Beskattning av vissa förmåner

Betänkande 1994/95:SkU25

Skatteutskottets betänkande 1994/95:SKU25

Beskattning av vissa förmåner

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Reservationer

1994/95
SkU25

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker de förslag som regeringen lägger fram i
proposition 1994/95:182 om skatt på förmån av fri sjukvård m.m.
och avstyrker föreliggande motioner.

Till betänkandet fogas fyra reservationer.

Propositionen

Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition
1994/95:182 att riksdagen antar de i propositionen framlagda
förslagen till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,

3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,

4. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996--1999 års taxeringar.

Lagförslagen har följande lydelse.

Motionerna

Motioner väckta med anledning av propositionen

1994/95:Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas

1. att riksdagen beslutar att arbetsgivare skall åtnjuta full
avdragsrätt för kostnader för anställdas icke offentligt
finansierad hälso- och sjukvård i enlighet med vad som anförts i
motionen,

2. att riksdagen beslutar att skattefrihet för
personalrabatter även skall gälla vid inköp från företag som i
huvudsak står under gemensam ledning i enlighet med vad som
angivits i motionen.

1994/95:Sk49 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen
beslutar att avgränsningen av undantaget från skatteplikt ej
skall göras så att konkurrenssituationen mellan olika typer av
tidningar av dagstidningskaraktär snedvrids i enlighet med vad
som anförs i motionen.

Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1995

1994/95:Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas
att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en miljörelaterad bilförmånsbeskattning.

1994/95:Sk309 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att förmånsbeskattningen bör beräknas på
ca 4 000 privatmil om året och att förmånsvärdet
"miljöklassas",

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om övergångsproblem vid omläggningen av
bilförmånssystemet.

1994/95:Sk310 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om en översyn av bilförmånsreglerna för småföretagare.

1994/95:Sk343 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas

1. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen anförts, hos
regeringen begär förslag till sådan ändring av beskattningen av
förmånsbilar att den kan träda i kraft den 1 januari 1996,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förmånsbilar skall beskattas motsvarande en privat körsträcka om
4 000 mil,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förmånsvärdet för förmånsbilar i miljöklass 1 bör reduceras med
20 % och höjas med 20 % för bilar i miljöklass 3,

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
elbilar helt skall befrias från förmånsbeskattning,

5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
förmånsvärdet bör reduceras med 30 % för den som väljer att
betala bensinen själv.

1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu
är i fråga

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om en översyn av reglerna för
tjänstebilsinnehav.

1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga

11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att höja skatten för förmånsbilar.

1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt
nu är i fråga

14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om förslag om ny tjänstebilsbeskattning.

1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) vari
yrkas, såvitt nu är i fråga

4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om tjänstebilsförmåner och elbilar.

Utskottet

Hälso- och sjukvård

I propositionen redovisar regeringen de frågor som har tagits
upp i utredningsbetänkandet Beskattning av förmåner (SOU
1994:98). Här ingår bl.a. beskattningsreglerna för hälso- och
sjukvårdsförmåner. Bortsett från tandvård undantas sådana
förmåner för närvarande från beskattning, medan arbetsgivarna
endast i begränsad utsträckning har rätt till avdrag för
motsvarande kostnader.

I propositionen föreslås att förmånsbeskattningen skall
utvidgas även till detta område. Förslaget innebär att
arbetstagarna i allmänhet skall beskattas för ersättningar från
arbetsgivaren för patientavgifter som utgått inom den offentligt
finansierade hälso- och sjukvården och tandvården och för
läkemedel. Å andra sidan blir arbetsgivaren berättigad till
avdrag för sina kostnader i dessa hänseenden. När det gäller
icke offentligt finansierad hälso- eller sjukvård eller tandvård
blir huvudregeln enligt propositionen liksom hittills att
förmåner som arbetsgivaren tillhandahållit inte skall beskattas
och att arbetsgivaren inte får avdrag för sina kostnader i dessa
hänseenden.

När det gäller företagshälsovård och arbetslivsinriktad
rehabilitering föreslås i stort sett oförändrade regler.
Arbetsgivarens avdragsrätt för kostnader av detta slag utvidgas
i viss utsträckning, och de förmåner som har utgått i sådana
hänseenden skall inte beskattas.

I motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1 yrkas att
arbetsgivaren i enlighet med utredningens förslag skall få fullt
avdrag för kostnader för anställdas icke offentligt finansierade
hälso- och sjukvård, med motsvarande beskattning hos löntagarna.
Enligt motionärerna är utredningens förslag att föredra från
principiell utgångspunkt.

Regeringens förslag skall ses mot bakgrund av svårigheterna
att inordna den icke offentligt finansierade vården i denna
mall. Värderingen av dessa förmåner skulle medföra
svårbemästrade praktiska problem, och allvarliga invändningar
har riktats mot de schabloner som har diskuterats i detta
sammanhang. Som framhålls i propositionen kan ett system med en
obegränsad avdragsrätt och en låg förmånsbeskattning motverka de
mål som har ställts upp för hälso- och sjukvårdspolitiken.
Utskottet instämmer därför i regeringens uppfattning att det
måste finnas tungt vägande skäl för att ändra skattereglerna i
fråga om den icke offentligt finansierade vården. Till grund för
regeringens förslag beträffande denna fråga ligger också att den
endast berör ett fåtal personer och att nuvarande skatteregler
enligt vad som framgår av utredningen och remissyttrandena inte
inneburit något stort problem för näringslivet. Med hänvisning
härtill finner utskottet att regeringens förslag bör godtas och
att motionen bör avslås i denna del.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot
regeringens förslag på detta område.

Personalrabatter

I propositionen föreslås att personalrabatt vid inköp av en
vara eller tjänst från arbetsgivaren inte skall tas upp som
intäkt om varan eller tjänsten ingår i det ordinarie utbudet.
Som förutsättning härför skall gälla att rabatten inte
överstiger den största rabatt som en konsument skulle kunna
utverka på affärsmässiga grunder och att den inte uppenbart
överstiger vad som är sedvanligt i branschen. Propositionen
innebär att reglerna om skattefrihet på ett tydligare sätt än
för närvarande kommer att anknyta till vad som är möjligt för en
konsument att uppnå på affärsmässiga grunder. Avsikten är att
därigenom generellt sett minska risken för att personalrabatter
utnyttjas för att omvandla lön till en obeskattad förmån.

Utskottet finner att förslaget är välmotiverat och bör
genomföras.

Det skattefria området för sedvanliga rabatter utvidgades
fr.o.m. 1992 års taxering till s.k. korsvisa rabatter, dvs.
rabatter på varor eller tjänster som ingår i ett arbetsgivaren
närstående företags ordinarie utbud och som har ett nära samband
med arbetsgivarens verksamhet. Med hänvisning till att reglerna
medfört vissa tillämpningsproblem och tolkats generöst föreslås
i propositionen att reglerna begränsas till rabatter inom en och
samma koncern.

I motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 yrkas att
skattefriheten för personalrabatter även skall gälla vid inköp
från företag som i huvudsak står under gemensam ledning. Enligt
motionen, som anknyter till utredningens förslag, förekommer det
t.ex. att ett expanderande familjeföretag av kreditgivarna
tvingas att förlägga tillverkningen av likartade produkter i
flera fristående bolag och att de anställda uppfattar sig ha en
och samma arbetsgivare. I motionen anförs att anställda i små
och medelstora företag inte bör behandlas på ett sämre sätt än
anställda i stora bolagskoncerner.

Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att de nuvarande
gränsdragningsproblemen lett till en allför vidsträckt
tillämpning av reglerna. Regeringens förslag har utformats på
ett sätt som begränsar utrymmet för de korsvisa rabatterna och
har en klarare innebörd. De föreslagna reglerna kommer att gälla
även inom små bolagskoncerner. Med det anförda tillstyrker
utskottet propositionen och avstyrker motionen i denna del.

Förmån av begränsat värde

Som en huvudregel gäller att alla förmåner i tjänsten skall
beskattas, och något allmänt undantag finns inte längre
beträffande naturaförmåner av begränsat värde. Utredningen har
föreslagit att förmåner som har begränsat värde för den
anställde men där varan eller tjänsten har väsentlig betydelse
för utförandet av den anställdes arbetsuppgifter skall undantas
från skatteplikt. I propositionen ansluter sig regeringen i
huvudsak till detta förslag men framhåller att förmånen då måste
vara en närmast ofrånkomlig biförmån. Regeringen föreslår därför
att det för skattefrihet också skall fordras att förmånen inte
utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.

I motion Sk49 av Göthe Knutson (m) yrkas att reglerna utformas
på ett sätt som innebär att konkurrenssituationen mellan olika
typer av tidningar av dagstidningskaraktär ej snedvrids. I
motionen anförs bl.a. att det faller sig naturligt för företagen
att betrakta en prenumeration på Dagens Industri som en
avdragsgill kostnad. Detsamma gäller inte på samma sätt för
motsvarande prenumerationer på t.ex. Dagens Nyheter eller
Svenska Dagbladet, trots att dessa tidningar har ekonomi- och
näringslivssektioner vilka till sitt innehåll väl kan mäta sig
med den smalare tidningen Dagens Industri. Om ett sådant
faktiskt beteende sanktioneras i det aktuella
lagstiftningsärendet kan detta enligt motionen innebära ett
allvarligt avbräck för tidningar som konkurrerar med Dagens
Industri. Samtidigt framhålls i motionen att sådana snedvridande
effekter vid inkomstbeskattningen kommer att accentueras om
dagstidningarna beläggs med mervärdesskatt.

Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet
framhålla att de regler som föreslås i propositionen har en
generell utformning som gäller för alla typer av varor och
tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller åt den anställde och
som helt eller delvis har karaktär av arbetsredskap. Regeringens
förslag innebär alltså inte några särskilda regler för
specialtidningar eller för allmänna nyhetstidningar. Frågan
skall bedömas med hänsyn till de särskilda förhållanden som
föreligger för den anställde i det speciella fallet. Utskottet
vill samtidigt framhålla att det i första hand åvilar
Riksskatteverket att sörja för att reglerna får en så enhetlig
och likformig tillämpning som möjligt. Vad som anförs i motionen
utgör enligt utskottets mening inte heller i övrigt tillräckliga
skäl för att avvika från propositionen på denna punkt.

Bilförmån

Åtta motioner som har väcks under den allmänna motionstiden
angår frågan om värderingen av bilförmåner. Sex av dessa
motioner syftar till att uppnå en mer miljöanpassad beskattning
än för närvarande. Så innebär de yrkanden som framställs i
motionerna Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds) och Jo628 av
Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 11 att beskattningen bör bli
mer beroende av den privata körsträckan. Även motionerna Sk343
av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) och Jo641 av Olof Johansson
m.fl. (c) har denna innebörd, och dessa motioner går också ut på
att beskattningen relateras till bilarnas miljöegenskaper.
Yrkanden om miljöklassning och skärpningar av beskattningen
framställs även i motionerna Sk309 av Per Rosengren m.fl. (v).
Också motion N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp)
innehåller krav på skattelättnader för elbilar. Två av
motionerna angår andra frågor. Motion Sk310 av Tuve Skånberg
(kds) syftar till en översyn av reglerna så att egenföretagare
får möjlighet att parkera en firmabil vid hemmet utan att
träffas av förmånsbeskattning. I motion T210 av Wiggo Komstedt
m.fl. (m), yrkande 14, begärs ett riksdagsuttalande om att
bilismen redan i dag drabbas för hårt av reglerna.

Vi sin behandling av hithörande frågor våren 1994
(1993/94:SkU20) konstaterade utskottet att den översyn som
pågått rörande beskattningen av tjänsteinkomster resulterade i
att detaljerna i förmånsbeskattningen av tjänstebilar justerades
under hösten 1993 och att möjligheterna till jämkning av
förmånsvärdena då förbättrades. Samtidigt konstaterade utskottet
att vissa frågor som kvarstod olösta skyndsamt bereds vidare
inom Finansdepartementet, bl.a. miljöaspekterna på de schabloner
som tillämpas beträffande bilförmånerna. Utskottet utgick från
att denna översyn skulle redovisas inom kort. Utskottet gick
därför inte in på en närmare omprövning av de avvägningar som
låg till grund för beslutet hösten 1993 utan avstyrkte de
föreliggande motionerna. Enligt vad utskottet nu har inhämtat
kommer resultatet av översynen att läggas fram senare under det
innevarande halvåret. I avvaktan på de kommande
ställningstagandena till de alternativ som då presenteras
avstyrker utskottet de aktuella motionerna.

Övriga frågor

Bland förslagen i propositionen ingår att värdet av en
bostadsförmån i vissa fall skall kunna jämkas även vid beräkning
av arbetsgivaravgifter. Vidare föreslås en lagteknisk justering
av indexeringen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt i 2 §
lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster
vid 1996--1999 års taxeringar och en justering av
övergångsreglerna till lagen (1994:1855) om ändring i
kommunalskattelagen beträffande avdrag för barnomsorgskostnader.
Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande hälso- och sjukvård
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk48 yrkande 1
godtar proposition 1994/95:182 i denna del,
res. 1 (m)

2. beträffande personalrabatter
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk48 yrkande 2
godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar,

res. 2 (m) - delvis
3. beträffande förmån med begränsat värde
att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk49 godtar
proposition 1994/95:182 i denna del,

4. beträffande bilförmåner
att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk302,
1994/95:Sk309, 1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343,
1994/95:T210 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 11,
1994/95:Jo641 yrkande 14 och 1994/95:N236 yrkande 4,

res. 3 (m)
res. 4 (c, fp, v, mp, kds)

5. beträffande övriga frågor
att riksdagen godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar,

6. beträffande lagförslagen
att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och
hemställt antar de vid proposition 1994/95:182 fogade
förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och
kontrolluppgifter,
4. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig
inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996--1999 års taxeringar.

res. 2 (m) - delvis

Stockholm den 11 maj 1995

Lars Hedfors

I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren
(m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson
(m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf
(m), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m),
Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg
(s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Karin Pilsäter (fp) och Per
Rosengren (v).

Reservationer

1. Hälso- och sjukvård (mom. 1)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringen har i propositionen avvikit från utredningen och
föreslagit avdragsbegränsningar när det gäller kostnader för
anställdas icke offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Som
anförs i motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) är utredningens
förslag att föredra från principiell synpunkt. Arbetsgivare bör
enligt vår mening åtnjuta avdragsrätt även för dessa kostnader.
Samtidigt uppkommer en förmån hos löntagaren som bör beskattas
härför.

Vi tillstyrker alltså motion Sk48 yrkande 1. Regeringen bör
föreläggas att skyndsamt lägga fram de förslag till de
justeringar som behövs i de aktuella lagtexterna.

dels vid moment 1 hemställt

1. beträffande hälso- och sjukvård
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk48 yrkande 1
begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om full
avdragsrätt för kostnader för anställdas icke offentligt
finansierade hälso- och sjukvård samt att riksdagen i övrigt
godtar proposition 1994/95:182 i aktuella delar.

2. Personalrabatter (mom. 2 och mom. 6 i motsvarande del)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

Regeringens föreslår bl.a. att de särskilda reglerna om
korsvisa rabatter slopas. Det innebär bl.a. att skattefriheten
inskränks till att endast gälla personalrabatter inom en
koncern.

Som framhålls i motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) är det
ofta enbart en organisationsfråga om ett företag bedriver sin
verksamhet i form av en eller flera juridiska personer. Detta är
en skillnad som personalen inte uppfattar. Vi delar
motionärernas uppfattning att de skäl som regeringen åberopar
för skattefria personalrabatter inom en koncern i lika hög grad
gäller för anställda inom så kallade oäkta koncerner, dvs.
företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Oftast är
det fråga om mindre företag som av olika skäl tvingas att
organisera verksamheten på detta sätt.

Eftersom skattelagstiftningen bör vara neutral i förhållande
till de organisationsformer som företagen väljer bör anställda i
oäkta koncerner inte behandlas annorlunda än anställda inom
andra organisationsformer. Det är också viktigt att anställda i
små- och medelstora företag inte skall behandlas på ett sämre
sätt än anställda i stora bolagskoncerner.

Vi tillstyrker alltså motionärernas förslag att en
skattefrihet för personalrabatter skall gälla för alla anställda
inom företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Den
föreslagna lagtexten (32 § 3 e mom. kommunalskattelagen) bör
alltså kompletteras på denna punkt. I övrigt godtar vid
regeringens förslag i fråga om personalrabatter.

dels vid moment 2 och moment 6 i motsvarande del hemställt

2. beträffande personalrabatter
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk48 yrkande 2
godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar med det tillägg
som har förordats i reservationen,

6. beträffande lagförslagen i motsvarande del
att riksdagen i vad avser 32 § 3 f mom. kommunalskattelagen
antar det vid proposition 1994/95:182 fogade förslaget med det
tillägget att första meningen erhåller följande såsom
reservanternas förslag betecknade lydelse:

Utskottets
förslag Reservanternas
förslag

32 §
3 f mom.
första meningen
Som intäkt tas inte upp Som intäkt tas inte upp
personalrabatt vid inköp av personalrabatt vid inköp av
en vara eller en tjänst en vara eller en tjänst
från arbetsgivaren eller från arbetsgivaren eller
något annat företag i något annat företag i
samma koncern, om varan eller samma koncern eller i en
tjänsten ingår i företagsgrupp som står
säljarens ordinarie utbud. under en i huvudsak gemensam
ledning, om varan eller
tjänsten ingår i
säljarens ordinarie utbud.

3. Bilförmåner (mom. 4)

Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och
Jan-Olof Franzén (alla m) har

dels anfört följande:

I motion T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) anförs bl.a. att den
som har tjänstebil i allmänhet behöver bilen i sitt arbete och
att innehavet av tjänstebilen medför en kännbar kostnad i form
av inkomstbeskattning av förmånen. Motionärerna framhåller att
en skärpning av förmånsbeskattningen kan befaras medföra att
allt fler väljer att köpa en egen bil för att mot milersättning
använda den i tjänsteutövningen. Därmed riskerar man bl.a. att
få en äldre bilpark med sämre miljö- och
trafiksäkerhetseffekter. Därtill kommer en ökad byråkrati.
Motionärerna motsätter sig inte en översyn av reglerna men anser
att nya regler inte skall försvåra tjänstebilsinnehav.

Vi instämmer i motionärernas uppfattning att en generell
skärpning av förmånsbeskattningen bör avvisas och anser att de
här anförda synpunkterna bör beaktas i den översyn som pågår
rörande beskattningen av bilförmåner. Vad som här har anförts
bör riksdagen -- med bifall till motion T210 yrkande 3 -- som
sin meningen ge regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande bilförmåner
att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 3
och med avslag på motionerna 1994/95:Sk302, 1994/95:Sk309,
1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343, 1994/95:Jo628 yrkande 11,
1994/95:Jo641 yrkande 14 och 1994/95:N236 yrkande 4 som sin
mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande
beskattningen av bilförmåner.

4. Bilförmåner (mom. 4)

Rolf Kenneryd (c), Karin Pilsäter (fp), Per Rosengren (v),
Ronny Korsberg (mp) och Michael Stjernström (kds) har

dels anfört följande:

Sex av de motioner som behandlas i detta betänkande --
motionerna Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds), Sk309 av
Per Rosengren m.fl. (v), Sk343 av Elisa Abascal Reyes m.fl.
(mp), Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Jo641 av Olof
Johansson m.fl. (c) och N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes
(mp) -- syftar till att uppnå en mer miljöanpassad beskattning
av bilförmåner, bl.a. genom att göra beskattningen beroende av
den privata körsträckan. I en del av dessa motioner föreslås att
beskattningen också bör differentieras med hänsyn till bilarnas
miljöegenskaper. En annan motion -- Sk310 av Tuve Skånberg (kds)
-- innehåller kritik mot att reglerna om firmabilar kan leda
till praktiska svårigheter för egenföretagare. I motion T210 av
Wiggo Komstedt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna att reglerna
skärps.

Vi instämmer i uppfattningen att nuvarande regler, som utgår
från en fast schablon för körsträckan, är olämpliga och att
reglerna bör skärpas för längre körsträckor. Samtidigt bör man
överväga att differentiera beskattningen även i andra hänseenden
och se över detaljutformningen i övrigt. Enligt vår uppfattning
bör den översyn av reglerna som pågår inom Finansdepartementet
redovisas så snart som möjligt, och regeringen bör lägga fram
förslag till förbättringar som kan tillämpas fr.o.m.
beskattningsåret 1996. Vad som här har anförts bör riksdagen --
med avslag på motion T210 och med anledning av övriga motioner i
denna del -- som sin mening ge regeringen till känna.

dels vid moment 4 hemställt

4. beträffande bilförmåner
att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk302,
1994/95:Sk309, 1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343,
1994/95:Jo628 yrkande 11, 1994/95:Jo641 yrkande 14 och
1994/95:N236 yrkande 4 och med avslag på motion 1994/95:T210
yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här
har anförts om beskattningen av bilförmåner.