Arbetslöshetsförsäkring

Betänkande 1995/96:AU11

Arbetsmarknadsutskottets betänkande 1995/96:AU11

Arbetslöshetsförsäkring

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan
• Innehållsförteckning

1995/96
AU11

Sammanfattning

I detta betänkande behandlas 13
motionsyrkanden från den allmänna
motionstiden 1995 som rör
arbetslöshetsförsäkringen och vissa
näraliggande frågor. Förslagen gäller
bl.a. den långsiktiga inriktningen av
försäkringen och ersättningen för
företagare. Utskottet avstyrker samtliga
yrkanden, främst med hänvisning till
pågående utrednings- och
beredningsarbete.

Motionerna

1994/95:A215 av Carl Bildt m.fl. (m)
vari yrkas

7. att riksdagen hos regeringen begär
en utredning rörande vissa långsiktiga
frågor med anknytning till
arbetslöshetsförsäkringen i enlighet med
vad som anförts i motionen.

1994/95:A218 av Ulla-Britt Hagström
(kds) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om tillvaratagande av
arbetslösas egen kreativitet i stället
för ett statligt arbetsföretag.

1994/95:A220 av Ingrid Andersson och
Tone Tingsgård (s) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen
till känna vad i motionen anförts om
stöd till aktivitetscentra för
arbetssökande genom omfördelning av
resurser.

1994/95:A231 av Inger Lundberg m.fl. (s)
vari yrkas att riksdagen som sin mening
ger regeringen till känna vad i motionen
anförts om översyn av reglerna för
ersättning från
arbetslöshetsförsäkringen i syfte att
möjliggöra medlemskap i vissa ekonomiska
föreningar.

1994/95:A237 av Sten Svensson och Inga
Berggren (m) vari yrkas att riksdagen
hos regeringen begär en utredning av hur
ett individuellt trygghetskonto kan
utformas och införas i enlighet med vad
som anförts i motionen.

1994/95:A241 av Ann-Kristine Johansson
(s) vari yrkas att riksdagen som sin
mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om behovet av en
översyn av arbetslöshetsförsäkringen i
syfte att undanröja de negativa
konsekvenserna för medlemmar i
personalkooperativ.

1994/95:A243 av Roland Larsson (c) vari
yrkas att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätten till
arbetslöshetsersättning för dem som
kombinerar anställning med verksamhet i
eget företag.

1994/95:A244 av Olof Johansson m.fl. (c)
vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om skärpta regler att ta anvisat
arbete för att erhålla
arbetslöshetsersättning.

1994/95:A255 av Kenth Skårvik m.fl. (fp,
m, c, kds) vari yrkas att riksdagen som
sin mening ger regeringen till känna vad
i motionen anförts om företagares rätt
till ersättning vid arbetslöshet.

1994/95:A266 av Erling Bager och Kenth
Skårvik (fp) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna
vad i motionen anförts om att ej
avveckla yrkesfiskarnas
arbetslöshetskassa.

1994/95:So293 av Rune Backlund m.fl. (c)
vari yrkas

4. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om behovet av att öka kunskap om
långtidsarbetslöshetens ekonomiska
konsekvenser för individen och
långtidsarbetslöshetens konsekvenser för
våra inkomstrelaterade
trygghetsförsäkringar.

1994/95:So295 av Ingrid Näslund (kds)
vari yrkas

5. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om rätt till a-kassa.

1994/95:N299 av Kjell Ericsson m.fl. (c)
vari yrkas

6. att riksdagen som sin mening ger
regeringen till känna vad i motionen
anförts om förslag till förbättrad
försäkring för egenföretagare vid
arbetsbrist eller sjukdom.

Utskottet

Inledning

Efter regeringsskiftet hösten 1994
beslutade riksdagen att från den 1
januari 1995 återställa
arbetslöshetsersättningarna till vad som
gällde före den 1 juli 1994. Därmed
upphävdes den allmänna obligatoriska
arbetslöshetsförsäkring som hade införts
av fyrpartiregeringen från
halvårsskiftet 1994. Denna försäkring,
som alltså var i kraft under ett halvår,
innebar att en inkomstrelaterad
ersättning kunde ges även inom ramen för
det kontanta arbetsmarknadsstödet (KAS).

- I förhållande till vad som gällde
innan den allmänna obligatoriska
försäkringen infördes har från och med
återställningen den 1 januari 1995 bl.a.
följande ändringar genomförts i
arbetslöshetsförsäkringen (ALF) och i
det kontanta arbetsmarknadsstödet.
-
- Arbetsvillkoret i ALF har ökat från
minst 75 till minst 80 dagar under minst
fem i stället för minst fyra månader
(från 1.1.1995)
-
- Annat sätt att beräkna s.k.
normalarbetstid vid bestämmande av
dagpenning enligt ALF (från 1.1.1995)
-
- Skärpta regler för rätt till
förstagångsersättning; i princip är
endast reguljärt förvärvsarbete
kvalificerande, däremot som huvudregel
inte beredskapsarbete,
utbildningsvikariat eller verksamhet med
starta-eget-bidrag och inte heller andra
arbetsmarknadspolitiska åtgärder (från
1.1.1996)
-
- Ändrad innebörd av begreppet
jämställd tid; sådan tid, som bl.a.
avser arbetsmarknadspolitiska åtgärder,
kvalificerar för ersättning endast för
den som en gång påbörjat en
ersättningsperiod (från 1.1.1996)
-
- Dagpenningen i ALF nedsatt från 80
till 75 % av dagsförtjänsten (från
1.1.96)
-
- Skärpta avstängningsregler bl.a. för
den som lämnat sitt arbete utan giltig
anledning; längsta avstängningstid ökad
från 20 till 45 resp. 60
ersättningsdagar (från 1.1.96)
-
- Skärpta regler mot fusk; vid oriktig
eller vilseledande uppgift skall den
arbetslöse frånkännas ersättning under
minst 130 dagar (från 1.1.96)
-
- Ändrade överklaganderegler;
överklagande till allmän
förvaltningsdomstol i stället för till
AMS (från 1.10.1995)
-
- Ändrade tillsynsregler; AMS har fått
rätt att överklaga beslut om ersättning
m.m. (från 1.10.95)
-
- Begränsning av ersättningsrätten för
deltidsarbetslösa; möjligheten till
ersättning vid sidan av fast
deltidsarbete upphör vid
ersättningsperiodens slut
(förordningsreglering, från 1.9.1995)
-

I fråga om finansieringen har den
ändringen skett att
arbetsmarknadsavgiften höjts i två
omgångar, den 1 januari 1995 från 2,12
till 4,32 % och den 1 januari 1996 till
5,42 % av avgiftsunderlaget. Höjningen
är delvis en avgiftsväxling i
förhållande till sjukförsäkringen

Detta betänkande behandlar kvarvarande
motionsyrkanden som väcktes under den
allmänna motionstiden januari 1995 och
som rör arbetslöshetsförsäkringen och
några därmed sammanhängande frågor. Det
är frågor som inte har direkt samband
med de förändringar som berörts ovan.
Utskottet har annars vid flera
tillfällen under det senaste året haft
uppe frågor som rör
arbetslöshetsförsäkringen och KAS, och
då i samband med behandlingen av
regeringsförslag. Så har skett vid tre
tillfällen våren 1995, nämligen med
anledning av budgetpropositionen
(1994/95:AU11) och
kompletteringspropositionen
(1994/95:AU4y, FiU20) liksom med
anledning av propositionen En
effektivare arbetsmarknadspolitik m.m.
(1994/95:AU15). Förändringar i
försäkringen och KAS var också en del av
höstens s.k. tillväxtproposition
(1995/96:AU2y, FiU1).

De nu behandlade motionerna rör bl.a.
den allmänna inriktningen av den
framtida arbetslöshetsförsäkringen och
försäkringen för företagare. En av
motionerna innehåller synpunkter på
behovet av forskning på området.

Motionerna anges i det följande utan
riksmötesår (1994/95).

Utredningar m.m.

Innan utskottet kommer in på
behandlingen av motionerna bör följande
redovisas.

I juni 1995 tillsatte regeringen en
särskild utredare med uppdrag att lämna
förslag till hur en ny
arbetslöshetsförsäkring skall utformas
(dir. 1995:92). Utredare är
länsöverdirektören Birgitta Isaksson
Pérez. Utredningen har antagit namnet
ARBOM. I dagarna har utredningen lagt
fram ett delbetänkande (SOU 1996:51)
Grundläggande drag i en ny
arbetslöshetsförsäkring - alternativ och
förslag. Enligt direktiven skall en
slutrapport lämnas senast den 30
september i år.

Vidare har den arbetsmarknadspolitiska
kommittén under ordförandeskap av
förvaltningsdirektören i riksdagen
Anders Forsberg nyligen avslutat sitt
uppdrag. I detta ingick i enlighet med
tilläggsdirektiv (dir. 1994:71) att även
se över frågan om rundgång mellan
åtgärder och arbetslöshetsersättning.
Utredningens betänkande Aktiv
Arbetsmarknadspolitik (SOU 1996:34)
innehåller ett särskilt avsnitt om
arbetslöshetsförsäkringen.

Utskottet återkommer till dessa
utredningar i det följande.

Frågan om ersättning vid arbetslöshet
har under senare år utretts även i andra
sammanhang. Det gäller såväl
arbetslöshetsförsäkringen som sådan som
olika enskilda frågor.

Den tidigare fyrpartiregeringen
tillsatte 1992 en utredning om en ny
arbetslöshetsförsäkring som året därpå
lade fram ett förslag (SOU 1993:52) om
en försäkring som skulle bygga på en
grundförsäkring för alla och en
frivillig tilläggsförsäkring. Denna
försäkring skulle ersätta både ALF och
KAS.

I samband med genomförandet av den
allmänna obligatoriska försäkringen vid
halvårsskiftet 1994 beslutade den
dåvarande regeringen att vissa frågor
skulle övervägas vidare. Tre utredningar
tillsattes. En gällde
konkurrensneutraliteten m.m. inom
arbetslöshetsförsäkringen (dir.
1994:83), en avstängningsreglerna m.m.
inom arbetslöshetsersättningen (dir.
1994:84) och en företagares
arbetslöshetsersättning (dir. 1994:85).

Utredningen om företagares
arbetslöshetsersättning avgav
slutbetänkande under 1994 (SOU
1994:129). De övriga utredningarna har
upphört genom regeringsbeslut den 27
oktober 1994 resp. den 25 januari 1996.

Allmän inriktning av den framtida
arbetslöshetsförsäkringen m.m.

I Moderata samlingspartiets motion A215
Förutsättningar för nya arbeten finns -
förutom förslag om omedelbara
förändringar av
arbetslöshetsförsäkringen som
behandlades i förra vårens
arbetsmarknadspolitiska betänkande -
synpunkter på den fortsatta utvecklingen
av arbetslöshetsförsäkringen. Partiet
vill anlägga ett alternativt synsätt med
successivt minskade ersättningsnivåer,
från 80 via 75 till 70 %. Därmed skulle
den enskilde ges tydliga och stegvis
ökande incitament att söka arbete.
Ersättning skulle medges under maximalt
450 dagar. Denna period skulle avbrytas
av åtgärder efter viss tid i syfte att
göra den arbetssökande mera attraktiv på
arbetsmarknaden. Den som inte fått
arbete vid ersättningsperiodens slut bör
överföras till andra trygghetssystem.
Regeringen bör skyndsamt utreda frågan,
anser Moderaterna.

Sten Svensson och Inga Berggren (m)
vill enligt motion A237 ha en utredning
om ett privat sparsystem i form av
individuellt trygghetskonto. Inför
risken av arbetslöshet skulle de avsatta
medlen ge ökade möjligheter till
utbildning, flyttning, start av företag
eller frivilligt vald
förtidspensionering. Medlen skulle
utgöra ett komplement till en reformerad
arbetslöshetsförsäkring och annat stöd
från det allmänna. Motionärerna menar
att detta system skulle förstärka
individens ansvar och förhindra kris i
statsfinanserna vid en ny
konjunkturnedgång.

Utskottets överväganden

Som redan nämnts har två utredningar
helt nyligen lagt fram förslag rörande
en ny arbetslöshetsförsäkring. Syftet
med delbetänkandet (SOU 1996:51) från
ARBOM är att redovisa idémässiga förslag
till en ny arbetslöshetsförsäkring. En
ny grundstruktur för en allmän och
sammanhållen försäkring presenteras.
Försäkringen skall ge inkomsttrygghet
men också ställa höga krav på de
arbetslösa att snabbt finna ett nytt
arbete - en omställningsförsäkring.
Försäkringen skall bestå av två delar.
Den obligatoriska delen skall täcka alla
förvärvsarbetande som uppfyller ett
bestämt arbetsvillkor och ge ett fast
grundbelopp lika för alla. Försäkringen
skall också innehålla en frivillig
kompletterande
inkomstbortfallsförsäkring. För att ha
rätt till den måste den arbetslöse
uppfylla ett arbetsvillkor och vara
ansluten till försäkringen. Anslutning
sker genom medlemskap i en
arbetslöshetskassa. För att försäkringen
skall vara heltäckande föreslås en ny
kassa utan koppling till
intresseorganisationer.

I betänkandet diskuteras också frågor
om ersättningens längd och
ersättningsnivåerna. Utredaren bedömer
att om en bortre gräns bör införas för
den sammanlagda ersättningstiden bör den
inträda efter tre till fyra års
ersättningstid. För att stärka
inkomsttryggheten övervägs en höjning av
ersättningsnivåerna. Även en avtrappning
mot slutet av den maximala
ersättningstiden diskuteras.

Den arbetsmarknadspolitiska kommittén
anser i sitt betänkande (SOU 1996:34)
att arbetslöshetsförsäkringens karaktär
av omställningsförsäkring bör betonas
ytterligare. Det bör enligt utredningen
finnas en bortre parentes. Försäkringen
bör utformas så att den innebär tydliga
krav på aktivitet från den försäkrades
sida. Utredningen menar att det är
väsentligt att man gör en rimlig
avvägning mellan sociala och
arbetsmarknadspolitiska mål. Den
försäkrade måste ha en rimligt lång
försäkringsperiod på sig för att hitta
mest lämpliga arbete. Frågan om
möjligheterna att i framtiden
kvalificera sig för en ny
ersättningsrätt i försäkringen måste
behandlas. Den arbetsmarknadspolitiska
kommittén anser att ARBOM-utredningen
bör utforma närmare förslag.

Enligt vad utskottet erfarit planerar
regeringen att i maj presentera en
proposition om sysselsättning,
arbetslivs- och arbetsmarknadspolitiken
samt om kompetensfrågor. Inför detta har
Arbetsmarknadsdepartementet och
Utbildningsdepartementet kallat till
hearing vid fyra olika tillfällen. Vid
ett tillfälle skall delbetänkandet från
ARBOM och det nyss berörda avsnittet i
den arbetsmarknadspolitiska kommittén
behandlas. Till denna hearing har bl.a.
arbetsmarknadens huvudorganisationer,
AMS och Arbetslöshetskassornas
samorganisation (SO) inbjudits.

Utskottet kan med detta konstatera att
hela frågan om den framtida
arbetslöshetsförsäkringens inriktning
och huvuddrag är under beredning och att
förslag från regeringen kan väntas. Det
saknas därför anledning för riksdagen
att nu ta ställning i sak till Moderata
samlingspartiets synpunkter på den
fortsatta utvecklingen av
arbetslöshetsförsäkringen. Motion A215
avstyrks därför i motsvarande del.

Utskottet kan också konstatera att
förslag om individuella konton bl.a. för
utbildning liknande det som framförs i
motion A237 aktualiserats av reservanter
inom den Arbetsmarknadspolitiska
kommittén. Näraliggande frågor behandlas
också i andra utredningssammanhang.
Utskottet utgår därför från att även
denna fråga kommer att bli belyst i
kommande beredningsarbete i
regeringskansliet. Någon anledning att
föregripa detta arbete finns inte. Även
motion A237 bör därför avslås av
riksdagen.

Krav på den försäkrade

Centern framhåller i motion A244 vikten
av att den försäkrade accepterar anvisat
arbete. Skärpta regler är angelägna.
Enligt Centern gav regeringen dock
signaler i motsatt riktning när den
allmänna, obligatoriska försäkringen
upphävdes. Den innebar nämligen att evig
passiviserande rundgång i systemet
förhindrades.

Utskottet vill med anledning av denna
motion hänvisa till redovisningen ovan
av vilka regeländringar som genomförts i
arbetslöshetsförsäkringen och KAS.
Avstängningsreglerna har skärpts
kraftigt från den 1 januari i år. Den
som avvisar ett erbjudet lämpligt arbete
kan, beroende på det erbjudna arbetets
längd, avstängas i 20, 40 eller 60
dagar. Den längsta avstängningstiden
gäller om arbetet skulle ha varat mer än
10 dagar. Före lagändringen var den
längsta avstängningstiden 20 dagar. Den
som vid upprepade tillfällen avvisat
lämpligt arbete kan avstängas till dess
att han eller hon fullgjort ett nytt
arbetsvillkor, dvs. i princip tills
reguljärt förvärvsarbete utförts i 80
dagar. Utskottet - som även hänvisar
till vad som sagts ovan om
utredningsförslag om en bortre gräns i
försäkringen - kan med det anförda
konstatera att Centerns synpunkter är
väsentligen tillgodosedda. Eftersom
något tillkännagivande till regeringen
därmed inte kan anses påkallat avstyrks
motion A244 i motsvarande del.

Arbetslöshetsförsäkringen för företagare
m.fl.

I en näringspolitisk kommittémotion av
Centern, N299 yrkande 6, berörs
företagarnas sociala situation. Det är
nödvändigt bl.a. med en förbättrad
arbetslöshetsförsäkring för företagare.
En företagare skall inte behöva göra sig
av med företaget för att få a-kassa.
Centern anser att regeringen bör
återkomma med förslag.

Kenth Skårvik m.fl. (fp, m, c, kds) tar
upp motsvarande fråga i motion A255.
Reglerna bör ändras så att en företagare
även kan få ersättning vid uppehåll i
rörelsen som inte är av säsongskaraktär
eller årligen återkommande. Med det
nuvarande tvånget att avyttra företagets
tillgångar för att bli betraktad som
arbetslös blir möjligheterna att
återkomma i arbete sämre samtidigt som
försäljningen kan medföra
kapitalförstöring.

Inger Lundberg m.fl. (s) begär i motion
A231 en översyn av reglerna i
försäkringen i fråga om möjligheten att
som medlem i en ekonomisk förening
bedriva viss hobbybetonad verksamhet
utan att helt gå miste om
försäkringsersättning. Syftet med
föreningen skulle vara att pröva om
hobbyarbetet på sikt kan bli
kommersiellt intressant. Med nuvarande
regler är det enligt motionärerna inte
möjligt med parallell ersättning.

Motion A243 av Roland Larsson (c) rör
möjligheten för den som haft en
deltidsanställning att uppbära
ersättning vid sidan av
deltidsföretagande. Motionären vänder
sig mot de regler som innebär att den
som kombinerar en deltidsanställning med
företagande helt nekas ersättning vid
arbetslöshet från anställningen, medan
en heltidsanställd som blir arbetslös
under vissa förutsättningar däremot kan
fortsätta med sin bisyssla vid sidan av
ersättningen.

Personalkooperativen och
arbetslöshetsförsäkringen tas upp i
motion A241 av Ann-Kristine Johansson
(s). Motionen syftar på de regler som
anger när en förvärvsarbetande skall
anses som företagare. Om samtliga
medlemmar/delägare i sådana kooperativ
anses ha ett så avgörande inflytande
över verksamheten att var och en enligt
dessa regler betraktas som företagare
riskerar de att bli utan ersättning vid
arbetslöshet. Reglerna bör ses över,
anser motionären.

Erling Bager och Kenth Skårvik (fp)
motsätter sig i motion A266 att
Yrkesfiskarnas arbetslöshetskassa
avvecklas i enlighet med vad som
tidigare föreslagits av en utredning.

Situationen för familjehemsföräldrar
berörs i motion So295 yrkande 5 av
Ingrid Näslund (kds). Enligt motionären
har en sådan förälder som regel inte
rätt att vara ansluten till ett
fackförbund, och a-kassan betalar för
det mesta inte ut någon ersättning.
Denna grupp måste få ett fungerande
trygghetssystem som andra yrkesgrupper,
sägs det i motionen.

Utskottet vill med anledning av de nu
berörda motionerna hänvisa till ARBOM:s
uppdrag. I detta ligger enligt
direktiven att utreda flera
frågeställningar med beröringspunkter
med dessa motioner. Utredaren skall
överväga företagarnas situation och på
vilket sätt deras försäkringsbehov bäst
organiseras. I direktiven nämns särskilt
förhållandet att det i företagandets
villkor ingår att det kan uppstå kortare
eller längre perioder då företaget inte
ger sin ägare någon sysselsättning och
därmed inte heller någon inkomst.
Utredaren skall beakta såväl
konkurrensaspekter som kontrollfrågor
samt de intressekonflikter som kan
uppstå i önskemålet att återuppta den
egna verksamheten och att söka en
anställning, kanske hos en konkurrent.
Utredaren skall vidare redovisa hur man
skall se på uppdragstagare och
frilansare i arbetslöshetsförsäkringen.
Andra grupper som nämns särskilt är de
som organiserar sitt arbete genom ett
kooperativ. Vidare ingår att överväga en
förändring av reglerna beträffande
bisysslor och biinkomster.

Frågan om företagares och
uppdragstagares försäkring tas inte upp
i ARBOM:s delbetänkande. Som redan
nämnts skall dock utredningens
slutrapport avlämnas senast den 30
september i år. I sammanhanget bör även
det tidigare berörda utredningsförslaget
(SOU 1994:129) om företagares
arbetslöshetsersättning uppmärksammas.

Utskottet utgår från att man i det
kommande utredningsarbetet även beaktar
gruppen familjehemsföräldrar, vilkas
förhållanden tagits upp i motion So295
(kds).

Vad särskilt gäller motion A266 om
yrkesfiskarna och deras
arbetslöshetskassa är följande att säga.
I motionen anges att ett förslag skulle
ha lagts fram om avveckling av denna
kassa. Utskottet utgår från att vad som
avses är vissa uttalanden om
yrkesfiskarnas arbetslöshetsförsäkring i
den förutnämnda utredningen SOU 1993:52.
Utredaren ansåg att de särskilda
förhållanden av mer eller mindre
regelbunden karaktär som kan finnas i en
viss bransch, t.ex. att verksamheten är
känslig för väderförhållanden eller har
starka säsongsvariationer, skall lösas
inom branschen och i princip helt
bekostas av branschen, inte av
arbetslöshetsförsäkringen.

Våren 1994 gav den dåvarande regeringen
genom Jordbruksdepartementet i uppdrag
till Statskontoret att utreda fiskares
arbetslöshetsförsäkring. Uppdraget
motiverades av att det behövdes
ytterligare underlag för den fortsatta
beredningen av frågan. I redovisningen
av uppdraget instämmer Statskontoret i
den kritik som framfördes i den
nyssnämnda utredningen (Statskontorets
rapport 1994:27). Problemet beskrivs så
att yrkesfiskarnas ersättning från
arbetslöshetskassan hamnar någonstans
mittemellan de individinriktade
socialförsäkringssystemen och de
näringsinriktade branschstöden.
Sammantaget görs bedömningen att den
nuvarande lösningen, trots att den är en
särlösning, är ett inarbetat väl
fungerande undantag i systemet. På kort
sikt bör därför ingen ändring göras
enligt Statskontoret.

Nämnas bör också att de föreskrifter
som utfärdats av AMS vad gäller
yrkesfiskarnas ersättningsrätt ändrats
från våren 1995. Föreskrifterna utgör
ett undantag från den allmänna regeln
att företagare inte kan anses som
arbetslösa vid tillfälliga uppehåll i
rörelsen. En medlem i Sveriges Fiskares
arbetslöshetskassa som bedriver
yrkesfiske som egen företagare betraktas
numera som arbetslös inte bara då fiske
är omöjligt på grund av ishinder,
väderförhållanden, maskin- eller
båthaveri, motor- eller vinschbyte eller
drivmedelsbrist till följd av
importsvårigheter utan även på grund av
fångstbegränsningar beslutade av EG
eller av Fiskeriverket.

Utskottet utgår från att ARBOM:s
fortsatta arbete kommer att inbegripa
även frågan om arbetslöshetsförsäkringen
för yrkesfiskarna.

Sammanfattningsvis anser
arbetsmarknadsutskottet att ARBOM:s
kommande förslag bör avvaktas. Något
ställningstagande av riksdagen till de
sakfrågor som tas upp i de nu behandlade
motionerna kan därmed inte anses
påkallat. Motionerna, A231, A243, A241,
A255, A266, So295 och N299, avstyrks
således, i förekommande fall i
motsvarande delar.

Övriga frågor

En centermotion, So293 av Rune Backlund
m.fl. (c), gäller behovet av forskning
om det sociala välfärdssystemet.
Motionärerna menar att det för
närvarande inte finns någon omfattande
svensk forskning om arbetslöshetens
ekonomiska konsekvenser för individen.
Tidigare forskning på området är inte
tillämpbar, eftersom den hänför sig till
en annan situation. Det finns särskilt
anledning att uppmärksamma
långtidsarbetslöshetens ekonomiska
konsekvenser för individen och för våra
inkomstrelaterade trygghetsförsäkringar,
anser motionärerna.

Utskottet vill med anledning av detta
yrkande hänvisa till socialutskottets
betänkande 1994/95:SoU15 där andra delar
av motionen behandlas. De gäller också
behovet av forskning om olika
välfärdsfrågor. Socialutskottet erinrar
om att välfärdsforskningen i Sverige
fick en fastare bas genom riksdagens
beslut år 1990 att inrätta
Socialvetenskapliga forskningsrådet
(SFR). Rådet stöder forskningen inom
många discipliner vid samtliga
universitet. Socialutskottet konstaterar
att den ämnesmässiga bredden i
forskningen är stor. Exempel på
satsningar är högre forskartjänster
beträffande socialpolitik med inriktning
mot fattigdoms- och fördelningsfrågor
samt arbetslöshet. Forskningsprojekt med
anknytning till välfärdsfrågor pågår
också vid universiteten och vid
Institutet för framtidsstudier.
Socialutskottet delar uppfattningen att
det behövs mer kunskap och forskning på
en rad områden för att få en helhetsbild
av hur de samlade effekterna av de
senaste årens höga arbetslöshet och
försämrade ekonomi påverkar människors
levnadsvillkor, liksom även andra
förändringar i samhället och vår
omvärld. Bättre underlag behövs för
kommande politiska beslut om
välfärdspolitiken, och mer kunskap
behövs bl.a. om de sociala
trygghetssystemen och arbetsmarknaden.
Med dessa uttalanden har socialutskottet
ställt sig bakom huvudlinjerna bl.a. i
den nu berörda motionen. Detta har genom
riksdagens beslut (rskr. 1994/95:294)
givits regeringen till känna.

Arbetsmarknadsutskottet anser att
socialutskottets ställningstagande har
giltighet även i förhållande till det nu
behandlade motionsyrkandet. Något
tillkännagivande utöver det redan gjorda
kan emellertid inte anses påkallat.
Motionsyrkandet avstyrks således.

Ingrid Anderssons och Tone Tingsgårds
(s) motion A220 tar de tidigare
diskuterade s.k. arbetsföretagen som
utgångspunkt. Motionärerna förordar att
statsmakterna i stället bidrar
ytterligare till den verksamhet som
bl.a. de fackliga organisationerna
bedriver i aktivitetscentra. Där ges
direkt hjälp till arbetssökande
medlemmar att stärka sin ställning på
arbetsmarknaden.

Även Ulla-Britt Hagströms (kds) motion
A218 knyter an till arbetsföretagen.
Motionären framhåller vikten av att ta
till vara de arbetslösas egen
kreativitet, vilket i stället kan ske
genom kompetenshöjning, tillfälliga
arbeten, projekt, start av egna företag
osv.

Utskottet konstaterar att ett förslag om
s.k. arbetsföretag aviserades i förra
årets budgetproposition. En utredare
lade också fram ett förslag i frågan. I
samband med behandlingen våren 1995 av
propositionen om en effektivare
arbetsmarknadspolitik (prop.
1994/95:218, AU15, rskr. 398, 399)
konstaterade utskottet att det aviserade
regeringsförslaget inte hade fullföljts.
Ett i det sammanhanget behandlat
motionsyrkande föranledde därför ingen
åtgärd.

De nu berörda motionsyrkandena
innehåller förslag och synpunkter som
kan ses som alternativ till
arbetsföretagen. Eftersom den frågan
inte längre synes vara aktuell, finns
det inte heller skäl att ta ställning
till dessa alternativ. Motionerna
avstyrks därmed.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande allmän inriktning
av den framtida
arbetslöshetsförsäkringen m.m.

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:A215 yrkande 7 och
1994/95:A237,

2. beträffande krav på den
försäkrade

att riksdagen avslår motion
1994/95:A244 yrkande 6,

3. beträffande
arbetslöshetsförsäkringen för
företagare m.fl.

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:A231, 1994/95:A241,
1994/95:A243, 1994/95:A255,
1994/95:A266, 1994/95:So295 yrkande 5
och 1994/95:N299 yrkande 6,

4. beträffande forskning om
långtidsarbetslöshetens ekonomiska
konsekvenser

att riksdagen avslår motion
1994/95:So293 yrkande 4,

5. beträffande aktivitetscentra
m.m.

att riksdagen avslår motionerna
1994/95:A218 yrkande 1 och
1994/95:A220.

Stockholm den 16 april 1996

På arbetsmarknadsutskottets vägnar

Johnny Ahlqvist

I beslutet har deltagit: Johnny Ahlqvist
(s), Sten Östlund (s), Per Unckel (m),
Berit Andnor (s), Kent Olsson (m),
Martin Nilsson (s), Laila Bjurling (s),
Patrik Norinder (m), Sonja Fransson (s),
Dan Ericsson (kds), Kristina Zakrisson
(s), Paavo Vallius (s), Anna Åkerhielm
(m), Margareta Andersson (c), Siri
Dannaeus (fp), Ingrid Burman (v) och Per
Lager (mp).

Särskilda yttranden

1. Allmän inriktning av den framtida
arbetslöshetsförsäkringen (mom.1)

Ingrid Burman (v) anför:

En serie försämringar och nedskärningar
inom arbetslöshetsersättningen har
genomförts under senare år mot
Vänsterpartiets vilja. Sänkt
ersättningsnivå, restriktioner för
deltidsarbetslösas ersättningsrätt,
skärpta kvalifikationsregler och
strängare avstängningsregler är några
exempel. Från att tidigare ha motiverat
försämringarna med statsfinansiella skäl
talar nu även socialdemokraterna i den
arbetsmarknadspolitiska kommittén med
stort gillande om dessa beslut som
"ligger i linje med en förstärkning av
arbetslinjen" och "tydliggör karaktären
av omställningsförsäkring".

Den svenska arbetslöshetsförsäkringen
är redan idag till sin karaktär en
omställningsförsäkring. Ersättningstiden
är begränsad och starka krav finns på
att stå till arbetsmarknadens
förfogande. Möjligheten till
återförsäkring finns när aktivt
jobbsökande och genomförda åtgärder inte
ger resultat i form av nytt arbete. På
det sättet uppkommer den s.k.
rundgången.

Både majoriteten i den
arbetsmarknadspolitiska kommittén och
ARBOM förordar en bortre gräns i
försäkringen. Vad som skall hända
ersättningsmässigt och åtgärdsmässigt
därefter får man inte veta. Kommittén
hänvisar bara till enmansutredningen
ARBOM. Detta är oacceptabelt.

Det räcker inte med att säga att "det
behövs en bortre parentes". En
diskussion bör föras om vad kraven på
att stå till arbetsmarknadens förfogande
innebär geografiskt, yrkesmässigt eller
lönemässigt. Det måste klargöras vilken
sökaktivitet och verksamhet som skall
vara återkvalificerande.

Vänsterpartiet, som alltså hellre hade
sett att kommittén bemödat sig om en
analys, vill understryka vikten av att
en djupgående undersökning nu kommer
till stånd inom ramen för ARBOM:s
fortsatta arbete.

2. Arbetslöshetsförsäkringen för
företagare m.fl. (mom. 3)

Siri Danneus (fp) anför:

För att arbetslösheten skall minska
måste det bli lättare att anställa, men
fler måste också bli företagare.

För att fler skall våga, måste
skyddsnäten fungera. I dag är villkoren
för företagare i
arbetslöshetsförsäkringen ytterst
strikta. För att en företagare skall
betraktas som arbetslös måste han eller
hon ha avvecklat sin rörelse, vilket i
allmänhet innebär ett tvång att sälja
fast egendom och rörelsetillgångar.
Reglerna tvingar fram en avveckling av
verksamheter som skulle kunna ge
försörjning i framtiden.

En möjlighet att lägga företag "i
malpåse" bör införas. För att
kostnaderna skall hållas nere och risken
för konkurrenssnedvridningar undvikas
måste villkoren - t.ex. vad gäller
kontroll och karenstid - vid ett sådant
alternativt arbetslöshetsbegrepp för
företagare vara strikta.

Vissa förbättringar i denna riktning
skedde under förra mandatperioden. Detta
arbete bör följas upp.

Folkpartiet liberalerna förutsätter att
regeringen, sedan ARBOM avslutat sitt
arbete, lägger fram förslag i denna
riktning.

Innehållsförteckning

Sammanfattning 1
Motionerna 1
Utskottet 2
Inledning 2
Utredningar m.m. 4
Allmän inriktning av den framtida
arbetslöshetsförsäkringen m.m. 4
Krav på den försäkrade 6
Arbetslöshetsförsäkringen för
företagare m.fl. 6
Övriga frågor 9
Hemställan 10
Särskilda yttranden
1. Allmän inriktning av den
framtida arbetslöshetsförsäkringen
(mom.1), (v) 11
2. Arbetslöshetsförsäkringen för
företagare m.fl. (mom. 3), (fp) 11
Gotab, Stockholm 1996