Anslagen till Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket

Anf. 2 Britta Rådström (S)

Herr talman! Nu har skatteutskottet återigen den sedvanliga årliga debatten om anslag till Skatteverket, Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Vi socialdemokrater har i vår partimotion 2007/08:Fi277, Sverige tjänar på rättvisa , gett vår syn på inriktningen av politiken. Våra förslag syftar till att ge alla del av den goda ekonomiska utveckling som högkonjunkturen och den tidigare, socialdemokratiska politiken bäddat för. Men jag kan till min besvikelse konstatera att varken moderater eller folkpartister gör sig nöjet eller omaket att delta i debatten. Man kanske inte tycker att de frågor som gäller Skatteverket är speciellt viktiga även om man hävdar att man ska jaga bidragsfuskare. Men de kanske är viktigare än skattefuskare. Jag vill i alla fall yrka bifall till våra två reservationer, nr 1 och 3 i betänkandet. Vi vill också utveckla vår syn på verksamheten och resursbehovet hos de berörda myndigheterna. Därför har vi också lämnat ett särskilt yttrande. Skattefusk och svartarbete leder till snedvriden konkurrens och riskerar att undergräva legitimiteten för den svenska välfärdsmodellen. I 2005 års ekonomiska vårproposition lanserade den dåvarande socialdemokratiska regeringen ett brett program mot skatte- och förmånsfusk. Detta arbete måste fortsätta, som vi ser det. Skatteverket fick i budgetpropositionen 2006 extra resurser för att anställa personal för att öka kontrollen av skattefusk. Kan ni tro att denna regering, som jagar det man kallar bidragsfuskare, inte vill fortsätta den satsningen? Det är mycket märkligt. Vi socialdemokrater anser att satsningen för att stävja skattefusket måste fortsätta. Därför ville vi öka anslaget till Skatteverket med 60 miljoner kronor åren 2008-2010. Vi anser att Skatteverket måste få fortsätta sina omfattande satsningar när det gäller skattefusket. Den förra regeringens extra satsning på Skatteverket gjorde det möjligt för verket att anställa 400 nya medarbetare som bland annat såg till att det kom till 4 000 vita jobb och ca 600 miljoner till statskassan. Skatteverket har presenterat i skatteutskottet och på presskonferenser den så kallade skattefelskartan, som visar ett totalt skattefel på ca 133 miljarder kronor, pengar som fuskats bort av såväl privatpersoner som små och medelstora företag och stora företag, pengar som skulle ha gått till statskassan. Vi vill anslå 20 miljarder om året utöver regeringens förslag för att förbättra den internationella skattekontrollen. Här på förmiddagen träffade vi tjänstemän från Skatteverket som underströk hur viktigt det var att den internationella skattekontrollen fungerar. Det handlar om tiotals miljarder kronor som går förlorade varje år för att man inte kan kontrollera det här bättre. Utredning av internationella transaktioner kräver specialkompetens. Skatteverkets bedömning är att de stora företagens skatteplaneringsupplägg som sagt var uppgår till tiotals miljarder. Vi anser att Skatteverket bör få mer resurser för att stärka kontrollen på detta område, och Skatteverket påpekade också att man behöver mer resurser. Herr talman! Skatteverket har under det år som gått tagit flera lovvärda initiativ till bekämpningen av skattefusk. Verkets rapport Svartköp och svartjobb i Sverige handlar både om användningen av ny teknik och om samverkan med andra myndigheter, till exempel arbetsförmedlingen och Försäkringskassan. Det är mycket bra. Vid den träff vi hade med Skatteverket i dag på förmiddagen framkom att de har stora planer också för 2008 och 2009. Det handlar om fortsatta åtgärder mot uthyrningsproblematiken och om följdeffekterna av omvänd skattskyldighet i byggbranschen och en utökning till andra branscher där problematiken med uthyrning finns. Vidare vill man sätta kontantbranscherna i fokus, och då inte enbart restauranger och frisörer utan även andra mindre företag inom kontantbranscherna och förbereda kontanthandeln på krav om kassaregister 2010. Dessutom ska andra angrepp på skattesystemet motverkas. Skatteverket har både idéer om och planer på hur man ska utvidga skattekontrollen. Men, som sagt, det behövs resurser, resurser har den borgerliga majoriteten och regeringen avslagit. Liksom den förra regeringen delar s-gruppen i skatteutskottet åsikten att regionalpolitiska hänsyn måste tas vid förändringar så att inte bara servicen utan även arbetstillfällena kan behållas på mindre orter. Den nya tekniken gör det ju möjligt att fysiskt befinna sig på en ort men ändå kunna kommunicera och arbeta ihop med kolleger på annan ort. Vi menar att Skatteverkets och andra myndigheters organisation måste ske i dialog med medborgarna och lokalsamhället på de orter som berörs, samt i dialog med personalen. Den statliga förvaltningen får inte svika gles- och landsbygden där varje enskilt jobb är betydelsefullt. Vi motsätter oss att Skatteverket inte längre ska samla in uppgifter om fysiska personers förmögenheter. Det öppnar för fusk med förmånssystemen genom att personer med stora förmögenheter kan ansöka om olika förmåner som i dag prövas mot den sökandes inkomst och förmögenhet. Jag ser framför mig en härva av ansökningar som kommer in till kommunerna och som kommunerna sedan ska reda ut och behandla. Jag skulle vilja fråga de styrande partierna vilka konkreta förslag de har för att komma åt skattefusket. Är personalliggare, som egentligen var vårt förslag, det enda radikala som ni föreslår? Vad säger ni till exempel om att låta Skatteverket göra oanmälda arbetsplatsbesök, att skärpa de personliga kraven för F-skattsedel, att se över lagen om uthyrning av arbetskraft, att de arbetsgivaravgifter som arbetsgivaren betalar in till Skatteverket kopplas till arbetstagaren, att utveckla Skatteverkets förebyggande arbete, att låta Skatteverket tillhandahålla ett offentligt register, tillgängligt via Internet, för att möjliggöra enklare kontroller av oseriösa företag samt att ge bidrag till småföretagen så att de kan skaffa kassaregister kopplade till kortläsare? Kom gärna med lite nya och radikala förslag, ni i den styrande alliansen. Tyvärr verkar det som om det enda ni kan föreslå är otaliga skattesänkningar som gynnar dem som redan har det bra ställt och slår mot sjuka och arbetslösa. Vid tisdagens sammanträde i skatteutskottet behandlades bland annat vissa personbeskattningsfrågor, förstärkt jobbskatteavdrag, sänkt kapitalbeskattning för fåmansföretag, slopad förmögenhetsskatt, avskaffad statlig fastighetsskatt, punktskattefrågor med mera. Ärendena i skatteutskottet gäller enbart skattesänkningar. Som jag ser det är Sverige på väg mot ett stort systemskifte. Strävar borgerligheten mot att göra ett mini-USA av vårt land, där allt ska lösas med privata försäkringar och låga skatter och där tryggheten har försvunnit? Är det så ni vill utveckla landet? Jag tycker vi är på väg dit. Herr talman! Vi socialdemokrater anser till skillnad från regeringen att det behövs ökade resurser till Tullverket med 20 miljoner kronor per år mellan 2008 och 2010. Behovet av ökade anslag är särskilt tydligt när det gäller gränskontrollen. Dagligen kan vi läsa eller höra hur den gränsöverskridande brottsligheten sprider sig och utgör ett hot mot oss. Det gäller bland annat smuggling av cigaretter och alkohol samt illegal vapeninförsel. Dessutom ökar narkotikasmugglingen. Vi anser att arbetet med att hindra illegal införsel av varor - det gäller även trafficking och människosmuggling - måste stärkas. Ett område där behovet av resurser tydligt visar sig är norra Sverige, som har de längsta gränserna och till ytan utgör den största delen av Sverige. Många beslag visar att Norrland används flitigt för införsel av smuggelgods samtidigt som trafiken i området ökat tack vare en ny överfart via tunneln Tärnaby-Hemavan samt satsningarna i Kiruna och Haparanda, vid gränsen till Finland. Det nya datasystem som Tullverket börjat använda, TDS, ger Tullverket en merkostnad på 55-60 miljoner kronor per år. Det innebär att det finns stor risk för en ytterligare utarmning av de små tullplatserna i Sverige och medför kanske att vi får ett helt tullfritt Norrland. Vi anser att Norrland måste inkluderas i kampen mot organiserad brottslighet, och därför måste man se över antalet platser där tullen bör finnas. Det gäller även antalet anställda. Tullverket bör vidare få ansvar för att bekämpa trafficking, och egenskyddet för tullpersonalen måste ses över. Herr talman! Jag vill avsluta med att återigen yrka bifall till reservation 1 och 3 i skatteutskottets betänkande.

Anf. 3 Marie Engström (V)

Herr talman! Vänsterpartiet har ett särskilt yttrande och står bakom två reservationer i detta betänkande. I vårt särskilda yttrande tar vi upp de ökade resurser - jämfört med regeringens förslag - som vi föreslår att Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och tullen bör få. Varför Skatteverket bör få det ska jag strax utveckla lite mer. När det gäller tullen finns ett stort behov av att jobba vidare med gränskontrollen, att bekämpa smuggling, trafficking och så vidare. Beträffande Kronofogdemyndigheten har vi i en reservation uppmärksammat behovet av att ta fram statistikuppgifter på barn som lever i familjer som är föremål för utmätning. Det är viktigt att kunna synliggöra detta, inte minst mot bakgrund av barnkonventionen, för att få en klarare bild av vilka barn som lever i så kallade fattiga familjer och under vilka förhållanden. Så till Skatteverkets verksamhet. Vi har, som sagt, haft besök av generaldirektören för Skatteverket med medarbetare, och de har pekat på en lång rad faktorer. Till att börja med vill de ha ökade resurser för att kunna jobba med frågor som rör den organiserade brottsligheten och den internationella verksamheten. Detta var de mycket tydliga med att framföra. De sade också, med tydlig adress till dem som styr i dag, att Skatteverket 2009 och framåt måste ha mer resurser för att kunna leva upp till de krav som de styrande ställer på dem. Det är något att ta till sig. Vi fick också en inblick i nya metoder för skatteundandragande, tyvärr delvis inom ramen för den skattelagstiftning som vi har i dag. Det är uppseendeväckande. Man tog upp den så kallade räntesnurran, alltså att internationella koncerner genom olika typer av transaktioner ser till att ränteinkomster inte blir beskattade. Det gäller mycket stora belopp. En annan metod som togs upp gällde fastighetsförsäljningar där man gör ett upplägg genom handelsbolag för att undkomma skatt. Även här handlar det om väldigt stora belopp. Det är något som vi måste ta till oss. Ett tredje viktigt budskap var att lagstiftarna bör göra det möjligt att vidga arbetet med personalliggare, något som hittills varit lyckosamt då det gällt restauranger och frisörbolag. Skatteverket vill ha möjlighet att kunna göra oanmälda besök på fler företag än vad fallet är i dag, och man vill också att företag ska kunna lämna individuella uppgifter om inkomster och avgifter. Med detta följer självklart att Skatteverket måste ha mer pengar för att kunna göra det. Man kan inte göra det ena utan att göra det andra. Jag ser på talarlistan att i varje fall två representanter för allianspartierna tänker delta i debatten. Det är en debatt som jag personligen tycker är oerhört viktig. Det finns möjlighet att teckna sig på talarlistan. Jag väntar kanske någon typ av besked från allianspartierna om man tar detta på allvar och verkligen vill ställa de resurser till förfogande som det kommer att kräva. Det är också väldigt intressant att veta att näringarna själva och fler branscher än de som i dag omfattas vill omfattas av den här typen av lagstiftning. De vill ha besök av Skatteverkets revisorer. Det är egentligen en väldigt bra utveckling. Det är inte någon motsättning mellan myndigheterna, jakt på svartjobb och skattefuskare och de företag som kan drabbas av det. Snarare handlar det om att många branscher nu vill gå hand i hand med lagstiftaren och myndigheter för att bekämpa skattefusket. Det är en unik möjlighet att på sikt få ned beloppet som staten går miste om som i dag ligger på drygt 130 miljoner kronor. Försitt inte den möjligheten, alliansen. Detta debatterade vi också i går när vi debatterade ramarna för budgeten. Det är också viktigt att komma ihåg det som forskare sade till oss om attityder till att betala skatt när vi hade en offentlig utfrågning: Gör inga skattefria öar eller öar med lägre skatter. Det är precis det som alliansregeringen gör nu när man till exempel sänker socialavgifter för vissa tjänsteföretag, gör skattesubventioner för hushållstjänster och så vidare. Man öppnar för gränsdragningsproblematik och nya sätt att undgå skatt. Det är också någonting som jag hoppas att alliansen tar med sig. Herr talman! Jag står bakom Vänsterpartiets båda reservationer men yrkar bifall till reservation 1.

Anf. 4 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Tullverket, Skattemyndigheten och Kronofogdemyndigheten är tre myndigheter på områden som skatteutskottet har ett extra ansvar för. Det är samtidigt tre myndigheter som deltar i det exekutiva arbetet för att komma åt den svarta och illegala marknaden. Det är tre nyckelområden som vi har att diskutera i dag. Utskottet har under året haft informationsträffar med alla tre verksamhetsgrenarna och tagit till sig synpunkter som framförts om verksamheten på såväl kort som lång sikt. Alla tre verksamhetsgrenarna har genomgått stora organisationsförändringar under det senaste året. Det ställer stora krav på verksamheten samtidigt som organisationen förutsätts fungera på ett effektivt sätt. För att det ska kunna stabilisera sig måste man också ge verksamheten en viss tid. Det är dessutom som i många andra verksamheter en kamp för att klara verksamheten samtidigt som den demografiska verkligheten också gör sig påmind på dessa områden. 40-talisterna finns även i dessa verksamheter. Herr talman! För Skatteverkets del omfördelas i storleksordningen 42 miljoner kronor varav 35 miljoner kommer från Kronofogdemyndigheten på grund av förändrade myndighetsstrukturer. Det härrör från att borgenärsuppgifter tas från Kronofogdemyndigheten. För Kronofogdemyndigheten ökas anslaget med närmare 13 miljoner kronor. Man för då också bort 35 miljoner till Skatteverket. För tullen ökar anslaget med 20 miljoner kronor för de uppgifter man har för den kommande CTS-verksamheten. Man kan givetvis diskutera fram och åter kring anslagens storlek och så vidare. Men tullens generaldirektör sade: Vi klarar detta. Samma sak sade Skatteverkets generaldirektör nu på förmiddagen. Han sade: Vi klarar år 2008. År 2009 är det tveksamt. Då kommer vi att få problem. Man får givetvis återkomma. Britta Rådström åberopade de pengar man från Socialdemokraterna tidigare anslog för att få de 400 nya medarbetarna. Det är rätt att de pengarna nu försvinner. Det som nu görs är att man fullföljer den politik som Socialdemokraterna inledde. Det var nämligen ett projekt, och det projektet upphörde. När projekt upphör försvinner givetvis också anslagen. Det är ganska naturligt. Alliansregeringen har ärvt en del skattefel, skattefusk och så vidare. Jag upplever att alla partier i dag, och även facken, näringen och så vidare, är överens om att vi måste jobba bort den svarta marknad som finns. Jag upplever att vi inte har några motsättningar där. Det arbetet ställer vi upp på, och vi arbetar för det. Om generaldirektörerna finner att det finns behov får de återkomma till regeringen med en framställan. För tullen har utskottet uttalat att här måste regeringen följa den utveckling som skett på grund av de förändrade skatterna på vin och öl och hur den ändringen kommer att påverka den illegala införseln av kanske framför allt öl. Om behov uppstår av förstärkt gränskontroll bör regeringen återkomma med ett tilläggsanslag för det. Det är en klart uttalad målsättning från utskottets sida. Från utskottet finner vi att den budget som nu ligger på vårt bord är väl avvägd. Beträffande arbetet inom Skatteverket med att bekämpa skattefusk och oegentligheter säger Skattemyndigheten att man redan i dag arbetar med att effektivisera sin verksamhet på det här området. Det fick vi en föredragning om i utskottet nu på förmiddagen. Detta är effektiviseringar som i dagsläget bedöms kunna ske inom befintlig ekonomisk ram. Men man måste se över detta år 2009. Det viktiga är att vi måste få till stånd ett värderingsskifte på området för svartjobben så att alla inser vikten av att dra sitt strå till stacken för att såväl värna som utveckla vår gemensamma välfärd. Beträffande Kronofogdemyndigheten har den bland annat uppgiften att se över situationen för överskuldsatta personer. Här tillsattes en utredning i april i år. Innan ytterligare åtgärder vidtas på området är det rimligt att avvakta utredningens besked. Herr talman! I motionerna finner jag yrkanden som jag redan berört i inledningen. Därutöver kan jag konstatera att någon reservant framför att tullen ska ta ett ökat ansvar för att stävja människohandel och trafficking. Nu är inte detta ett område som inryms i tullens ansvarsområde vare sig i Sverige eller i andra länder. Det är en polisiär verksamhet. Samma gäller tullens ansvar vid till exempel rattfylleri vid gränsen, och så vidare. Det är också en polisiär verksamhet. Om tullen uppmärksammar den typen av brott rapporteras det givetvis till polisen. Men tullen har inte rätt att ingripa. Det kan man naturligtvis ha synpunkter på. Det har också inneburit att Gränskontrollutredningen tillsattes år 2004 och Rattfylleriutredningen år 2006. De utredningarna har ännu inte behandlats av riksdagen. Intill dess bör frågan om extra pengar till verksamheterna anstå. Det är en mängd principiella frågor som ska diskuteras i samband med detta. Det finns nya problem som också måste övervägas och lösas. Hur harmoniserar vi tullen till övrig tullverksamhet inom EU där man inte har det här ansvaret? Vi fick en redovisning när vi besökte Världstullorganisationen i Bryssel för något halvår sedan. Hur hanterar vi frågan om teknisk utrustning om tullen ska ta över den polisiära verksamheten? Vi vet att tullen i dag inte har vapen. Det kanske man av säkerhetsskäl inte vill ha. Det är en fråga som aktualiseras i sammanhanget. Hur synkroniseras tullens polisiära verksamhet med polisens övriga verksamhet här i landet? I dag är tullen organiserad i en avdelning som hanterar klareringen inom avdelningen för enkel handel och en avdelning som hanterar kriminell hantering inom avdelningen för brott. Avdelningen för brott är sedan indelad i två undergrupper, nämligen gruppen för organiserad brottslighet och gruppen för övrig brottslighet. Tullens uppgift inom brottsavdelningen är, för att ta den officiella beskrivningen: Att verka för att hindra och stoppa illegala varor i trafikflödena. Människohandel och trafficking inryms inte i det direktivet. Herr talman! Alla verksamheter har sina problem och möjligheter. Det gäller också dessa tre områden. I den dialog vi har fört med verksamheten, i den helhetsbedömning som vi har gjort och i den slutprodukt som vi nu redovisar konstaterar vi att det här är resultatet av en rimlig bedömning av medelstilldelningen. Mot den bakgrunden yrkar jag bifall till utskottets förslag.

Anf. 5 Britta Rådström (S)

Herr talman! Skatteverket begärde ett anslag om ytterligare 144 miljoner, varav 75 miljoner skulle gå till arbete med den globaliserade ekonomin, det vill säga just till det som vi har fått höra om på förmiddagen - handel i stora företag, holdingbolag och räntesnurran där. Den ekonomi man har fått innebär inte en enda nyanställning för 2008. I stället måste man göra sig av med ungefär 400 tjänstemän. Vilken är Jörgen Johanssons syn på detta? I reservationen om att tullen borde få mer ansvar för sådant som har med trafficking och människosmuggling att göra menar vi naturligtvis att detta ska ske i samarbete med polisen. Det är inte tullens ansvar, men tullen måste få möjlighet att ingripa. Vi träffade företrädare för tullen i Haparanda i våras. Tulltjänstemannen där - de får inte ens ha en batong i dag - berättade hur obehagligt det är att ta fast eller förfölja bilar i ett mörkt och kallt Norrbotten alldeles ensam utan möjlighet att försvara sig. Jag tycker att man måste överväga detta med självförsvar. Som Marie nämnde tidigare hittar ni på väldigt många nya sätt att undkomma skatt, till exempel hushållsnära tjänster och differentierade arbetsgivaravgifter. Skatteverkets generaldirektör har både i dag och tidigare kallat detta med differentierade arbetsgivaravgifter för en rysare när det gäller hur man ska kunna hantera det. Man har dessutom behov av 300-400 fler anställda för att besiktiga kassaregister när den lagen träder i kraft.

Anf. 6 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Jag instämmer i mångt och mycket i den beskrivning som Britta Rådström gör vad gäller tullens verksamhet, trafficking och människohandel. Men vi har två utredningar som arbetar på det här området. Vi vet genom våra träffar med tullen att man där inte är alldeles odelat positiv till att man ska börja bära vapen. Om man bär vapen ökar också våldsfrekvensen mot gruppen. Det här är en process som måste pågå, och det är noggranna överväganden som måste göras. I exempelvis Baltikum har tullen inte heller ett sådant ansvar, men där har man däremot en gränspolis som har hand om de här uppgifterna. Låt oss avvakta utredningen. Sedan säger Britta Rådström att generaldirektören säger att man har behov av ett visst antal personer. Generaldirektören har faktiskt sagt, och jag har antecknat det citatet: "2008 klarar vi bra. 2009 kan bli problem." Det är ett citat av hans uttalande. Därför ser jag inte problemet i dag. När det gäller hushållsnära tjänster, arbetsgivaravgifter och så vidare får vi naturligtvis följa utvecklingen. Vi ska veta att hushållsnära tjänster är en del i arbetet med att komma åt de svarta jobben. Det är ett sätt att göra svarta jobb vita. Vi vet att vi inte har samma uppfattning här, men det är faktiskt en del av den inriktning vi har. Vi har generaldirektörer med ganska omfattande ansvar och möjligheter i det här landet. Det skulle förvåna mig om man, när man ser stora problem och behov, inte gör framställningar till regeringen om de behov man har. Det beskedet har också generaldirektören fått med sig. Om vi ser på arbetet med att bekämpa de svarta jobben kan vi se att det är ett otroligt drag i frågan, både inom näringen, inom facket och i de politiska församlingarna. Jag är övertygad om att man har stora möjligheter att också få de medel man äskar.

Anf. 7 Britta Rådström (S)

Herr talman! Det är kanske därför som Moderaterna inte är med i debatten i dag, för det är sådant drag i diskussionen om svartjobb att man helt enkelt inte törs vara med. Jörgen Johansson kanske vet. Jag förstår fullständigt att det måste diskuteras om tullarna får vara beväpnade eller inte och om deras arbete. Men jag skulle vilja veta om Jörgen Johansson i nästa års debatt om anslagen till Skatteverket och tullen är beredd att stödja det socialdemokratiska förslaget, som säkert kommer att innebära en anslagsökning även då.

Anf. 8 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Hur anslagen kommer att se ut är - och det vet Britta Rådström lika väl som jag - en process mellan verksamheterna, regeringen och Finansdepartementet. Det är behoven som kommer att styra där. Sedan får vi naturligtvis ha förhoppningen att vi är överens. Jag tror nog att vi kan nå en viss samsyn på det här området. Att Moderaterna inte är här har väl att göra med att vi hade en parallelldebatt till detta i går. Inom alliansen kom vi överens om att vi skulle ha en företrädare för att förenkla för oppositionen.

Anf. 9 Marie Engström (V)

Herr talman! Jaha, Jörgen Johansson, vi ska alltså inte behöva ta så många repliker. Är det så jag ska tolka det senaste du sade, om att förenkla för oppositionen? Jag tycker att ni försvårar en hel del för oss i och med att ni lägger fram en hel del konstiga förslag. Jag vill ställa några konkreta frågor. När det gäller anslagen till Skatteverket måste vi erkänna att de pengar som Skatteverket fick för två år sedan var tillfälliga. Det var en del av beslutet då. Det tycker jag att man måste vara tydlig med. Men man måste ändå kunna ge Skatteverket nya resurser för att kunna planera arbetet om ekonomisk brottslighet, internationell verksamhet och så vidare. Nu är vi inne på räntesnurran igen. Enligt Regeringsrätten kan man inte tillämpa skatteflyktslagen i det här sammanhanget. Det är ett jätteproblem. Då hänvisar generaldirektören till att man i andra europeiska länder har begränsat möjligheten att göra avdrag för räntor som ett sätt att komma åt detta. Skulle Jörgen Johansson eller alliansregeringen kunna tänka sig att ställa sig bakom en sådan åtgärd för att komma åt de uppenbara upplägg som stora koncerner håller på med och som faktiskt är lagliga i dag? När det gäller handelsbolagsupplägget har vi inte fått något utslag från Regeringsrätten än. Det ska komma till våren, så vi får väl vänta med den frågan till dess. Men det är hela tiden konkreta, tydliga åtgärder som gör att vi kan komma till rätta med skatteundandragandet. Nu har jag inte många sekunder kvar, men jag ville också ställa frågan om utvidgade möjligheter att ställa krav på personalliggare och ytterligare möjligheter för Skatteverket att göra oanmälda besök. Det handlar ju också om beslut som vi måste fatta här i riksdagen.

Anf. 10 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Det var mycket av de frågeställningar som generaldirektören tog upp i dag på förmiddagen som jag tycker är väl värda att diskutera vidare. Räntesnurran, som Marie Engström talade om, är en del av det. Vi har en parallelldiskussion om den konsoliderade bolagsskattebasen, där man konstaterar att nuvarande system i de 27 EU-länderna innebär att i storleksordningen 50 miljarder euro försvinner årligen från beskattning. Det är naturligtvis ett stort problem. Det är därför man har satt i gång arbetet med en översyn för att komma till rätta med detta. Det var också en diskussion om försäljningen av bostäder, fastigheter och så vidare, den så kallade handelsbolagsmodellen. Den modellen kan vi faktiskt hantera redan i dag. Jag konstaterar tyvärr att till och med kommuner sysslar med den verksamheten, som är lite grann av en skumraskverksamhet. Den är dock trots allt laglig i dag, men jag tycker att man bör se över de moraliska aspekterna där. Den frågan väcktes även under den förra regeringens period. Jag förstår att det finns vissa problem i det här sammanhanget. När det gäller antalet personer och tillfälliga behov vill jag säga att generaldirektören har möjlighet att äska pengar via tilläggsbudgeten. Jag återkommer till det klara besked som vi fick såväl från tullens generaldirektör som från Skatteverkets generaldirektör om att de klarar nästa år. Det är därför jag hävdar att det är en rimlig bedömning som man har gjort i dag av medelstilldelningen till bland annat Skatteverket.

Anf. 11 Marie Engström (V)

Herr talman! Men det är också väldigt viktigt att ta till sig det man säger om planeringshorisonten. Man planerar sitt arbete flera år framöver, och där var man också väldigt tydlig. Men vi behöver inte bråka om det. Nu är det som det är för kommande år. Även om man inte tycker om tillfälliga pengar vet vi också att de tillfälliga pengar som Skatteverket fick var väldigt bra. De passade väl in i en generationsväxling hos personalen. Det har generaldirektören sagt vid tidigare tillfällen. Det kan vara nog så viktigt att komma ihåg. Nu hann inte Jörgen Johansson svara på alla mina frågor, men ta sista repliken till att svara på frågan om Jörgen Johansson vill jobba i alliansregeringen för att utvidga lagstiftningen kring personalliggare och möjligheten för Skatteverket att göra oanmälda besök. Det var en fråga som jag ställde. Jag håller naturligtvis inte med om Jörgen Johanssons analys att hushållsnära tjänster skulle vara ett sätt att tvätta svarta pengar vita. Jag tycker snarare att det är skarpa varningssignaler. Dessa försök att hitta på nya texter i fakturor är en rejäl varningssignal när det gäller era nya idéer.

Anf. 12 Jörgen Johansson (C)

Herr talman! Jag vet att vi inte är överens om grundsynen när det gäller de hushållsnära tjänsterna. Däremot kan jag hålla med om att regelverket måste förtydligas. Det finns oklarheter som måste rättas till, men det innebär inte att man ska säga nej till hela systemet. När det gäller personalliggare vill jag säga att frågan är vidare och inte bara gäller i det här sammanhanget. När det gäller vapeninnehav och tillsyn av vapenskåp och så vidare måste polisen anmäla 14 dagar i förväg om man ska göra ett hembesök och en tillsyn av detta. Det är ganska naturligt att man inte finner några fel när man har det systemet. Som jag ser det uppfyller det inte de intentioner som lagstiftaren hade. Jag kan hålla med om att man bör titta på detta. Sedan får vi se var man hamnar.

Anf. 13 Lennart Sacrédeus (Kd)

Herr talman! Jag ber att få yrka bifall till förslaget i skatteutskottets betänkande nr 1 och avslag på samtliga reservationer. I samma andetag vill jag uttrycka min uppskattning av det engagemang som den här debatten präglas av. Det har framförts många värdefulla synpunkter från oppositionsföreträdare. Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket tillhör en alldeles speciell del av Myndighets-Sverige. Uppgifterna är oerhört betydelsefulla. Det gäller att verkställa av riksdagen fattade beslut och driva in skatter och avgifter. Även andra uppgifter, som till exempel folkbokföring, fastighetstaxering och brottsbekämpning ingår. Eftersom verksamheten av förklarliga skäl är av så känslig och allvarlig natur måste den omgärdas av lagstiftning och exekveras rättssäkert och inte sällan med en god portion klokskap. Tyvärr har det stundom visat sig vara inte helt ofarligt heller att verka inom dessa tre myndigheter. Herr talman! Jag tror inte att det är fel att säga att dessa tre statliga verk präglas av en ny förvaltningskultur. Sedan flera år är arbetets inriktning inte minst förebyggande. Det handlar därmed inte främst om att invänta att fel begås och därmed slå till med all den styrka respektive verk har och förseelsen kräver. Det handlar i stället minst lika mycket, eller kanske än mer, om att konstruktivt underlätta för medborgarna att handla rätt och därmed göra rätt för sig. Med stort förtroende ska medborgare kunna vända sig till statliga myndigheter för information och vägledning så att det inte blir fel. Myndigheterna hör till den viktiga demokratins infrastruktur och är därmed oundgängliga för alla rättsstater. Vi kristdemokrater tycker därför att det är på plats att riksdagen nu och då visar sin uppskattning för dessa myndigheter och alla deras anställda. Jag vill på detta enkla sätt från talarstolen inför en inte helt fullbesatt kammare uttrycka den uppskattningen till Tullverket, Skatteverket och Kronofogdemyndigheten och alla deras anställda runt om i vårt land. Herr talman! Jag menar, och det gör ni alla andra i kammaren, att de utför ett mycket betydelsefullt och uppskattat arbete i demokratins tjänst, för vårt land och för hela vårt svenska folk. Herr talman! När det gäller kampen mot fusk och svartarbete delar vi kristdemokrater, och självfallet hela alliansen, den ambitionen som oppositionen ger uttryck för. Vi tycker att den är både rätt och rimlig. Vi uppskattar den samsyn vi har om att det behövs en aktiv kamp mot allt vad skattefusk och olagligt agerande heter. När vi kommer till själva metodiken anser vi dock att det föreslagna anslaget till Skatteverket är väl avvägt. I de ändringsförslag som Socialdemokraterna har lagt fram finns det en budgetförstärkning med 100 miljoner till Skatteverket. Det motsvarar 1,1 procent av hela myndighetsanslaget för Skatteverket, Kronofogdemyndigheten och Tullverket tillsammans. Jag säger inte att 100 miljoner kronor skulle vara oviktiga, men totalt sett motsvarar de 1,1 procent. Miljöpartiets budgetförstärkning är 25 miljoner eller motsvarande drygt en ¼ procent. Vänsterpartiets budgetförstärkning är 52 miljoner till Skatteverket, 25 miljoner till Tullverket och 30 miljoner till Kronofogdemyndigheten. Det blir sammantaget 107 miljoner kronor eller en budgetförstärkning kring 1,2 procent. Jag menar att vi inte står så långt ifrån varandra budgetmässigt när vi talar om tiondels procent, 1 procent eller 1,2 procent. Vi finner sammantaget att regeringens avvägning i budgeten är rimlig och klok. När det gäller Vänsterpartiets reservation angående Kronofogdemyndighetens statistik över barn som lever med föräldrar som är föremål för utmätning finner vi er intention mycket sympatisk och angelägen. I det här läget menar vi dock att den i april 2007 tillsatta utredningen för att bland annat se över situationen för skuldsatta personer varken ska dubbleras eller föregripas, men jag kan förstå viljan till en skyndsam handläggning. Myndigheten har också en verksamhetsbeskrivning som följer samma linje. När det gäller Tullverket vill Socialdemokraterna disponera medlen mer i detalj. Det är en frestelse som vi alla i riksdagen lätt kan falla för. Jag kan mer än väl förstå den. Vi i Allians för Sverige anser likt regeringen att medlen är väl avvägda och att Tullverket avgör var medlen gör mest nytta. Herr talman! Jag hade anmält sex minuter talartid, men jag vill avsluta med en sak som gör att jag kommer att gå över den anmälda tiden. Jag beklagar detta. Jag vill lyfta fram det regionalpolitiska övervägande som finns från Socialdemokraterna i ett särskilt yttrande. Det är oerhört angeläget att mindre orter inte töms på viktiga statliga servicefunktioner och att inte välutbildad personal försvinner från dessa orter. Det är en viktig del av servicen och arbetsmarknaden på de här orterna. Tillsammans med min kollega Ulf Berg som också är ledamot i skatteutskottet har jag besökt samtliga skattekontor i Dalarna. Vi har mött de reaktioner och tankar som finns kring den omorganisation som Skatteverket nu genomför. Det Norrlandsuppror som finns slutar kanske inte vid gränsen till Svealand. Tankegångarna som finns i Norrland finns alltså också längre söderut. Ändå har vi i riksdagen väldigt svårt att bestämma exakt hur många anställda det ska vara på kontoret i Lycksele, Avesta eller Ludvika. Jag har själv personligen tillsammans med Ulf Berg motionerat om att staten har ett ansvar utifrån ett budgetperspektiv, men också som arbetsgivare, att faktiskt kunna konstatera att lönerna, personalomsättningen och kostnaderna för hyrorna är lägre på de mindre orterna jämfört med i storstäderna och universitetsorterna. Här har vi alltså ett gemensamt ansvar för att påverka Skatteverket och andra statliga myndigheter att inte abdikera från de mindre orterna. Ursäkta, herr talman, att jag drog över, men härmed är mitt anförande avslutat.

Anf. 14 Britta Rådström (S)

Herr talman! Jag skulle vilja fråga Lennart Sacrédeus om följande: Det är intressant att ni inte vill tillföra Skatteverket några nya resurser, men Tullverket vill ni ge mer resurser genom att höja spritskatten, åtminstone enligt en tidningsartikel i Svenska Dagbladet. Jag kan citera herr Sacrédeus som säger att han är positiv till att ge tullen mer pengar och i gengäld höja skatten på sprit: "Det här borde inte vara kontroversiellt inom alliansen. För att upprätthålla den högskattepolitik vi har inom alkoholområdet måste vi ha en förstärkt tullverksamhet." Menar du då att vi ska börja öronmärka skattepengar till viss verksamhet? Vad jag vet är det ju regeringen som bestämmer anslagen. Ska vi kanske belägga bildäcken med en viss skatt som ska gå till fritids eller någonting? Jag tycker att det skulle vara intressant att få svar på den frågan. Om ni tycker att jobbet och kampen mot svartarbete och skattebrott är viktiga förstår jag inte varför ni inte kan tycka att man borde ha höjda anslag. Eller är det så att alla pengar är uppätna på grund av alla skattesänkningar som vi nu genomför i en rasande fart?

Anf. 15 Lennart Sacrédeus (Kd)

Herr talman! Jag börjar med den fråga som Britta Rådström ställde sist om kampen mot skattefusket. Vi är överens om att detta är väldigt angeläget. Jag kan inte begära att ni från socialdemokratisk sida eller från övriga oppositionen ska tro mig på mitt ord, men jag kan vädja om att ni ska tro mig på mitt ord. Jag kan uttala mig för mer än det parti jag företräder; jag kan uttala mig för hela alliansen. Jag menar att de skillnader som finns i budgethänseende - där ni har lagt fram en budget som är 1,1 procent högre i medelsanslag jämfört med vår - inte är en ravin eller en enorm klyfta oss emellan. Om ni menar att vi står väldigt långt ifrån er med våra 98,9 procent jämfört med era 100 procent tycker jag att detta är en viss överdrift. Jag frånkänner er inte ert engagemang när det gäller att ni vill plussa på mer pengar. Det har hänt tidigare att oppositionspartier vill satsa mer än regeringssidan. Sedan kan jag säga till Britta Rådström och Socialdemokraterna att de skattesänkningar som vi har genomfört hittills är mer omfattande än de 100 miljoner kronor som ni vill stärka upp med. I så fall hade vi kunnat stärka detta anslag med tiotals miljarder kronor. Där har ni inte lagt nivåerna för vare sig Skatteverket, Kronofogdemyndigheten eller Tullverket. Vad gäller en specifik artikel i Svenska Dagbladet har det hänt mig mer än en gång att uttalanden i tidningar inte har lett till politiska beslut. Vi har en skrivning om hur vi ser på bekämpningen av alkoholsmugglingen och införseln över gränserna. Ni själva har också specificeringar där ni tycker att pengar ska öronmärkas och riktas på ett specifikt sätt. Det är alltså lätt att falla för den frestelsen och i den syltburken att man vill öronmärka. I den syltburken har även jag hamnat.

Anf. 16 Britta Rådström (S)

Herr talman! Det var inte bara Lennart Sacrédeus som var citerad i Svenska Dagbladet, utan det var även Jörgen Johansson och Lennart Hedquist som är ordförande i skatteutskottet. Men jag har en annan fråga, nämligen om Lennart Sacrédeus håller med Skatteverkets generaldirektör som säger att det blir en rysare att hantera de här differentierade arbetsgivaravgifterna. Behov av personal finns, inte bara för detta, utan också när man ska kontrollera kassaregistren som kommer 2008. 300-400 personer behövs för detta.

Anf. 17 Lennart Sacrédeus (Kd)

Herr talman! När det gäller Britta Rådströms fråga om kassaregistren: Ja, det är oftast så att det till sist behövs människor för att kontrollera hur saker och ting fungerar. Mats Sjöstrand, Skatteverkets generaldirektör, sade också att det blir tufft med budgeten 2009. Jag tar det till mig. Jag är säker på att du tar det till dig. Jag gör det också, och jag tycker att det var allvarsamma ord för oss allihop. Men att vi skulle klara detta med kassaregistren utan att det fanns personer som faktiskt utförde kontrollarbetet tror jag ingen i denna kammare i sinnevärlden hade föreställt sig. Sedan hade Britta Rådström en tidigare fråga där hon sade att Mats Sjöstrand sagt ungefär att det skulle bli en rysare att hantera en differentierad momsavgift inom servicesektorn. Ja, det är en bedömning. Det är säkert en kvalificerad bedömning eftersom den kommer från generaldirektören på Skatteverket. Ändå finns det så väldigt många fördelar att kunna skapa nya jobb, och det är ju en gammal, klassisk, socialdemokratisk linje. Jag menar att det också är en linje som vi har från alliansen att vi vill underlätta jobbskapandet för att människor ska få en plats, en identitet och en tillhörighet i vårt fina land. Visst, detta är en avvägning mellan hur mycket byråkrati och skattekrångel det blir och andra fördelar. Vi från alliansens sida menar att fördelarna överväger - att skapa nya jobb och undvika skattekilar. Jag hoppas att Mats Sjöstrand har fel. Jag säger inte att han har det, men jag utesluter inte att han kommer att få fel på den punkten.

Anf. 18 Marie Engström (V)

Herr talman! Det är positivt att Lennart Sacrédeus nämnde detta med statistik över barn som lever i familjer som är föremål för utmätning. Ni kanske kunde ha tillmötesgått oss helt och hållet i den frågan, men vi återkommer till detta nästa år. Jag glömde nog att säga i mitt anförande att vi också har höjt anslaget till Kronofogdemyndigheten. Det beror på att vi menar att människor som lever med en överskuldsättning också ska kunna få möjlighet att få statliga saneringslån. Det är en social åtgärd som vi tror bara skulle ge positiva effekter för alla egentligen. Jag säger det nu eftersom jag glömde att säga det förut i mitt anförande. Sedan tänkte jag på det här som Lennart Sacrédeus pratade om med nivån på anslaget och att partiet si föreslår x procent och ett annat parti y procent. Javisst! Men att höja ambitionsnivån behöver inte alltid betyda att det innebär merarbete för Skatteverket. Det kan ju vara så att vi föreslår lagförändringar som underlättar för Skatteverket, så det finns liksom ingen omedelbar koppling mellan de två olika sakerna. Så statiskt kan man inte se på verksamheten, utan då får man värdera varje förslag för sig i så fall. Jag tycker att vi här föreslår en hel del saker som egentligen inte behöver betyda att det måste till mer människor, utan det kanske snarare kan underlätta i arbetet med att bekämpa skattefusk. Kanske kan jag få en kommentar kring det? Jag ska ställa en ytterligare fråga i min i nästa replik, för nu har jag bara elva sekunder kvar.

Anf. 19 Lennart Sacrédeus (Kd)

Herr talman! Tack för frågorna, Marie Engström! Vad gäller barn i familjer som är drabbade av utmätning får vi, som jag sade i mitt anförande, invänta utredningen. Visst kan man känna iver att saker och ting ska färdigbehandlas så snart som möjligt, men jag har inte mer att kommentera på den punkten. När det gäller budgetnivåerna tycker jag att det kan vara rimligt att jämföra hur stora skillnaderna är i en budget som omfattar drygt 9,1 miljarder. Oppositionen vill anslå mer pengar, men det är inga oerhört dramatiska skillnader. Det var det jag ville lyfta fram. Om faktaredovisningen i sig visar på ett statiskt tänkande får det så uppfattas. Självklart uppskattas det om regelförändringar kan innebära att saker och ting underlättas så att man kan få mer för pengarna. Där ska vi alla hjälpas åt.

Anf. 20 Marie Engström (V)

Herr talman! Jag vill tala lite grann om Skatteverkets omorganisation, eftersom det var uppe tidigare i debatten. Man pratar om Norrlandsuppror. Inrättandet av servicekontor och så vidare har rört upp känslorna lite här och där. Det som är intressant är att generaldirektören för Skatteverket säger att det är så här man har uppfattat uppdraget från regeringen, det vill säga förslaget till omorganisation. Min fråga till Lennart Sacrédeus blir då: Kommer ni i alliansen att ta detta till er och lyssna på de upprörda känslorna? Kommer regeringen att formulera ett något annorlunda uppdrag i regleringsbrevet till Skatteverket?

Anf. 21 Lennart Sacrédeus (Kd)

Herr talman! När det gäller frågan om att omformulera regleringsbrevet och göra det tydligare att staten har en servicefunktion ute i de mindre orterna och att man inte bör koncentreras till storstäder, universitetsorter och residensstäder, ser jag gärna ett sådant förtydligande. Det kan jag säga här i kammaren. Om jag når ända fram är en annan sak, men jag ser gärna ett sådant förtydligande. Av den anledningen har också Ulf Berg undertecknat och motionerat i denna fråga. Jag ser det både, vilket framfördes tidigare från talarstolen, som en servicefunktion och som en rättssäkerhetsfunktion, men också faktiskt som ett sätt för staten att hushålla med sina ekonomiska resurser. Bevisligen är personalen dyrare i storstäderna, och det är större personalomsättning. Normalt sett är även lokalhyrorna högre. Jag ser alltså gärna att vi tittar på detta framöver även om jag inte kan stå här i talarstolen och utlova att det blir så. Men jag ser gärna att detta perspektiv framförs. Jag vill allra sist tillägga att denna fråga även handlar om samarbetet mellan olika statliga myndigheter. Där har det varit alldeles för vattentäta skott, och en ökad samverkan mellan Skatteverket, Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan är en nödvändighet. Detta sker på ett stapplande sätt, men det går mer och mer åt det hållet. Det vore ett sätt att garantera Skatteverkets fysiska närvaro men också garantera en bättre och långsiktigt tryggare servicenivå i de mindre samhällena.

Helena Leander (Mp)

Anf. 22 Helena Leander (Mp)

Herr talman! Jag tänker inte förlänga debatten om Skatteverkets organisation och resursbehov, utan jag tänker prata om Tullverket. Efter en topp 2004 ser vi nu att resandeinförseln av alkohol minskar. Sorad, Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, uppger att minskningen har varit 29 procent mellan 2004 och 2006. Det innebär förstås inte att problemet med den illegala alkoholinförseln har upphört, men den har onekligen minskat. Fortfarande finns det personer som för in stora mängder alkohol som sedan säljs vidare illegalt, helt utan den ålderskontroll, den prispolitik och andra restriktioner som gäller på Systembolaget. Problemet är förstås störst i gränstrakterna, till exempel i Skåne, men förekommer även i mindre utsträckning i andra delar av landet. Däremot innebär den minskade resandeinförseln att kraven på en skattesänkning på alkohol försvagas ytterligare. Jag är övertygad om att sänkta alkoholskatter skulle skapa fler problem än det löser, vilket inte minst situationen i Finland tydligt visar. För att konkurrera prismässigt med alkohol från kontinenten skulle vi behöva väldigt kraftiga skattesänkningar, och det skulle förstås öka konsumtionen och de skador som följer på den. De problem vi nu ser i gränstrakterna skulle vi få i hela landet. Jag tror inte heller att det skulle hjälpa så mycket mot illegal alkoholförsäljning till unga, eftersom de fortfarande inte har möjlighet att handla på Systembolaget, oavsett pris, och därför skulle fortsätta efterfråga illegal alkohol. Lösningen på detta är därför inte sänkta alkoholskatter i Sverige utan snarare höjda alkoholskatter på EU-nivå. Det borde Sverige verkligen jobba hårt för. Sverige borde också verka för att sänka de indikativa nivåerna för resandeinförsel och göra om dem till de absoluta kvoter som gällde före EU-inträdet. Då var de inte bara mycket lägre, utan de var maxgränser som man inte kunde överskrida med en trovärdig vals om att man skulle ha en blöt jättefest. Om så behövs borde Sverige ensidigt återinföra de gamla kvoterna och få det rättsligt prövat i EG-domstolen. Då får vi se om folkhälsoparagraferna är något värda. Herr talman! I väntan på det - och nu kommer jag äntligen till saken - bör tullen få utökade resurser för att motarbeta den illegala alkoholinförseln. För 2007 fick Tullverket 25 miljoner ytterligare för att förbättra gränskontrollen och stärka brottsbekämpningen. Det är förstås inte några enorma summor, men pengarna behövs fortfarande för att motverka den illegala alkoholinförseln. Tyvärr blev vårt budgetförslag avslaget i går, så jag kan inte yrka bifall till någon reservation. Men jag vill ändå få detta sagt.

Lars Johansson (S)

Anf. 23 Lars Johansson (S)

Herr talman! Jag begärde ordet, för jag tycker att det är oerhört märkligt att flera partier från skatteutskottet inte deltar och presenterar sin politik på detta område. Vi kan notera att oppositionen finns församlad med åtta nio ledamöter, medan moderater och folkpartister till och från går ut och in i lokalen och alltså inte deltar i diskussionen. Det är anmärkningsvärt att man inte deltar i debatten efter den senaste tidens diskussion just kring svartarbete, skattefusk och betydelsen av ett skattesystem som är legitimt. Möjligen beror det på att det man har att säga i betänkandet är väldigt magert när det gäller frågan om att bekämpa skattefusk. Det är en sak i sig, men regeringen har ju faktiskt via statsministern sagt att här måste vidtas åtgärder mot svartarbete och skattefusk. Därför är det ännu mer förvånande att man inte deltar i debatten. Det är väl så att det är skillnad mellan att föra en offensiv debatt och en offensiv verkaktivitet mot skattefusk och att föra en passiv politik. Och vad jag kan se är de borgerliga oerhört passiva. Nu har skatteutskottet kallat till sig finansministern för att han ska redogöra för vilka konkreta åtgärder regeringen tänker vidta under nästkommande år. Det återstår att se när mötet kommer att äga rum. Vi har ännu inte fått besked om när finansministern behagar komma, och jag förutsätter nu, mot bakgrund av den här frågans vikt, att denna medverkan från finansministern kommer att ske i form av ett offentligt utskottsförhör.

Anf. 24 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Med anledning av Lars Johanssons anförande nödgas jag förlänga denna debatt ytterligare, vilket jag inte tänkt mig. Enligt mitt förmenande har Jörgen Johansson och Lennart Sacrédeus både utförligt och perfekt skildrat vad allianspartierna vill med anslagen till Skatteverket och Kronofogdemyndigheten. I Lars Johanssons anförande ingår elementet att det bara är Socialdemokraterna som vill ha kraftfulla åtgärder mot skattefusk och skattefiffel. Herr talman! Så är det inte. Vi är alla intresserade av detta. Jag har just övervarat en utfrågning med Skatteverkets direktör Mats Sjöstrand, som har visat på de höjda ambitioner som Skatteverket har. Det fanns ingen, som jag kunde höra, som hade någon som helst invändning mot dessa höjda ambitioner. Den skrivelse som nämns kom den 13 november från Skatteverket till Finansdepartementet. Det är för mycket att begära till och med av denna alliansregering att man ska hinna reagera så snabbt på de nya förslagen. Det är inte rimligt. De måste beredas på vanligt sätt. Det har Lars Johanssons regering, med stöd av Vänsterpartiet och Miljöpartiet, exekverat under åtta-tolv år, lite olika beroende på hur man räknar. När det gäller denna viktiga fråga, hur skattefusk och skattefiffel ska bekämpas, måste vi försöka komma ihåg att det finns olika parter och att man måste göra olika avvägningar. Jag påpekade själv vid den här utfrågningen att det finns delar, till exempel överlåtelse av illegala hyreskontrakt, som det inte görs någonting åt. Jag anser personligen att det är en väldigt angelägen uppgift. Jag får acceptera att detta inte görs, för man gör inte den prioriteringen just nu. Men alla andra saker som har gjorts har allianspartierna varit med och bejakat, utom på en enda punkt, nämligen hur mycket pengar som ska anslås. Man anslår 98,9 procent av det som ni föreslår, om jag ska tro Lennart Sacrédeus, och jag har all anledning att tro att han har räknat rätt. Det är egentligen ingen skillnad på ambitionen. Man måste också, Lars Johansson, skilja mellan skattepolitik och skatteadministration. Ska jag kritisera er för någonting, och det gör jag gärna i det här sammanhanget, är det att ni ensidigt tror på att det går att lösa alla problem med skatteflykt genom ett bättre skatteverk och en bättre skatteadministration. Det går inte. Precis på samma sätt kan man säga att det inte går att hindra skatteflykt och skattefiffel genom enbart skattepolitik. Det måste också till kontroll. Båda de här delarna behövs. På den här punkten tycker jag att det finns en annorlunda politisk inriktning. I morgon får vi höra, för då ska Anders Borg svara på frågor från Bo Bernhardsson om vad regeringen vill göra när det gäller skatteflyktspolitik och skattefusk. Det tycker jag ska bli en intressant debatt. Jag kommer att vara närvarande och delta i den debatten. Jag hoppas att också Lars Johansson, som gör sådan stor sak av att inte alla partier deltar i denna debatt fullt ut, också kommer att delta. Jag förmodar att det är många ledamöter från den socialdemokratiska bänken som kommer att använda fredagseftermiddagen till att delta i denna angelägna skattedebatt.

Lars Johansson (S)

Anf. 25 Lars Johansson (S)

Herr talman! Det var ju glädjande att finansministern behagar komma hit i morgon och svara på frågor om skattefusk. Det är märkligt att han inte kan lämna ett besked till utskottet när han tänker komma. Därefter vill jag säga till Gunnar Andrén att Skatteverket faktiskt den 17 februari i år meddelade regeringen vilka underlag som fordras i form av extra anslag för 2008 för att man ska kunna fullfölja det arbete som den tidigare socialdemokratiska regeringen hade tagit initiativ till under 2006. Det avstod regeringen från. Det har också de fyra borgerliga partierna i denna kammare avstått från. De enda som har lyft fram detta är Socialdemokraterna som gjort det i sin motion. Det är det som är skillnaden mellan att vilja föra en offensiv politik och att vilja föra en passiv politik. Gunnar Andrén tillhör de passiva. Det är helt uppenbart att det är på det viset. Jag tycker att Jörgen Johansson och Lennart Sacrédeus är alldeles utmärkta företrädare för sina respektive partier. Men kutym när man behandlar frågor av väsentlig art är ju att alla partier deltar i debatten. Det var att så inte skedde i det här fallet som jag kritiserade. Däremot har jag absolut inga invändningar mot de personer som deltog i debatten. De har varit alldeles utmärkta utifrån sina utgångspunkter. Men det är märkligt att man på den borgerliga kanten inte visar ett större intresse. Först när jag begär ordet vill Gunnar Andrén delta.

Anf. 26 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag erkänner gärna att jag inte är en lika fin människa som Lars Johansson, med samma höga moral. Det kan jag inte nå upp till, för jag är inte ofelbar. Därför kan jag inte riktigt svara på samma nivå. Det är mycket fräckt att säga detta. Men jag känner mig väldigt störd av att bli utmålad som en passiv person. Jag tycker inte att det är korrekt. Jag har varit med på otroligt många debatter här som Lars Johansson inte har varit med på. Låt mig sedan gå in på finansminister Anders Borg, som faktiskt har varit i skatteutskottet en gång i en helt annan fråga under den här mandatperioden. Det kunde man inte begära av Pär Nuder och Bosse Ringholm under förra mandatperioden, för då var riksdagsordningen en annan. Men, herr talman, antalet besök i skatteutskottet som Pär Nuder och Bosse Ringholm gjorde som finansministrar var noll under förra mandatperioden. Dessutom var de noll gånger under hela mandatperioden med på debatter som skatteutskottet hade. Vi som var här vet att det var på det sättet. Utgå från att Anders Borg kommer till skatteutskottet när skatteutskottet kallar! Man ska kalla finansministern. Men det får också vara någon rim och reson i när ministern kan komma. Det är klart att det måste samordnas med skatteutskottets ledamöter. Det vore kanske väldigt olämpligt att ha mötet på lördag klockan tre. Det vore bättre om man kunde ha det vid något annat tillfälle. Jag är för min del villig att driva på så att Anders Borg tar den här debatten i skatteutskottet. Dessutom tycker jag att det är väldigt mycket viktigare att vi tar den här i kammaren, herr talman, för det är en offentlig sak, och skatteutskottets överläggningar är faktiskt inte offentliga. Vi ska ha dem också, men det viktiga är en sådan debatt som det blir i morgon. Jag utgår från att Lars Johansson och många socialdemokrater kommer att delta i den debatt som Bo Bernhardsson har initierat i morgon.

Lars Johansson (S)

Anf. 27 Lars Johansson (S)

Herr talman! Säkert kommer flera socialdemokrater att delta i debatten i morgon. Jag har inte anklagat Gunnar Andrén för att vara en passiv politiker. Jag talade om politiken. Det är en passiv politik. Det är skillnad. Det är också så att den tidigare socialdemokratiska regeringen hade en offensiv politik på det här området. De finansministrar som var ansvariga förde också en offensiv politik mot skattefusk och skatteflykt. Det är liksom sakfrågan det handlar om. Det är det jag reagerar mot, att man visar en sådan stor passivitet där. Det är därför jag hoppas att ni tar intryck av den här diskussionen och att det blir mer av offensiva satsningar mot skattefusk i praktiken, för det är det jag är ute efter. Den praktiska politiken måste bli mer offensiv och inte så passiv som den är nu. Ni måste gå från ord till handling också i regeringspolitik. Jag hoppas att det kommer att innebära att vi får en offensiv diskussion och att regeringen också kommer att presentera förslag som innebär att man kommer att bekämpa skattefusk, både när det gäller enskilda individer och när det gäller skattefusk som pågår inom olika branscher, för att skapa ökad legitimitet för vårt skattesystem. De olika branscherna bör uppleva att det är viktigt att alla gör rätt för sig utifrån konkurrenssynpunkt. Vi ska också komma till rätta med den internationella ekonomins svårigheter när det gäller skattepolitiken, alltså hantera de frågorna över nationsgränserna. Jag hoppas också att det nu kommer att skapas särskilda resurser för Skatteverket så att de kan få fram de främsta skattejuristerna som kan bevaka de stora internationella företagens försök att undvika skatter i olika hänseenden, för det är det som det handlar om.

Anf. 28 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Allt det sista vill jag instämma i. Jag vet inte om Lars Johansson tycker att det är tråkigt att jag instämmer i detta. Det verkar nästan på det sättet. Vi har samma ambitioner. Problemet är att ni vill monopolisera rättvisan och hävda att det är ni som tar de enda initiativen. Nu satt Lars Johansson inte i skatteutskottet förra mandatperioden. Det råkade jag och till exempel Jörgen Johansson göra. Jag ska berätta för dig, för man måste ändå lägga märke till orden, att det inte var som Lars Johansson försöker rätta det till, att det var en passiv skattepolitik. Det var jag som var en passiv människa. Det är en väldig skillnad det. Man kan tycka olika saker om mig, men att påstå att jag är en passiv människa accepterar jag inte, bland annat av den anledningen att jag personligen interpellerade Bosse Ringholm, som var finansminister under förra mandatperioden, i frågan hur man skulle bekämpa skattebrotten mer och effektivare i det här landet. Vi stod i dessa talarstolar och diskuterade detta. Vi kom till slut ganska bra överens eftersom vi hade samma ambitioner. På den punkten tycker jag att den här diskussionen är tråkig, och jag känner mig upprörd å Jörgen Johanssons och många andra ledamöters vägnar - att vi skulle vara mindre angelägna än Socialdemokraterna att bekämpa skattefusk. Det godtar jag inte.

Anf. 29 Marie Engström (V)

Herr talman! Nu bidrar jag till att förlänga debatten, men jag begärde ordet för att jag ville gå upp i talarstolen och be er pojkar att sluta gräla och i stället prata om konkreta åtgärder. Det var en sådan spontan känsla jag fick. Sedan var det frågan om interpellationsdebatter. För ett par veckor sedan hade jag en interpellationsdebatt med Anders Borg om att vidta åtgärder för att komma till rätta med skatteundandragande. Tyvärr tyckte jag väl inte att det var så många förslag som lades fram, men jag får en ny chans nästa fredag den 30 november. Jag har ställt frågor om att utvidga möjligheten att använda personalliggare och Skatteverkets oanmälda besök. Det är roligt om fler kan delta i den debatten. Tyvärr kan jag inte vara med i morgon eftersom jag har något annat då. Men jag är medveten om att det är intressanta debatter i kammaren i morgon.

Anf. 30 Gunnar Andrén (Fp)

Herr talman! Jag har nästan ingenting att tillägga. Jag skulle vilja tillägga en sak som inte berör Marie Engström. Jag vill gärna ge Lars Johansson det erkännandet att han har ställt flera interpellationer till Anders Borg om hur man ska göra på liknande områden. Det är värdefullt att de debatterna förs här. Jag lyssnade för övrigt till Marie Engströms debatt med Anders Borg i kammaren för någon tid sedan och till Lars Johanssons debatt i ett annat ämne, nämligen förmögenhetsskatten.