Arkiv

Betänkande 1992/93:KrU22

Kulturutskottets betänkande 1992/93:KRU22

Arkiv

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Bilaga
• Innehållsförteckning

1992/93
KrU22

Sammanfattning

I betänkandet behandlas i budgetpropositionen framlagda
förslag om anslag till det statliga arkivväsendet samt i
propositionen redovisade ställningstaganden till vissa av
Arkivdepåkommitténs förslag. Vidare behandlas motioner som har
anknytning till denna del av propositionen.

I propositionen anförs bl.a. att Riksarkivets och
landsarkivens resurser behöver förstärkas i samband med att de
tar emot arkivleveranser från myndigheter. Regeringen föreslår
att arkivmyndigheterna ges en ekonomisk kompensation som är
kopplad till de leveranser som sker. Vidare förordas att
Riksarkivet inom ramen för dessa resursöverföringar ges ett
planeringsansvar för den fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer.

Beträffande landsarkivorganisationen föreslås endast vissa
smärre justeringar, nämligen i vad gäller uppgifterna för
stadsarkiven i Stockholm och Malmö.

Regeringen har uppdragit åt Riksarkivet att utreda frågan om
en fortsatt utbyggnad av landsarkiven och därmed sammanhängande
frågor. Uppdraget skall redovisas före utgången av oktober månad
1993.

Utskottet har inte något att erinra mot vad som anförs i
propositionen beträffande Arkivdepåkommitténs här aktuella
förslag. Ett antal motionsyrkanden som rör
landsarkivorganisationen avstyrks med hänvisning till
Riksarkivets utredningsuppdrag. Yrkandena avser bl.a.
inrättandet av nya landsarkiv och utbyggnaden av Vadstena slotts
vallar.

Vidare avstyrker utskottet motionsyrkanden om att en kart- och
papperskonserveringsanläggning skall lokaliseras till Växjö och
samordnas med ett nytt landsarkiv och med högskolebiblioteket
där samt om att utökade resurser skall ges till
forskningsarkivet vid Umeå universitet, näringslivsarkiven,
landsarkiven och till Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR).

Utskottet tillstyrker regeringens förslag om anslag till
Riksarkivet och landsarkiven med 183842000 kr och till
Svenskt biografiskt lexikon med 3238000 kr.

Totalt föreslås således en medelsanvisning på 187080000
kr.

Propositionen

Regeringen har i proposition 1992/93:100 bilaga 12
(Kulturdepartementet) under B. Allmän kulturverksamhet m.m.
avsnittet Arkiv

dels under rubriken Utbyggnad av arkivdepåer (s. 102--111)
berett riksdagen tillfälle att del av vad i propositionen
anförts om arkivtillväxt och leveransbehov, arkivmikrofilmning,
resursöverföring vid leverans av arkiv samt utbyggnad av
arkivdepåer,

dels under punkt B 24 (s. 112--117) föreslagit riksdagen
att till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret 1993/94
anvisa ett ramanslag på 183842000 kr,

dels under punkt B26 (s. 118--120) föreslagit riksdagen
att till Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1993/94
anvisa ett ramanslag på 3238000 kr.

Motionerna

1992/93:Kr201 av Sonia Karlsson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om det nödvändiga i att omgående påbörja
projektering, i syfte att åstadkomma en snar återuppbyggnad av
vallarna vid Vadstena slott.

1992/93:Kr207 av Ulf Melin och Göte Jonsson (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att förlägga ett landsarkiv till Jönköping.

1992/93:Kr210 av Dan Ericsson i Kolmården m.fl. (kds, fp, c)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om behovet av snabb utbyggnad av
vallarna vid Vadstena slott.

1992/93:Kr230 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
i fråga om medelsanvisning till SVAR, Svensk arkivinformation,
för produktion av vissa bildspel.

1992/93:Kr231 av Lena Öhrsvik m.fl. (s, m, fp, c, kds, nyd)
vari yrkas att riksdagen som sin mening ger regeringen till
känna vad i motionen anförts om lokalisering av ett nytt
landsarkiv till Kalmar.

1992/93:Kr232 av Kristina Svensson m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen begär att regeringen låter Riksarkivet skyndsamt
utreda frågan om landsarkiv för Värmland.

1992/93:Kr233 av Lars Hedfors m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om att ett nytt landsarkiv i södra Sverige bör
lokaliseras till Växjö.

1992/93:Kr256 av Britta Bjelle och Margitta Edgren (fp) vari
yrkas

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av ett utbyggt forskningsarkiv i
Umeå genom förändring av landsarkivorganisationen.

1992/93:Kr266 av Birger Hagård (m) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen
principiellt anförts om en vidareutbyggnad av försvarsvallarna
vid Vadstena slott.

1992/93:Kr267 av Sven Lundberg m.fl. (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om utvecklingsinsatser för Svensk
arkivinformation i Ramsele, SVAR.

1992/93:Kr297 av Elisabeth Persson och Lars Werner (v) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om utbyggnad av Vadstena slotts vallar,

2. att riksdagen beslutar att under anslaget till Riksarkivet
och landsarkiven, B 24, för utbyggnad av Landsarkivets lokaler
för budgetåret 1993/94 anslå 35000000 kr utöver regeringens
förslag.

1992/93:Kr298 av Stina Eliasson och Gunhild Bolander (c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om näringslivsarkiven,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om landsarkiven.

1992/93:Kr299 av Harald Bergström m.fl. (kds, m, fp, c) vari
yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av ett landsarkiv till Växjö,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om lokalisering av en kart- och
papperskonserveringsanläggning till Växjö,

3. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts angående samordning av landsarkiv samt kart-
och papperskonserveringsanläggning och högskolebibliotek i
Växjö.

1992/93:Kr313 av Gudrun Schyman m.fl. (v) vari yrkas

10. att riksdagen för budgetåret 1993/94 anvisar 35000000
kr för att igångsätta uppbyggnaden av vallarna kring Vadstena
slott.

1992/93:Kr314 av Ulla Orring (fp) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om behovet av anslag och förstärkning av
forskningsarkivet i Umeå,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om att en samordnad arkivmiljö med
forskningsarkivet som huvudman för depåer av statligt, kommunalt
och landstingskommunalt material kommer till stånd.

1992/93:A219 av Jan Erik Ågren (kds) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
i fråga om medelsbehovet till Riksarkivet och landsarkiven vad
avser lönebidragsmedel till SVAR.

Yttrande från arbetsmarknadsutskottet

Arbetsmarknadsutskottet har med avgivande av eget yttrande
över motion 1992/93:A219 överlämnat densamma till
kulturutskottet. Yttrandet (1992/93:AU4y) fogas vid betänkandet
som bilaga.

Utskottet

Inledning

Det allmännas arkivverksamhet regleras i i arkivlagen
(1990:782), som antogs av riksdagen 1990 (prop. 1989/90:72, bet.
1989/90:KrU29, rskr. 1989/90:307). I lagen finns bestämmelser om
bl.a. arkivbildningens syften, arkivvården, arkivmyndigheternas
uppgifter och gallring av arkiv.

Riksarkivet och landsarkiven är statliga myndigheter med
särskilt ansvar för den statliga arkivverksamheten och för
arkivvården i landet. I deras uppgifter ingår att vara
arkivdepåer, att främja forskning och att ge råd i arkivfrågor
till kommunala myndigheter och enskilda. Landsarkiv finns för
närvarande i Uppsala, Vadstena, Visby, Lund, Göteborg, Härnösand
och Östersund. Stadsarkiven i Stockholm och Malmö fullgör
dessutom landsarkivuppgifter.

Inom Riksarkivet finns en särskild byrå för svensk
arkivinformation som främst skall framställa kopior av
arkivmaterial samt registrera och distribuera arkivinformation.
Byrån har största delen av sin verksamhet förlagd till Ramsele.
Den benämns Svensk arkivinformation i Ramsele (SVAR).

Riksarkivet fördelar statsbidrag bl.a. till enskilda arkiv.
För detta ändamål finns vid Riksarkivet en nämnd för enskilda
arkiv.

Till grund för det lagstiftningsarbete som ledde till att
arkivlagen antogs av riksdagen låg Arkivutredningens (U 1985:07)
betänkande (SOU 1988:10) Öppenhet och minne. Arkivens roll i
samhället. Efter förslag av Arkivutredningen lämnades i uppdrag
till en särskild kommitté, Arkivdepåkommittén (U 1989:10), att
utreda frågan om hur de statliga arkivdepåerna bör utvecklas.
Kommittén avgav i april 1991 sitt betänkande (SOU 1991:31)
Statens arkivdepåer. En utvecklingsplan till år 2000. Efter
remissbehandling har kommitténs förslag beretts i
regeringskansliet. I årets budgetproposition redovisar
kulturministern sina ställningstaganden till kommitténs förslag.
Beträffande landsarkivorganisationen föreslås endast vissa
smärre justeringar. Frågan om ytterligare förändringar av
landsarkivorganisationen bör -- enligt ministern -- prövas
ytterligare. På uppdrag av regeringen utreds dessa frågor för
närvarande av Riksarkivet.

Utbyggnad av arkivdepåer m.m.

I budgetpropositionen redovisas regeringens ställningstaganden
till Arkivdepåkommitténs förslag.

Det anförs bl.a. att ca 140000 hyllmeter handlingar från
civila statliga myndigheter under 1990-talet behöver överföras
till Riksarkivet och landsarkiven. Dessutom tillkommer
leveransbehov till följd av den pågående förnyelseverksamheten
inom statsförvaltningen.

Behovet av utbyggnad av arkivdepåer under 1990-talet påverkas
enbart i mycket begränsad omfattning av möjligheterna att
mikrofilma redan bildade arkiv.

Vidare anförs att Riksarkivets och landsarkivens resurser
behöver förstärkas i samband med att de tar emot arkivleveranser
från myndigheter. Det föreslås att arkivmyndigheterna ges en
ekonomisk kompensation som är direkt kopplad till de leveranser
som sker. En sådan resursöverföring bör normalt ske inom ramen
för den årliga budgetprocessen i regeringskansliet. Inom de
ramar dessa resursöverföringar ger kan Riksarkivet planera för
och långsiktigt bygga ut depåverksamheten alltefter de behov som
föreligger. Med detta planeringsansvar följer också ett ansvar
för de behov av organisatoriska förändringar en sådan utbyggnad
kan föranleda.

Redan nu förordas vissa förändringar beträffande
landsarkivorganisationen, nämligen i vad gäller uppgifterna för
Stockholms och Malmö stadsarkiv. Förhandlingar bör inledas med
Stockholms kommun för att kunna ge Stockholms stadsarkiv
uppgiften att vara landsarkiv i Stockholms län. Förhandlingar
bör också upptas med Malmö kommun om att Malmö stadsarkiv skall
upphöra att ha landsarkivfunktion i Malmö kommun. Det statliga
arkivmaterial som förvaras i Malmö stadsarkiv bör vara kvar där
inom ramen för den mera begränsade funktionen för stadsarkivet
att vara lokal depå inom Lunds landsarkiv. Lunds landsarkiv blir
därmed statlig arkivmyndighet för hela Malmöhus län.

Beträffande organisatoriska förändringar i övrigt av
landsarkiven kan följande nämnas om utredningsförslagen.

Arkivutredningen föreslog vissa förändringar i
landsarkivorganisationen. Utredningen anförde att den hade
övervägt att föreslå inrättande av ett landsarkiv i någon av de
småländska residensstäderna Jönköping, Växjö och Kalmar. De
småländska länen ingår för närvarande tillsammans med
Östergötlands län i Vadstena landsarkivs distrikt.
Arkivutredningen föreslog vidare att två nya landsarkiv skulle
inrättas, ett i Karlstad och ett i Umeå, med Värmlands resp.
Västerbottens län som verksamhetsområde.

Arkivdepåkommittén behandlade frågan om etablering av nya
landsarkiv och anförde därvid bl.a. att den hade övervägt ett
alternativ med ett landsarkiv för sydöstra Sverige som skulle
omfatta Kronobergs och Kalmar län inom Vadstena landsarkivs
nuvarande distrikt och Blekinge län inom Lunds
landsarkivdistrikt. Ett landsarkiv för dessa län skulle få en
lämplig storlek och medföra avlastning av Lund och Vadstena.
Det fanns inte tillräckligt underlag för att ta slutlig
ställning, men kommittén bedömde de långsiktiga fördelarna med
ett landsarkiv för sydöstra Sverige som så stora att kommittén
avstyrkte en utbyggnad i Vadstena -- som för närvarande är fullt
utnyttjat -- innan frågan om nyetablering av ett landsarkiv för
sydöstra Sverige var avgjord. Med ett sådant nytt landsarkiv för
sydöstra Sverige skulle landsarkivet i Vadstena inte behöva
byggas ut under 1990-talet. I sitt andra alternativ föreslog
kommittén att nuvarande organisation bibehålls i vad gäller
sydöstra Sverige och då kvarstår behovet av en utbyggnad i
Vadstena. Kommittén föreslog vidare att den landstingskommunala
institutionen Värmlandsarkiv i Karlstad ges landsarkivs uppgift
för Värmlands län.

Frågan om förändringar av landsarkivorganisationen -- utöver
vad som förordas i budgetpropositionen -- bör, enligt
kulturministern, prövas ytterligare.

Kulturministern avser att senare ta upp frågan om den
fortsatta utvecklingen av landsarkivorganisationen, nämligen när
Riksarkivet har redovisat det underlag som erfordras för ett
ställningstagande.

Vad som anförs i propositionen om arkivtillväxt och
leveransbehov, arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans
av arkiv samt utbyggnad av arkivdepåer -- som utskottet ovan
redovisat -- bereds riksdagen tillfälle att ta del av.

Utskottet övergår härefter till att redovisa motionsyrkanden
som avser utbyggnad av landsarkivorganisationen.

Yrkanden om ett nytt landsarkiv i någon av de småländska
residensstäderna förs åter fram i fyra motioner.

I motion Kr207 (m) föreslås att det nya landsarkivet skall
förläggas till Jönköping. Motionärerna framhåller värdet för
ett nytillkommet landsarkiv av de redan existerande arkiven i
Jönköping. Göta hovrätts och övriga statsmyndigheters arkiv på
orten liksom folkrörelsearkivet nämns. Motionärerna erinrar
vidare om att i Jönköping finns högskola och hälsohögskola. De
framhåller vidare värdet av bl.a. länsmuseet och det utbyggda
bibliotekssystemet.

Motionärerna bakom motion Kr231 (s, m, fp, c, kds, nyd) yrkar
att ett nytt landsarkiv skall inrättas i Kalmar. Som skäl
för denna lokalisering anför motionärerna utvecklingen av
högskolan och den fortbildning av journalister (FOJO) som
bedrivs där. De framhåller vidare samarbetsmöjligheterna
gentemot kommununala och enskilda arkiv på orten liksom gentemot
länsmuseet. Slutligen anförs att kommunen är beredd att medverka
till att erforderliga lokaler finns tillgängliga för ändamålet.

I motionerna Kr233 (s) och Kr299 (kds, m, fp, c) begärs att
det småländska landsarkivet skall förläggas till Växjö
(yrkande 1). Motionärerna framhåller den forskningsanknytning
som möjliggörs av högskolan och andra institutioner såsom t.ex.
Smålands museum. Även möjligheten till samverkan med andra
arkivbildare än de statliga påpekas. Vidare framhålls Växjös
centrala läge och goda kommunikationer, liksom tillgången på
lämpliga lokaler. Motionärerna bakom motion Kr233 anser vidare
att en integration av det blivande landsarkivet med högskola och
bibliotek skulle bli av stort värde för humanistisk och
samhällsvetenskaplig forskning och forskarutbildning.

I fyra motioner, nämligen Kr201 (s), Kr210 (kds, fp, c), Kr266
(m) och Kr297 yrkande 1 (v), aktualiseras åter kravet på en snar
fortsatt utbyggnad av försvarsvallarna vid Vadstena slott.
Enligt motionärerna skall frågan om en fortsatt utbyggnad av
Vadstena slotts vallar inte bedömas enbart utifrån behovet av
lokaler för landsarkivet utan även från kulturmiljösynpunkt och
utifrån behovet av lokaler för andra aktiviteter, såsom
Vadstena-akademien och utställningar. Vidare framhåller
motionärerna de sysselsättningsskapande effekter som projektet
kommer att innebära. Den aktuella frågan har behandlats av
utskottet vid flera tidigare riksmöten. Utskottet behandlade
förra året mycket utförligt flera motioner med samma krav och
med i allt väsentligt samma innehåll som de nu aktuella (bet.
1991/92:KrU5 s. 5--7). För en utförligare redogörelse för
motionsmotiveringarna hänvisas till nämnda betänkande.

I motion Kr232 (s) begärs att regeringen låter Riksarkivet
skyndsamt utreda frågan om ett landsarkiv för Värmland.
Motionärerna finner det angeläget att Riksarkivet därvid beaktar
dels lämplig övergångsmodell beträffande tillsyns- resp.
depåansvar och dels de långsiktiga effekterna på drifts- och
investeringskostnader av regional sektorsamverkan. Riksarkivets
utredning bör självfallet även beakta de kulturpolitiska målen.
Vidare framför motionärerna flera kultur- och
forskningspolitiska argument för att ett landsarkiv för
Värmlands län skall lokaliseras till Karlstad.

I två motioner behandlas arkivsituationen i Umeå. I motion
Kr256 (fp) begärs att forskningsarkivet vid universitetet i Umeå
byggs ut genom förändring av landsarkivorganisationen (yrkande
2). I motion Kr314 (fp) begärs att en samordnad arkivmiljö
kommer till stånd med forskningsarkivet som huvudman för depåer
av statligt, kommunalt och landstingskommunalt material (yrkande
2). Motionärerna anför att den lokala arkivplaneringen i Umeå
grundligt beaktat att det vid etablering av nytt landsarkiv
skall tas hänsyn till möjligheterna till samverkan med andra
arkivhuvudmän. Det föreligger ett förslag där universitetet
tillsammans med bl.a. kommun och landsting skall skapa en
samordnad arkivmiljö i Umeå, där forskningsarkivet utgör en
central del.

Utskottet avstyrkte senast 1992 (bet. 1991/92:KrU22 och
1991/92:KrU5) motioner om utbyggnad av landsarkivorganisationen
och om utbyggnad av Vadstena slotts vallar med hänvisning till
att Arkivdepåkommitténs förslag var under beredning i
regeringskansliet.

Utskottet har inget att erinra mot vad som nu förordas i
propositionen om Riksarkivets planeringsansvar i vad gäller den
fortsatta utbyggnaden av arkivdepåer.

Utskottet har inhämtat att regeringen genom beslut i februari
1993 uppdragit åt Riksarkivet att utreda frågan om en fortsatt
utbyggnad av landsarkiven och därmed sammanhängande frågor.
Riksarkivets uppdrag skall redovisas före utgången av oktober
månad 1993. I avvaktan på utredningen vill utskottet inte ta
ställning i de frågor om förändringar av
landsarkivorganisationen som tas upp i motionerna.

Utskottet vill emellertid -- liksom vid tidigare riksmöten --
framhålla att frågan om en fortsatt uppbyggnad och restaurering
av slottet i Vadstena bör bedömas även utifrån andra aspekter än
behovet av utrymme för arkivverksamheten. Det är nämligen -- som
motionärerna framhållit -- från kulturmiljösynpunkt
betydelsefullt att slottsmiljön i Vadstena kan återställas inom
rimlig tid. Det måste också beaktas att det finns behov av
utrymmen inom slottsanläggningen även för andra kulturella --
och för turismen betydelsefulla -- aktiviteter, bl.a för
Internationella Vadstena-akademiens verksamhet och för
utställningar av olika slag.

Utskottet förutsätter att regeringen återkommer i frågan om
den fortsatta utbyggnaden av landsarkiven i nästa års
budgetproposition och att regeringen härvid väger in även de
vidare kulturpolitiska aspekter som utskottet framhållit
beträffande Vadstena slott.

Med hänsyn till den tidsbegränsning som är föreskriven
beträffande Riksarkivets uppdrag anser utskottet att
utredningskravet i motion Kr232 är väsentligen tillgodosett.
Motionen avstyrks således.

Mot bakgrund av det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr201, Kr207, Kr210, Kr231, Kr233, Kr256 yrkande 2, Kr266, Kr297
yrkande 1, Kr299 yrkande 1 och Kr314 yrkande 2.

Utskottet har inte heller i övrigt något att erinra mot vad
som anförs i propositionen beträffande arkivtillväxt och
leveransbehov, arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans
av arkiv samt utbyggnad av arkivdepåer.

Motionärerna bakom motion Kr299 (kds, m, fp, c) yrkar att en
kart- och papperskonserveringsanläggning förläggs till Växjö
(yrkande 2). De anför att en studie utförd av länsstyrelsen i
Kronobergs län och lantmäterimyndigheterna i länet visar att
behovet av en sådan anläggning är mycket stort med hänsyn till
de små resurserna i södra Sverige för sådan verksamhet som avses
bedrivas vid denna. Motionärerna anser också att en samordning
bör ske av landsarkiv, den nämnda kart- och
papperskonserveringsanläggningen och högskolebiblioteket i Växjö
(yrkande 3).

Utskottet behandlade förra året (bet. 1991/92:KrU22 s. 4) en
motion med samma krav som den nu aktuella. Motionen avstyrktes
med motivering att utskottet inte var berett att förorda ett
riksdagsinitiativ om etablering av en sådan statlig institution
som motionärerna avsåg. I den särskilda frågan om vård av äldre
kartmaterial tillade utskottet att sådan vård bedrivs inom
Lantmäteriverket, dels vid en kartvårdscentral i Ånge, dels vid
en enhet i Kiruna för upprustning av storskaliga registerkartor.
Utskottet vidhåller sin bedömning i de här aktuella frågorna.
Motionen avstyrks således i här aktuell del (yrkandena 2 och 3).

Budgetfrågor m.m.

Forskningsarkivet vid universitetet i Umeå

I motion Kr314 (fp) begärs att utökade resurser skall
tillföras forskningsarkivet vid Umeå universitet (yrkande 1).
För att forskning och undervisning vid Umeå universitet skall
kunna bedrivas under acceptabla förhållanden krävs -- enligt
motionären -- en fast etablerad arkivmiljö där staten i
samarbete med övriga arkivintressenter tillskjuter medel.
Verksamheten vid forskningsarkivet bör få utgöra grund för denna
miljö. Det är därför viktigt att dess resurser kraftigt
förstärks.

Utskottet avstyrker motion Kr314 i här aktuell del (yrkande
1). Utskottet hänvisar till att det ankommer på universitetet
att inom sina anslagsramar göra de prioriteringar de finner
nödvändiga. De eventuella organisatoriska förändringar av
Forskningsarkivet och därmed följande resursfrågor omfattas
vidare av Riksarkivets utredningsuppdrag.

Riksarkivet och landsarkiven (B 24)

Enskilda arkiv m.m.

I motion Kr298 (c) begärs att näringslivsarkiven bör ges ökat
stöd (yrkande 1). Motionärerna anför att företagsarkiven är en
del av vårt nationella kulturarv och att de bör vårdas och
bevaras på ett ändamålsenligt sätt. I ett historiskt perspektiv
spelar dessa arkiv en viktig roll för att ge kunskap om
samhällets utveckling. Vidare anförs att det i dagsläget, i
samband med företagsnedläggningar och andra
strukturförändringar, föreligger risk att arkiven försvinner.
Landets näringslivsarkiv är organiserade i Näringslivsarkivens
förening. Till föreningens verksamhet hör bl.a. att initiera nya
arkivdepåer för företagsarkiv i olika delar av landet.
Föreningen har vidare ett nära samarbete med Riksarkivet och
landsarkiven. För att bevara företagsarkiven måste -- enligt
motionärerna -- såväl landsarkiven som Riksarkivet ges ökade
resurser. Landsarkivens ansvarsområde har utökats med bl.a.
Polisens arkiv. Enligt motionärerna bör även landsarkiven ges
utökade resurser (yrkande 2).

Utskottet avstyrkte 1990 vid behandlingen av
arkivpropositionen motionsyrkanden avseende bl.a. förstärkning
av resurserna till företagsarkiv (bet. 1989/90:KrU29). Utskottet
hänvisade då till det arbete som redan utförts inom Riksarkivet
och landsarkiven med att tillvarata och tillgängliggöra enskilda
arkiv. Med hänsyn till de resurser som redan tillförts
verksamheten för att stödja arkivväsendets enskilda sektor ansåg
utskottet sig inte kunna förorda någon ytterligare höjning av
servicenivån inom området.

Utskottet behandlade 1991 några motionsyrkanden av liknande
karaktär som de nu aktuella. Yrkandena avstyrktes med hänvisning
till att någon ytterligare omständighet inte tillkommit sedan år
1990 som gav anledning till annan bedömning (bet.
1990/91:KrU24).

I förra årets budgetproposition uttalades bl.a. att
företagsarkiv och andra enskilda arkiv var speciellt utsatta för
risk för förstörelse (1991/92:100 bil. 12 s. 69). Efter förslag
i propositionen utökades i linje härmed anslagsposten
Riksarkivets nämnd för enskilda arkiv med 450000 kr (bet.
1991/92:KrU22).

Vidare vill utskottet framhålla att landsarkiven kommer -- i
enlighet med förslag i propositionen -- att ges ekonomisk
kompensation för att de tar emot arkivleveranser från
myndigheter.

Mot bakgrund härav anser utskottet det inte erforderligt med
någon riksdagens åtgärd med anledning av motion Kr298. Motionen
avstyrks därför.

Svensk Arkivinformation i Ramsele (SVAR)

Som angetts i inledningen är SVAR en byrå inom Riksarkivet.

I tre motioner behandlas utvecklingen av verksamheten vid
SVAR. Motionärerna framhåller behovet hos SVAR av ökade
resurser. De begär dock inte en ökad medelsanvisning.

I motion A219 (kds) framhåller motionären SVAR:s behov av
resursförstärkning på grund av en planerad utökning av antalet
lönebidragsanställda med 12 personer. Av aktuellt intresse är
att det i propositionen föreslås att anslaget till Riksarkivet
och landsarkiven skall räknas upp med 11 750 000 kr på grund av
de förändrade reglerna angående flexibla lönebidrag. De medel
som enligt motionären därutöver bör tillföras anslaget, 4
miljoner kronor, skall tas från arbetsmarknadshuvudtitelns
anslag Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.

I motion Kr230 (kds) anförs sammanfattningsvis att ett
centralt inslag i kulturpolitiken är att för breda grupper i
samhället levandegöra och tillgängliggöra vårt förflutna. SVAR
planerar för detta ändamål att producera fyra angelägna bildspel
i modernt multimedia. Genom omprioriteringar i kulturbudgeten
bör SVAR för budgetåret 1993/94 tillföras 3,5 miljoner kronor
för produktion av vissa bildspel.

Även motionärerna bakom motion Kr267 (s) begär att regeringen
ges till känna att SVAR har behov av medel för flera angelägna
utvecklingsinsatser. Enligt motionärerna bör SVAR ges möjlighet
dels att utöka antalet lönebidragsanställda med 12 personer
(4 miljoner kronor), dels att producera fyra angelägna bildspel
för att levandegöra arkivmaterial (3,5 miljoner kronor), dels
att anställa en marknads- och ekonomichef (565 000 kr) och dels
att genomföra ett planerat ledarutvecklingsprogram (800 000 kr).
Motionärerna framhåller att verksamheten vid SVAR är mycket
betydelsefull samt att SVAR är den dominerande arbetsgivaren på
de orter i landet där verksamheten bedrivs. I motionen begärs
dock inte någon ökad medelsanvisning för budgetåret 1993/94.

Som framhålls i ett yttrande från arbetsmarknadsutskottet över
motion A219 är lönebidragen avsedda att sättas in i individuella
fall. De skall i varje enskilt fall anpassas till arbetstagarens
nedsatta arbetsförmåga (yttr. 1992/93:AU4y). De s.k.
lönebidragsmedlen bör därför inte tas i anspråk på sätt
motionären föreslår för att bygga ut verksamheten vid SVAR.
Utskottet avstyrker därför motion A219.

Utskottet har tidigare vid flera tillfällen uttalat att en
positiv utveckling av verksamheten vid SVAR är angelägen.
Samtidigt har utskottet framhållit att det bör ankomma på
Riksarkivet -- varav SVAR är en del -- att inom ramen för
arkivväsendets samlade behov ta till vara verksamhetens
utvecklingsmöjligheter. Det får förutsättas att Riksarkivet
uppmärksammar intresset av en god utveckling för den verksamhet
som bedrivs vid SVAR.

Vad utskottet tidigare anfört är alltjämt giltigt. Utskottet
är med hänsyn härtill inte berett tillstyrka något sådant
uttalande om förstärkning av verksamheten vid SVAR som framförs
i motionerna Kr230 och Kr267. Båda motionerna avstyrks således.

Medelsanvisningen

I propositionen föreslås att anslaget för nästa budgetår förs
upp med 183842000 kr. Medelsberäkningen innebär bl.a. en
förstärkning med 5 miljoner kronor avseende den i propositionen
förordade förändringen av landsarkivorganisationen i Malmö och
Stockholm, vilken redovisats i det föregående.

I två motioner, Kr297 (v) yrkande 2 och Kr313 (v) yrkande 10,
begärs att anslaget ökas med 35 miljoner kronor utöver
regeringens förslag. Medlen skall enligt motionärerna användas
till uppbyggnaden av vallarna kring Vadstena slott. Utöver de
skäl för en utbyggnad som redovisats i det föregående anför
motionärerna bakom motion Kr297 att arbetslösheten i
Östergötland ligger klart över riksgenomsnittet. Aktuellt
byggprojekt ligger väl framme, vilket gör att även
arbetsmarknadsskäl talar för en snar utbyggnad. Enligt
motionärerna bakom motion Kr313 är det under rådande
arbetslöshet viktigt med sysselsättningsskapande investeringar
på kulturområdet. Uppbyggnaden av Vadstena slotts vallar är ett
konkret exempel på byggnationsprojekt som både skulle dämpa
arbetslösheten bland byggnadsarbetare och vara en kultursatsning
av betydelse.

Utskottet är -- i konsekvens med sin ovan redovisade bedömning
av den principiella frågan om en utbyggnad av Vadstena slotts
vallar (se s.7--8) -- inte berett att tillstyrka en ökning av
medel under anslaget. Vidare kan nämnas att investeringar i
statliga fastigheter fr.o.m. den 1 juli 1990 huvudsakligen
finansieras via lån i Riksgäldskontoret som ställs till
Byggnadsstyrelsens förfogande.

Med hänsyn till det anförda avstyrker utskottet motionerna
Kr297 yrkande 2 och Kr313 yrkande 10 samt tillstyrker
regeringens förslag till medelsanvisning under anslaget
Riksarkivet och landsarkiven.

Dialekt- och ortnamnsarkiven (B 25)

Ett utredningsförslag om verksamheten och organisationen vid
Dialekt- och ortnamnsarkiven samt Svenskt visarkiv har lagts
fram. Utskottet har inhämtat att förslag med anledning av
utredningsförslaget kommer att föreläggas riksdagen i
kompletteringspropositionen. I budgetpropositionen föreslås inte
någon medelsanvisning under anslaget B25.

Svenskt biografiskt lexikon (B 26)

Utskottet tillstyrker regeringens förslag till
medelsanvisning.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande arkivtillväxt och leveransbehov,
arkivmikrofilmning, resursöverföring vid leverans av arkiv samt
utbyggnad av arkivdepåer

att riksdagen dels avslår motionerna 1992/93:Kr201,
1992/93:Kr207, 1992/93:Kr210, 1992/93:Kr231, 1992/93:Kr232,
1992/93:Kr233, 1992/93:Kr256 yrkande 2, 1992/93:Kr266,
1992/93:Kr297 yrkande 1, 1992/93:Kr299 yrkande 1 och
1992/93:Kr314 yrkande 2, dels lämnar utan erinran vad som
anförts i propositionen i denna del,

2. beträffande inrättande av en kart- och
papperskonserveringsanläggning i Växjö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr299 yrkande 2,

3. beträffande samordning av landsarkiv, kart- och
papperskonserveringsanläggning och högskolebibliotek i Växjö

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr299 yrkande 3,

4. beträffande utökade resurser till forskningsarkivet i
Umeå

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr314 yrkande 1,

5. beträffande utökade resurser för näringslivsarkiven

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr298 yrkande 1,

6. beträffande utökade resurser till landsarkiven

att riksdagen avslår motion 1992/93:Kr298 yrkande 2,

7. beträffande utvecklingsinsatser för verksamheten vid
Svensk Arkivinformation i Ramsele

att riksdagen avslår motionerna 1992/93:A219, 1992/93:Kr230
och 1992/93:Kr267,

8. beträffande medelsanvisningen till Riksarkivet och
landsarkiven

att riksdagen med bifall till proposition 1992/93:100 och med
avslag av motionerna 1992/93:Kr297 yrkande 2 och 1992/93:Kr313
yrkande 10 till Riksarkivet och landsarkiven för budgetåret
1993/94 under elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på
183842000 kr,

9. beträffande medelsanvisningen till Svenskt biografiskt
lexikon

att riksdagen med bifall till regeringens förslag till
Svenskt biografiskt lexikon för budgetåret 1993/94 under
elfte huvudtiteln anvisar ett ramanslag på 3238000 kr.

Stockholm den 13 april 1993

På kulturutskottets vägnar

Åke Gustavsson

I beslutet har deltagit: Åke Gustavsson (s), Charlotte
Branting (fp), Elisabeth Fleetwood (m), Maja Bäckström (s),
Berit Oscarsson (s), Anders Nilsson (s), Göran Åstrand (m), Leo
Persson (s), Rose-Marie Frebran (kds), Ingegerd Sahlström (s),
Carl-Johan Wilson (fp), Björn Kaaling (s), Birgitta Wistrand
(m), Stina Eliasson (c) och Simon Liliedahl (nyd).

Arbetsmarknadsutskottets yttrande

1992/93:AU4y

Bilaga

Lönebidragsmedel till SVAR

Till kulturutskottet

Arbetsmarknadsutskottet får härmed -- under förutsättning av
kulturutskottets medgivande -- för fortsatt beredning överlämna
motion 1992/93:A219 av Jan Erik Ågren (kds) om lönebidragsmedel
till SVAR (Svensk arkivinformation i Ramsele).

Arbetsmarknadsutskottet får för egen del anföra.

Vid riksdagsbehandlingen på våren 1991 av frågan om att
omvandla de tidigare fasta lönebidragen för anställning av
handikappade till flexibla bidrag uppmärksammades de effekter
reformen kunde få för bl.a. kulturinstitutioner med hög andel
lönebidragsanställda -- se bl.a. kulturutskottets yttrande i
ärendet, 1990/91:KrU5y. I regeringens kansli har frågan efter
riksdagsbeslutet studerats av en interdepartemental arbetsgrupp.

I årets budgetproposition föreslås en omfördelning av
anslagsmedel mot bakgrund av vad arbetsgruppen har kommit fram
till. Omfördelningen innebär att kultur- och
försvarshuvudtitlarnas anslag till vissa kulturinstitutioner
räknas upp med sammanlagt 50 miljoner kronor och att
arbetsmarknadshuvudtitelns anslag till lönebidrag minskas i
motsvarande mån. Beträffande omfördelningens innebörd hänvisas
till vad som sägs i budgetpropositionen, bilagorna 11 (s.
77--78) och 12 (s. 10--11).

Av aktuellt intresse i detta sammanhang är att
kulturhuvudtitelns anslag B 24. Riksarkivet och landsarkiven av
regeringen föreslås bli uppräknat med 11750000 kr. I motion
A219 uttalas att anslaget bör tillföras ytterligare 4 miljoner
kronor eller sammanlagt 15750000 kr. Dessa ytterligare
medel, anför motionären vidare, skall tas från
arbetsmarknadshuvudtitelns anslag Särskilda åtgärder för
arbetshandikappade. Han vill att riksdagen skall göra ett
tillkännagivande härom till regeringen.

Förslaget till omfördelning av medel motiveras i
budgetpropositionen med att man vill uppnå en budgetering som
ger en mer rättvisande bild av statens kostnader för de
kulturinstitutioner det här gäller. Motionären vill med sitt
förslag bekosta en utökad verksamhet vid SVAR.
Arbetsmarknadsutskottet vill understryka att lönebidragen är
avsedda att sättas in i individuella fall och skall i varje
enskilt fall anpassas till arbetstagarens nedsatta
arbetsförmåga. Med hänvisning härtill avstyrker utskottet att
lönebidragsmedel på det sätt motionären föreslår tas i anspråk
för att bygga ut verksamheten vid SVAR.

Vid handläggningen av ärendet har beaktats att verksamheten
vid SVAR redan är aktualiserad i kulturutskottet genom den under
allmänna motionstiden väckta motionen 1992/93:Kr267 av Sven
Lundberg m.fl. (s).

Stockholm den 9 mars 1993

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Ingela Thalén

I beslutet har deltagit: Ingela Thalén (s), Elver Jonsson
(fp), Sonja Rembo (m), Anders G Högmark (m), Kjell Nilsson (s),
Georg Andersson (s), Marianne Andersson (c), Lahja Exner (s),
Charlotte Cederschiöld (m), Sten Östlund (s), Harald Bergström
(kds), Laila Strid-Jansson (nyd), Monica Öhman (s), Isa
Halvarsson (fp) och Johnny Ahlqvist (s).

Från Vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Hans Andersson (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Propositionen 2
Motionerna 2
Yttrande från arbetsmarknadsutskottet 4
Utskottet 4
Inledning 4
Utbyggnad av arkivdepåer m.m. 5
Budgetfrågor m.m. 9
Forskningsarkivet vid universitetet i Umeå 9
Riksarkivet och landsarkiven (B 24) 9
Dialekt- och ortnamnsarkiven (B 25) 11
Svenskt biografiskt lexikon (B 26) 12
Hemställan 12
Bilaga
Arbetsmarknadsutskottets yttrande 1992/93:AU4y 14