Beskattning av vissa förmåner
Betänkande 1994/95:SkU25
Skatteutskottets betänkande
1994/95:SKU25
Beskattning av vissa förmåner
Innehåll
1994/95 SkU25
Sammanfattning
Utskottet tillstyrker de förslag som regeringen lägger fram i proposition 1994/95:182 om skatt på förmån av fri sjukvård m.m. och avstyrker föreliggande motioner.
Till betänkandet fogas fyra reservationer.
Propositionen
Regeringen (Finansdepartementet) föreslår i proposition 1994/95:182 att riksdagen antar de i propositionen framlagda förslagen till
1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),
2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare,
3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter,
4. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996--1999 års taxeringar.
Lagförslagen har följande lydelse.
Motionerna
Motioner väckta med anledning av propositionen
1994/95:Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) vari yrkas
1. att riksdagen beslutar att arbetsgivare skall åtnjuta full avdragsrätt för kostnader för anställdas icke offentligt finansierad hälso- och sjukvård i enlighet med vad som anförts i motionen,
2. att riksdagen beslutar att skattefrihet för personalrabatter även skall gälla vid inköp från företag som i huvudsak står under gemensam ledning i enlighet med vad som angivits i motionen.
1994/95:Sk49 av Göthe Knutson (m) vari yrkas att riksdagen beslutar att avgränsningen av undantaget från skatteplikt ej skall göras så att konkurrenssituationen mellan olika typer av tidningar av dagstidningskaraktär snedvrids i enlighet med vad som anförs i motionen.
Motioner väckta under den allmänna motionstiden 1995
1994/95:Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en miljörelaterad bilförmånsbeskattning.
1994/95:Sk309 av Per Rosengren m.fl. (v) vari yrkas
1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att förmånsbeskattningen bör beräknas på ca 4 000 privatmil om året och att förmånsvärdet "miljöklassas",
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om övergångsproblem vid omläggningen av bilförmånssystemet.
1994/95:Sk310 av Tuve Skånberg (kds) vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av bilförmånsreglerna för småföretagare.
1994/95:Sk343 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) vari yrkas
1. att riksdagen, i enlighet med vad i motionen anförts, hos regeringen begär förslag till sådan ändring av beskattningen av förmånsbilar att den kan träda i kraft den 1 januari 1996,
2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förmånsbilar skall beskattas motsvarande en privat körsträcka om 4 000 mil,
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förmånsvärdet för förmånsbilar i miljöklass 1 bör reduceras med 20 % och höjas med 20 % för bilar i miljöklass 3,
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att elbilar helt skall befrias från förmånsbeskattning,
5. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att förmånsvärdet bör reduceras med 30 % för den som väljer att betala bensinen själv.
1994/95:T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om en översyn av reglerna för tjänstebilsinnehav.
1994/95:Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
11. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om att höja skatten för förmånsbilar.
1994/95:Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
14. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om förslag om ny tjänstebilsbeskattning.
1994/95:N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) vari yrkas, såvitt nu är i fråga
4. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts om tjänstebilsförmåner och elbilar.
Utskottet
Hälso- och sjukvård
I propositionen redovisar regeringen de frågor som har tagits upp i utredningsbetänkandet Beskattning av förmåner (SOU 1994:98). Här ingår bl.a. beskattningsreglerna för hälso- och sjukvårdsförmåner. Bortsett från tandvård undantas sådana förmåner för närvarande från beskattning, medan arbetsgivarna endast i begränsad utsträckning har rätt till avdrag för motsvarande kostnader.
I propositionen föreslås att förmånsbeskattningen skall utvidgas även till detta område. Förslaget innebär att arbetstagarna i allmänhet skall beskattas för ersättningar från arbetsgivaren för patientavgifter som utgått inom den offentligt finansierade hälso- och sjukvården och tandvården och för läkemedel. Å andra sidan blir arbetsgivaren berättigad till avdrag för sina kostnader i dessa hänseenden. När det gäller icke offentligt finansierad hälso- eller sjukvård eller tandvård blir huvudregeln enligt propositionen liksom hittills att förmåner som arbetsgivaren tillhandahållit inte skall beskattas och att arbetsgivaren inte får avdrag för sina kostnader i dessa hänseenden.
När det gäller företagshälsovård och arbetslivsinriktad rehabilitering föreslås i stort sett oförändrade regler. Arbetsgivarens avdragsrätt för kostnader av detta slag utvidgas i viss utsträckning, och de förmåner som har utgått i sådana hänseenden skall inte beskattas.
I motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 1 yrkas att arbetsgivaren i enlighet med utredningens förslag skall få fullt avdrag för kostnader för anställdas icke offentligt finansierade hälso- och sjukvård, med motsvarande beskattning hos löntagarna. Enligt motionärerna är utredningens förslag att föredra från principiell utgångspunkt.
Regeringens förslag skall ses mot bakgrund av svårigheterna att inordna den icke offentligt finansierade vården i denna mall. Värderingen av dessa förmåner skulle medföra svårbemästrade praktiska problem, och allvarliga invändningar har riktats mot de schabloner som har diskuterats i detta sammanhang. Som framhålls i propositionen kan ett system med en obegränsad avdragsrätt och en låg förmånsbeskattning motverka de mål som har ställts upp för hälso- och sjukvårdspolitiken. Utskottet instämmer därför i regeringens uppfattning att det måste finnas tungt vägande skäl för att ändra skattereglerna i fråga om den icke offentligt finansierade vården. Till grund för regeringens förslag beträffande denna fråga ligger också att den endast berör ett fåtal personer och att nuvarande skatteregler enligt vad som framgår av utredningen och remissyttrandena inte inneburit något stort problem för näringslivet. Med hänvisning härtill finner utskottet att regeringens förslag bör godtas och att motionen bör avslås i denna del.
Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot regeringens förslag på detta område.
Personalrabatter
I propositionen föreslås att personalrabatt vid inköp av en vara eller tjänst från arbetsgivaren inte skall tas upp som intäkt om varan eller tjänsten ingår i det ordinarie utbudet. Som förutsättning härför skall gälla att rabatten inte överstiger den största rabatt som en konsument skulle kunna utverka på affärsmässiga grunder och att den inte uppenbart överstiger vad som är sedvanligt i branschen. Propositionen innebär att reglerna om skattefrihet på ett tydligare sätt än för närvarande kommer att anknyta till vad som är möjligt för en konsument att uppnå på affärsmässiga grunder. Avsikten är att därigenom generellt sett minska risken för att personalrabatter utnyttjas för att omvandla lön till en obeskattad förmån.
Utskottet finner att förslaget är välmotiverat och bör genomföras.
Det skattefria området för sedvanliga rabatter utvidgades fr.o.m. 1992 års taxering till s.k. korsvisa rabatter, dvs. rabatter på varor eller tjänster som ingår i ett arbetsgivaren närstående företags ordinarie utbud och som har ett nära samband med arbetsgivarens verksamhet. Med hänvisning till att reglerna medfört vissa tillämpningsproblem och tolkats generöst föreslås i propositionen att reglerna begränsas till rabatter inom en och samma koncern.
I motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) yrkande 2 yrkas att skattefriheten för personalrabatter även skall gälla vid inköp från företag som i huvudsak står under gemensam ledning. Enligt motionen, som anknyter till utredningens förslag, förekommer det t.ex. att ett expanderande familjeföretag av kreditgivarna tvingas att förlägga tillverkningen av likartade produkter i flera fristående bolag och att de anställda uppfattar sig ha en och samma arbetsgivare. I motionen anförs att anställda i små och medelstora företag inte bör behandlas på ett sämre sätt än anställda i stora bolagskoncerner.
Utskottet instämmer i regeringens uppfattning att de nuvarande gränsdragningsproblemen lett till en allför vidsträckt tillämpning av reglerna. Regeringens förslag har utformats på ett sätt som begränsar utrymmet för de korsvisa rabatterna och har en klarare innebörd. De föreslagna reglerna kommer att gälla även inom små bolagskoncerner. Med det anförda tillstyrker utskottet propositionen och avstyrker motionen i denna del.
Förmån av begränsat värde
Som en huvudregel gäller att alla förmåner i tjänsten skall beskattas, och något allmänt undantag finns inte längre beträffande naturaförmåner av begränsat värde. Utredningen har föreslagit att förmåner som har begränsat värde för den anställde men där varan eller tjänsten har väsentlig betydelse för utförandet av den anställdes arbetsuppgifter skall undantas från skatteplikt. I propositionen ansluter sig regeringen i huvudsak till detta förslag men framhåller att förmånen då måste vara en närmast ofrånkomlig biförmån. Regeringen föreslår därför att det för skattefrihet också skall fordras att förmånen inte utan svårighet kan särskiljas från nyttan i anställningen.
I motion Sk49 av Göthe Knutson (m) yrkas att reglerna utformas på ett sätt som innebär att konkurrenssituationen mellan olika typer av tidningar av dagstidningskaraktär ej snedvrids. I motionen anförs bl.a. att det faller sig naturligt för företagen att betrakta en prenumeration på Dagens Industri som en avdragsgill kostnad. Detsamma gäller inte på samma sätt för motsvarande prenumerationer på t.ex. Dagens Nyheter eller Svenska Dagbladet, trots att dessa tidningar har ekonomi- och näringslivssektioner vilka till sitt innehåll väl kan mäta sig med den smalare tidningen Dagens Industri. Om ett sådant faktiskt beteende sanktioneras i det aktuella lagstiftningsärendet kan detta enligt motionen innebära ett allvarligt avbräck för tidningar som konkurrerar med Dagens Industri. Samtidigt framhålls i motionen att sådana snedvridande effekter vid inkomstbeskattningen kommer att accentueras om dagstidningarna beläggs med mervärdesskatt.
Med anledning av vad som anförs i motionen vill utskottet framhålla att de regler som föreslås i propositionen har en generell utformning som gäller för alla typer av varor och tjänster som arbetsgivaren tillhandahåller åt den anställde och som helt eller delvis har karaktär av arbetsredskap. Regeringens förslag innebär alltså inte några särskilda regler för specialtidningar eller för allmänna nyhetstidningar. Frågan skall bedömas med hänsyn till de särskilda förhållanden som föreligger för den anställde i det speciella fallet. Utskottet vill samtidigt framhålla att det i första hand åvilar Riksskatteverket att sörja för att reglerna får en så enhetlig och likformig tillämpning som möjligt. Vad som anförs i motionen utgör enligt utskottets mening inte heller i övrigt tillräckliga skäl för att avvika från propositionen på denna punkt.
Bilförmån
Åtta motioner som har väcks under den allmänna motionstiden angår frågan om värderingen av bilförmåner. Sex av dessa motioner syftar till att uppnå en mer miljöanpassad beskattning än för närvarande. Så innebär de yrkanden som framställs i motionerna Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds) och Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp) yrkande 11 att beskattningen bör bli mer beroende av den privata körsträckan. Även motionerna Sk343 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp) och Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) har denna innebörd, och dessa motioner går också ut på att beskattningen relateras till bilarnas miljöegenskaper. Yrkanden om miljöklassning och skärpningar av beskattningen framställs även i motionerna Sk309 av Per Rosengren m.fl. (v). Också motion N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) innehåller krav på skattelättnader för elbilar. Två av motionerna angår andra frågor. Motion Sk310 av Tuve Skånberg (kds) syftar till en översyn av reglerna så att egenföretagare får möjlighet att parkera en firmabil vid hemmet utan att träffas av förmånsbeskattning. I motion T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m), yrkande 14, begärs ett riksdagsuttalande om att bilismen redan i dag drabbas för hårt av reglerna.
Vi sin behandling av hithörande frågor våren 1994 (1993/94:SkU20) konstaterade utskottet att den översyn som pågått rörande beskattningen av tjänsteinkomster resulterade i att detaljerna i förmånsbeskattningen av tjänstebilar justerades under hösten 1993 och att möjligheterna till jämkning av förmånsvärdena då förbättrades. Samtidigt konstaterade utskottet att vissa frågor som kvarstod olösta skyndsamt bereds vidare inom Finansdepartementet, bl.a. miljöaspekterna på de schabloner som tillämpas beträffande bilförmånerna. Utskottet utgick från att denna översyn skulle redovisas inom kort. Utskottet gick därför inte in på en närmare omprövning av de avvägningar som låg till grund för beslutet hösten 1993 utan avstyrkte de föreliggande motionerna. Enligt vad utskottet nu har inhämtat kommer resultatet av översynen att läggas fram senare under det innevarande halvåret. I avvaktan på de kommande ställningstagandena till de alternativ som då presenteras avstyrker utskottet de aktuella motionerna.
Övriga frågor
Bland förslagen i propositionen ingår att värdet av en bostadsförmån i vissa fall skall kunna jämkas även vid beräkning av arbetsgivaravgifter. Vidare föreslås en lagteknisk justering av indexeringen av skiktgränsen för statlig inkomstskatt i 2 § lagen om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996--1999 års taxeringar och en justering av övergångsreglerna till lagen (1994:1855) om ändring i kommunalskattelagen beträffande avdrag för barnomsorgskostnader. Utskottet har inte något att erinra mot dessa förslag.
Hemställan
Utskottet hemställer
1. beträffande hälso- och sjukvård att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk48 yrkande 1 godtar proposition 1994/95:182 i denna del, res. 1 (m)
2. beträffande personalrabatter att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk48 yrkande 2 godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar,
res. 2 (m) - delvis 3. beträffande förmån med begränsat värde att riksdagen med avslag på motion 1994/95:Sk49 godtar proposition 1994/95:182 i denna del,
4. beträffande bilförmåner att riksdagen avslår motionerna 1994/95:Sk302, 1994/95:Sk309, 1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343, 1994/95:T210 yrkande 3, 1994/95:Jo628 yrkande 11, 1994/95:Jo641 yrkande 14 och 1994/95:N236 yrkande 4,
res. 3 (m) res. 4 (c, fp, v, mp, kds)
5. beträffande övriga frågor att riksdagen godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar,
6. beträffande lagförslagen att riksdagen med anledning av vad utskottet ovan anfört och hemställt antar de vid proposition 1994/95:182 fogade förslagen till 1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370), 2. lag om ändring i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare, 3. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter, 4. lag om ändring i lagen (1994:1852) om beräkning av statlig inkomstskatt på förvärvsinkomster vid 1996--1999 års taxeringar.
res. 2 (m) - delvis
Stockholm den 11 maj 1995
Lars Hedfors
I beslutet har deltagit: Lars Hedfors (s), Bo Lundgren (m), Anita Johansson (s), Sverre Palm (s), Karl-Gösta Svenson (m), Rolf Kenneryd (c), Björn Ericson (s), Carl Fredrik Graf (m), Inger Lundberg (s), Ulla Rudin (s), Jan-Olof Franzén (m), Ronny Korsberg (mp), Michael Stjernström (kds), Lars U Granberg (s), Ingibjörg Sigurdsdóttir (s), Karin Pilsäter (fp) och Per Rosengren (v).
Reservationer
1. Hälso- och sjukvård (mom. 1)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringen har i propositionen avvikit från utredningen och föreslagit avdragsbegränsningar när det gäller kostnader för anställdas icke offentligt finansierade hälso- och sjukvård. Som anförs i motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) är utredningens förslag att föredra från principiell synpunkt. Arbetsgivare bör enligt vår mening åtnjuta avdragsrätt även för dessa kostnader. Samtidigt uppkommer en förmån hos löntagaren som bör beskattas härför.
Vi tillstyrker alltså motion Sk48 yrkande 1. Regeringen bör föreläggas att skyndsamt lägga fram de förslag till de justeringar som behövs i de aktuella lagtexterna.
dels vid moment 1 hemställt
1. beträffande hälso- och sjukvård att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk48 yrkande 1 begär att regeringen skyndsamt lägger fram förslag om full avdragsrätt för kostnader för anställdas icke offentligt finansierade hälso- och sjukvård samt att riksdagen i övrigt godtar proposition 1994/95:182 i aktuella delar.
2. Personalrabatter (mom. 2 och mom. 6 i motsvarande del)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
Regeringens föreslår bl.a. att de särskilda reglerna om korsvisa rabatter slopas. Det innebär bl.a. att skattefriheten inskränks till att endast gälla personalrabatter inom en koncern.
Som framhålls i motion Sk48 av Bo Lundgren m.fl. (m) är det ofta enbart en organisationsfråga om ett företag bedriver sin verksamhet i form av en eller flera juridiska personer. Detta är en skillnad som personalen inte uppfattar. Vi delar motionärernas uppfattning att de skäl som regeringen åberopar för skattefria personalrabatter inom en koncern i lika hög grad gäller för anställda inom så kallade oäkta koncerner, dvs. företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Oftast är det fråga om mindre företag som av olika skäl tvingas att organisera verksamheten på detta sätt.
Eftersom skattelagstiftningen bör vara neutral i förhållande till de organisationsformer som företagen väljer bör anställda i oäkta koncerner inte behandlas annorlunda än anställda inom andra organisationsformer. Det är också viktigt att anställda i små- och medelstora företag inte skall behandlas på ett sämre sätt än anställda i stora bolagskoncerner.
Vi tillstyrker alltså motionärernas förslag att en skattefrihet för personalrabatter skall gälla för alla anställda inom företag som står under i huvudsak gemensam ledning. Den föreslagna lagtexten (32 § 3 e mom. kommunalskattelagen) bör alltså kompletteras på denna punkt. I övrigt godtar vid regeringens förslag i fråga om personalrabatter.
dels vid moment 2 och moment 6 i motsvarande del hemställt
2. beträffande personalrabatter att riksdagen med bifall till motion 1994/95:Sk48 yrkande 2 godtar proposition 1994/95:182 i dessa delar med det tillägg som har förordats i reservationen,
6. beträffande lagförslagen i motsvarande del att riksdagen i vad avser 32 § 3 f mom. kommunalskattelagen antar det vid proposition 1994/95:182 fogade förslaget med det tillägget att första meningen erhåller följande såsom reservanternas förslag betecknade lydelse:
Utskottets förslag Reservanternas förslag
32 § 3 f mom. första meningen Som intäkt tas inte upp Som intäkt tas inte upp personalrabatt vid inköp av personalrabatt vid inköp av en vara eller en tjänst en vara eller en tjänst från arbetsgivaren eller från arbetsgivaren eller något annat företag i något annat företag i samma koncern, om varan eller samma koncern eller i en tjänsten ingår i företagsgrupp som står säljarens ordinarie utbud. under en i huvudsak gemensam ledning, om varan eller tjänsten ingår i säljarens ordinarie utbud.
3. Bilförmåner (mom. 4)
Bo Lundgren, Karl-Gösta Svenson, Carl Fredrik Graf och Jan-Olof Franzén (alla m) har
dels anfört följande:
I motion T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) anförs bl.a. att den som har tjänstebil i allmänhet behöver bilen i sitt arbete och att innehavet av tjänstebilen medför en kännbar kostnad i form av inkomstbeskattning av förmånen. Motionärerna framhåller att en skärpning av förmånsbeskattningen kan befaras medföra att allt fler väljer att köpa en egen bil för att mot milersättning använda den i tjänsteutövningen. Därmed riskerar man bl.a. att få en äldre bilpark med sämre miljö- och trafiksäkerhetseffekter. Därtill kommer en ökad byråkrati. Motionärerna motsätter sig inte en översyn av reglerna men anser att nya regler inte skall försvåra tjänstebilsinnehav.
Vi instämmer i motionärernas uppfattning att en generell skärpning av förmånsbeskattningen bör avvisas och anser att de här anförda synpunkterna bör beaktas i den översyn som pågår rörande beskattningen av bilförmåner. Vad som här har anförts bör riksdagen -- med bifall till motion T210 yrkande 3 -- som sin meningen ge regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande bilförmåner att riksdagen med bifall till motion 1994/95:T210 yrkande 3 och med avslag på motionerna 1994/95:Sk302, 1994/95:Sk309, 1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343, 1994/95:Jo628 yrkande 11, 1994/95:Jo641 yrkande 14 och 1994/95:N236 yrkande 4 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts rörande beskattningen av bilförmåner.
4. Bilförmåner (mom. 4)
Rolf Kenneryd (c), Karin Pilsäter (fp), Per Rosengren (v), Ronny Korsberg (mp) och Michael Stjernström (kds) har
dels anfört följande:
Sex av de motioner som behandlas i detta betänkande -- motionerna Sk302 av Michael Stjernström m.fl. (kds), Sk309 av Per Rosengren m.fl. (v), Sk343 av Elisa Abascal Reyes m.fl. (mp), Jo628 av Lars Leijonborg m.fl. (fp), Jo641 av Olof Johansson m.fl. (c) och N236 av Eva Goës och Elisa Abascal Reyes (mp) -- syftar till att uppnå en mer miljöanpassad beskattning av bilförmåner, bl.a. genom att göra beskattningen beroende av den privata körsträckan. I en del av dessa motioner föreslås att beskattningen också bör differentieras med hänsyn till bilarnas miljöegenskaper. En annan motion -- Sk310 av Tuve Skånberg (kds) -- innehåller kritik mot att reglerna om firmabilar kan leda till praktiska svårigheter för egenföretagare. I motion T210 av Wiggo Komstedt m.fl. (m) motsätter sig motionärerna att reglerna skärps.
Vi instämmer i uppfattningen att nuvarande regler, som utgår från en fast schablon för körsträckan, är olämpliga och att reglerna bör skärpas för längre körsträckor. Samtidigt bör man överväga att differentiera beskattningen även i andra hänseenden och se över detaljutformningen i övrigt. Enligt vår uppfattning bör den översyn av reglerna som pågår inom Finansdepartementet redovisas så snart som möjligt, och regeringen bör lägga fram förslag till förbättringar som kan tillämpas fr.o.m. beskattningsåret 1996. Vad som här har anförts bör riksdagen -- med avslag på motion T210 och med anledning av övriga motioner i denna del -- som sin mening ge regeringen till känna.
dels vid moment 4 hemställt
4. beträffande bilförmåner att riksdagen med anledning av motionerna 1994/95:Sk302, 1994/95:Sk309, 1994/95:Sk310, 1994/95:Sk343, 1994/95:Jo628 yrkande 11, 1994/95:Jo641 yrkande 14 och 1994/95:N236 yrkande 4 och med avslag på motion 1994/95:T210 yrkande 3 som sin mening ger regeringen till känna vad som här har anförts om beskattningen av bilförmåner.