrkande 1 i samma motion
och motion 1992/93:Fi211 yrkande 26 (nyd) bör inga statsbidrag
utgå till hemspråksundervisningen i fortsättningen. Det
framhålls att kostnaderna för hemspråksundervisningen för
läsåret 1991/92 har beräknats till ca 726 miljoner kronor.

Riksdagen avslog föregående riksmöte liknande motionsyrkanden
(bet. 1991/92:UbU10 och bet. 1991/92:UbU19). Utskottet
hänvisade då till riksdagens uttalande våren 1991 (prop.
1990/91:100, bet. UbU7, rskr. 222) om hemspråksundervisningen
och principerna om ett generellt finansiellt stöd till
skolsektorn i kommunerna, varvid utskottet anförde att kraven
på bättre planering och ledningsorganisation för
hemspråksundervisningen skulle komma i förgrunden i samband med
den lokala resursfördelningen och införandet av ett nytt
statsbidragssystem för skolverksamheten. Riksdagen beslutade i
detta sammanhang om en generell minskning av ifrågavarande
statsbidrag med 200 miljoner kronor. Utskottet underströk
samtidigt vikten av att invandrareleverna ges en kvalitativt
god hemspråksundervisning.

Undervisningen i såväl hemspråk som svenska som andraspråk
har varit föremål för granskning under de senaste åren.
Skolverket har i en rapport (nr 5, november 1992) redovisat ett
utvärderingsprojekt om undervisning i hemspråk och svenska som
andraspråk. Projektets huvudsyfte har varit att beskriva och
analysera hur undervisningen planeras, genomförs och utvärderas
i grundskolan och gymnasieskolan. Underlag har tagits in från
tio kommuner och avser läsåren 1989/90--1991/92. Vidare har
Svenska kommunförbundet under våren 1992 kartlagt
invandrarundervisningen i grundskolan genom en enkät till
kommunerna. Avsikten har varit att studera förändringar i vad
gäller ekonomiska ramar, resursutnyttjande, inriktning och
organisation mellan läsåren 1990/91 och 1991/92. Slutligen
föreligger vissa statistiska uppgifter om hemspråk och
hemspråksundervisningen i grundskolan och gymnasieskolan
läsåret 1991/92 från Statistiska centralbyrån (Statistiska
meddelanden, juni 1992).

Utskottet konstaterar att under läsåret 1991/92 har med 67 %
av lärarveckotimmarna läsåret dessförinnan undervisning i
hemspråk anordnats för 61 300 elever. Detta motsvarar 92 % av
antalet elever i hemspråksundervisning läsåret 1990/91. Ca 60 %
av samtliga elever med annat hemspråk än svenska i grundskolan
erhöll undervisning i sitt hemspråk. Som jämförelse kan nämnas
att ca 82 % av samtliga elever som behövde undervisning i
svenska fick undervisning i svenska som andraspråk. I flertalet
av kommunerna förläggs hemspråksundervisningen delvis till
elevernas fritid eller utanför schemalagd tid under skoldagen.
Utskottet konstaterar på grundval av det redovisade materialet
att resurstilldelningen till hemspråksundervisningen minskat,
vilket lett till större undervisningsgrupper, och att
undervisningen har rationaliserats och effektiviserats.

När det gäller kostnaderna för undervisningen i hemspråk och
svenska som andraspråk är det svårt att få fram tillförlitliga
uppgifter. Enligt Kommunförbundets statistik tilldelades
kommunerna läsåret 1990/91 inom ramen för det tidigare
sektorsbidraget ca 500 miljoner kronor till
hemspråksundervisning och ca 700 miljoner kronor till
undervisning i svenska som andraspråk. Det statliga bidraget
täckte ca 80 % av den totala undervisningskostnaden. Ca 30 % av
undervisningen i hemspråk avser studiehandledning på hemspråk.
Under läsåret 1991/92 beräknades lönekostnaderna för drygt
2200 lärare i hemspråk till ca 370 miljoner kronor. Med
utgångspunkt i antalet lärarveckotimmar för hemspråk resp.
svenska som andraspråk kan kostnaderna för svenskundervisningen
för invandrarelever beräknas till ca 518 miljoner kronor
läsåret 1991/92. Mellan läsåren 1990/91 och 1991/92 har
resurserna för undervisningen i hemspråk minskat med cirka en
tredjedel och resurserna för undervisningen i svenska som
andraspråk med cirka en femtedel.

Utskottet vill slutligen erinra om att regeringen den 14
januari 1993 beslutat tillkalla en parlamentarisk kommitté för
att se över invandrarpolitiken samt invandrings- och
flyktingpolitiken. Enligt direktiven (dir. 1993:1) bör
kommittén pröva förutsättningarna att utveckla individens eget
ansvar särskilt i fråga om upprätthållandet av det egna språket
och kulturarvet.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till riksdagens
tidigare ställningstagande när det gäller
hemspråksundervisningen och vad utskottet här anfört föreslår
utskottet att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub520 och
1992/93:Fi211 yrkande 26.

Frågor om undervisning i svenska för invandrare (sfi) tas
upp i motion 1992/93:Ub529 (nyd) yrkande 1. För invandrarna är
kunskaper i det nya språket förutsättningen för att bygga upp
en hög livskvalitet i det nya landet och för att kunna ta till
vara sina rättigheter och vara medveten om sina skyldigheter
som samhällsmedborgare. Med hänvisning till
Riksrevisionsverkets (RRV) granskning av svenskundervisningen
för invandrare (december 1992, dnr 23-92-0917) är motionärerna
mycket kritiska till nuvarande förhållanden. Såväl kvaliteten
som måleffektiviteten bör höjas på den undervisning som
samhället erbjuder. Kraven på invandrarna bör även höjas så att
de verkligen lär sig svenska språket. Enligt motionärerna bör
mot bakgrund av bl.a. RRV:s granskning inga medel anvisas för
invandrarundervisningen för nästa budgetår. I motion
1992/93:Ju618 (v) yrkande 1 begärs förslag om en reformerad
sfi-undervisning mot bakgrund av RRV:s granskning. Ytterligare
insatser bör göras från samhällets sida för att kortare
väntetider, flera undervisningstimmar per vecka och garanterad
undervisningskvalitet skall kunna uppnås för
sfi-undervisningen.

Utskottet vill med anledning av motionsyrkandena anföra
följande.

Sfi ingår i det offentliga skolväsendet för vuxna. Enligt 13
kap. skollagen är varje kommun skyldig att se till att sfi
erbjuds nyanlända invandrare över 16 år som är bosatta i
kommunen. Rätt till sådan undervisning gäller under sammanlagt
två år och med möjlighet till viss förlängning. En särskild
läroplan (Läroplaner 1991:1) skall tillämpas för grundläggande
svenskundervisning för vuxna.

Tidigare hade en kommun som anordnade sfi rätt till
statsbidrag med drygt 24000 kr för varje nytillkommande
deltagare i undervisningen. Sedan den 1 januari 1993 ingår
medel för detta ändamål i det statliga utjämningsbidraget till
kommunerna (prop. 1991/92:150, bet. FiU29, rskr. 345). För
flyktingar, för vilka kommunen har rätt att uppbära statlig
ersättning för flyktingmottagande enligt förordningen 1990:927,
ges ersättning för sfi inom ramen för den flyktingschablon som
utgår till kommunen (prop. 1989/90:105, bet. SfU21, rskr. 281).
Varje kommun avgör själv hur mycket av dessa medel som skall
nyttjas för sfi-undervisning.

Av RRV:s rapport framgår bl.a. att väntetiden för att få
påbörja sfi-undevisning varierar kraftigt och uppgår i
genomsnitt till cirka fyra månader, och att hög frånvaro och
många avbrott medför att det faktiska antalet
närvarotimmar/undervisningtimmar i sfi för invandrarna stannar
vid åtta timmmar per vecka. RRV framhåller att bidragssystemet
inte innehåller incitament för kommunerna att tillhandahålla
700 timmars undervisning, vilket är det riktvärde som legat
till grund för beräkningen av statsbidraget. Vidare konstaterar
RRV att Skolverket som ansvarig central myndighet inte påbörjat
någon uppföljnings- och utvärderingsverksamhet av
sfi-undervisningen. RRV begär att Skolverket senast den 1 juli
1993 skall inkomma med en skriftlig redogörelse med anledning
av revisionsrapporten.

Även om RRV:s förvaltningsrevision av sfi-undervisningen är
begränsad -- endast fyra kommuner har varit föremål för verkets
granskning -- anser utskottet att vissa uppgifter är
alarmerande. Det gäller främst det låga faktiska antalet
närvarotimmar i undervisningen. Härvid förutsätter utskottet
att ledningen för sfi-undervisningen i kommunerna snarast
följer upp intentionerna i läroplanen och vidtar konkreta
åtgärder för att förbättra närvaron i undervisningen och höja
undervisningens effektivitet. Utskottet utgår vidare från att
Skolverket som ansvarig central myndighet prioriterar
sfi-undervisningen i sin uppföljnings- och
utvärderingsverksamhet och återför till kommunerna information
om modeller för väl fungerande sfi-undervisning.

En huvuduppgift för den i det föregående nämnda
parlamentariska kommittén, som skall se över invandrarpolitiken
och invandrings- och flyktingpolitiken, är enligt direktiven
(dir. 1993:1) att lägga fram förslag om hur invandrarpolitiken
bör vara utformad för att ge bättre förutsättningar för
invandrare att integreras i det svenska samhället. Särskilt
intresse bör ägnas invandrarnas situation på arbetsmarknaden
liksom svenskkunskapernas betydelse för integrationen.
Utskottet utgår från att sfi-undervisningen i kommunerna kommer
att tas upp i utredningens arbete.

Utbildningsutskottet har helt nyligen avlämnat ett yttrande
till socialförsäkringsutskottet över riksdagens revisorers
förslag angående invandrarpolitikens inriktning och resultat
(förslag 1992/93:RR2, yttrande 1992/93:UbU5y). Häri tillstyrker
utbildningsutskottet revisorernas hemställan om en skyndsam
redovisning av erfarenheterna av den reformerade undervisningen
i svenska för invandrare.

Mot denna bakgrund och med hänvisning till vad utskottet i
övrigt anfört finner utskottet ingen anledning att i nu
förevarande sammanhang föreslå riksdagen att vidta någon
särskild åtgärd i denna fråga, varför motionerna 1992/93:Ub529
yrkande 1 och 1992/93:Ju618 yrkande 1 avstyrks.

Vissa anslagsfrågor

I motion 1992/93:Ub502 (v) yrkande 1 föreslås att
sektorsbidraget till skolan skall återinföras. Ett
sektorsbidrag för skolverksamheten skulle försvåra för
riksdagen att frångå sitt ansvar för en nationellt likvärdig
skola, menar motionärerna.

Riksdagens beslut (prop. 1990/91:18, bet. UbU4, rskr. 76) om
ansvaret för skolan innebar bl.a. att en schabloniserad
behovsrelaterad beräkning av statsbidragen skulle göras enligt
olika beräkningsmodeller, som skulle beakta kommunernas
skiftande strukturella och demografiska förutsättningar och
behov. Ett generellt bidrag till skolsektorn ansågs ge de bästa
möjligheterna för skolhuvudmännen att planera verksamheten med
hänsyn till lokala förhållanden.

I sitt yttrande (1991/92:UbU5y) till finansutskottet våren
1992 ställde utskottet sig bakom regeringens förslag om ett
nytt generellt statsbidrag till kommunerna, kallat statligt
utjämningsbidrag. Genom att kommunerna ges större
handlingsfrihet när det gäller att prioritera olika
verksamhetsområden kan den kommunala verksamheten bedrivas på
ett effektivare sätt, anförde utskottet. Riksdagen beslutade
(prop. 1991/92:150 del II, bet. FiU29, rskr. 345) att införa
ett nytt statligt utjämningsbidrag till kommunerna från den 1
januari 1993.

Kravet på en likvärdig utbildning inom varje skolform,
varhelst den anordnas i landet slås fast i skollagen (1 kap. 2
§). I det mål- och resultatorienterade styrsystemet, som numera
ligger till grund för ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun, är det Skolverkets uppgift att följa och utvärdera
skolverksamheten, utöva tillsyn över den och på olika sätt
bidra till skolans utveckling. I regeringens särskilda direktiv
för Statens skolverks fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1994/95--1996/97 skall Skolverket bl.a. analysera
elevernas kunskapsnivå när det gäller såväl jämförelser mellan
olika skolor inom alla skolformer, kommuner och kommuntyper som
över tiden. Skolverket bör enligt direktiven särskilt
uppmärksamma och redovisa utvecklingen när det gäller sådana
elevgrupper som har behov av särskilt stöd.

Med hänvisning till att Skolverket i september månad 1993
kommer att avlämna sin fördjupade anslagsframställning för
budgetåren 1994/95--1996/97 och därvid redovisa utvecklingen av
hela det svenska skolväsendet finner utskottet det inte
påkallat att riksdagen gör något särskilt uttalande med
anledning av motion 1992/93:Ub502 yrkande 1, varför den
avstyrks.

I motion 1992/93:Jo675 (fp) yrkande 4 begärs ändrade
beräkningsgrunder för statbidraget till skolan. Större hänsyn
bör tas till problemen i skärgårdskommunerna. Enligt
motionärerna är det angeläget att undervisning på främst låg-
och mellanstadierna kan anordnas i skärgården.

Utskottet erinrar om riksdagens beslut (prop. 1990/91:18,
bet. UbU4, rskr. 76) om ansvarsfördelningen mellan stat och
kommun på skolområdet. Ett motiv för införandet av ett
generellt bidrag till skolsektorn var bl.a. att ett sådant
bidrag ger de bästa möjligheterna för huvudmännen att planera
och genomföra verksamheten med utgångspunkt i lokala
förhållanden. Som redovisats i det föregående har det tidigare
s.k. sektorsbidraget avvecklats och från den 1 januari
inordnats i ett nytt generellt statsbidrag till kommunerna,
kallat statligt utjämningsbidrag (prop. 1991/92:150, del II,
bet. FiU29, rskr. 345).

Med hänvisning till gällande ordning för beslut om
skolverksamhetens planering och organisation bör riksdagen inte
göra något uttalande i enlighet med vad som föreslås i motion
1992/93:Jo675 yrkande 4, varför den avstyrks. Till detta vill
utskottet lägga följande. Regeringen har med anledning av
riksdagens beslut om införandet av ett nytt statsbidragssystem
för kommunerna den 25 juni 1992 beslutat tillkalla en särskild
utredare för att utveckla principer och metoder för utjämning
av strukturellt betingade kostnadsskillnader mellan kommuner.
Utredaren skall bl.a. föreslå relevanta faktorer som på ett
rättvist sätt återspeglar olikheter i kostnader beroende på
strukturella, för kommunerna opåverkbara, förhållanden.

Anslagsbeloppet, m.m.

I motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 7 delvis föreslås när det
gäller anslagsbeloppet att riksdagen anvisar 1 500 miljoner
kronor till kommunerna för att anordna ett tredje år i
gymnasieskolan för budgetåret 1993/94. Medlen beräknas för
50000 studerande till en kostnad av 30000 kr per
utbildningsplats. För att öka utbildningsvolymen i komvux
begärs i samma motion (yrkande 10 delvis) att riksdagen anvisar
600 miljoner kronor för budgetåret 1993/94, vilket skall ge
kommunerna möjlighet att anordna undervisning inom komvux för
ytterligare 20000 studerande. Motionärerna föreslår att
riksdagen till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar 2 142 839 000 kr.
För såväl utbildningen under ett tredje år i gymnasieskolan som
utbildningen inom komvux bör medlen disponeras av Skolverket
(yrkande 11), som även bör få möjlighet att göra överföringar
av resurser mellan här berörda anslagsposter. I motion
1992/93:Ub502 (v) yrkande 18 delvis bör riksdagen anvisa 100
miljoner kronor utöver vad regeringen föreslagit, dvs.
142839000 kr. Medlen bör avse en ökad utbildningsvolym inom
komvux.

Utskottet har i det föregående i sak behandlat såväl
utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan som en
utökad utbildningsvolym inom komvux för budgetåret 1993/94. I
konsekvens med utskottets tidigare ställningstagande i dessa
frågor bör riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100
och med avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 och
1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (alla delvis) samt yrkande 11
till Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala
skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisa 42 839 000 kr.

Förslag om stimulansbidrag till kommunerna för
förbättringar av skolans fysiska arbetsmiljö framförs i
motion 1992/93:Ub905 (s) yrkande 15. Motionärerna är kritiska
till att det tidigare stimulansbidraget för detta ändamål
avskaffades av den nuvarande regeringen. Det finns i dag enligt
motionärerna ett stort behov av upprustning och översyn av
kommunernas skolor. Villkoret för att erhålla statsbidrag för
detta ändamål bör vara att kommunerna själva svarar för ett
lika stort belopp som statsbidraget. Riksdagen bör besluta att
ett nytt anslag, benämnt Stimulansbidrag för förbättringar av
skolans fysiska arbetsmiljö, förs upp på riksstaten för
budgetåret 1993/94 med 600miljoner kronor.

Utskottet hänvisar till att finansutskottet den 25 februari
1993 tagit ställning till yrkanden om insatser på det s.k.
ROT-området, dvs. reparation samt om- och tillbyggnad (bet.
1992/93:FiU10). Enligt finansutskottet måste åtgärder för att
komma till rätta med det svåra läget på arbetsmarknaden få
högsta prioritet. Finansutskottet förordar därför att åtgärder
vidtas för att stimulera till ökad ROT-verksamhet under åren
1993 och 1994.

Ett enigt finansutskott anser att riksdagen nu bör anvisa
medel för bl.a. statlig subvention av underhåll och
reparationer av vissa kommunala byggnader. Under åren 1993 och
1994 bör ett särskilt stimulansbidrag lämnas till kommuner för
reparation och underhåll av bl.a. skolor. Bidraget bör utgå med
30 % av kostnaden och omfatta reparations- och
underhållsarbeten som påbörjas före den 1 juli 1994 och som
slutförs senast den 30 juni 1995. Bidraget bör administreras av
Arbetsmarknadsstyrelsen och för ändamålet bör 800 miljoner
kronor anvisas. För att markera att det är fråga om
sysselsättningsskapande åtgärder av temporär natur bör medlen
anvisas över reservationsanslaget B 2. Arbetsmarknadspolitiska
åtgärder på Arbetsmarknadsdepartementets huvudtitel. Medlen bör
anvisas på tilläggsbudget för innevarande budgetår.

Utskottet vill erinra om att riksdagen våren 1991 till
Stimulansbidrag till förbättringar av den fysiska miljön i
skolorna för budgetåret 1991/92 anvisade 300 miljoner kronor
(prop. 1990/91:100 bil. 10, bet. UbU10, rskr. 225). För
budgetåret 1991/92 anvisades ytterligare 600 miljoner kronor
för detta ändamål (prop. 1991/92:10, bet. UbU6, rskr. 26). Det
ankom på länsstyrelserna att administrera och pröva
bidragsansökningar från kommunerna. De skulle särskilt
uppmärksamma frågor om effekterna på arbetsmarknaden och
avpassa sin handläggning för att snabbt nå effekter på
sysselsättningen.

Utskottet anser att det fortfarande finns ett stort behov av
upprustning och miljöförbättringar i kommunernas skolor.
Regeringen bör överväga i vad mån länsstyrelsernas tidigare
erfarenheter av handläggningen av kommunernas ansökningar om
bidrag för detta ändamål nu kan nyttjas.

Utbildningsutskottet, som instämmer i finansutskottets
förslag om medel för underhåll och reparationer av vissa
kommunala byggnader, föreslår att riksdagen med anledning av
motion 1992/93:Ub905 yrkande 15 som sin mening ger regeringen
till känna vad utskottet här anfört om upprustning av
skollokaler.

I syfte att höja inrednings- och utrustningsstandarden i både
grundskolan och gymnasieskolan föreslås i motion 1992/93:Ub502
(v) yrkande 7 att riksdagen till ett nytt anslag benämnt
Inredning och utrustning av skollokaler anvisar
100miljoner kronor för budgetåret 1993/94. Beloppet bör föras
upp som ett särskilt anslag på riksstaten för budgetåret
1993/94.

Riksdagen beslutade under föregående riksmöte (prop. 1991/92
bil. 9, bet. UbU12, rskr. 194) att avskaffa bl.a. anslaget
Bidrag till utrustning för gymnasier m.m. Då frågor om
inredning och utrustning i skolan i första hand bör vara en
angelägenhet för skolhuvudmannen och bedömas med utgångspunkt
i lokala förhållanden, finner utskottet ingen anledning att
riksdagen anvisar medel för detta ändamål. Med hänvisning
härtill föreslår utskottet att riksdagen avslår motion
1992/93:Ub502 yrkande 7.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i
gymnasieskolan
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2,
1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 1,
1992/93:N281 yrkande 2 delvis och 1992/93:N317 yrkande 6,

res. 1 (s)

2. beträffande utbildningsplatser inom kommunal
vuxenutbildning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18
delvis, 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub905 yrkandena 9 och
10 delvis, 1992/93:Ub906 yrkande 2, 1992/93:N281 yrkande 2
delvis och 1992/93:N317 yrkande 7,

res. 2 (s)

3. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i
gymnasieskolan budgetåret 1994/95
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub905 yrkande 8,

res. 3 (s)

4. beträffande utökad lärlingsutbildning
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub431,

5. beträffande ökad teoretisk gymnasieutbildning i
Stockholms län
att riksdagen avslår motion 1992/93:T221 yrkande 4,

6. beträffande kommunernas ansvar för vissa ungdomars
utbildning i gymnasieskolan
att riksdagen avslår motion 1992/93:Sf515 yrkande 2,

7. beträffande hemspråksundervisning
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub520 och
1992/93:Fi211 yrkande 26,

res. 4 (nyd)

8. beträffande undervisning i svenska för invandrare
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:Ub529 yrkande 1 och
1992/93:Ju618 yrkande 1,

res. 5 (nyd)

9. beträffande återinförande av sektorsbidraget
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 1,

10. beträffande ändrade beräkningsgrunder för statsbidrag
till skolan
att riksdagen avslår motion 1992/93:Jo675 yrkande 4,

11. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med
avslag på motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis och
1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (båda delvis) samt 11 till
Bidrag till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet
för budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
42839000 kr,

res. 6 (s) - villk. 1 och 2

12. beträffande stimulansbidrag till kommunerna till
förbättringar av skolans fysiska miljö
att riksdagen med anledning av motion 1992/93:Ub905 yrkande
15 som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet
anfört,

13. beträffande särskilt anslag till inredning och
utrustning av skollokaler
att riksdagen avslår motion 1992/93:Ub502 yrkande 7.

Stockholm den 11 mars 1993

På utbildningsutskottets vägnar

Ann-Cathrine Haglund

I beslutet har deltagit:
Ann-Cathrine Haglund (m),
Lena Hjelm-Wallén (s),
Margitta Edgren (fp),
Berit Löfstedt (s),
Larz Johansson (c),
Bo Arvidson (m),
Eva Johansson (s),
Ingrid Näslund (kds),
Stefan Kihlberg (nyd),
Jan Björkman (s),
Ulf Melin (m),
Inger Lundberg (s),
Krister Örnfjäder (s),
Christer Lindblom (fp) och
Ingegerd Sahlström (s).

Reservationer

1. Utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan
(mom.1)

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan
Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd
Sahlström (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.4
börjar med "Utskottet har" och på s.5 slutar med "yrkande 6"
bort ha följande lydelse:

Utskottet delar motionärernas uppfattning att kunskap är
nyckeln till en industriell återhämtning i Sverige. Det främsta
konkurrensvapnet på världsmarknaden bör för Sveriges del vara
en högt utbildad och kompetent arbetskraft. Den svenska
utbildningsnivån har ofta framställts som en konkurrensfördel
gentemot andra länder. Vid en internationell jämförelse har
Sverige emellertid inga avgörande försteg i detta avseende.
Särskilt allvarligt är att Sverige synes ha en generellt sett
alltför låg utbildningsnivå inom industrin. Mot denna bakgrund
är det nödvändigt att öka andelen som har gymnasiekompetens och
högskoleutbildning i arbetskraften.

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att minst 50000
ungdomar ur gruppen 18--24 år med enbart tvåårig
gymnasieutbildning bör ges möjlighet att genomgå ett tredje år
i gymnasieskolan. Innehållet i ett tredje utbildningsår i
gymnasieskolan bör anpassas till elevernas önskemål,
förkunskaper och de lokala förutsättningarna i kommunen.
Förutom studier i svenska, matematik och främmande språk liksom
komplettering av yrkesutbildningen bör hög prioritet ges åt
studier i tekniska och naturvetenskapliga ämnen, bl.a. som
grund för fortsatta studier på högskolan eller för
teknikerutbildning inom komvux.

En sådan kraftig utbildningssatsning som här föreslås kommer
att innebära stora påfrestningar på skolorganisationen.
Utskottet utgår från att företrädare för kommunen och dess
skolväsende, för näringsliv och fackliga organisationer samt
lokala arbetsmarknadsmyndigheter kommer att samarbeta för att
på kort tid finna former för att genomföra ifrågavarande
utbildningsinsatser.

Vad utskottet anfört om utbildningsplatser för ett tredje år
i gymnasieskolan bör riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub905 yrkande 7 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2
delvis samt med anledning av motionerna 1992/93:Ub903 yrkande
2, 1992/93:Ub906 yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6 som sin
mening ge regeringen till känna.

dels att moment 1 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

1. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i
gymnasieskolan
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub905
yrkande 7 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2 delvis samt med
anledning av motionerna 1992/93:Ub903 yrkande 2, 1992/93:Ub906
yrkande 1 och 1992/93:N317 yrkande 6 som sin mening ger
regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. Utbildningsplatser inom kommunal vuxenutbildning (mom.2)

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan
Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd
Sahlström (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.6
börjar med "Utskottet utgår" och på s.7 slutar med "yrkande 7
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att kommunal
vuxenutbildning har en betydelsefull roll för att förverkliga
idéerna om livslångt lärande och bidra till att åstadkomma en
generell kompetenshöjning hos arbetskraften. Komvux är särskilt
viktig för kvinnor och invandrare.

Enligt vad utskottet erfarit är köerna till komvux i de
flesta kommuner långa. Genom att öka dimensioneringen i den
reguljära utbildningsorganisationen utnyttjas den fria vilja
till studier som finns bland dem som står i kö för
komvuxstudier. Utskottet vill särskilt framhålla betydelsen av
komvux när det gäller en ökad dimensionering av utbildningen i
högskolan.

Ansökningar till teknisk utbildning i gymnasieskolan har
minskat under de senaste åren. Mot denna bakgrund är det
angeläget att den ettåriga teknikerutbildningen, som är en
påbyggnadsutbildning inom komvux, kan öka. Det är vidare
angeläget att skapa goda möjligheter för elever som tidigare
gått tvååriga yrkesutbildningar att komplettera dessa för att
sedan antas till teknikerutbildning.

Utskottet föreslår att kommunerna tillförs resurser för
ytterligare 20000 heltidsstuderande inom komvux. Minst 2000
platser därav bör avsättas för teknikerutbildningen. Inom
komvux bör vidare inrättas en ettårig utbildning som utformas
så att den kan ge bl.a. vissa tjänstemannagrupper en god
teoretisk grund för högskolestudier inom särskilt teknisk och
ekonomisk sektor.

Vad utskottet anfört om utbildningsplatser inom kommunal
vuxenutbildning bör riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub905 yrkandena 9, 10 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2
delvis samt med anledning av motionerna 1992/93:Ub502 yrkande
18 delvis, 1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och
1992/93:N317 yrkande 7 som sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 2 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

2. beträffande utbildningsplatser inom kommunal
vuxenutbildning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub905
yrkandena 9, 10 delvis och 1992/93:N281 yrkande 2 delvis samt
med anledning av motionerna 1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis,
1992/93:Ub903 yrkande 3, 1992/93:Ub906 yrkande 2 och
1992/93:N317 yrkande 7 som sin mening ger regeringen till känna
vad utskottet anfört,

3. Utbildningsplatser för ett tredje år i gymnasieskolan
budgetåret 1994/95 (mom.3)

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan
Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd
Sahlström (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.7
börjar med "Utskottet delar" och slutar med "treårig
utbildning" bort ha följande lydelse:

Utskottet anser i likhet med motionärerna att de elever som
våren 1994 kommer att avsluta en tvåårig utbildning i
gymnasieskolan redan nu skall garanteras ett tredje
utbildningsår läsåret 1994/95. En sådan garanti skulle inte
bara öka elevernas möjligheter att förbättra sina
yrkeskunskaper och höja sin allmänna kompetens utan underlätta
planeringen för kommunerna när det gäller gymnasieskolans
lokalbehov, tillgång på lärare m.m. Detta bör riksdagen med
bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkande 8 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 3 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

3. beträffande utbildningsplatser för ett tredje år i
gymnasieskolan budgetåret 1994/95
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkande 8
som sin mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

4. Hemspråksundervisning (mom.7)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.8
börjar med "Riksdagen avslog" och på s.9 slutar med "yrkande
26" bort ha följande lydelse:

Utskottet har förståelse för att invandrare som är bosatta i
Sverige vill behålla och utveckla sitt modersmål, sina
traditioner och sin kultur. I likhet med motionärerna anser
utskottet att det inte är det svenska samhället som skall
tillhandahålla, betala och organisera hemspråksundervisningen.
Riksrevisionsverket (RRV) har i en granskning av
invandrarundervisning i grundskolan läsåret 1989/90 pekat på
ett antal problem när det gäller lärarnas kompetens,
hemspråksundervisningens planering och genomförande. Mot denna
bakgrund anser utskottet att samhällets insatser för
hemspråksundervisningen, som läsåret 1991/92 kan beräknas till
drygt 720 miljoner kronor, är helt oförsvarbara. Enligt
utskottets uppfattning bör kommunerna helt och hållet befrias
från sin lagstadgade skyldighet att anordna
hemspråksundervisning. I stället bör ansvaret för att
organisera och finansiera hemspråksundervisningen överföras
till invandrarna själva och deras intresseorganisationer.
Principen bör alltså vara att den som önskar
hemspråksundervisning också skall betala den. Därmed ökar
möjligheterna att bedriva hemspråksundervisning på ett mera
effektivt sätt än för närvarande. Naturligtvis bör kommunerna
stödja dem som önskar arrangera hemspråksundervisning genom att
t.ex. låta dem disponera undervisningslokaler till en rimlig
kostnad.

Utskottet finner det således anmärkningsvärt att så stora
kostnader accepteras för en verksamhet som brister i
effektivitet och är i avsaknad av goda resultat. Därför bör
hemspråksundervisningen inte bekostas med statliga medel och av
skattebetalarna. Detta bör riksdagen med bifall till motionerna
1992/93:Ub520 och 1992/93:Fi211 yrkande 26 som sin mening ge
regeringen till känna.

dels att moment 7 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

7. beträffande hemspråksundervisning
att riksdagen med bifall till motionerna 1992/93:Ub520 och
1992/93:Fi211 yrkande 26 som sin mening ger regeringen till
känna vad utskottet anfört,

5. Undervisning i svenska för invandrare (mom.8)

Stefan Kihlberg (nyd) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.10
börjar med "Även om" och på s.11 slutar med "yrkande 1
avstyrks" bort ha följande lydelse:

Utskottet vill understryka vikten av att invandrarna så snart
som möjligt får goda kunskaper i svenska språket. I alla länder
är språket nyckeln och förutsättningen för att kunna bygga upp
en hög livskvalitet och fungera som samhällsmedborgare i det
nya landet.

Med hänvisning till Riksrevisionsverkets (RRV) granskning av
1991 års reformering av svenskundervisningen för invandrare
finner utskottet det alarmerande att inte snabba åtgärder
vidtas för att rätta till förhållandena. Som framhålls i RRV:s
rapport har Skolverket försummat uppföljningen och
utvärderingen av svenskundervisningen för invandrare. I syfte
att skapa nödvändigt omvandlingstryck föreslår utskottet i
likhet med motionärerna att riksdagen tillfälligt stoppar hela
anslaget till sfi under budgetåret 1993/94.

Ansvaret för att lära sig svenska språket bör enligt
utskottets uppfattning ligga på den enskilda invandraren --
samhället kan endast erbjuda ett gott stöd. Det bör vara
obligatoriskt att lära sig det svenska språket för invandrare
som avser att permanent bosätta sig i Sverige. Senast tolv
månader efter beviljat uppehållstillstånd bör varje invandrare
behärska svenska språket på en definierad nivå.
Kunskapskontroll med klara gränser för vad som är godkänt bör
införas. Om det är uppenbart att en enskild individ inte
anstränger sig eller vill lära sig svenska skall naturligtvis
sanktionsmöjligheter övervägas.

Vad utskottet anfört om undervisningen i svenska för
invandrare bör riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub529
yrkande 1 och med avslag på motion 1992/93:Ju618 yrkande 1 som
sin mening ge regeringen till känna.

dels att moment 8 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

8. beträffande undervisning i svenska för invandrare
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub529 yrkande 1
och med avslag på motion 1992/93:Ju618 yrkande 1 som sin mening
ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

6. Anslagsbeloppet (mom.11)

Under förutsättning av bifall till reservationerna 1 och
2.

Lena Hjelm-Wallén, Berit Löfstedt, Eva Johansson, Jan
Björkman, Inger Lundberg, Krister Örnfjäder och Ingegerd
Sahlström (allas) anser

dels att den del av utskottets yttrande som på s.13
börjar med "Utskottet har" och slutar med "anvisa 42839000
kr" bort ha följande lydelse:

Utskottet tillstyrker motionärernas förslag att riksdagen
anvisar 1500 miljoner kronor till kommunerna för att anordna
ett tredje år i gymnasieskolan för budgetåret 1993/94. Medlen
avser att finansiera 50000 utbildningsplatser under ett
tredje år i gymnasieskolan. Bidraget bör utgå med 30000 kr
per utbildningsplats till kommunerna som anordnar ifrågavarande
utbildning. Vidare bör riksdagen anvisa 600 miljoner kronor för
att öka utbildningsvolymen inom komvux med 20000
utbildningsplatser. Resurserna bör tillföras kommunerna efter
ansökan hos Skolverket. Resurserna för dessa båda ändamål bör
kunna utnyttjas på ett flexibelt sätt, eftersom det idag är
svårt att uppskatta det faktiska behovet av dessa båda
utbildningsinsatser. Då utskottet i övrigt inte har något att
erinra mot medelsberäkningen föreslår utskottet att riksdagen
med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkandena 7 och 10 (båda
delvis) samt 11, med anledning av motion 1992/93:Ub502 yrkande
18 delvis och med avslag på proposition 1992/93:100 till Bidrag
till viss verksamhet inom det kommunala skolväsendet för
budgetåret 1993/94 anvisar ett förslagsanslag på
2142839000 kr.

dels att moment 11 i utskottets hemställan bort ha
följande lydelse:

11. beträffande anslagsbeloppet
att riksdagen med bifall till motion 1992/93:Ub905 yrkandena
7 och 10 (båda delvis) samt 11, med anledning av motion
1992/93:Ub502 yrkande 18 delvis och med avslag på proposition
1992/93:100 till Bidrag till viss verksamhet inom det
kommunala skolväsendet för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 2142839000 kr,