Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker

Anf. 1 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! Sverige är ett fantastiskt vackert land, inte minst så här på våren eller på varma sommardagar, när solen skiner över öppna landskap, blommor slår ut och sjöarna, skogarna och havet visar sig från sin allra bästa sida. Vi kristdemokrater vill förstås att fler ska få upp ögonen för Sverige. Vi vill att fler kommer hit och spenderar sommaren och annan ledig tid här hos oss. Det är naturligtvis trevligt för dem som väljer att komma, men det är också bra för vår ekonomi och för skatteintäkterna. Det är bra för bilden av Sverige och för våra relationer med omvärlden.

Våra svenska företagare inom besöksnäringen utgör därför en betydelsefull del av svenskt näringsliv. Att skapa bättre förutsättningar för besöksnäringen är en del av Kristdemokraternas och regeringens mycket större arbete med att skapa bättre villkor för företagande och tillväxt i Sverige. Vi vill att fler företag ska kunna växa sig starka i Sverige så att fler företagare får förverkliga sina drömmar men också så att fler människor får möjlighet att försörja sig själva och ge trygghet till sina familjer genom att varje morgon vakna för att gå till jobbet.

När det gäller just besöksnäringen finns det förstås väldigt många skäl att besöka Sverige – vår historia och vår natur men också vår kultur. Något som definitivt kan locka människor till Sverige är vår mat- och dryckeskultur. Vi kan vara stolta över många av våra svenska mattraditioner, råvarorna som finns här och vårt svenska kök.

Vi har dessutom fantastiskt många skickliga lokala producenter på gårdar runt om i hela Sverige. Vissa tillverkar mat, och andra tillverkar dryck – öl, vin eller det brännvin som ställs fram på påskbordet eller till sillen på midsommar. Vissa är familjeföretagare sedan generationer medan andra driver nystartade småföretag. Många av dessa människor har lämnat en trygg anställning för att kunna förverkliga sin idé eller belånat sig för att kunna leva sin dröm på en gård på landet.

Det som är gemensamt för dessa människor är att de delar passionen för mat och dryck, har ett stort hjärta för sina produkter och brinner för att skapa minnen och smakupplevelser för andra. Dessa företagare skapar förstås redan i dag ett stort mervärde – för människorna på de orter där de verkar och för Sverige. Runt om i landet välkomnas besökare till provsmakningar, rundturer och föreläsningar. Stolt visar man upp verksamheten och den hantverkstradition som man är en del av.

Vi kristdemokrater och regeringen vill nu skapa bättre förutsättningar för dessa företagare genom att också tillåta småskalig gårdsförsäljning av alkoholdrycker. Vi vill att du ska kunna köpa med dig en flaska hem från bryggeriet eller vingården och avnjuta den vid ett senare tillfälle – kanske över en bit mat tillsammans med familj och vänner för att blicka tillbaka, minnas sommarens semester och återuppleva smakerna. Detta kommer att förhöja värdet i att besöka ett mikrobryggeri eller en vingård i Sverige, och på så vis skapar vi bättre förutsättningar för dessa företagare och för besöksnäringen.

Det här är ett efterlängtat besked. Kristdemokraterna har i många år nu varit pådrivande för att tillåta gårdsförsäljning, och när vi är med och styr blir detta också verklighet. Medan andra mest har pratat levererar vi. För oss handlar detta om att skapa bättre förutsättningar för företagande och turism i Sverige och om att stärka svensk landsbygd.

Samtidigt ska förstås sägas att förslaget om att tillåta gårdsförsäljning rymmer en hel del begränsningar. För oss kristdemokrater och regeringen har det nämligen varit viktigt att Systembolagets detaljhandelsmonopol kan värnas för att vi ska kunna begränsa tillgången till alkohol och på så vis minska risken för missbruk. Det har därför behövt säkerställas att den sammantagna alkoholpolitiken även efter ett införande av gårdsförsäljning fortsatt uppfyller syftet att minska alkoholens skadeverkningar.

Det är mot bakgrund av detta som det nu ställs en rad krav, bland annat att dryckerna ska vara egentillverkade av småskaliga, oberoende producenter och att gårdsförsäljning endast får ske efter tillstånd och till besökare som deltagit i ett kunskapshöjande arrangemang som producenten har anordnat och tagit betalt för på gården. Det kan handla om en vinprovning eller en guidad tur. Försäljningen till varje enskild besökare är också begränsad vid ett och samma besökstillfälle.

I och med de begränsningar som ryms i förslaget bedömer regeringen att förslaget är proportionerligt och förenligt med EU-rätten. Det gör att man har kunnat gå fram med propositionen och att vi i riksdagen senare i dag äntligen kan fatta beslut om lagändringarna, som ska kunna börja gälla den 1 juni 2025. Detta innebär ett stort framsteg för besöksnäringen och för svensk landsbygd.

Min förhoppning är att vi nu får se en snabb och smidig implementering av den nya lagen från och med den 1 juni 2025. Såväl myndigheter som landets kommuner behöver nu samverka och medverka till detta så att gårdsförsäljningen kan komma igång redan under sommaren.

Införandet av gårdsförsäljning kommer att stärka företagen och landsbygden och kommer att göra Sverige till ett friare land. Därför yrkar jag bifall till socialutskottets förslag i betänkandet.

(Applåder)

Anf. 2 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Jag trodde att jag satt i socialutskottet, inte näringsutskottet.

Jag har några frågor. Detta har förstås remissbehandlats, och flera remissinstanser delar inte utredningens EU-rättsliga bedömning utan anser att det är osäkert om gårdsförsäljning kan kombineras med ett bevarat detaljhandelsmonopol. Vilka har sagt till om det? Det är Barnombudsmannen, Cancerfonden, Kammarrätten i Göteborg, Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning, Folkhälsomyndigheten, Länsstyrelsen i Västra Götalands län och så vidare – ganska tunga instanser. De som säger ja är inte oväntat marknaden, som tycker att detta är en tipptoppidé. Det är Föreningen Svenskt Vin, Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier, Livsmedelsföretagen, Näringslivets Regelnämnd, Svenskt Näringsliv, Tillväxtverket, Visit Sweden och Visita.

Marknaden tycker alltså att detta är en genial idé medan de som arbetar med folkhälsofrågor snarare tycker att det är en ganska usel idé och att detta inte går att kombinera. Det här handlar inte om att vi tror att folk ska bli berusade på bryggerierna eller gårdarna, utan det handlar om vad som kommer att hända med Systembolaget, helt enkelt.

Vi kommer att debattera vidare om detta i dag. Men har ni funderat på detta med remissinstanserna och att ni så gärna lutar er mot alkoholmarknaden snarare än mot dem som företräder kunskap och vetenskap? De kan i ett perspektiv se att Systembolaget riskerar att ligga risigt till. Det var min första fråga.

Anf. 3 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! Vi har funderat mycket noga på remissvaren. Jag måste börja med att ge Karin Rågsjö rätt i att det är en komplex juridisk bedömning som vi har behövt göra. Det är därför det har dragit ut på tiden trots att det har funnits en stor vilja att gå fram med förslaget om gårdsförsäljning. Det har varit svåra EU-rättsliga överväganden.

Men vi, liksom även utredaren som har gjort förarbetet till förslaget, bedömer att med de begränsningar som finns i förslaget är det proportionerligt och fullt förenligt med EU-rätten. Det är också därför vi kan gå vidare med det.

På samma sätt som vi gärna förbättrar förutsättningarna för de småskaliga företagen, som bidrar mycket till besöksnäringen på svensk landsbygd, har det varit viktigt för oss att kunna behålla Systembolaget, som vi ser som en viktig faktor för att kunna ha en restriktiv alkoholpolitik och minska riskbruk. Remissvaren har alltså beaktats, och den sammanvägda bedömningen är att detta är ett förslag som är fullt möjligt att införa. Det är därför vi tar ställning till detta i dag.

Anf. 4 Karin Rågsjö (V)

Herr talman! Lagrådet var faktiskt väldigt tveksamt, men regeringen brukar ju numera köra över Lagrådet i olika frågor.

En annan fråga jag har gäller att det finns en klausul om att förslaget ska utvärderas om sex år. Då undrar jag: Är det verkligen möjligt att lägga ned den här verksamheten efter sex år, oavsett vad som sker – blir det inte väldigt konstigt?

Jag har heller inte sett några demonstrationer för detta. Det har inte precis varit horder av företag som har marscherat genom Stockholm med banderoller om gårdsförsäljning. Därför undrar jag lite vilka ni har lyssnat på.

Det finns ju väldigt starka intressen bakom det här. Det är inte bara om de som vill ha en vinranka på gården eller de som driver ölbryggerier i storstaden, utan detta är också en fråga som har drivits jättehårt av alkoholindustrin, till exempel av de intressen som vill släppa alkoholen fri. Det är helt uppenbart. Detta undrar jag över.

Vi har också en arbetslöshet som är väldigt hög – nästan Europas högsta arbetslöshet. Ledamoten säger att detta kan påverka arbetslösheten. Finns det några som helst beräkningar på hur arbetsmarknaden kommer att påverkas av gårdsförsäljning och av bryggerier? Jag har svårt att se det.

Anf. 5 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! Riksdagsledamoten Rågsjö undrar varför vi lägger fram det här förslaget när vi inte har sett några demonstrationer i Stockholm för att införa gårdsförsäljning. Jag antar att det kan vara så att småföretagarna på landsbygden är fullt upptagna med arbetet på gården. Det är kanske därför de inte åker till Stockholm och demonstrerar.

Men detta är ett viktigt förslag för många av de människor som berörs, inte minst på landsbygden. Den här typen av verksamhet är inte bara viktig för de företagare som själva har förverkligat sin dröm och sin idé utan också för verksamheterna runt omkring. Den drar ju besökare till bygden, vilket ger spilleffekter till alla andra företag som finns på orten.

Vad gäller att detta till en början är en tidsbegränsad reform om sex år ska jag säga att jag verkligen inte hoppas att reformen kommer att avskaffas efter sex år utan att den snarare visar sig framgångsrik och kan permanentas. Anledningen till att man har valt att lägga in en sexårsbegränsning är att utredaren har föreslagit det för att säkerställa att man kan göra en utvärdering och se hur man eventuellt behöver justera det hela om det skulle få oanade effekter. Det är en försiktighetsåtgärd från lagstiftarens sida, helt enkelt. Vi vill också vara säkra på att förslaget kan vinna gehör och bli godkänt rent EU-rättsligt. Det är svaret på frågan.

Anf. 6 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! Det känns fantastiskt bra att kunna stå här och debattera och senare i dag fatta beslut om att gårdsförsäljning ska införas i Sverige. Det är en fråga som vi i Centerpartiet har drivit under mer än 20 års tid. Vi har varit pådrivande i de tre utredningar som har gjorts.

Grunden för det beslut som läggs fram i dag är den utredning som genomfördes under förra mandatperioden inom ramen för januariavtalet. Hade inte den utredningen genomförts hade det heller inte kunnat bli någon proposition under den här mandatperioden. Det är väldigt bra att det är på det viset.

Kristdemokraten Christian Carlsson säger att Kristdemokraterna har varit pådrivande för gårdsförsäljning i många års tid. Jag skulle vilja säga att de åren har varit rätt begränsade. Under alliansregeringen var det inte Kristdemokraterna som var pådrivande, utan de var motståndare till införandet av gårdsförsäljning. Vi var många som blev glada när Ebba Busch i valrörelsen 2022 bytte fot och KD plötsligt var för gårdsförsäljning.

Det är glädjande, och det var också roligt att höra ledamotens inlägg här om den betydelse som gårdsförsäljning kan få för vår landsbygd, för besöksnäringen, för livsmedelsindustrin och speciellt för dryckesföretagen.

Ledamoten lyfte också fram att förslaget rymmer en hel del begränsningar. Så är det, minst sagt. Det är ett restriktivt och något överreglerat förslag som läggs fram.

I utredningen föreslogs att man skulle lägga gränsen för volymproduktionsgränsen för öl på 500 000 liter. Sedan sänkte regeringen den till 400 000 liter. Man gjorde förslaget än mer restriktivt än det redan var. Varför det?

Anf. 7 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! Jag får börja med att tacka ledamoten och Centerpartiet för att man har varit pådrivande. Man är ett av många partier som har varit pådrivande för att införa gårdsförsäljning. Vi kristdemokrater kan inte överträffa Centerpartiet om ni nu har varit pådrivande i 20 år, men jag vet att Kristdemokraterna i åtminstone ungefär tio års tid har varit för att införa gårdsförsäljning. Vi är många som har anledning att glädja oss över att det i dag kan bli verklighet.

Vad gäller volymbegränsningen och hur mycket man får producera för att omfattas av möjligheten till gårdsförsäljning är bakgrunden att vi inte kan ha ett förslag som omfattar för många aktörer, för det skulle anses vara ett för stort konkurrenshinder inom EU. Därför har man velat ha väldigt restriktiva regler kring detta när vi nu implementerar det. Det handlar om att vi vill vara säkra på att vi faktiskt kan genomföra det och att vi inte får på fingrarna EU-rättsligt.

Ju snävare förslaget är, desto mindre ingrepp i EU:s fria marknad är det. Det är en viktig faktor. Jag har inga principiella invändningar mot att även större producenter skulle kunna omfattas av detta. Det handlar helt enkelt om att vara varsam i förhållande till EU-rätten och säkerställa att vi inte utmanar EU-rätten på ett sätt som gör att det står i konflikt med möjligheten att behålla Systembolaget. Det är det enkla svaret, tänker jag.

Anf. 8 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! I utredningen har man tagit på sig både hängslen och livrem vad gäller volymproduktionstaken. I regeringens proposition har man dragit åt livremmen ytterligare ett snäpp, så att den verkligen sitter hårt runt midjan. Det är svårt att förstå sänkningen från utredningens förslag från 500 000 liter öl till 400 000 liter med tanke på att Finland, som ju redan har gårdsförsäljning, har satt gränsen vid 500 000 liter. Men jag tänker att det här är ett exempel på den restriktivitet och den ängslighet som har präglat regeringen när det gäller detta förslag.

Vi hörde nyss ledamoten prata om brännvinet som ställs fram till sillen i samband med påsk. Men vi minns allihop debatten förra våren när det förslag som Jakob Forssmed, vår socialminister, hade arbetat fram läckte ut. Man hade tänkt ta bort destillerade drycker helt och hållet från förslaget om gårdsförsäljning. Det fick två moderata riksdagsledamöter att läcka till Aftonbladet – för att få stopp på det förslaget. Det lyckades också. Centerpartiet erbjöd sig att göra upp direkt i socialutskottet – det blev rätt mycket intern kritik. Sedan kom det ett förslag i juni där även destillerade drycker var med.

Det finns en ängslighet som har präglat regeringen under hela det här beredningsarbetet. Jag har full respekt för EU-lagstiftningen. Men att en regering som ändå borde ha kvar en del liberala drag och en del företagsvänlighet gör det ännu mer restriktivt, ännu mer kontrollerat och ännu mer byråkratiskt förvånar mig.

Ledamoten kanske kan utveckla detta ytterligare något. Varför har det blivit denna väldigt stora restriktivitet och byråkratisering när det gäller det här förslaget?

Anf. 9 Christian Carlsson (KD)

Herr talman! Jag skulle inte säga att ängslighet har präglat regeringens arbete, snarare en stor grad av noggrannhet och eftertanke.

Självklart har det diskuterats olika typer av förslag mellan Kristdemokraterna och samarbetspartierna. Det tycker jag inte är något konstigt, och det är inget att hymla om. Vi är principiellt för gårdsförsäljning, men vi är också väldigt noga med att vi inte ska blåsa på med en reform som gör att vi får på fingrarna EU-rättsligt och som gör att vi måste backa tillbaka. Därför har det funnits olika förslag. Hur tillåtande kan man vara? Hur generös kan man vara när det gäller att många ska kunna vara en del av detta? Hur restriktiv behöver man vara?

Anledningen till att vi tycker att det här är viktigt är bland annat att vi inte vill införa gårdsförsäljning och sedan behöva rulla tillbaka reformen, när många företagare har investerat i detta. De har kanske startat sin verksamhet när de sett att detta blivit möjligt. Vi vill inte heller hamna i en situation där Sverige behöver välja mellan gårdsförsäljning och att behålla Systembolaget.

Detta är anledningen till vårt noggranna arbete och till att det har dragit ut på tiden.

Men låt oss glädjas över att vi nu har ett förslag. Jag ser det som ett bra första steg. Vi implementerar detta. Sedan får vi utvärdera och se hur vi kan skruva i det och förbättra allteftersom, om det visar sig vara möjligt.

Anf. 10 Karin Sundin (S)

Herr talman! Regeringens proposition och socialutskottets betänkande om så kallad gårdsförsäljning har rubriken Bättre förutsättningar för besöksnäringen i fråga om småskalig produktion av alkoholdrycker.

Man kan fråga sig varför socialutskottet ska debattera förslag som rör besöksnäringen. Borde det inte vara en fråga för, typ, näringsutskottet eller kanske miljö- och jordbruksutskottet? Skälet till att det är socialutskottet som behandlar den här frågan om villkoren för besöksnäringen är att frågor som rör alkoholförsäljning är av betydelse för folkhälsan. Vi socialdemokrater tycker att det är en klok ordning. Alkohol är inte vilken vara som helst, och den ska inte heller få säljas som vilken vara som helst.

Ungefär 300 000 svenskar bedöms vara beroende av alkohol. Fler än så – 320 000 barn – lever tillsammans med en vuxen som dricker för mycket och påverkas negativt av det. Barn som växer upp under sådana förhållanden riskerar att själva få problem när de blir vuxna.

Huvudfrågan i dag handlar om hur vi skapar så trygga förhållanden som möjligt för de här barnen. Hur får de en trygg uppväxt, och hur ser vi till att skydda dem från att växa upp i ett samhälle där alkohol finns tillgängligt överallt och när som helst?

Huvudfrågan i dag handlar om vilka förutsättningar vi skapar för oss själva – för Sverige som land. Ska vi kunna besluta om den svenska alkoholpolitiken i framtiden, eller ska vi överlämna beslutsmakten till framtida domstolsprocesser?

Huvudfrågan i dag handlar om folkhälsan och om det svenska detaljhandelsmonopolets framtid.

Huvudfrågan handlar inte om villkoren för besöksnäringen i Sverige, och huvudfrågan handlar inte om huruvida det är rimligt att lokala producenter ska få sälja sina produkter själva och under vilka villkor det i så fall ska ske.

Den restriktiva alkoholpolitiken – och med den Systembolagets detaljhandelsmonopol – har tjänat Sverige väl. Så sent som i februari i år släppte FN en rapport som säger att länder med statligt ägda monopol har lägre alkoholkonsumtion per capita jämfört med EU-genomsnittet och generellt lägre andel alkoholrelaterade skador.

Utan Systembolaget hade sannolikt fler svenskar varit alkoholister. Fler barn hade vuxit upp med alkoholiserade föräldrar, och samhällets kostnader för sjukdom, olycksfall och sjukfrånvaro hade varit ännu högre än de är i dag. Men 320 000 barn säger oss att vi har en hel del kvar att göra.

Herr talman! När Sverige ansökte om att bli medlem i EU slogs vi för rätten att behålla det svenska detaljhandelsmonopolet för alkohol trots att monopolet strider mot idén om rörlighet och frihandel. Sverige fick behålla monopolet eftersom det är en del av en systematisk och sammanhängande reglering av alkoholförsäljningen, i syfte att värna folkhälsan.

Med det förslag som vi har på bordet i dag vill regeringen bryta upp detaljhandelsmonopolet och tillåta försäljning av alkohol av näringspolitiska skäl – fast bara lite grann, låter det som när regeringen och Christian Carlsson ska förklara hur de tänker. Det görs bara för att gynna besöksnäringen och bara för att gynna svenska lokala alkoholproducenter framför andra alkoholproducenter. Det vore ju väldigt trevligt, rent av lite kontinentalt. En frihetsreform, utropade statsministern.

Man kan tycka vad man vill om förslaget, men det är inte ett förslag som gör den svenska folkhälsopolitiken vare sig systematisk eller sammanhängande, tvärtom. Förslaget innebär att monopolet per definition bryts upp och att det skapas en helt ny säljkanal utanför Systembolaget med många olika försäljningsställen. Systematiken i alkohollagstiftningen överges när detaljhandel dels ska ske på Systembolaget av folkhälsopolitiska skäl, dels ska ske direkt av de lokala producenterna av näringspolitiska skäl.

Herr talman! Jag misstänker att alla som ställer sig i den här talarstolen i dag kommer att säga att de står upp för det svenska detaljhandelsmonopolet. Regeringen säger att de gör bedömningen att förslaget om gårdsförsäljning är förenligt med EU-rätten och att det inte äventyrar det svenska detaljhandelsmonopolets ställning. Men precis som regeringen själv skriver i sin proposition är det endast EU-domstolen som kan avgöra om det är förenligt med EU-rätten att kombinera den form av gårdsförsäljning som nu är aktuell med ett bevarat detaljhandelsmonopol.

Problemet är att långt ifrån alla delar regeringens bedömning. Tunga remissinstanser, jurister och experter på handelsrätt har påtalat risken för att den svenska hållningen inte kommer att hålla i EU-domstolen och att det inte är en fråga om det kommer att överprövas utan om hur snabbt det kommer att gå.

Vi socialdemokrater menar att det här är en risk som vi så långt det är möjligt ska undvika att ta. Vi menar att det finns andra och bättre sätt att gynna den viktiga besöksnäringen och den småskaliga produktionen av öl, sprit och vin i Sverige. Det är viktiga näringar som ska gynnas, men det skulle gå att göra inom ramen för dagens detaljhandelsmonopol i samverkan med Systembolaget. Det har vi socialdemokrater presenterat förslag om, men regeringen har inte varit intresserad.

Herr talman! Den som har följt debatten kan konstatera att ingen verkar vara särskilt nöjd med det här förslaget. Innan förslaget ens har blivit antaget här i riksdagen höjs många röster för att man borde ändra på förutsättningarna för gårdsförsäljning. Redan i dag har vi hört att det borde omfatta större producenter – då skulle det verkligen kunna bli fart på besöksnäringen! Besökarna borde få handla mer under sitt besök – tre liter vin är ju knappt värt besväret. Kravet på kunskapshöjande inslag drar ett löjets skimmer över frågan, och tidsbegränsningen om sex år gör det omöjligt att få detta lönsamt.

På samma sätt duggar just nu förslagen tätt om hur det borde bli lättare att ha öppet längre på krogen. Man borde slopa kravet om matservering på krogen, och det borde vara liberalare regler för att servera alkohol i pausen på teatern.

Det är i debatten i dag ett stort fokus på alkohol som avkoppling och upplevelse, som något roligt och festligt. Och alkohol är ju allt det där. Det har och bör ha sin plats. Men det är också på sin plats att påminna om de 320 000 barn som växer upp i hem där de vuxna dricker för mycket, hem där ”Glad påsk!” inte nödvändigtvis har inneburit en glad påsk för barnen.

Det är för deras trygghet vi bör diskutera den här frågan. Det är deras bästa vi ska ha för ögonen. Det är för deras skull vi ska vara rädda om det svenska detaljhandelsmonopolet. Det är inte intresset hos dem som producerar, säljer och gör sin vinst på att så många som möjligt köper så mycket alkohol som möjligt som bör ligga till grund för den svenska alkoholpolitiken.

Herr talman! Jag vill avsluta med att citera en man som kan mer om den svenska alkoholpolitiken än de flesta andra.

Gabriel Romanus har varit riksdagsledamot för Folkpartiet, socialminister och vd för Systembolaget. Han var med och såg till att Sverige kunde gå med i EU med bibehållet detaljhandelsmonopol. Han var också med och banade väg för att Systembolaget i dag är det företag som svenskarna har absolut störst förtroende för i mätning efter mätning.

Gabriel Romanus sammanfattar diskussionen om gårdsförsäljning så här: ”I själva verket finns det stor risk att det skulle hota monopolet. Många av dem som talar för gårdsförsäljning vill ha det som ett redskap för att bli av med alkoholpolitiken. Det känns som hyckleri när de påstår att monopolet kan vara kvar.”

Herr talman! Jag yrkar avslag på propositionen och bifall till reservation 1.

(Applåder)

Anf. 11 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Jag begärde replik när jag uppfattade en närmast raljant ton från ledamoten Karin Sundin när det gäller de mikroproducenter vi har i Sverige som är med och utvecklar besöksnäringen, som är med och skapar jobb, tillväxt och framtidstro, som är med och säkerställer att vi har en levande landsbygd och som faktiskt är med och utvecklar en bättre och sundare alkoholkultur.

Faktum är ju, herr talman, att Sverige har rört sig i en väldigt positiv riktning. Vi har gått från traditionellt berusningsdrickande till att i mycket högre utsträckning efterfråga högkvalitativa produkter. Smak och upplevelse, inte berusning, är i centrum. Vi har gått från en stor stark till en lokalproducerad ale från det lokala bryggeriet, och det är väldigt mycket tack vare alla de mikrobryggerier, små destillerier, musterier och vingårdar som den här kulturförändringen har skett.

Det här är en viktig reform för dessa företag, en reform som varken hotar Systembolaget eller folkhälsan. Ändå säger Socialdemokraterna nej. Jag tycker att det är bra att Socialdemokraterna äntligen talar ur skägget och är tydliga med sitt motstånd mot att ge bättre förutsättningar för den svenska besöksnäringen. Det är bra att man är tydlig med sitt motstånd mot att ge hårt arbetande företag runt om i Sverige bättre förutsättningar, både på Gotland, där Karin Sundin ursprungligen är ifrån, och i Västsverige, där jag kommer ifrån och där besöksnäringen är en basindustri.

Kan inte ledamoten Sundin vara ärlig med det socialdemokratiska skälet, som är att man har ett principiellt motstånd mot att skapa bättre förutsättningar för små producenter? Det handlar inte om att värna Systembolaget. Det handlar om att förvägra de här aktörerna möjlighet att utveckla sina verksamheter. Kan Karin Sundin erkänna det?

Anf. 12 Karin Sundin (S)

Herr talman! Jag har den största respekten för de lokala producenterna av både öl, vin och sprit. Det finns många fantastiska produkter som tillverkas småskaligt i Sverige i dag och för övrigt också i stor skala. De finns på Gotland, de finns i mitt hemlän i dag – Örebro län – och de gör stora insatser för den lokala besöksnäringen. De bidrar till glädje och njutning för de svenska konsumenterna, och det ska vi värna.

Jag håller helt med ledamoten Hultberg om att Sverige har rört sig i en oerhört positiv riktning från att vi i början av 1900-talet konsumerade 6 liter sprit och 50 liter öl om året. Vi höll ju på att supa ihjäl oss i det här landet!

I dag är vi i en helt annan situation. Jag vill påstå att det till stor del beror på en restriktiv alkoholpolitik, där vi har gett Systembolaget uppdraget att balansera försäljning med upplysning och att bedriva sin försäljning utan vinstintresse. Systembolaget omfamnas i dag av de flesta och är det företag i Sverige som man har absolut störst förtroende för när Förtroendebarometern gör sina mätningar, år efter år.

Detta är tack vare Systembolaget, och vi socialdemokrater menar att vi ska utnyttja den styrkan. Låt oss använda Systembolaget för att fortsätta ge de lokala producenterna goda villkor i deras arbete! Låt oss se till att de fortsatt har sin plats i Systembolagets sortiment, men låt oss också samverka kring att ge dem bättre förutsättningar att visa upp och också sälja sina produkter utifrån lokala besök. Detta behöver dock inte innebära att man bär med sig flaskorna direkt från gården.

Anf. 13 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Socialdemokraternas motstånd mot gårdsförsäljning är tydligt, men låt mig ändå komma tillbaka till frågan om Systembolaget, som har varit kärnan i hela debatten om gårdsförsäljning.

Det som det finns ett politiskt stöd för i den här kammaren är att införa gårdsförsäljning i samexistens med Systembolaget. Det är det som vi i den här propositionen visar är fullt möjligt. Det kommer tyvärr, herr talman, med en lång rad restriktioner. Det är förutsättningen. Men det handlar inte om att etablera en separat försäljningskanal. Det handlar inte om att utmana detaljhandelsmonopolet.

Karin Sundins beskrivning av vad förslaget innebär gör att jag undrar om hon över huvud taget har läst propositionen. Det är ju inte så att man i en normal detaljhandel är tvungen att lösa en entréavgift för att få ta del av ett besöksarrangemang för att sedan få lov att köpa de produkter som ingår i detaljhandeln, vilket är vad det här förslaget trots allt innebär, herr talman: Bara den som betalar för att delta i ett besöksarrangemang av kunskapshöjande karaktär ska få lov att köpa med sig några få flaskor efter besöket.

Det här är en försiktig reform som visar att det går att kombinera gårdsförsäljning med ett bibehållet systembolag.

Herr talman! Min fasta övertygelse är att vi hela tiden måste utveckla den svenska alkoholpolitiken om den fortsatt ska åtnjuta det starka stöd som Karin Sundin refererade till. Min fasta övertygelse är också att svenska folket vill ha Systembolaget just nu men även att man vill ha gårdsförsäljning. Den moderatledda regeringen visar att det är möjligt. Äntligen, efter 20 år av debatt och utredande, kan vi nu införa gårdsförsäljning.

Jag beklagar verkligen att Karin Sundin och Socialdemokraterna vill förvägra gårdsförsäljare runt om i Sverige denna möjlighet att utvecklas och bidra till jobb, tillväxt och en stark konkurrenskraft för Sverige och svensk besöksnäring.

Anf. 14 Karin Sundin (S)

Herr talman! Problemet är ju att man inte är överens om huruvida det här förslaget är förenligt med EU-rätten. Regeringen och näringen anser det, men tunga remissinstanser delar inte den bedömningen. Experter på handelsrätt och EU-rätt säger att det är tveksamt.

Vi vet också – det har redan aviserats – att de europeiska vinproducenternas branschorganisation har för avsikt att överpröva det här. Det finns ett motstånd mot det svenska detaljhandelsmonopolet både i Sverige och utanför Sverige. Det är detta det handlar om. Frågan är hur stora risker vi ska ta.

Jag tror att ledamoten Hultberg stod och försade sig här. Problemet är att det finns tydliga röster, både i Hultbergs parti och i andra partier, som säger att man egentligen vill gå längre och ge större utrymme för försäljning vid sidan om Systembolagets detaljhandelsmonopol. Man anser att regleringen kring den reformen inte räcker till. Ledamoten Hultberg sa att svenskarna tycks vilja ha Systembolaget just nu. Hur ska vi tolka det?

Vad tror Hultberg att svenskarna och Moderaterna kommer att vilja efter några år med gårdsförsäljning? Efter några år av EU-processer, hur kommer man att ställa sig då? När kommer det enligt Hultberg att vara dags att avskaffa det där avskyvärda detaljhandelsmonopolet?

Anf. 15 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! Jag skulle vilja inleda med att prata lite om rollen som politiker. Vi hörde tidigare Vänsterpartiets ledamot Karin Rågsjö prata om rollen i socialutskottet. Nu hör vi Karin Sundin prata om samma sak, alltså om varför det här är en debatt för socialutskottet och inte för näringsutskottet. Men för mig som centerpartist spelar det ingen roll.

Jag är samma politiker oavsett om jag sitter i socialutskottet, näringsutskottet eller miljö- och jordbruksutskottet. Jag har samma politik ändå. Det är inte så att centerpartisterna i socialutskottet har en åsikt och röstar på ett sätt om gårdsförsäljning och att centerpartisterna i näringsutskottet har en annan åsikt och röstar på ett annat sätt. Men om jag uppfattar Karin Sundins inlägg rätt, herr talman, är det så det fungerar i Socialdemokraterna. Man röstar olika beroende på vilket utskott man sitter i. Man är inte socialdemokratisk politiker utan utskottspolitiker.

Det förekommer för all del i kommunerna att någon blir utbildningspolitiker för att den sitter i utbildningsnämnden eller socialpolitiker för att den sitter i socialnämnden. Men det är inte så politiken ska fungera. Vi ska stå för en helhet.

Herr talman! Det hade varit intressant att höra om det här blivit en annan debatt om en näringspolitisk företrädare för Socialdemokraterna stod i talarstolen och inte en ledamot av socialutskottet. Vi skulle kunna börja diskussionen där och sedan gå vidare utifrån det.

För mig som centerpartist innebär förslaget om gårdsförsäljning att man utvecklar besöksnäringen, livsmedelsindustrin och landsbygden men också att man bevarar vårt detaljhandelsmonopol och alkoholpolitiken i Sverige.

Anf. 16 Karin Sundin (S)

Herr talman! Ledamoten Bergenblock väljer att avleda uppmärksamheten från det som var huvudpoängen i mitt anförande, det vill säga att diskussionen i dag bör handla om hur vi värnar den svenska folkhälsan.

Min poäng med att lyfta näringsperspektivet och inte folkhälsoperspektivet i min inledning var att skälet till att Sverige fått ha ett undantag och får behålla vårt detaljhandelsmonopol i EU, trots att monopol strider mot tanken med frihandel, är att vi har kunnat beskriva monopolet som en systematisk och sammanhängande reglering av alkoholförsäljningen i syfte att värna folkhälsan. Alkohol är en fråga om folkhälsa, men det regeringen ju nu gör är att bryta upp det regelverket. Man bryter upp monopolets försäljning, och man gör det med argument om att det är bra för näringslivet och besöksnäringen.

Det näringslivspolitiska perspektivet på den här frågan gör att den svenska alkoholpolitiken inte längre kan beskrivas som systematisk och sammanhängande i sin reglering av Systembolaget. Om detta kan jag försäkra ledamoten Bergenblock att vi socialdemokrater är överens, oavsett vilket utskott vi sitter i. Men det är märkligt att företrädare för socialutskottet diskuterar frågor som rör kärnan av den svenska folkhälsopolitiken utan att över huvud taget vilja uppmärksamma vilka problem det här faktiskt för med sig.

Anf. 17 Christofer Bergenblock (C)

Herr talman! Låt oss då prata om den svenska alkoholpolitiken. Jag tror inte att något parti här kommer att säga annat än att man står bakom både Systembolaget och den svenska alkoholpolitiken som den ser ut. Det var ju också ett uppdrag till utredningen att ta fram ett förslag som var förenligt med ett bevarande av detaljhandelsmonopolet. Det är precis det som utredningen har tagit fram. Det är en sådan proposition som har lagts fram för riksdagen, och det är det betänkandet vi hanterar i dag.

Man kan naturligtvis av känslomässiga skäl tycka något annat eller känna att det här nog är fel. Men fakta säger att förslaget är förenligt med detaljhandelsmonopolet i Sverige. Det slås fast i utredningen. Det slås fast också av en del av remissinstanserna. Det är inte konstigt att andra remissinstanser har tyckt annorlunda. Det är naturligtvis en sammanvägd bedömning som görs.

Hur har då folkhälsan i Sverige utvecklats under de senaste 20–25 åren? Jo, alkoholkonsumtionen har sjunkit år från år. Enligt CAN:s senaste rapport, som kom i början av året, sjönk den 2023 med 2,3 procent. Den har sjunkit varje år.

Under hela tiden Finland haft gårdsförsäljning eller varit medlem i EU och haft gårdsförsäljning inom ramen för EU-lagstiftningen har alkoholkonsumtionen sjunkit där också. Gårdsförsäljning kommer inte att leda till ökad alkoholkonsumtion. Det är inte heller så att gårdsförsäljning kommer att slå ut det svenska Systembolaget eller detaljhandelsmonopolet, utan det här är ett förslag som är förenligt med alkoholpolitiken och detaljhandelsmonopolet i Sverige.

Anf. 18 Karin Sundin (S)

Herr talman! Då påminner jag igen om att problemet med den proposition och det betänkande som ligger på riksdagens bord i dag är att man inte är överens om huruvida det här verkligen är förenligt med det svenska detaljhandelsmonopolet. Regeringen säger det, och vissa remissinstanser säger det, men tunga remissinstanser håller inte med. Folkhälsomyndigheten håller inte med. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning håller inte med. Göteborgs tingsrätt håller inte med. Kammarrätten i Göteborg håller inte med. Systembolaget håller inte med. Barnombudsmannen håller inte med. Tunga jurister och experter på handelsrätt håller inte med.

Att den svenska alkoholkonsumtionen har sjunkit har till stor del skett tack vare att vi har bedrivit en klok och balanserad alkoholpolitik. Vi använder de alkoholpolitiska verktyg vi har på ett klokt sätt. Där är Systembolaget med sitt samhällsuppdrag ett viktigt verktyg. Utan vinstintresse förmår det sälja alkohol till den svenska befolkningen på ett sätt som gjort att det är det populäraste företag vi har. Förtroendet är oerhört stort för det sätt på vilket det balanserar sin uppgift. Personalen kontrollerar varenda ung person så att ingen får köpa alkohol innan man har åldern inne. De avvisar dem som kommer in som har druckit för mycket. Samtidigt kan de ge goda råd om vilket vin som passar bäst, vilken öl man har råd med eller vad man ska välja och tänka på.

Detta ska vi vara rädda om, och det är det förslaget handlar om. Vi ska kunna fortsätta förfoga över det instrument som har tjänat oss väl och gjort att konsumtionen minskat. Det har gjort att lokala producenter har en hylla på sitt lokala Systembolag. Det ska vi vara rädda om och inte lämna ifrån oss till EU-domstolen.

(Applåder)

Anf. 19 Johan Hultberg (M)

Herr talman! Äntligen! I dag kommer riksdagen äntligen att fatta beslut om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Äntligen kommer det att bli möjligt att köpa med sig några flaskor efter ett besök hos sitt lokala mikrobryggeri eller från vingården, destilleriet eller musteriet som man besökt under svemestern eller helgutflykten.

I dag är Sverige det enda land i EU som inte tillåter någon form av gårdsförsäljning av alkohol. Jag är stolt och glad över att vi nu ändrar på det. Äntligen blir Sveriges lite, lite friare. Äntligen blir Sverige lite mer som det övriga Europa. Den moderatledda regeringen levererar.

Herr talman! På min fritid ägnar jag mig gärna åt konditionsidrott, till exempel löpning, längdskidor och andra sporter som kräver både fysisk och mental uthållighet. Jag har sprungit flera ultramaraton, vilket lärt mig att kämpa och inte ge upp ens när det går tungt. Frågan om gårdsförsäljning har varit en politisk ultramara av sällan skådat slag, där målet många gånger känts avlägset. Men så länge man fortsätter framåt och biter ihop, också när det går en emot, kommer man i mål. Det gäller såväl i löpning som i politik.

I många, många år, ja i årtionden, har gårdsförsäljning debatterats och utretts, men nu är vi äntligen på väg att gå i mål, tack vare det målmedvetna och uthålliga arbete som Moderaterna och andra aktörer haft. Äntligen får Sveriges många duktiga dryckesentreprenörer möjlighet att utveckla sina verksamheter och samtidigt bidra till utvecklingen av besöksnäringen och av Sverige som mat- och dryckesland.

Den proposition från den moderatledda regeringen som vi nu har att debattera och senare i eftermiddag fatta beslut om innebär att det blir tillåtet med gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker av alla de slag – vin, sprit, öl liksom andra jästa drycker. Förslaget innebär dock att försäljning bara får ske i samband med ett betalt besök, och försäljningsvolymen är också strängt begränsad. Vidare kommer bara småskaliga oberoende aktörer att kunna få gårdsförsäljningstillstånd.

Det är sannerligen ingen hemlighet att jag och Moderaterna hade önskat ett betydligt mer tillåtande system. Vår målsättning är och har hela tiden varit ett så tillåtande system som möjligt med så få och så små begränsningar som möjligt. Men att införa gårdsförsäljning utan att äventyra det svenska detaljhandelsmonopolet – Systembolaget – kräver dock begränsningar. Därav finns kravet om att försäljningen bara får ske av småskaliga aktörer och bara i samband med ett betalt besök. Därav finns också de begränsade försäljningsvolymerna.

Min förhoppning är att tiden kommer att visa att de begräsningar som nu följer med införandet av gårdsförsäljning är onödigt långtgående och att det därmed kommer att vara möjligt att längre fram lätta på tyglarna.

Frågan om huruvida det går att kombinera gårdsförsäljning med bevarandet av Systembolaget har varit kärnan i debatten om gårdsförsäljning. Jag och Moderaterna har envist hävdat att det är möjligt, och vi har fått rätt. Gårdsförsäljningsutredningen visade klart och tydligt att gårdsförsäljning är förenligt med EU-rätten förutsatt att försäljningen är begränsad.

Den modell för gårdsförsäljning som utredningen föreslog och som regeringens förslag helt bygger på har sedan genomgått en så kallad notifieringsprocess inom EU. EU:s medlemsländer liksom EU-kommissionen har alltså fått möjlighet att yttra sig över förslaget. EU-kommissionen hade dock varken frågor eller invändningar mot förslaget. Kommissionen avstod faktiskt helt från att lämna ett detaljerat yttrande.

När EU-kommissionen gav förslaget om gårdsförsäljning grönt ljus hoppades jag att oppositionspartierna eller åtminstone Socialdemokraterna skulle ställa sig bakom förslaget. I debatten om gårdsförsäljning har företrädare för Socialdemokraterna nämligen gjort gällande att partiet minsann inte är principiellt emot gårdsförsäljning utan att det handlat om att värna Systembolaget. Men trots att det nu står klart att gårdsförsäljning kan samexistera med Systembolaget vill Socialdemokraterna tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet stoppa förslaget.

Herr talman! Jag tvingas därmed konstatera det jag egentligen har trott hela tiden: Socialdemokraterna vill inte ha gårdsförsäljning. De har hela tiden varit emot att ge Sveriges dryckesentreprenörer och besöksnäring bättre villkor, detta trots att gårdsförsäljning inte heller är ett hot mot folkhälsan. Socialdemokraterna har bara försökt kamouflera sitt motstånd mot gårdsförsäljning bakom påståenden om att gårdsförsäljning skulle strida mot EU-rätten. Det var en bluff, som nu är synad.

Herr talman! Som med all lagstiftning krävs bra implementering för att de nya bestämmelserna om gårdsförsäljning ska fungera i praktiken och uppfylla de intentioner som vi som lagstiftare har. Nu är emellertid många oroliga över Folkhälsomyndighetens föreskriftsarbete kopplat till den nya lagen. Också jag är ärligt talat rejält orolig. Varför? Det ska jag strax förklara, men låt mig först ge myndigheten beröm för att den redan innan vi i riksdagen har fattat beslut om den nya lagstiftningen har tagit fram förslag till föreskrifter. Att Folkhälsomyndigheten, liksom Sveriges 290 kommuner, är på tårna är nämligen avgörande för att gårdsförsäljning ska kunna dra igång redan den 1 juni när lagen träder i kraft.

Vad jag och väldigt många mikrobryggare, vinodlare och andra dryckesentreprenörer däremot är oroliga för och skarpt kritiska till är att Folkhälsomyndigheten ska överimplementera den nya lagen genom att i praktiken ytterligare höja de redan högt ställda kraven för att få bedriva gårdsförsäljning. Låt mig ge ett par exempel.

I den nya lagen finns krav om att gårdsförsäljning bara ska få ske till konsumenter som deltar i ett besöksarrangemang. Vidare regleras att detta besöksarrangemang ska ha viss varaktighet. Det betyder enligt propositionen att ett arrangemang ska ha ett reellt innehåll och inte bara vara ett besök där man betalar en entréavgift.

Nu föreslår Folkhälsomyndigheten att besöksarrangemanget ska pågå i 45 minuter, varav minst 30 minuter ska vara av kunskapshöjande karaktär. Det är fullständigt orimligt. Det är att överimplementera lagens krav om att besöksarrangemang ska ha viss varaktighet. I det slutgiltiga förslaget behöver tidsgränserna bli väsentligt mycket lägre, annars är jag rädd för att myndigheten sätter stopp för väldigt många producenters planer om att dra igång gårdsförsäljning.

Ett annat exempel på att Folkhälsomyndighetens förslag till föreskrifter är en överimplementering av den lagstiftning vi nu debatterar handlar om skadeverkningar. I lagen föreskrivs att den som beviljas gårdsförsäljningstillstånd ska ansvara för att information om alkoholens skadeverkningar lämnas i samband med besöksarrangemang, något som jag tänker bör kunna ske på såväl olika som enkla sätt.

Vad föreslår då Folkhälsomyndigheten? Jo, att gårdsförsäljarna i inledningen av varje besöksarrangemang ska informera om alkoholens skadeverkningar. Inte nog med det, utan gårdsförsäljarna föreslås också ansvara för att besökarna får det skriftliga informationsmaterial om alkoholens skadeverkningar som Folkhälsomyndigheten kommer att ta fram.

Jag vill vara glasklar med att bemyndigandet till Folkhälsomyndigheten att utfärda föreskrifter inte är tänkt att ge myndigheten utrymme att i praktiken skärpa lagens bestämmelser, utan bemyndigandet syftar till att ge möjlighet till erforderliga förtydliganden om hur lagens bestämmelser ska tillämpas.

Jag konstaterar att det förslag till föreskrifter som Folkhälsomyndigheten tagit fram har fått omfattande och svidande kritik. Jag utgår från att myndigheten tar intryck av remissinsatsernas synpunkter och sedan utfärdar föreskrifter som gör det både möjligt och enkelt att vara gårdsförsäljare.

Herr talman! Utifrån den lagstiftning som vi i dag antar och de föreskrifter som Folkhälsomyndigheten senare ska återkomma med är det sedan kommunerna som prövar ansökningar och utfärdar gårdsförsäljningstillstånd. Om gårdsförsäljningsreformen ska bli lyckad är det mycket viktigt att kommunerna nu förbereder tillståndsprocessen.

Det finns tyvärr anledning att känna oro över en del kommuners agerande. För det första är jag bekymrad över att vissa kommuner inte alls är så framåtlutade som de behöver vara för att gårdsförsäljning ska kunna börja så snart den nya lagstiftningen träder i kraft. Nu gäller det för kommunerna att vakna och inse att sommaren snart är här.

För det andra är jag bekymrad över att det ute i kommunerna finns politiker som aktivt vill motarbeta gårdsförsäljning och därmed berörda företag. Som nämnts vill Socialdemokraterna på nationell nivå, här i riksdagen, helt stoppa förslaget. Som väl är kommer riksdagen med bred majoritet i eftermiddag att rösta ja till att tillåta gårdsförsäljning. Men vad gör då glädjedödarna inom det socialdemokratiska partiet när de nationellt inte lyckas stoppa gårdsförsäljning? Jo, då börjar de lokalt att obstruera.

Socialdemokraterna i Stockholms stad har redan låtit meddela att de inte tänker tillåta gårdsförsäljning på söndagar. Det vore naturligtvis ett mycket hårt slag mot de lokala dryckesentreprenörerna i Stockholm. Det är ju nämligen särskilt på helger, när människor är lediga, som det finns möjligheter att locka gäster till besöksarrangemang och då erbjuda gårdsförsäljning. S är några riktiga glädjedödare.

Herr talman! Som jag sa inledningsvis är gårdsförsäljningsfrågan en politisk ultramara, en mara som – givet bland annat Socialdemokraternas lokala försök att skjuta reformen i sank – nu fortsätter. Jag och Moderaterna kommer å vår sida att fortsätta att driva på för en moderniserad alkohollagstiftning där vi värnar folkhälsan men utan orimliga och onödiga förbud och begränsningar. Konkret innebär det att vi bland annat kommer att jobba vidare för att avskaffa alkohollagens matkrav. För Moderaterna är det nämligen självklart att det ska vara möjligt att exempelvis öppna en enkel liten vinbar.

Lika självklart är det för Moderaterna att det ska vara möjligt att som dryckesentreprenör sälja några flaskor direkt till konsumenten. Därför är i dag en glädjens dag. Därför yrkar jag bifall till regeringens förslag att tillåta gårdsförsäljning av alkoholhaltiga drycker. Äntligen!

(Applåder)

I detta anförande instämde Magnus Resare, Mats Sander och Jesper Skalberg Karlsson (alla M).

Anf. 20 Karin Sundin (S)

Fru talman! Äntligen blir Sverige lite friare, och äntligen är vi här i dag – ”Äntligen!”, utropar ledamoten Hultberg. Och han utropar att Moderaterna har fått rätt – förslaget är förenligt med detaljhandelsmonopolet.

Jag hoppas ärligt talat att Moderaterna har rätt i denna fråga. Jag tror att alla som värnar den svenska folkhälsan och folkhälsopolitiken hoppas att Moderaterna har rätt när de tror att det förslag som i dag kommer att röstas igenom av riksdagen är förenligt med detaljhandelsmonopolet.

Jag tror att de 320 000 barn som i dag lever i familjer där en eller flera vuxna har alkoholproblem och som lider skada av det också hoppas att Moderaterna har rätt. Men ledamoten Hultberg går händelserna i förväg. Han frågade förut, i ett tidigare replikskifte, om jag verkligen har läst regeringens proposition. Ja, det har jag gjort, och jag tillåter mig att återigen citera den.

Regeringen skriver att det endast är EU-domstolen som kan avgöra om det är förenligt med EU-rätten att kombinera den form av gårdsförsäljning som nu är aktuell med ett bevarat detaljhandelsmonopol. Men frågan är inte avgjord ännu. Det är bara EU-domstolen som kan avgöra den. Jag undrar vad ledamoten Hultberg kommer att säga om det visar sig att han har fel.

Anf. 21 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Som jag sa i mitt anförande har gårdsförsäljningsfrågan debatterats och utretts i åratal, i decennier faktiskt. Flera utredningar har kommit fram till slutsatsen att det går att införa gårdsförsäljning med ett bevarande av det svenska detaljhandelsmonopolet. Det har varit kärnan i frågan, och det har också varit anledningen till att processen har dragit ut på tiden.

Moderaterna och den moderatledda regeringen har varit angelägna om att säkerställa att man kan lägga fram ett förslag för Sveriges riksdag som håller EU-rättsligt. Jag känner mig otroligt trygg med det förslag som nu ligger på riksdagens bord, fru talman. Jag kommer alldeles strax att få kritik från Centerpartiets ledamot för att förslaget inte är tillräckligt generöst, att gränserna är för högt satta och att begränsningarna är för många, men det är de just därför att vi ska kunna vara trygga med att förslaget håller EU-rättsligt.

Jag konstaterar som sagt att vi har haft en notifieringsprocess, och jag måste säga att den gick oväntat smidigt. Blott ett land kom med synpunkter. EU-kommissionen avstod som sagt helt från att lämna ett detaljerat yttrande, och för åhörarna på läktaren kan jag förtydliga att på EU-språk är detta att ge grönt ljus. Man hade inget att erinra mot förslaget.

Sedan är det som Karin Sundin refererade till när det gäller betänkandet helt korrekt: Ytterst är det domstolen som tolkar lagen. Så är det med all lagstiftning, om jag får påminna ledamoten Sundin om det.

Anf. 22 Karin Sundin (S)

Fru talman! Utredningar är en sak, och propositioner är en sak. Det här kommer sannolikt att överprövas. Vi kommer att få svar på huruvida det är förenligt med EU-rätten eller inte. Risken är att det inte är det. Det har många remissinstanser pekat på, och det har många experter uttalat sig om, trots den notifieringsprocess som har skett.

Ledamoten Hultberg säger att Moderaterna vill ha ett så tillåtande system som möjligt. Frågan är hur långt Moderaterna vill gå för att göra tillgängligheten till alkohol och möjligheten att köpa alkohol så långtgående som möjligt. Vi har hört den moderata ledamoten Hultbergs karaktärsbeskrivning av Socialdemokraterna här i riksdagen och runt om i landets kommuner, men att vi agerar beror ju på att vi på riktigt är oroliga för vart den här frågan kommer att ta vägen.

Jag vill återigen påpeka att vi inte precis är ensamma om den här oron. Jag vill återigen citera den tidigare folkpartistiska riksdagsledamoten, socialministern och vd:n för Systembolaget Gabriel Romanus: ”I själva verket finns det stor risk att det skulle hota monopolet. Många av dem som talar för gårdsförsäljning vill ha det som ett redskap för att bli av med alkoholpolitiken. Det känns som hyckleri när de påstår att monopolet kan vara kvar.”

Anf. 23 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Vad som är hyckleri är Socialdemokraternas påstådda vurm för landsbygden, för småföretag, för de dryckesentreprenörer som är med och utvecklar svensk dryckeskultur och som har varit med i att förflytta vårt drickande från berusningsdrickande till ett drickande med fokus på kvalitet och upplevelser.

Jag är väldigt glad över att vi har förändrat den svenska alkoholkulturen och sett drickandet minska. Det har gjort att skadorna har kunnat minska. Vi ska också komma ihåg att det har skett i en tid när tillgängligheten till alkohol har ökat och ökat och politiken har liberaliserats. Det är, menar jag därför, inte ett korrekt antagande att bara för att man liberaliserar lagstiftningen lite försiktigt kommer skadorna att öka.

Faktum är att ungdomars drickande har halverats på 2000-talet. Under samma tid har antalet serveringstillstånd markant ökat. Ska vi då dra slutsatsen att det är tack vare att försäljningstillstånden har blivit fler? Det är ungefär på det sättet Karin Sundin argumenterar. Nej, det ska vi naturligtvis inte.

Min poäng är att gårdsförsäljning är möjlig att införa med ett bevarande av monopolet, och det är det som har varit regeringens uppgift. Det är det som har varit Moderaternas ingång i det här arbetet, och det är därför det här förslaget är omgärdat av så många begränsningar och restriktioner – för att vi ska kunna vara trygga med att det svenska detaljhandelsmonopolet håller även om det skulle bli en fråga för EU-domstolen.

Jag känner mig otroligt trygg med det här förslaget. Jag hoppas och tror att det är ett förslag som kommer att skapa bättre förutsättningar för många av Sveriges dryckesentreprenörer. Men då krävs det att man lokalt inte sätter käppar i hjulet utan tar vara på de möjligheter som den nya lagstiftningen öppnar för.

Anf. 24 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag hoppas att det här blir väldigt bra, men det kan också bli väldigt dåligt.

Jag var en av dem som jobbade med alkoholkommittén när Sverige gick med i EU. Vi jobbade med att försöka få människor att tänka till. Det var vi som tog fram alkoholparlören och så vidare. Jag ska inte fördjupa mig i det. Men det finns orosmoln i det här.

Exempelvis kom WHO Europa med en ny rapport som poängterar både monopolets vikt för Sveriges folkhälsa och att avsteg från monopolet i form av gårdsförsäljning underminerar monopolets rättsliga ställning.

Lagrådet uttalade sig om gårdsförsäljningen i september 2024. Man konstaterade att det fortfarande är osäkert om gårdsförsäljningsförslaget är förenligt med EU-rätten.

Det finns alltså fortfarande en del frågor, fru talman. Då undrar jag: Finns det inga som helst betänkligheter i det här förslaget? Hur kommer ledamoten att agera om det visar sig att det här innebär att vi får lägga ned Systembolaget, monopolet? Vad finns det för konsekvenstänkande? Man hittar inte mycket i förslaget.

Jag tycker att det är jättebra med gårdsförsäljning och jättebra med bryggerier. Det är inte det detta handlar om, utan detta handlar om monopolet. Det finns redan i dag stora möjligheter att åka till en gård och beställa vin och att åka till ett bryggeri och beställa öl och sedan hämta det på Systembolaget. Den möjligheten finns.

En annan fråga som jag funderar på är hur ledamoten tänker ställa sig till de otroligt radikala personer som liksom vill promota alkoholen på alla sätt och just den här frihetsreformen. Vad kommer ni att göra för att agera här? Jag återkommer om det.

Anf. 25 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Ja, ledamoten Rågsjö får återkomma om den sista frågan. Jag uppfattade inte riktigt den.

När det gäller frågan om vi kommer att tvingas lägga ned monopolet är det min fasta övertygelse att vi inte kommer att tvingas lägga ned monopolet. Jag är väldigt trygg med den proposition som ligger på riksdagens bord. Den har tagit lång tid att få fram men gör det nu äntligen möjligt att införa gårdsförsäljning i Sverige. Där har de EU-rättsliga aspekterna verkligen analyserats. Regeringen har varit försiktig. Man har till och med sänkt en del gränser ytterligare, vilket redan varit uppe i debatten här, just för att vara säker på att den här lagstiftningen kommer att hålla EU-rättsligt.

Jag räds inte en eventuell EU-rättslig prövning utan känner mig trygg med att förslaget kommer att hålla. Och skulle det mot förmodan, fru talman, vara så att EU-domstolen riktar kritik mot Sverige, jamen då har Sverige naturligtvis alla möjligheter att justera lagstiftningen så att gårdsförsäljningen inte äventyrar det svenska detaljhandelsmonopolet. Men jag är som sagt genuint trygg med den proposition som ligger på riksdagens bord.

Vad jag inte är fullt lika trygg med är att det kommer att bli en bra tillämpning av den nya lagstiftningen, givet de förslag som har kommit från Folkhälsomyndigheten när det gäller föreskrifter och de signaler som har kommit från enskilda kommuner om att sätta käppar i hjulet för den här reformen och den här viktiga intentionen att skapa bättre förutsättningar för Sveriges små oberoende dryckesproducenter som bidrar till jobb och tillväxt och faktiskt också till en sundare alkoholkultur.

Anf. 26 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Jag ska försöka förtydliga mig. Det är väldigt många moderater runt om som precis som ledamoten Johan Hultberg ser det här som en frihetsreform med mer alkohol på alla sätt.

En del debattörer, exempelvis Moderaternas Christofer Fjellner som är oppositionsråd i Stockholm, vill se fler förändringar. De kräver söndagsöppet på Systembolaget. Dagens regler ”sabbar stockholmarnas livspussel”, säger Fjellner, som om det viktigaste föräldrar funderar över på söndagar är om Systembolaget är öppet eller inte. Det är det här lite mytskapande: Om vi inte öppnar alla portar blir vi ett DDR-land. Den typen av uttalanden ser man lite runt om.

Då menar jag att det känns lite som att den här utredningen långsamt knuffar monopolet över ända. Alkoholpolitiken blir då styrd inte av folkhälsoprinciper utan mer av marknaden. Är det någonting som ledamoten har funderat på?

En annan fråga gäller arbetslösheten, som ju är skyhög i Sverige – nästan högst i Europa. Kommer det här på något sätt att påverka den positivt, det vill säga få ned arbetslösheten på orter där man har gårdsförsäljning eller bryggerier? Kommer det att generera väldigt många jobb? Finns det en sådan idé? Är det här någonting bra?

Det är mina frågor till ledamoten Hultberg, fru talman.

Anf. 27 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Ja, det här är en reform som kommer att generera jobb. Det är en reform som kommer att skapa bättre förutsättningar för små producenter som i dag många gånger sliter för att över huvud taget överleva. Det är sannerligen inga företag med stora marginaler och stora vinster. Det här är entreprenörer som brinner för sitt hantverk, som brinner för att kunna erbjuda högkvalitativa produkter på en lokal marknad. Nu ger vi dem något bättre förutsättningar att utveckla sina verksamheter och även det ekosystem som ligger till grund för besöksnäringen.

Det är ju så att om det där hotellet ska kunna växa och den där restaurangen ska kunna locka till sig fler gäster behöver det finnas besöksanledningar, och vi ser runt om i Europa att möjligheten att besöka en vingård eller ett whiskydestilleri många gånger är en besöksanledning. Det är därför man reser till Skottland eller väljer att förlägga semesterresan till Bordeaux. På samma sätt är det viktigt att den möjligheten stärks i Sverige.

När det gäller Systembolaget har vi varit inne på att stödet för detaljhandelsmonopolet i Sverige är väldigt starkt. Som jag försökte förklara i mitt tidigare replikskifte med ledamoten Sundin är min bestämda uppfattning att vi behöver utveckla politiken för att stödet för den svenska restriktiva alkoholpolitiken fortsatt ska vara starkt. Vi behöver ta bort de regler och förbud som har blivit obsoleta.

Vi borde därför naturligtvis avskaffa matkravet så att det går att öppna en liten vinbar även om man inte investerar miljontals kronor i ett eget kök och tvingas tillhandahålla ett stort utbud av maträtter. Det är inte den typen av restriktioner som räddar folkhälsan, utan det är helt andra åtgärder.

Anf. 28 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Ledamoten Johan Hultberg inledde, och avslutade, sitt anförande med att säga: ”Äntligen!” Jag kan bara dela den entusiasm som ledamoten har för vad det här kan betyda för besöksnäringen, för dryckesföretagen inom livsmedelsindustrin och för landsbygdsutvecklingen i Sverige. Däremot kommer det inte att betyda att detaljhandelsmonopolet faller. Det här är på det viset ett tryggt förslag.

Enligt min, och Centerpartiets, åsikt är förslaget också något för tryggt och lite ängsligt. Vi delar uppfattningen att detta behöver handla om småskaliga företag, men vi ser att man hade kunnat låta det bli något större än det förslag som nu ligger är. Vi förstår behovet av ett kunskapshöjande arrangemang, för det är arrangemanget och inte köpet som står i centrum. Men vi kanske inte anser att det behövs 45 minuter till ett studiebesök. Vi förstår att det behövs en begränsning i inköpet, och vi delar den uppfattningen.

Vad vi däremot inte förstår är det här med information om alkoholens skadeverkningar. Det är ju en paragraf och ett förslag som inte fanns med i den statliga utredningen, utan det har Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna tänkt ut själva på sin egen kammare.

Nu står ledamoten och skyller på Folkhälsomyndigheten när de har tolkat det här förslaget och sagt att det innebär att man ska ha en föreläsning om alkoholens skadeverkningar och sedan dela ut en folder om detsamma – precis som om det var Folkhälsomyndigheten som hade petat in den här paragrafen i lagstiftningen. Men så är det ju inte. Det är ju regeringen.

Ulf Kristersson har pratat om att det här blir en reform som gör vår frihet lite större och som flyttar oss lite närmare Europa. Jag undrar om det var detta han såg framför sig när han pratade om att bli mer som Europa. Varför lyftes denna paragraf in?

Anf. 29 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Som sagt handlar frågan om gårdsförsäljning om hur vi ska hitta en modell som gör det möjligt att införa gårdsförsäljning samtidigt som vi bevarar Systembolagets monopol. Det ska ärligt talat sägas att det har varit en utmaning. Vi kan inte öppna för vanlig detaljhandel och samtidigt hävda vårt monopol. Det är en omöjlighet. Det är därför det här förslaget har som grundläggande förutsättning att det ska vara just besöket som står i centrum. Jag kan tycka att det är lite anmärkningsvärt att Centerpartiet riktar kritik mot själva grundidén för gårdsförsäljningen, nämligen att det ska vara ett betalt besök. Det var utredningens förslag, och det är det mest grundläggande kravet för att den här modellen ska anses vara förenlig med EU-rätten och möjlig att kombinera med Systembolagets monopol.

Det är också så att vi med det här förslaget behöver visa att vår alkoholpolitik är sammanhängande och att vi värnar folkhälsan, för det är också det som ger Sverige rätt att ha ett undantag för sitt detaljhandelsmonopol. Regeringen har efter de remissynpunkter som kommit landat i att man bör ställa krav på att den som får tillstånd att bedriva gårdsförsäljning ska ha ett ansvar att lämna information om alkoholens skadeverkningar. Vi har dock inte föreskrivit i lagen att det ska vara muntliga föreläsningar och broschyrer som delas ut. Det är ju myndighetens – enligt min uppfattning – överimplementering som har landat i det förslaget.

Jag hoppas att Folkhälsomyndigheten tar till sig av de synpunkter och den massiva kritik som har kommit mot hur man har tolkat den bestämmelsen och återkommer med ett förslag som är mer rimligt.

Anf. 30 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Som jag sa delar Centerpartiet bilden i utredningen om att detta behöver handla om småskaliga företag, att det behöver finnas med en kunskapshöjande aktivitet och att det behöver finnas en begränsning i inköpet. Allt det här tas upp i utredningen. Vi lägger förslag på korrigeringar i dessa delar, men som helhet säger vi ja.

Det som inte fanns med i utredningen var den här informationen om alkoholens skadeverkningar. Utredarens uppdrag var ju att ta fram ett förslag som var förenligt med detaljhandelsmonopolet. Det har man gjort med både hängslen och livrem – vilket har konstaterats här tidigare. Ändå petar regeringen in paragrafen om att man ska informera om alkoholens skadeverkningar.

Det här blir ju lite absurt. De flesta skulle nog tycka att det var rätt absurt om man gick på en restaurang i Sverige och kyparen innan vinlistan lämnades fram skulle hålla ett föredrag om att de viner du eventuellt dricker kan skada din hälsa. Samtidigt skulle det på din tallrik bredvid servetten ligga en broschyr om alkoholens skadeverkningar.

Inte ens Systembolagets personal har det här kravet på sig. Om ledamoten skulle gå in på Systembolaget och köpa tio bag-in-box med billigt vin skulle personalen ändå inte hålla en föreläsning om hur detta kan skada dig. Men gårdsförsäljarna, som får sälja 3 liter öl, 3 liter vin eller 0,7 liter sprit ska upplysa och hålla ett föredrag om alkoholens skadeverkningar och dessutom dela ut en för ändamålet framtagen broschyr från Folkhälsomyndigheten. Det här drar ju ett löjets skimmer över hela gårdsförsäljningsfrågan, och det är regeringen som är ansvarig. Folkhälsomyndigheten har bara tolkat det regeringen har lagt fram förslag om.

Anf. 31 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Att det är en absurd tolkning från myndigheten tycker jag inte att jag ska behöva klä skott för. Jag kan citera direkt ur propositionen. Bestämmelsen lyder som följer: Tillståndshavaren ansvarar för att information om alkoholens skadeverkningar lämnas i samband med besöksarrangemanget.

Jag ser framför mig att det skulle kunna ske på många, och enkla, sätt – exempelvis genom att den som går in på en vingårds hemsida och bokar in sig på ett besöksarrangemang får information i besöksbekräftelsen om alkoholens skadeverkningar. Det tycker jag vore ett enkelt och smidigt sätt att uppfylla kravet. Folkhälsomyndigheten har föreslagit ett absurt sätt att uppfylla bestämmelsen, det tycker jag också. Det är omöjligt för oss politiker att blicka in i framtiden och förutspå denna typ av tokiga tillämpningar från en myndighets sida. Tack och lov är det ju bara ett förslag från Folkhälsomyndigheten.

Jag hoppas som sagt att myndigheten kommer att vara lyhörd för den omfattande kritik som har riktats mot förslagen till föreskrifter i stort, och särskilt när det gäller frågan om besökens varaktighet och den fråga som jag och ledamoten Bergenblock nu diskuterar, nämligen informationen om skadeverkningar.

Som sagt har tillägget varit en del av att säkerställa att systemet lever upp till EU-rätten och att kunna visa att vi bedriver en sammanhållen folkhälsopolitik som är grunden för det undantag vi har för det svenska detaljhandelsmonopolet. Regeringen har landat i slutsatsen att det är rimligt att vi ställer krav på dryckestillverkarna att informera om skadeverkningarna när vi nu ger dem bättre förutsättningar att marknadsföra sina produkter. Men det måste naturligtvis ske på ett rimligt sätt. Jag tycker att digital information i samband med en bekräftelse, eller tillgång till information i lokalen, borde vara fullt tillräckligt.

Angelica Lundberg (SD)

Anf. 32 Angelica Lundberg (SD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till Sverigedemokraternas reservation 3.

I dag debatterar vi äntligen ett skarpt förslag om gårdsförsäljning av alkohol.

Sverige har en lång tradition av småskaligt hantverk, inte minst när det gäller dryckesproduktion. Bara under de senaste åren har antalet mikrobryggerier, spritdestillerier och vinodlingar i Sverige ökat markant, och det finns i dag ungefär 750 registrerade tillverkare av öl, sprit, vin och cider. Det handlar om allt från lokala mikrobryggerier till prisbelönta vingårdar, musterier och världskända varumärken.

Det här är verksamheter som ofta finns utanför de större städerna, där de skapar arbetstillfällen, stärker besöksnäringen och bidrar till en levande landsbygd. Man kan lugnt säga att vi har en stolt tradition av dryckestillverkning som är värd att bevara. Bland både nationella och internationella dryckesintresserade är intresset stort för att besöka verksamheterna.

Fram till nu har man bara kunnat köpa med sig en Tshirt eller kapsylöppnare från besöket, vilket såklart inte alls är lika roligt som att kunna få med sig några av producenternas produkter hem. Det minskar såklart attraktionskraften i de här besöken – något som vi i dag ska ändra på.

Fru talman! Debatten om gårdsförsäljning har pågått länge i Sverige, och att tillåta gårdsförsäljning har utretts hela tre gånger. Den senaste utredningen stod klar 2021. Vi från Sverigedemokraterna har varit drivande i frågan och har ända sedan vi kom in i riksdagen 2010 lagt fram förslag om att tillåta gårdsförsäljning.

För Sverigedemokraterna är det här därför en efterlängtad reform som kommer att stötta Sveriges många småföretagare inom dryckesnäringen. Äntligen kan de få möjlighet att på ett enklare sätt låta sina besökare uppleva både hantverket och produkterna på plats. Det är därför glädjande att här i dag ha ett förslag på bordet som möjliggör detta. Att förslaget numera även inkluderar destillerade drycker och inte kräver egen råvaruproduktion är extra välkommet.

Fru talman! Med det sagt finns det dock visst smolk i glädjebägaren.

Vi från Sverigedemokraterna värnar Systembolagets monopol – det är värt att understryka – och vi har full respekt för att det här förslaget behöver förenas med vissa begränsningar. Vi vill inte att gårdsförsäljning hamnar i konflikt med den restriktiva svenska alkoholpolitiken. Genom hela den här processen har det också gjorts klart att förslaget inte kommer att leda till det. Den saken är alltså redogjord för och konstaterad. Folkhälsan är på intet sätt hotad.

Förslaget innehåller dock alltför långtgående begränsningar som riskerar att bidra till att gårdsförsäljningen inte kommer att uppnå sin fulla potential.

Begränsningen vad gäller årsproduktion, det så kallade produktionstaket, för att ges gårdsförsäljningstillstånd är för snäv och riskerar att verka tillväxthämmande. Vi vill såklart att gårdsförsäljningen ska bidra till ökad produktion – inte dra undan mattan för de företag som investerar i besöksnäringen och gör det på ett framgångsrikt sätt. Självklart är det bra för alla om små tillverkare lyckas och faktiskt blir större, anställer fler och bidrar till att utveckla lokalsamhället. Företag som genom hårt och målmedvetet arbete byggt upp sin produktion ska inte missgynnas av sin framgång.

Man kan föreställa sig ett företag som gör satsningar på besöksverksamhet och anställer folk för ändamålet, lyckas nå ut och sedan blir framgångsrika på marknaden. Ska de när produktionen ökar skrota den verksamhet de byggt upp eller låta bli att möta kundernas efterfrågan för att inte riskera sin besöksverksamhet? Det här är en begränsning som står i skarp kontrast till den entreprenörsanda som vi vanligtvis är så snabba med att applådera.

Även förslaget om volymbegränsningar för konsumenterna är för snålt tilltaget. Tänk att som turist komma till Sverige, besöka ett destilleri och bara få köpa med sig en ynka sjuttis hem! 3 liter vin kan förvisso ses som en något större mängd, men 6 öl blir nästan lite fånigt. Det är ändå vuxna människor vi pratar om här, fru talman – vuxna människor som vi tillåter att köra bil, rösta och gifta sig. Vi borde ha större respekt för människor och inte behandla dem med överförmynderi. Volymerna borde såklart ha varit större.

Än mer märkligt är dock kravet på den kunskapshöjande upplevelse på minst 45 minuter som ska genomföras varje gång man vill köpa med en flaska vin och lite ost hem från den lokala tillverkaren. Den som bor i närheten av något av mikrobryggerierna kommer ju knappast att betala för en rundvandring en femte gång för att få köpa med sig några av tillverkarens öl hem.

Med den här begränsningen kommer förslaget inte att nå full potential, och risken är att de som inte vill ha den här lagen alls kommer att stå här om sex år, när lagen utvärderas, och påstå att den inte har haft effekt. Det är synd, fru talman, att man inte i stället förslog begränsningar som på riktigt underlättade för småproducenterna och gynnade konsumenter som vill handla lokalproducerat.

Inför debatten i dag pratade jag med grundaren av ett av Smålands mikrobryggerier. Det finns en viss oro i branschen; vi har hört det här i dag. Bland annat vet man inte vilka avgifter kommunerna kommer att ta för tillstånd och vilka villkor som kommer att gälla. Det kan bli väldigt olika beroende på var i landet man bor och vem som styr ens kommun.

Det finns också en risk att företag inte vågar satsa på att införa gårdsförsäljning eftersom lagstiftningen är tidsbegränsad. Ska man som företagare investera och därmed också planera för långsiktiga avskrivningar behöver man veta förutsättningarna. Vi menar att regeringen i stället för tidsbegränsningen på sex år behöver ge en myndighet i uppdrag att tidigt utvärdera gårdsförsäljningsreformen för att identifiera oönskade konsekvenser – detta för att säkerställa att lagstiftningen bidrar till landsbygdens utveckling och besöksnäringens konkurrenskraft på det sätt som det är tänkt.

Avslutningsvis, fru talman: Det är ett glädjande besked att riksdagen i dag förväntas besluta om att tillåta gårdsförsäljning av alkohol. Det är en efterlängtad reform som Sverigedemokraterna har drivit igenom tillsammans med regeringen för att främja företagande, landsbygdsutveckling och turism. Förslaget kunde dock ha varit bättre och haft färre begränsningar.

Framtiden får utvisa hur det här kommer att falla ut, och förhoppningen är förstås att de eventuella barnsjukdomar och negativa konsekvenser som begränsningarna riskerar att innebära åtgärdas när de upptäcks, så att vi kan fortsätta att vara stolta över vår svenska dryckestillverkning, vår fina besöksnäring och våra småföretagare.

Camilla Mårtensen (L)

Anf. 33 Camilla Mårtensen (L)

Fru talman! Just nu står vinplantorna på rad på Flädie vingård och har precis fått gröna små knoppar. Och just nu när Arilds druvbuskar översköljs av en kall, salt vind från Kattegatt och Ulrik på Klackabackens bryggeri i Åhus smakar på påskölet – med toner av aprikos och skånsk kavring – för att avgöra om humlebeskan är lagom är Skåne som vackrast, fru talman.

I dag ger vi skånska och övriga Sveriges dryckesproducenter bättre möjlighet att utveckla sin passion och sina livsverk. I dag säger jag grattis till alla oss som värnar kulturarvet – som värnar landsbygd, turism, näringsliv och inte minst mat och dryckesutveckling. Mat och dryck utvecklas nämligen i samspel; det är därför en sval chianti smakar bäst till pizzan eller en fransk getost smakar allra bäst med ett glas kall sauvignon blanc från Loiredalen. Det är också därför vi skåningar tog en besk till ålagillet för att spjälka fettet.

Men som bekant har våra matvanor – och därmed våra dryckesvanor – ändrats. Både i Skåne och i resten av Sverige äter vi mindre fett och mindre salt mat. Vi dricker också mindre brännvin och färre stora starka till förmån för lokalt producerat vin och öl. Vi svenskar har lagt oss till med kontinentala vanor.

Lantbruk och gårdar i södra Sverige har sett affärsmöjligheter och har utvecklats till turistattraktioner. I Skåne kan du prova egentillverkad lammkorv med en pinot noir som skördats på Thora Vingård i Båstad. Du kan också stå på hotellrummets balkong och titta ut över meter efter meter av daggvåta druvbuskar strax före skörden på Lottenlunds vingård i Allerum. Redan i dag ligger vingårdarna och gårdsbutikerna så tätt att du kan cykla mellan dem. Det gör folk, både skåningar och turister från hela världen.

Att man då inte kan köpa med sig en flaska vin är faktiskt helt orimligt. Dagens förändring är ett steg på vägen till en fungerande dryckesindustri i Sverige, en levande landsbygd och många nya turister. Bestämmelserna om studiebesök och rundvandringar blev lite onödigt krångliga, men det var den kompromiss som måste göras för att det skulle bli någonting alls.

Oron för att reformen ska stjälpa monopolet är stor, och därför behövs utvärderingar längs vägen. Detta är som bekant en försöksverksamhet. Låt oss dock glädjas åt att Sverige nu är moget för att liberalisera sin alkoholpolitik och föra den i rätt riktning, även om det går i klen fart.

Ja, Sverige är moget. Ungdomar och unga vuxna dricker betydligt mindre i dag än vad de gjorde på 50-talet, när Systembolaget startade.

Sverige och Finland är de enda två länder i Europa som har ett alkoholmonopol, och just nu visar Finland vägen även i alkoholfrågan. I fjol fick finska livsmedelsbutiker börja sälja vin och öl med en alkoholhalt på upp till 8 procent. Vet ni vad? Den finska alkoholkonsumtionen sjönk, eftersom konsumenterna valde ett vin med lägre alkoholhalt i livsmedelsbutiken i stället för att springa över till monopolet Alko och handla. Detta är ett bevis för att det inte är procenten eller alkoholen i sig som är det viktiga. Det är i stället smakkombinationen mellan mat och dryck som lockar.

Dessutom kraxade olyckskorparna om att det endast skulle stå billigt blaskvin på hyllorna i butikerna, men så fel de hade. Flera internationella storproducenter har nu startat vinproduktion inom ramen för Finlands nya regelverk. Finnarnas förändrade syn på monopolet stärkte alltså den finska folkhälsan. Har Finland släppt lös den trojanska hästen, eller är det så att finnarna är kapabla att hantera det som resten av Europa är kapabelt att hantera?

Jag hoppas att också Sverige och vi i riksdagen ser nyktert på alkoholpolitiken och moderniserar förutsättningarna. Gårdsförsäljning är ett steg i rätt riktning, men mer behövs.

Vi liberaler är stolta men inte nöjda. Vi har landsmötesbeslut på att matkravet på krogarna ska bort och på att restauratörerna ska få krydda sitt eget brännvin. Vi har också landsmötesbeslut på att Sverige ska följa Alkos exempel och införa licensbutiker för vin och öl för folkhälsans skull.

Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.

Anf. 34 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Jag tackar Camilla Mårtensen för anförandet.

Det var ett väldigt illustrativt anförande om hur det kan se ut i Skåne samt om utvecklingen där vad gäller vingårdar och andra dryckesproducenter. Jag håller med om att det är fantastiskt bra. Detta är en glädjens dag – vi kan i eftermiddag fatta beslut om införande av gårdsförsäljning.

Samtidigt är reglerna, som ledamoten själv sa, lite onödigt krångliga. Jag tänkte återigen gå in på det här med alkoholens skadeverkningar. Detta är en paragraf som regeringspartierna själva har lyft in i lagstiftningen. Enligt vad jag hört var Liberalerna pådrivande för att paragrafen om att man ska informera om alkoholens skadeverkningar skulle lyftas in.

Nu har Folkhälsomyndigheten fått detta att tolka. Det är ju så det funkar i svensk rätt – vi fattar beslut om lagstiftning, och sedan tar en myndighet fram föreskrifter. Regeringspartierna måste ju ha förutsett att det skulle bli så. Dessutom var det väldigt väl känt att Folkhälsomyndigheten var emot gårdsförsäljning över huvud taget när myndigheten svarade på remissen. Jag kan därför förundras över att man inte var tydligare i utformningen av den här lagparagrafen.

Mest förundrad är jag dock över att denna paragraf över huvud taget petades in i lagen. Den innebär att man på Flädie vingård, när man i sommar förhoppningsvis öppnar för gårdsförsäljning, kommer att få inleda varje besök med att berätta för sina besökare hur skadligt det är att dricka vinerna på Flädie vingård och dessutom dela ut en broschyr från Folkhälsomyndigheten där besökarna kan läsa samma information. Var det verkligen så regeringspartierna hade tänkt sig?

Camilla Mårtensen (L)

Anf. 35 Camilla Mårtensen (L)

Fru talman! Jag tackar ledamoten Bergenblock för frågan.

Nej, det var inte så vi hade tänkt oss; det är det korta svaret. Med tanke på de tidigare inläggen här, bland annat från ledamoten Hultberg, förutsätter jag att man kommer att diskutera detta med sina myndigheter. Precis som regeringen har möjlighet att ge direktiv till sina myndigheter har man nämligen möjlighet att göra om direktiven om något är oklart.

Detta var alltså inte syftet.

Anf. 36 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Det var skönt att höra att syftet inte var att det hela skulle utformas så här, med en föreläsning om alkoholens skadeverkningar och utdelande av en broschyr. Samtidigt blir jag lite förvånad över den naivitet som uppenbarligen fanns bland regeringspartierna, som inte förutsåg att Folkhälsomyndigheten – med sin grundinställning till gårdsförsäljning – skulle tolka detta så långtgående som det bara gick.

Frågan återstår ändå, fru talman: Vad gör den här paragrafen över huvud taget i lagstiftningen? Det var ju inte så att detta fanns med från utredningen. Där sades ingenting om att man skulle bedriva någon upplysningskampanj om alkoholens skadeverkningar.

I Sverige har vi i dag ett systembolag som har ett övergripande ansvar för att upplysa och informera befolkningen om alkoholens skadeverkningar. Det gör man också, men inte ens om du går till Systembolaget och handlar kommer du att få en föreläsning. Du kommer inte ens att få en broschyr från Folkhälsomyndigheten, men besöker du Flädie vingård ska du få det. Om du går på restaurang kommer kyparen inte att hålla en föreläsning om alkoholens skadeverkningar, och du kommer inte att ha en broschyr om hur skadligt det är att dricka vinerna på restaurangen liggande på tallriken. På Flädie vingård kommer man dock att få göra det.

Varför, fru talman, lyfte Liberalerna in den här paragrafen i lagstiftningen?

Camilla Mårtensen (L)

Anf. 37 Camilla Mårtensen (L)

Fru talman! Jag förstår att Centerpartiet behöver hitta någonting i den här reformeringen som man kan ta på.

Jag håller med om att tolkningen av lagstiftningen har gett alldeles orimliga resultat. Vi har också hört att tidigare talare anser att det finns risk för att Folkhälsomyndigheten överimplementerar. Det är inte rimligt att man på Flädie vingård, eller på ett mikrobryggeri någon annanstans i Skåne eller i resten av Sverige, ska behöva dela ut en broschyr och hålla tal om alkoholens skadeverkningar.

Det finns dock en medvetenhet om att vi behöver begränsningar. Jag uppfattar det som att alla som varit uppe i talarstolen är överens om detta, för det finns fortfarande majoritet för att monopolet ska kvarstå.

Jag har inte den kompetens som krävs för att svara på hur jurister och övriga har funderat kring vilket regelverk som behövs, men jag tycker att resultatet är oroväckande. Jag anser inte att Flädie vingård, eller någon annan vingård eller liten dryckesproducent i Sverige, ska behöva ge både muntlig och skriftlig information om alkoholens skadeverkningar.

Anf. 38 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Att Kristdemokraterna skulle bli det parti som sjösatte gårdsförsäljning – det såg jag inte komma. Jag anser att det är uppenbart att KD här har hamnat i ett ganska dåligt sällskap. Ni har alltid haft en väldigt rimlig syn på alkohol som just en folkhälsofråga.

Gårdsförsäljningen har förvandlats till en fråga om marknad och näringsliv i stället för att vara just en folkhälsofråga. Det är ingen här inne som tror att man kommer att åka till en gårdsvisning eller ett bryggeri och dricka sig berusad. Det handlar inte om det, utan det handlar om hur vi ska kunna bevara monopolet och Systembolaget och därmed ha en bra folkhälsopolitik. Regeringens förslag om att införa gårdsförsäljning i Sverige hotar detaljhandelsmonopolet och därmed folkhälsopolitiken, menar jag. En utgångspunkt i gårdsförsäljningsförslaget från regeringen och SD är att Systembolagets monopol inte hotas. Jag tillhör skeptikerna.

Det är också uppenbart, fru talman, att det fortfarande råder en stor osäkerhet kring hur regeringens förslag skulle påverka Systembolagets monopol. Detta har även poängterats av en mängd remissinstanser, såsom Lagrådet, Cancerfonden, Barnombudsmannen och Folkhälsomyndigheten, vilka har fått mycket stryk här i dag av exempelvis Centerpartiet. I början av februari släppte WHO Europa en ny rapport som poängterar monopolets vikt för Sveriges folkhälsa och att avsteg från monopolet i form av gårdsförsäljning underminerar monopolets rättsliga ställning. Det har gått er förbi, verkar det som.

Lagrådet uttalade sig i september 2024 om regeringens lagrådsremiss angående gårdsförsäljning av alkohol. I uttalandet konstateras att det fortfarande är osäkert om gårdsförsäljningsförslaget är förenligt med EU-rätten. Om Sverige tillåter gårdsförsäljning kommer svenska alkoholproducenter att få en ny försäljningskanal som tillverkare i andra länder inte kan nyttja. Det skulle enligt Lagrådet kunna vara ett förbjudet handelshinder. Nåväl – Portugal är det land som har satt ned foten genom att skicka ett så kallat detaljerat yttrande. Där framgår det att Portugal anser att det svenska lagförslaget strider mot det befintliga svenska monopolet på försäljning av alkoholdrycker, att det skapar hinder för den fria rörligheten för varor inom EU:s inre marknad och att det utgör en diskriminerande och oproportionerlig åtgärd i handeln mellan medlemsstaterna. Fortsättningen kommer tyvärr att följa, tror jag. Men jag hoppas förstås inte det.

Marknaden och ett antal ledamöter i ett antal partier vill se mer. De vill till slut se att monopolet faller och att man kan köpa den där billiga boxen rödvin på Coop eller Ica. Det är den totala friheten för dessa människor – inte sant? Av remissinstanserna avstyrker Svenskt Näringsliv den tidsbegränsning som anges för tillstånd, medan Visita anser att reglerna om gårdsförsäljning inte behöver vara tidsbegränsade utan ska gälla tills vidare. De vill gå all-in. Det är marknaden.

Sedan har vi Centerpartiet, som i alla sammanhang säger: Vi måste öppna alla kranar! Mer alkohol! Centerpartiet har blivit som en ny härförare i alkoholfrågan, och kanske inte på det sätt jag trodde. Det är något slags hägring man ser. Det ska bli fantastiskt. Det ska anställas väldigt mycket folk på gårdarna, och den tioprocentiga arbetslösheten kommer att lösas. Ingenstans lyfter Centerpartiet socialpolitiken i den här frågan. Jag tycker att det är lite märkligt.

En annan fråga som smyger sig på är hur Sverige skulle kunna lägga ned gårdsförsäljningen efter sex år. Jag har väldigt svårt att se det. Jag tror att det kommer att bli svårt. Men man hyser inga tvivel på att det här kommer att funka. Allt kommer att gå väldigt bra, anser man.

Det är också så att det redan i dag finns möjlighet att åka till en vingård, en annan gård eller ett bryggeri, titta på varorna och beställa dem från Systembolaget om producenten registrerat sig. Men jag förstår att det är lite tråkigt, att det är lite DDR över det hela. Det är liksom inte full frihet framåt.

De bolag som kommer att få bedriva gårdsförsäljning är till den absolut största delen bryggerier. Det måste man också tillstå. Det är inte så många gårdar utan mer typ bryggerier på Södermalm.

Systembolagets starka förtroende hänger säkert ihop med de negativa konsekvenserna av alkoholbruk i mindre samhällen. Att försäljningen inte kan ske när som helst, var som helst och till vem som helst är grundprincipen. Kontrollen av försäljningsledet gör det svårare för barn, ungdomar och personer med skadligt bruk att få tag på alkohol. Med minskad konsumtion minskar också riskerna för att fler barn tvingas leva i missbruksmiljöer.

Det har jobbats med alkoholfrågan länge i Sverige, exempelvis med att få ned konsumtionen i ungdomsgruppen. Det måste man vara medveten om. Det jobbet har gjorts av staten och av ideella krafter.

Sverige har ett undantag från EU:s konkurrensregler som gör det möjligt för oss att behålla Systembolaget. Det vilar på grunden att Systembolaget har ensamrätt till försäljning av alkohol. Luckras detta upp faller kriterierna för undantaget, och då riskerar Systembolaget att dras med i fallet, tror jag tyvärr. Systembolaget har också ett ansvar för hela Sverige och inte bara för sina kunder. Systembolaget är en garant för utbud och kvalitet men också försäljning utan vinstintresse och utan aggressiv marknadsföring. I uppdraget ingår även att ta ansvar för barn och anhöriga till personer med alkoholproblem.

Det är den här uppförsbacken som motståndarna till Systembolagets försäljningsmonopol har haft väldigt svårt att besegra. Tittar man i motioner och på olika utspel är det uppenbart att ledamöter i vissa partier absolut inte vill ha kvar monopolet. Man vill att det ska råda fullständig frihet att sälja alkohol var som helst. Men när man ser att stödet för Systembolaget är så stort är förstås den enda rätta slutsatsen att man ska ta det lite lugnt. Man kan inte lägga fram förslag om att avskaffa monopolet, men man kan lägga fram ett gårdsförsäljningsförslag. Det kan vara ett steg på vägen mot att helt enkelt knuffa omkull monopolet, vilket vore väldigt olyckligt. Det pratas om en frihetsreform. Jag tycker att det är ett väldigt intressant begrepp, måste jag säga.

En del debattörer säger att detta bara är början. Bland annat gjorde moderaten Christofer Fjellner, oppositionsborgarråd i Stockholm, direkt väldigt många intervjuer om det här. Det handlade inte bara om gårdsförsäljning. Han vill se förändringar och kräver bland annat söndagsöppet på Systembolaget. Han menar att dagens regler sabbar stockholmarnas livspussel och vill även tillåta kroggäster att ta med sig vinflaskor hem. Några av grejerna är kvarlevor från 70-talets DDR-Sverige, säger den här moderaten.

Att marknaden till slut ska styra även spriten är det man kanske ser komma om man har ett mer oroligt sätt att förhålla sig till den här frågan. Många vill tillåta gårdsförsäljning om den går att kombinera med bevarande av Systembolaget. Men den frågan äger vi inte längre själva när vi utmanat genom att luckra upp monopolet. Om försäljningsmonopolet avskaffas vet vi att effekterna blir ökad konsumtion, fler alkoholskador och stora kostnader för samhället.

Den så kallade gårdsförsäljningsreformen har marknadsförts som om det skulle vara väldigt småskaligt, väldigt fint, väldigt många gårdar och väldigt trevligt. Det är en marknadsföringsaspekt på det hela.

Tack vare den modell som vi har valt i Sverige har vi haft lägre dödlighet i alkoholrelaterade sjukdomar, färre alkoholrelaterade misshandelsfall, färre barn som vuxit upp i missbruksmiljöer och lägre samhällskostnader än vad som skulle ha blivit fallet om vi inte hade haft Systembolaget.

Vänsterpartiet fortsätter att stå för en solidarisk alkoholpolitik som värnar Systembolaget, som minimerar skadorna av alkoholkonsumtion och som värnar barn som riskerar att växa upp i missbruksmiljöer. Jag yrkar bifall till den reservation som Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.

Anf. 39 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Inledningsvis vill jag yrka bifall till reservationerna 2, 4 och 6 i betänkandet.

I över 20 års tid har Centerpartiet arbetat för att gårdsförsäljning ska bli verklighet i Sverige. Vår drivkraft har varit att det är en reform som är bra för dryckesföretagen, bra för besöksnäringen och bra för landsbygdsutvecklingen.

Det ger bryggerier, vingårdar och destillerier möjligheter att stärka sina företag och utveckla sina bygder. För besöksnäringen kan gamla destinationer stärkas och nya utvecklas. Det är bra för Sverige, och det är verkligen på tiden.

Frågan om gårdsförsäljning har utretts tre gånger sedan 2007, och Centerpartiet har varit drivande bakom alla tre utredningarna. Två av dem utfördes under alliansregeringen. Men tyvärr höll varken utredningarna eller partierna måttet för att de skulle kunna genomföras.

Den tredje utredningen var en del av överenskommelsen inom januariavtalet och genomfördes under förra mandatperioden. Uppdraget var denna gång tydligare: Ta fram ett förslag till gårdsförsäljning som går att genomföra, som är förenligt med EU-rätten och som ser till att det svenska detaljhandelsmonopolet bevaras. Just det levererade utredaren på.

Utredningen var klar i december 2021, och remisstiden gick ut i juni 2022. Vid slutet av remisstiden hade 180 remissvar inkommit, och majoriteten var positiva. Framför allt fick utredningen stöd av kommuner, näringsliv och landsbygdsorganisationer, som alla pekade på mervärdet för en sådan reform och vad den kan medföra i form av arbetstillfällen och landsbygdsutveckling.

När den nya regeringen tillträdde i oktober 2022 låg alltså utredningen remissbehandlad och klar på den nya socialministerns bord. Det var för all del mycket material att gå igenom, men att det skulle ta ytterligare två och ett halvt år innan ärendet kom upp till debatt och beslut i kammaren var det nog ingen som hade sett framför sig. För den som kan räkna står det dessutom klart att om inte utredningen hade genomförts under den förra mandatperioden hade det över huvud taget inte blivit något beslut om gårdsförsäljning under den här mandatperioden.

Den utredning som regeringen fick att hantera innehöll en välgrundad analys av förutsättningarna för att införa gårdsförsäljning. Särskilt positivt med utredningen var att den kunde avfärda de två vanligaste invändningarna emot gårdsförsäljning, nämligen att det skulle ha en negativ inverkan på folkhälsan och att det skulle sätta Systembolagets monopol ur spel. Båda de frågorna är ordentligt utredda, och det konstateras att gårdsförsäljning inte kommer ha någon märkbar påverkan på folkhälsan och att detaljhandelsmonopolet inte på något sätt är hotat.

Samtidigt var förslaget i utredningen utformat med både hängslen och livrem i form av produktionsvolymbegränsningar för företagen, volymbegränsningar för konsumenten vid inköp och krav på kunskapshöjande aktiviteter med mera. Det var utredningens uppdrag, så ingen skugga ska falla på den. Men därefter tar politiken vid för att lägga sitt raster på det framtagna förslaget.

Förväntningarna på denna regering – där åtminstone av två partierna säger sig ha liberala drag och tre av partierna säger sig vara företagarvänliga – att lätta upp något på förslaget var förstås rätt stora. Men det kom helt på skam. Tvärtom har förslaget gjorts ännu mer restriktivt och ännu mer reglerat än förslaget i utredningen.

Att det funnits en stor splittring mellan regeringspartierna har knappast undgått någon. Med en kristdemokratisk socialminister som stretat emot och ett liberalt parti som inte riktigt vetat vilken fot det ska stå på har processen förstås inte varit helt enkel.

Det är väl ingen som glömmer bort att två moderata riksdagsledamöter var så frustrerade att de förra våren läckte till medierna att socialministern hade tänkt stryka hela destillerinäringen från förslaget till gårdsförsäljning. Från Centerpartiet öppnade vi då för att göra upp om frågan direkt i socialutskottet om så skulle krävas. Men i stället fick socialministern krypa till korset. När förslaget väl presenterades i juni stod det klart att de konservativa krafterna ändå hade vunnit flera segrar i förhandlingen men inte just den segern.

Lagrådsremissen har därefter notifierats till EU-kommissionen, som trots invändningar från Portugal inte haft några som helst synpunkter på förslaget. Det är naturligtvis positivt såtillvida att den inte ser att förslaget står i strid med EU-rätten eller med detaljhandelsmonopolet. Men det visar också att regeringen hade kunnat ta i lite mer än vad den har gjort i det förslag som har lagts fram. Därmed kommer jag fram till det som är Centerpartiets syn på lagförslaget och vår följdmotion i betänkandet.

Först av allt vill jag klargöra att Centerpartiet naturligtvis kommer att rösta ja till förslaget om gårdsförsäljning även om vi inte är helt nöjda med innehållet. Det här är en fråga som vi drivit under väldigt lång tid, och vi är väldigt glada att det nu blir verklighet. Men vi hade velat se ett mer frihetligt och företagarvänligt förslag än vad som är fallet. Som det är nu innehåller förslaget för många begränsningar och restriktioner, vilket försvårar för många producenter att faktiskt genomföra gårdsförsäljning i verkligheten.

Regeringen föreslår att lagen ska vara tidsbegränsad till sex år, vilket vi motsätter oss. Här lägger vi fram ett skarpt förslag om att ta bort tidsbegränsningen eftersom det finns en uppenbar risk att företag inte vågar göra de investeringar som krävs för att införa gårdsförsäljning och att många av den anledningen väljer att avstå.

Gårdsförsäljning är en möjlighet som i första hand är inriktad på små producenter med en hantverksmässig tillverkning av alkoholdrycker. Redan i utredningen föreslogs väldigt lågt satta tak för företagens årsproduktion. Gällande öl har regeringen utan hållbar motivering valt att sänka taken ytterligare.

De föreslagna taken innebär att vissa producenter hamnar utanför möjligheten till gårdsförsäljning. De innebär också en påtaglig begränsning för framgångsrika företag att växa. På sikt bör de taken kunna höjas ytterligare. Till att börja med föreslår Centerpartiet att taken bör sättas till 150 000 liter för spritdrycker, 500 000 liter för vin och 1 000 000 liter öl och cider.

En av förutsättningarna för gårdsförsäljning är att det är själva besöket som står i centrum och inte köpet av alkoholdrycker. Därför bedöms det vara nödvändigt att besökaren deltar i ett besöksarrangemang innan den får handla några produkter. Däremot motsätter vi oss att det ska lagstiftas om att ta ut en avgift för de arrangemangen, eftersom det ändå måste vara en fråga för den enskilda företagaren att avgöra själv.

Centerpartiet förslår därför att det inte ska finnas något lagkrav på att besöksarrangemangen ska vara avgiftsbelagda. Vidare är vi väldigt kritiska till att Folkhälsomyndigheten fått i uppgift att precisera dessa besök i sina föreskrifter. Det innebär att det ska vara minst 45 minuter långa varav 30 minuter är kunskapshöjande.

Förutom att besöksarrangemangen ska vara kunskapshöjande har regeringen lagt in en egen hittepåparagraf om att det ska lämnas information om alkoholens skadeverkningar i samband med arrangemanget. Detta finns det alltså ingen grund för i den utredning som har gjorts, utan det är helt och hållet utformat av Moderaterna, Liberalerna och Kristdemokraterna själva.

Nu har Folkhälsomyndigheten dessutom preciserat det till att innebära en inledande föreläsning om alkoholens skadeverkningar samt utdelande av en broschyr om detsamma. Det här är ett helt unikt krav som inte ställs på personalen på Systembolaget eller på personalen på pubar och restauranger. Tyvärr drar det något av ett löjets skimmer över hela gårdsförsäljningen. Ansvaret för det vilar helt och hållet på regeringen. Från Centerpartiets sida förslår vi därför att den paragrafen ska strykas helt och hållet i lagstiftningen.

Regeringen har valt att fylla lagen med en lång rad regleringar som i viss mån ska tolkas av myndigheter och kommuner. Lagen ställer krav på nya föreskrifter, kommunala regelverk, fastställande av avgifter med mera. Det är uppenbart – inte minst efter vad som framkommit från Folkhälsomyndighetens föreskrifter – att gårdsförsäljning kommer att bli ett överreglerat område.

Av den anledningen vill Centerpartiet se en utvärdering innan den 31 december 2026 av hur myndigheternas och kommunernas hantering har påverkat förutsättningarna att bedriva gårdsförsäljning och vid behov föreslå förändringar.

Fru talman! Sammanfattningsvis är vi från Centerpartiets sida naturligtvis både glada för och nöjda med att gårdsförsäljning nu kommer att bli verklighet i sommar. Det är en fråga som vi har drivit väldigt länge och som vi vet är efterfrågad av både konsumenter och producenter.

Gårdsförsäljningen kommer att skapa nya möjligheter för landsbygdsutveckling, livsmedelsproduktion och turism. Om vi i Centerpartiet hade hållit i pennan hade det varit ett mindre ängsligt, mer frihetligt, mer liberalt och mer företagarvänligt förslag. Men det här är i alla fall en väldigt bra start för gårdsförsäljning.

(Applåder)

Anf. 40 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Det är intressant att lyssna till ledamoten Christofer Bergenblock. Jag måste säga att jag förundras över att det i hans inlägg inte finns ett enda ord om socialpolitik. Det handlar i stort sett bara om marknaden. Det tycker jag att man kan förundras över. Det finns inga betänkligheter, utan det här kommer att vara ett rakt spår. Ingenting kommer att vara märkligt, trots att det känns lite osäkert. Till och med Lagrådet har sagt det, men det kanske inte är någonting som Christofer Bergenblock anser är märkligt.

De remissinstanser som har sagt nej till det här – jag har lyft fram dem tidigare – är bland andra Barnombudsmannen, Cancerfonden, Kammarrätten i Göteborg, Göteborgs tingsrätt, Brottsförebyggande rådet, länsstyrelserna i Västra Götaland, Västernorrland och Örebro län och Folkhälsomyndigheten. Det är inget dåligt gäng, så att säga.

Min första fråga till ledamoten är: Hur är det möjligt att man som parti har gårdsförsäljning som paradgren och samtidigt inte säger ett enda ord om alkoholpolitik och att det finns någonting som skadar med alkoholen? Ni vill öppna alla kranar, och det kan jag tycka blir lite mycket.

Om man lyssnar på er låter gårdsförsäljningen som ett fruktansvärt lyckat framgångsrecept. Då undrar jag om ledamoten har några som helst beräkningar av hur många som kommer att få ett arbete i och med gårdsförsäljningen. Är det så här landsbygden ska räddas? Jag är skeptisk. Det här kommer att fungera på gårdarna under vår, sommar och kanske lite under hösten. Eller finns det andra idéer bakom det hela?

Jag är mest intresserad av Centerpartiets tveklösa hållning till hela frågan. Hur har ni lyckats befria er från allt som handlar om restriktivitet och vad detta kan betyda för Sveriges folkhälsa?

Anf. 41 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! För att vara en fråga var det väldigt många frågor på en gång.

Centerpartiet står bakom en restriktiv alkoholpolitik. Det är den här frågan som är så intressant i förhållande till Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet, som över huvud taget inte vill se någon möjlighet till gårdsförsäljning.

Det förslag som nu har lagts fram är väl analyserat. Utredningen konstaterar att detta inte kommer att ha någon märkbar påverkan på folkhälsan. Det kommer inte att ligga drivor av fulla människor i utkanten av de gårdar som har gårdsförsäljning. Det har för all del inte heller ledamoten påstått, men man kan läsa mellan raderna att ni menar att gårdsförsäljningen kommer att öka alkoholkonsumtionen i samhället. Så är det inte. Det finns inga som helst belägg för det.

Den andra fråga som ledamoten är ute efter är: Är gårdsförsäljningen ett hot mot Systembolaget? Även där är utredningen väldigt tydlig. Man har gjort en gedigen analys utifrån EU-rätten och kommit fram till att så inte är fallet. Den föreslagna formen av gårdsförsäljning – som jag visserligen tycker är för restriktiv – är en form som är väl avgränsad. Den innebär inte att det blir en ny, fri detaljhandelskanal, utan köpet av alkohol är någonting som kan ske i slutet av ett besöksarrangemang på en vingård, på ett ölbryggeri eller på ett destilleri. Det är precis det som vi ser framför oss.

Att vissa remissinstanser har varit kritiska är inte förvånande. Majoriteten av remissinstanserna har varit positiva.

Anf. 42 Karin Rågsjö (V)

Fru talman! Det är alltid viktigt att luta sig mot remissinstanser, för på så sätt ser man ändå en riktning. De som har sagt ja till förslaget är Föreningen Svenskt Vin, Föreningen Sveriges Oberoende Småbryggerier, Näringslivets Regelnämnd och så vidare. Det är själva marknaden. Sedan är det de som står för folkhälsan som har sagt nej. Det kan man fundera på.

Det är klart att ingen kommer att dricka sig full under ett besök på en vingård eller ett bryggeri. Det tror ingen. Det här handlar inte om det. Det här handlar om monopolet – om huruvida vi kan behålla det och vad som kommer att hända på resan framåt.

Centerpartiet har verkligen surrat sig vid masten i frågan om gårdsförsäljning. Det här är en jättefråga för er – en av de stora frågorna för Centerpartiet. Man kan hamna där som parti om man håller på tillräckligt länge med en fråga och försöker mata den. Men det verkar inte vara något framgångsrecept, om man säger så.

Lagrådet har tydligt skrivit att om Sverige tillåter gårdsförsäljning kommer svenska alkoholproducenter att få en ny försäljningskanal, som tillverkare i andra länder inte kan utnyttja. Det skulle enligt Lagrådet kunna vara ett förbjudet handelshinder.

Men hos Centerpartiet finns det ingen tvekan. Ni vill dessutom göra förslaget ännu mer liberalt. Och det är just då, när man tar ut de liberala svängarna och gör förslaget ännu mer liberalt, som vi dessutom skulle riskera monopolet. Men det verkar inte vara något problem för Centerpartiet och Christofer Bergenblock.

Jag funderar också på hur de här vingårdarna och bryggerierna ska få ned den enorma arbetslöshet vi har i Sverige. Finns det beräkningar av det som Centerpartiet har gjort som jag inte har en aning om?

Anf. 43 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Om ledamoten har läst utredningen vet hon att det där finns beräkningar av hur många arbetstillfällen gårdsförsäljningen kommer att skapa. Jag tror att utredningen talar om någonstans mellan 10 och 20 procents ökning inom dryckesnäringen. Ledamoten får själv gå tillbaka och läsa mer exakt i utredningen, för det står där.

Jag förstår att det här är en viktig fråga i förhållande till arbetslösheten för Vänsterpartiets Karin Rågsjö. Mitt tips är alltså: Läs utredningen så får du svar på detta!

Det är inte arbetstillfällena som är det viktigaste för Centerpartiet här, utan det är att vi skapar en möjlighet till utveckling på våra landsbygder, inom livsmedelsindustrin, framför allt dryckesindustrin, och för turistnäringen. Jag tror att det finns möjlighet till utveckling på många sätt, och jag tror att detta kan skapa arbetstillfällen långt utanför just dryckesbranschen. Men det är alltså inte arbetstillfällena i sig som är huvudsyftet med gårdsförsäljningen.

Det handlar om utveckling av Sverige och av Sveriges landsbygder. Att det sedan finns många bryggerier som ligger inne i städerna är inte någon nackdel. Men det vi ser framför oss är förstärkandet av destinationer som redan finns och skapandet av nya destinationer där det lilla mikrobryggeriet eller vingården kan vara knutpunkten.

Är då monopolet hotat? Nu säger ledamoten att monopolet är hotat just med Centerpartiets förslag. Ledamoten har tidigare sagt samma sak om det liggande lagförslaget – att också med detta är monopolet hotat. Jag är inte så säker på att det är analys eller fakta som ligger till grund för påståendet om att monopolet är hotat. Det kanske snarare är rädslan för marknadskrafterna – ni vet den där rädslan som Vänsterpartiet så ofta står för och pratar om.

Anf. 44 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Ledamoten Bergenblock närmast raljerade över regeringens förslag och lät meddela att om Centerpartiet hade fått styra hade det här varit ett väldigt mycket mer tillåtande förslag.

Som en liten konsumentupplysning ska det väl ändå sägas att det är tack vare att det var Moderaterna som vann valet tillsammans med övriga Tidöpartier som vi nu äntligen får gårdsförsäljning i Sverige.

Hade Centerpartiets samarbetspartier vunnit valet och Centerpartiets statsministerkandidat Magdalena Andersson blivit statsminister hade vi inte stått här i dag. Då hade vi inte haft en debatt om att nu äntligen införa gårdsförsäljning.

Äntligen inför vi gårdsförsäljning. Det är tack vare att det är Ulf Kristersson som är Sveriges statsminister och Tidöpartierna som har majoritet i kammaren.

Sedan, fru talman, blir jag inte riktigt klok på Centerpartiets ståndpunkt alla gånger. Ibland har det talats om att Centerpartiet kräver att vi snabbt ska gå vidare med utredningens förslag. I nästa stund kommer det förslag om att göra stora förändringar. Det är ganska otydligt.

I inlägget från ledamoten Bergenblock lät det som att Centerpartiet hade förslag om att inte ge ett bemyndigande till Folkhälsomyndigheten. Det stämmer ju inte. Några sådana förslag finns inte i Centerpartiets motion. Jag tycker att det är lite magstarkt att så hårt kritisera regeringspartierna för de väl långtgående förslag som Folkhälsomyndigheten har lagt fram i sitt förslag till föreskrifter.

Avslutningsvis, fru talman, vill jag ändå tacka ledamoten Bergenblock och Centerpartiet för att vi har kunnat kroka arm i den här frågan. Det har varit viktigt att vi varit flera partier som uthålligt och länge har drivit frågan. Vi är också överens om att förslaget gärna hade fått vara mycket mer tillåtande. Men ska vi kunna kombinera gårdsförsäljning med ett bevarande av Systembolagets monopol är det också viktigt att vi har de begränsningar som finns med i förslaget.

Anf. 45 Christofer Bergenblock (C)

Fru talman! Låt mig inleda i en positiv anda och säga att jag också är glad att Moderaterna och Centerpartiet har legat väldigt nära varandra i frågan om gårdsförsäljning. Under åren i alliansregeringen drev vi också detta tillsammans. Däremot hade vi konflikt med en del av de andra partierna i det underlaget och kom då inte framåt.

Konsumentupplysningen om vem som är ansvarig för vad vill jag nog ändå förtydliga en gång till: Hade inte utredningen genomförts under den förra mandatperioden inom ramen för januariavtalet, där Centerpartiet, Liberalerna och Socialdemokraterna ingick, hade det inte heller blivit något förslag om gårdsförsäljning den här mandatperioden. Det tog nämligen regeringen två och ett halvt år att gå från att remissen var klar till att vi nu sitter med ett förslag. Själva utredningen med remisstid tog ett och ett halvt år. Det hade blivit fyra år sammanlagt, och vi hade då inte kunnat fatta något beslut.

Konsumentupplysningen får väl ändå vara att det är tack vare Centerpartiet det finns en möjlighet att nu fatta detta beslut. Sedan är det glädjande att vi har en politisk majoritet i riksdagen som kan se till att det blir verklighet med den proposition som lagts fram.

Som jag sagt tidigare kommer vi att ställa oss bakom propositionen. Vi föreslår tillkännagivanden om saker vi tycker borde ha gjorts annorlunda. Vi lägger fram ett skarpt förslag om att ta bort sexårsgränsen i lagförslaget. Vi tycker att det är lite för ängsligt och lite för restriktivt. Det kunde ha varit bättre. Men vi kommer naturligtvis att stödja införandet av gårdsförsäljning. Precis som ledamoten sa i sitt anförande, både i inledningen och i avslutningen: Äntligen!

Anf. 46 Johan Hultberg (M)

Fru talman! Ja, äntligen är vi här i dag. Äntligen har vi en moderatledd regering som ser till att vi går från prat till resultat, från förslag till verklighet. Äntligen blir det möjligt med gårdsförsäljning.

Politik är ju det möjligas konst, men jag kan konstatera att Centerpartiet ibland vill ge sig på det omöjligas konst. Att tillsammans med Vänsterpartiet driva fram lägre skatter och ett friare företagsklimat eller att tillsammans med andra förbudspartier driva igenom gårdsförsäljning är inte möjligt, fru talman. Det är tack vare att vi har en på riktigt borgerlig regering som leds av moderater som vi nu äntligen får gårdsförsäljning. Men tack för det långsiktiga arbete Centerpartiet har bedrivit i frågan! Det har varit viktigt.

Men återigen, fru talman, är det lite splittrat vad Centerpartiet vill. Å ena sidan ska vi driva igenom lagstiftningen som utredningen har föreslagit så snabbt som möjligt, å andra sidan kommer man med olika förslag till ändringar. Det är ganska otydliga besked som kommer från Centerpartiet.

Det är dock bra att Centerpartiet stöder Moderaternas ambition att långsiktigt titta på möjligheterna att göra denna reform ännu lite friare. Vi går försiktigt fram just i syfte att kunna införa gårdsförsäljning utan att äventyra monopolet, men jag hoppas som sagt att vi kan släppa lite ytterligare på tyglarna vad tiden lider. Det förtjänar Sveriges dryckesentreprenörer, och det hade gjort gott för Sveriges besöksnäring. I dag tar vi dock ett stort och otroligt viktigt och efterlängtat steg.

(Applåder)