Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Anslagen till skatteförvaltningen, Tullverket ochkronofogdemyndigheterna m.m.

Betänkande 2001/02:SKU1

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Trycklov
2001-11-20
Avgörande
2001-11-28
Debatt
2001-11-28
Beslut fattades
2001-11-28

Hela betänkandet

DOC
Anslagen till skatteförvaltningen, Tullverket ochkronofogdemyndigheterna m.m.(doc, 124 KB)
PDF
Bilaga: bet_200102_sku_1(pdf, 333 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Anslag till skatteförvaltningen, tullen och kronofogdemyndigheterna (SkU1)

Riksdagen godkände regeringens förslag om anslag till skatteförvaltningen (5,4 miljarder kronor), Tullverket (1,2 miljarder kronor) och kronofogdemyndigheterna (1,4 miljarder kronor) för år 2002.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 17 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 30 oktober 2001, justerades 13 november 2001 och fick trycklov 19 november 2001.Reservationer: 1

Alla beredningar i utskottet

2001-10-30

Anslag till skatteförvaltningen, tullen och kronofogdemyndigheterna (SkU1)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen godkänner regeringens förslag om anslag till skatteförvaltningen (5,4 miljarder kronor), Tullverket (1,2 miljarder kronor) och kronofogdemyndigheterna (1,4 miljarder kronor) för år 2002.

Debatt, Genomförd

Information kommer.
Stillbild från Debatt om förslag 2001/02:SKU1, Anslagen till skatteförvaltningen, Tullverket ochkronofogdemyndigheterna m.m.

Debatt om förslag 2001/02:SKU1

Webb-tv: Anslagen till skatteförvaltningen, Tullverket ochkronofogdemyndigheterna m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

saknar porträttfoto
Agne Hansson (C)
Anf. 56 Agne Hansson (C)
Herr talman! Vi ska nu börja behandla skatteut- skottets budgetärenden. Det här betänkandet behand- lar anslagen till skatteförvaltningen, Tullverket och kronofogdemyndigheterna. I dessa delar har vi i Centerpartiet föreslagit andra ramar än de som be- handlingen nu gäller. Jag vill här hänvisa till fi- nansutskottets behandling av budgeten och den reser- vation som vi där har lagt fram. I denna föreslår vi bl.a. att man ökar anslagen till Tullverket med 20 miljoner, med anledning av den nya Schengenöver- enskommelsen och den tåg- och biltrafik över Öre- sundsbron som kräver ökade åtgärder och som i sig är ett stort problem. Budgetreglerna säger dock att jag på detta område inte kan ha något yrkande. Däremot har jag det beträffande en annan del i betänkandet, som behandlar folkbokföringslagen och där det också föreligger motionsyrkanden från all- männa motionstiden. I Centerpartiets motion har vi föreslagit att folkbokföringslagen ska ändras så att ungdomar som bedriver högre studier ska kunna få ha kvar sin folkbokföring på hemorten. I dag gäller ju att de ska folkbokföras på studieorten. Vi tycker inte att detta är bra, och det av flera skäl. Ett är psykologiskt, nämligen att man när man mantalsskriver sig på en ny ort bryter banden med hembygden. Det kan ha denna psykologiska effekt. Men framför allt finns det många ungdomar som är engagerade i samhällsarbetet rent allmänt. Det sägs att ungdomar är ointresserade av partipolitik, men de är minsann inte oengagerade i samhällsfrågor. Sådant här kan psykologiskt bidra till att man inte har möjlighet att engagera sig i samhälls- arbetet och för hembygdens utveckling, och det tyck- er vi är synd. Vi beklagar att vi inte har fått gehör för detta yr- kande. Jag har svårt att förstå skälen till att utskotts- majoriteten vill avslå detta. Därför, herr talman, ber jag att få yrka bifall till den reservation som är fogad till detta betänkande av Rolf Kenneryd och Lennart Kollmats.
saknar porträttfoto
Lennart Kollmats (Fp)
Anf. 57 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! Tyvärr, får jag väl lov att säga, anser Folkpartiet liberalerna inte att de av regeringen före- slagna anslagen för tull och skatteförvaltning räcker till för att vi ska ha en godtagbar offensiv nivå. Av den anledningen har vi i vårt budgetförslag anslagit ytterligare 50 miljoner till skatteförvaltningen och 25 miljoner kronor till tullen. Vårt budgetalternativ har fallit tidigare här i kammaren, därför finns det ingen reservation avseen- de detta till det här betänkandet. Men vi har ett sär- skilt yttrande där vi kortfattat har redogjort för försla- get. Jag ska utveckla det lite grann. Det finns undersökningar som visar att knappt hälften av medborgarna har förtroende för skatte- myndigheten. Störst betydelse för det låga förtroendet är att man anser att kontrollen av deklarationerna inte fungerar bra. Dessvärre är det bara 22 % som tycker att den fungerar bra. De här uppgifterna finns i en enkätundersökning som Riksskatteverket har genom- fört i början av det här året. En klar majoritet av med- borgarna anser att omfattningen av skattefusket är ett allvarligt samhällsproblem. När det gäller skattepolitiken och uppbörden av skatterna är rättvisa ett återkommande ord i all reto- rik. För att rättvisa ska råda är det viktigt att de skat- ter som finns i görligaste mån betalas på ett korrekt sätt. Det är en tung uppgift som Riksskatteverket och de regionala skattemyndigheterna har. Det finns också uppgifter om att effektiviteten och rättvisan inte är vad man skulle kunna önska. Varje år går stat och kommuner till följd av den bristande effektiviteten miste om stora skatteintäkter. Det finns något som kallas skattefel och det brukar ibland upp- skattas till ca 90 miljarder kronor. Det motsvarar 5 % av BNP. Det handlar inte bara om att i princip få in mer skattepengar, utan det handlar lika mycket om att hederliga medborgare ska skyddas mot att andra skor sig på deras bekostnad, om att försvara en sund marknadsekonomi och rättvisa villkor för småföreta- gare. Det är också allmänt känt att svartjobb inom sektorer som hantverk och hushållsarbete är vanligt förekommande. "Det ska vara lätt att göra rätt" är en god devis. Det gäller både ur konkurrenssynpunkt och ur mer praktisk administrativ synpunkt. Och vår liberala politik om skattelättnader för hushållstjänster, slopad förtida moms och sänkta arbetsgivaravgifter i privata tjänstesektorn innebär viktiga steg mot ett skattesys- tem där ett hederligt beteende lönar sig bättre. För att klara framtidssatsningarna och den ökande trafiken - den ökar med tiotals procent över Sveriges gränser - har Tullverket begärt ytterligare anslag för framför allt investeringar i ny informationsteknik, tekniska hjälpmedel och personal för att förstärka skyddet vid gränserna mot framför allt narkoti- kasmuggling. Sedan 1997 har Tullverket ett antal mål för sin verksamhet som visar på en ökad vilja till förändring av tidigare regler, som pekar på större förståelse för näringslivets krav på färre och enklare regler. I deras verksamhetsidé anges bl.a. att man ständigt ska för- bättra tullrutinerna för att nå största möjliga samhäll- snytta och även stärka svensk konkurrenskraft. Vi från Folkpartiet tycker att det här är bra mål. De mer öppna gränserna sedan inträdet i EU har ställt nya krav på tullen. Det visar inte minst ökning- en i antalet beslag de senaste åren. Folkpartiet vill med hänsyn till det kraftfulla tryck som nu finns på våra gränser öka anslaget nästa år, som jag sade tidi- gare framför allt för att möta narkotikasituationen. Till den reservation som vi har tillsammans med Centerpartiet. Jag hade häromåret en enskild motion i samma riktning beträffande folkbokföring. Det kan synas vara en ganska liten fråga, herr talman, men den har faktiskt en reell betydelse för den enskilde och även för oss som partier. Jag ska ta som exempel det som föranledde mig att skriva motionen för några år sedan. Jag har en svärson som satt i räddningsnämnden i Kungsbacka. Det innebar också en aktivitet inom partiet. Nu studerar han i Göteborg. Han flyttade ihop med vår dotter i Göteborg, och enligt folkbokföring- slagen ska de skriva sig där. Det innebar naturligtvis att han under mandatperioden fick lämna sitt uppdrag i Kungsbacka, och naturligt nog kunde han inte få något nytt uppdrag i Göteborg. I praktiken innebar det att vi tappade honom, inte som svärson, men som politiskt aktiv. Det är möjligt att det här hade hänt ändå, men jag kan inte förstå vad det hade varit för fel i att han hade fått fortsätta sitt uppdrag i räddningsnämnden i Kungsbacka och vi hade haft kvar en ung människa som var politiskt engagerad. Om ni är uppriktiga tror jag att ni också inser problematiken, möjligtvis har ni också i andra partier råkat ut för samma problem. Det handlar inte om ungdomar under 18 år, som utskottet till dels har tagit upp i betänkandet. Det handlar i första hand om ungdomar som bedriver postgymnasiala studier. Det är framför allt där pro- blemen märks, för de som är under 18 år har inga politiska uppdrag. Jag tycker att man borde ha sett lite mer allvarligt på förslaget att underlätta för ungdomar att ha kvar sina politiska uppdrag och sitt samhällsengagemang också under studietiden. Jag yrkar också bifall till reservationen.
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 58 Ulla Wester (S)
Herr talman! Politik är inte bara att vilja, det är också att ständigt tvingas välja, att göra prioriteringar, avvägningar och sammanvägningar. Att skriva öns- kelista är naturligtvis lätt, särskilt när man slipper ta ansvar för konsekvenserna. Det brukar oftast vara på det sättet att oppositionen vill mer och dyrare. Inte så sällan väntas finansieringen klaras med hjälp av de s.k. dynamiska effekterna, som tycks vara bra att ha när ingen annan finansiering står till buds. I detta betänkande är det faktiskt bara Folkpartiet och Kristdemokraterna som gör som de brukar, dvs. vill mer och dyrare än utskottsmajoriteten. Modera- terna och centerpartisterna bygger var för sig också upp sina förslag kring dynamiska effekter, fast åt det motsatta hållet, så att säga. De kraftiga nedskärningar som de vill göra på Riksskatteverkets konto förväntar de sig inte ska medföra några negativa konsekvenser tack vare just dessa välsignade dynamiska effekter. De borgerliga har som vi har hört var sitt särskilt yttrande, och förslagen spretar som sagt åt olika håll. Dock råder det samstämmighet om en utökning av Tullverkets ram. Hur mycket pengar det i så fall ska röra sig om råder det delade meningar om. För oss socialdemokrater är skattekontroll mycket viktig. Vi föreslår därför mer pengar till skatteför- valtningen. Lika viktigt är det med gränskontroll och effektiv handel. Därför vill vi också utöka Tullverkets ram. Det vi definitivt inte är beredda till är att biträda de moderata och centerpartistiska förslagen som går ut på att finansiera detta påslag till tullen genom ned- dragningar på skattekontrollen. Jag är faktiskt övertygad om att svenska folket är med oss i vår slutsats att både skattekontroll och gränskontroll behöver förstärkning. Men hur stora dessa förstärkningar ska vara måste som alltid vägas mot alla andra viktiga områden, t.ex. vård, skola och omsorg. Det tycks råda en föreställning om att mycket pengar eller skattesänkningar med någon sorts auto- matik uppdagar skattebrott och smuggling. Så enkelt är det naturligtvis inte. Allt och alla kan omöjligt kontrolleras oavsett hur stora anslag vi skickar till skatteförvaltningen och Tullverket. Arbetsorganisa- tion och metodval är i stället nycklar till framgång och likaså att medvetandegöra allmänheten om kon- sekvenserna av skattefiffel och smuggling. Tullverket har i allt väsentligt uppnått sina verk- samhetsmål. Detta har det åstadkommit genom att använda sina resurser mycket väl. Det har utvecklat ett förnämligt IT-system. Det har metodutvecklat och använder sig av riskanalyser och hotbildsanalyser. Lagändringar och samarbete nationellt och interna- tionellt har tillfört nya effektiva verktyg. Med den nu större penningpåsen kan Tullverket köpa in ett antal portabla röntgenutrustningar som ytterligare kommer att förstärka och förenkla kontrollarbetet. Skattekontrollen har däremot tappat fart trots an- strängningar från skattemyndigheternas och Riks- skatteverkets sida. Det är rimligt och klokt att öka på anslaget men också att samtidigt noga följa utfallet. Riksskatteverket håller på med en utvärdering av kontrollarbetet. Tills vi har det resultatet för handen bedömer vi den föreslagna anslagsökningen vara väl avvägd. När det gäller kronofogdemyndigheterna är Mo- deraterna det enda parti som yrkar på en nedskärning. Beskattning, uppbörd av tull och avgifter men också indrivning av dessa skatter och avgifter är olika sidor av samma mynt. Effektivitet kräver balans i resur- stilldelningen. Vi socialdemokrater tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet anser att regeringens anslagsförslag har denna balans. Som vi hörde innehåller betänkandet också ett av- snitt om folkbokföringsfrågor. Här finns en reserva- tion från Centerpartiet och Folkpartiet. Deras förslag att vuxna studerande ska få välja folkbokföringsort verkar sympatiskt vid första anblicken. Det är helt klart så. Men vid närmare eftertanke falnar entusias- men. Den utökade närdemokrati som jag förstår att reservanterna eftertraktar motverkas direkt av försla- get. Herr talman! Jag yrkar därför avslag på reserva- tionen men naturligtvis bifall till skatteutskottets förslag i betänkandet.
saknar porträttfoto
Agne Hansson (C)
Anf. 59 Agne Hansson (C)
Herr talman! Ulla Wester säger att politik är att prioritera. Det är det ju, men det är inte att skriva några önskelistor. Jag vill hänvisa till att våra budget- förslag är finansierade. Vi vill öka anslagen till Tull- verket med de gränsproblem Sverige nu har. Vi har hänvisat till att vi har ett betydligt enklare fastighets- skatteförslag som skulle kunna göra det möjligt att omfördela pengar mellan verken. Så till folkbokföringen. Ulla Wester säger här att politik är att vilja. Jag har då väldigt svårt att förstå varför inte Socialdemokraterna vill ge ungdomarna möjlighet att engagera sig i sin hemkommun där de är födda och inte på studieorten, vilket ju är omöjligt, som Lennart Kollmats också beskrev. Tydligen har sympatin falnat för Centerpartiets förslag, enligt Ulla Wester. Hur det motverkar enga- gemanget från ungdomarna fick jag inte klart för mig. Jag skulle vilja få de skälen. Jag har förstått att i varje fall nu i nomineringstider kan ungdomarnas engage- mang vara betydelsefullt för Socialdemokraterna. Förslaget att ändra folkbokföringen kostar inte ett öre. Varför är inte Socialdemokraterna intresserade av att ge ungdomarna möjligheter att engagera sig i samhällsarbetet?
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 60 Ulla Wester (S)
Herr talman! Agne Hansson väljer smakligt att be- rätta att Centerpartiet vill öka anslagen till Tullverket. Han glömmer att berätta att det vill skära ned 50 miljoner från Riksskatteverket redan nästa år. Den finansieringen ska ske genom förenklingsförslag som partiet förvisso har redovisat men som kammaren redan har sagt nej till. Om kammaren hade sagt ja hade ändå inte de 50 miljonerna kunnat tas hem redan nästa år. Det är en omöjlighet. Jag skulle vilja veta hur i all fridens dar Center- partiet har tänkt sig att RSV ska kunna klara den situationen. En av huvuduppgifterna för RSV är att styra skattemyndigheternas rättstillämpning. Det innebär att människor ska bli lika behandlade överallt i Sverige. Hur ska RSV kunna klara det med de gi- gantiska nedskärningarna? Bryr sig Centerpartiet inte om rättssäkerheten? Men allt är inte pengar, Agne Hansson, åtminsto- ne inte i fallet med folkbokföringsreservationen. Lokalt politiskt arbete bygger på närhet och delaktig- het. Det arbetet bör jag bedriva där jag har min var- dag. Om jag studerar på annan ort blir hemkommu- nen en kommun jag besöker.
saknar porträttfoto
Agne Hansson (C)
Anf. 61 Agne Hansson (C)
Herr talman! Prioriteringsarbetet får inte vara sta- tiskt. Prioriteringarna inom en myndighet måste gå att ändra så att man klarar av dessa saker. På den punk- ten vill jag i övrigt hänvisa till vår motion och till vår reservation i finansutskottet och det särskilda yttran- det i betänkandet. När det gäller folkbokföringen har närheten själv- klart en betydelse. Men är man rotad i en hemkom- mun håller man väl kontakten med hemkommunen. I dagens läge med all den moderna teknik vi har är detta inte något problem. Det kostar inte någonting. Jag har fortfarande inte fått svar på vad det var för motiv som gjorde att entusiasmen falnade hos Social- demokraterna för att låta ungdomar över 18 år vara fortsatt skrivna i hemkommunen när de studerar på annan ort.
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 62 Ulla Wester (S)
Herr talman! Jag ska vara så enkelt jag kan. För- slaget skulle slå sönder hela grunden för kommunal- politiken. Visst är det oerhört viktigt med politiskt engagemang. Det är jag verkligen den första att hålla med om. Men varför är det fel att bedriva detta poli- tiska engagemang på den ort man lever och bor, i det här fallet studieorten? Är det möjligen så att Center- partiet har så få lokala partiföreningar att det inte finns utrymme? Så är det i varje fall inte för Social- demokraterna. Vi har gott om lokala föreningar. Jag kan ta mig själv som exempel. Om jag stude- rar till läkare sju eller tio år i Lund tycker inte jag att det är särskilt närdemokratiskt att jag kanske en gång i månaden pendlar de tio milen hem till Kristianstad för att delta i ett nämndsammanträde. Nog är det väl bättre att jag engagerar mig på den ort där jag har min vardag? Det är närdemokrati, inte det andra.
saknar porträttfoto
Lennart Kollmats (Fp)
Anf. 63 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! När det gäller förstärkningar till skatteförvaltningen och Tullverket är vi eniga. Det är nivån som skiljer oss åt. Att vi vill anslå mer pengar till skatteförvaltning- en beror på att vi anser att de skatteförslag som soci- aldemokraterna lägger fram är komplicerade. Mot den bakgrunden behöver skatteverket mer pengar än vad ni har räknat med. Jag upplever det som att ni inte riktigt har förstått hur komplicerade regler som ni håller på att införa. Men det har vi förstått, och efter 2002 vill vi genomföra en sänkning, för då hoppas jag att vi får förenklade skatteregler. Utan att vi ska behöva att ta hela den debatten kan jag lova att vi har finansierat våra förslag. Men den debatten hölls i anslutning till finansutskottets betän- kande. När det gäller detta med ungdomar blir jag något bekymrad över att Ulla Wester ser det som så stor fråga att den leder till att man slår sönder grunderna för hela den kommunala demokratin. Det är väl ändå att ta i. Det gäller ju enbart de ungdomar som stude- rar. Tyvärr är det inte så många ungdomar som sitter med i nämnder och styrelser. Nu håller man på med nomineringsarbetet. Man föreslår ungdomar till olika positioner, och det gör att de kanske kommer in i fullmäktige eller blir ersättare där. De kan också få uppdrag i styrelser och nämnder. De kanske innehar uppdraget i ett år och sedan ger de sig i väg till en regional högskola eller till ett univer- sitet. Då måste de lämna sitt uppdrag, och det är ett elände. På studieorten har de inte möjlighet att få den förankring som gör att de kan komma med i styrelser och nämnder för att se hur dessa fungerar och inte minst för att kunna sätta sin ungdomliga prägel på arbetet, för det behövs verkligen. Jag ser det som en demokratifråga att ungdomar ska finnas kvar i kommunala nämnder och styrelser. De har kunskaperna och sin bakgrund i hemorts- kommunen. Det här rör sig inte om något stort antal personer, men detta är viktigt för de enskilda ungdo- marna.
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 64 Ulla Wester (S)
Herr talman! Det är kanske ont om folkpartistiska lokala föreningar, vad vet jag. Poängen med kommunpolitiken är ju att man i sin vardag ser hur barnomsorgen och skolan fungerar och hur människor har det. När jag går till Konsum och köper mjölk möter jag kommuninvånare som gärna berättar för mig vad som är bra och dåligt. Det är själva grundtanken, inte att studera på ett ställe och sedan åka hem för att fullgöra ett politiskt uppdrag. Det måste vara rimligt att ha politiska uppdrag på studieorten. Något annat kan jag inte föreställa mig. Vi är fullständigt eniga om att skattekontrollen måste bli bättre. Lennart Kollmats har rätt. Folkparti- et har denna gång inte svävat ut i alltför vidlyftiga förslag till finansiering. Jag har därför stor respekt för era åsikter. Regeringen har genom åren successivt tillfört skatteförvaltningen mer pengar. Men nu pågår det en utvärdering av kontrollarbetet som tyvärr har gått ned i intensitet. Vi måste se över styrning och samordning och hur resurserna används. Används de på bästa sätt eller inte? Delar inte Folkpartiet den uppfattningen att det är rimligt att vi avvaktar resultatet av de pågående ana- lyserna innan vi ytterligare ökar ramen?
saknar porträttfoto
Lennart Kollmats (Fp)
Anf. 65 Lennart Kollmats (Fp)
Herr talman! Tyvärr avvaktar ju inte regerings- partiet och dess stödpartier med att införa väldigt krångliga skatteregler. Det är framför allt av det skä- let som skattemyndigheten behöver denna förstärk- ning. Rör det sig om 30 miljoner, 50 miljoner eller 70 miljoner utöver regeringens förslag? Det vet vi egentligen ingenting om. Vi vet inte heller om rege- ringens förslag till förstärkning är riktigt. Ändå har ni gått längre med ert förslag, och det tycker vi är bra, men vi vill förstärka ytterligare. Det är en bedömning av nivån och en markering från vår sida som visar vad vi tycker om era skatteförslag. Det ska det hållas en debatt om här alldeles strax. Ulla Wester talar som att ungdomarna vore i ma- joritet i fullmäktigeförsamlingar, nämnder och styrel- ser, men det är ju inte så. Jag tycker att vi borde ha som uppgift att arbeta för att motverka förgubbning och förgumning i de kommunala och landstingskom- munala församlingarna. Det är uppenbart att Ulla Wester tycker att det var eländigt innan denna folkbokföringslag infördes. För inte så hemskt många år sedan behövde man inte vara mantalsskriven på studieorten, och därmed kunde man fullfölja sina kommunala uppdrag på hemorten.
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 66 Ulla Wester (S)
Herr talman! Lennart Kollmats har tyvärr inte rätt till någon ytterligare replik. Men jag vill ändå göra en poängtering. Lennart Kollmats talade om de krångliga social- demokratiska skatteförslagen. Jag vill då återkomma till motionen om folkbokföringsfrågor. Motionärerna skriver att kostnaderna ska utjämnas mellan studie- orten och hemkommunen. För mig låter det som ett ohyggligt krångligt förslag som rimmar väldigt illa med det som Lennart Kollmats sade i sin sista replik.
saknar porträttfoto
Catharina Hagen (M)
Anf. 67 Catharina Hagen (M)
Herr talman! I det föreliggande betänkandet be- handlas Tullverket, skatteförvaltningen och krono- fogdemyndigheten. Frågan om anslag till dessa myn- digheter avgjordes tidigare i riksdagen. Därför har vi avgett ett särskilt yttrande som jag här kort ska beröra på ett par punkter. Vi anser till att börja med att tullen har gjort och gör en föredömlig insats för att löpande effektivisera sin verksamhet. Trots det vill vi ändå ge Tullverket extra ekonomiska resurser på 40 miljoner kronor för att ytterligare förstärka gränsskyddet. Det är viktigt med tanke på att hårt beskattade varor såsom tobak och alkohol utgör grunden för stora smuggelström- mar. Det gäller också vapen och narkotika. Smugglingen är kriminellt i sig själv, men den ut- gör också grunden för andra kriminella aktiviteter, t.ex. terrorverksamhet. Därför vill vi lägga så mycket resurser som möjligt på ett förstärkt gränsskydd. För polisen är det också viktigt att tullen har en fysisk närvaro, eftersom man också har en preventiv funktion. Tullens arbete måste också ses mot bak- grund av en kontinuerligt ökande ström av varor och människor över gränserna och en utveckling mot alltmer handel och resande. Den andra posten som jag vill beröra gäller skatte- förvaltningen. Vi vill ge den 75 miljoner kronor mindre än vad regeringen vill göra. Skattemyndighe- terna och Riksskatteverket förfogar över 5 ½ miljar- der kronor. Vi tror att det går att minska det anslaget med 75 miljoner kronor. Vi tror också att myndighe- ten har möjlighet att rationalisera sin verksamhet med bibehållen hög kvalitet på sitt arbete med de resurser som vi föreslår. Dessutom har moderaterna lagt fram skatteförslag som innebär förenklingar för Riksskatteverket. Vi vill t.ex. direkt slopa sambeskattningen och reklamskat- ten. Vi vill också förändra fåmansbolagsreglerna. På det viset blir det mindre arbete för Riksskatteverket även på kort sikt. Mot den bakgrunden anser vi att det finns möjlighet att minska anslaget med 75 miljoner kronor. Herr talman! Till sist vill jag bara nämna att vi är mycket tillfredsställda med det beslut som regeringen har kommit fram till när det gäller folkbokföringen, att den även i fortsättningen ska ske inom territoriell församling inom Svenska kyrkan. Efter mycket kritik från bl.a. moderaterna har man stannat vid att behålla det nuvarande systemet, och det är vi tillfredsställda med.
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 68 Ulla Wester (S)
Herr talman! Jag tror att Catharina Hagen glömde att tala om att det ökade anslag till Tullverket som Moderaterna vill skicka i väg ska finansieras genom att pengar ska tas från kronofogdemyndigheterna. Jag tycker att det är en ganska intressant uppgift för väl- jarna. De 75 miljoner kronor som Moderaterna vill plocka bort från Riksskatteverket måste ju rimligen innebära att skattekontrollen, som är så viktig, i stort sett skulle gå i sank, och likaså rättssäkerheten. Herr talman! Jag skulle vilja fråga Catharina Ha- gen om hon och hennes parti kommer att gå ut i val- rörelsen och öppet berätta att man vill minska skatte- kontrollen och rättssäkerheten.
saknar porträttfoto
Catharina Hagen (M)
Anf. 69 Catharina Hagen (M)
Herr talman! Jag vill börja med att beröra krono- fogdemyndigheterna. Det är riktigt att vi vill minska anslagen till kronofogdemyndigheterna med 40 mil- joner kronor, men då ska man komma ihåg att ansla- get totalt uppgår till 1,4 miljarder kronor. Därför tror vi att en minskning med 40 miljoner inte är någon katastrof. Dessutom anser vi att kronofogdemyndig- heterna bör titta på t.ex. tillsynsmyndigheten för kon- kursförvaltare. Det är tveksamt om man ska ha en speciell myndighet för detta. Vi tror att en möjlighet skulle kunna vara att rätten utser en kontrollant för konkursförvaltarna. Kronofogdemyndigheterna är en av de största fordringsägarna i många konkurser, och då kan man säga att tillsynsmyndigheten sitter på två stolar. Detta är ett besparingsförslag inom kronofog- demyndigheterna. Om skattemyndigheterna totalt sett förfogar över 5 ½ miljarder kronor och vi minskar det beloppet med 75 miljoner, tror jag inte att kontrollverksamheten går i sank, som Ulla Wester säger.
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 70 Ulla Wester (S)
Herr talman! Som flera av oss har sagt har Tull- verket en mycket god måluppfyllelse. Det har där- emot inte kronofogdemyndigheterna. Det finns olika anledningar till det. Kronofogdemyndigheterna har mycket att göra. Man måste t.ex. snabba på skuldsa- neringsprocessen. Det gäller också konkurstillsynen, och där är vi inte riktigt eniga. Dessutom är de här myndigheternas arbetsmängd otroligt konjunkturbe- roende. Man behöver se över hela arbetssituationen. Det finns mycket att göra, framför allt på personalsi- dan. Jag är ganska säker på att också Moderaterna känner till att sjuktalen på de här myndigheterna är oroväckande höga. Vad de här myndigheterna allra minst behöver just nu är besparingar.
saknar porträttfoto
Catharina Hagen (M)
Anf. 71 Catharina Hagen (M)
Herr talman! Kronofogdemyndigheten har en budget på 1,4 miljarder, Ulla Wester. Vi har ett be- sparingsförslag på 40 miljoner. Dessutom pekar vi på att en hel myndighet skulle kunna läggas ned. Jag tror inte att kronofogdemyndigheternas verksamhet häng- er på dessa pengar och på den myndigheten. En rätt kan ju utse en kontrollant. Då skulle man slippa den här myndigheten som kostar extra pengar. Det finns höga sjuktal inom många offentliga verksamheter, Ulla Wester. Men många gånger häng- er de inte ihop med att man har för lite pengar, utan det är en organisationsfråga och en ledarskapsfråga. Även inom de offentliga verksamheterna är man ju tvungen att rationalisera och modernisera. Därför anser vi att kronofogdemyndigheterna säkert kan klara detta, trots att vi skär ned anslaget på 1,4 mil- jarder kronor med 40 miljoner.
saknar porträttfoto
Kenneth Lantz (Kd)
Anf. 72 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Skatteutskottets betänkande om an- slagen till skatteförvaltningen, Tullverket och krono- fogdemyndigheterna har blivit mer omfattande än tidigare eftersom kronofogdemyndigheterna kommit in som nya myndigheter under detta anslag. Kristde- mokraterna har skrivit ett särskilt yttrande med an- ledning av detta betänkande. I parti- och kommittémotioner har Kristdemokra- terna krävt ett högre anslag till skattemyndigheterna och Tullverket. Vi anser att skattemyndigheterna bör erhålla ytterligare 100 miljoner och Tullverket ytter- ligare 20 miljoner i anslag. Ingen kan ifrågasätta det allt tuffare klimat som våra tulltjänstemän möter i gränstrakterna i dessa dagar. Jag kan på den egna hemmaarenan i Helsing- borg dagligen skåda smugglingen av såväl tobak som öl. Tullen utmed hela Öresundskusten har ett omfat- tande ansvar. Man ska inte endast bevaka gränsen mellan Sverige och Danmark inom EU, utan också mot tredje land, dvs. Norge. Jag vill även nämna Göteborg och andra stora hamnar i vårt land. Dessutom har vi även Öresunds- bron och våra internationella flygplatser som genom Schengenavtalet kräver en utökad bevakning. Samti- digt som vi vill öppna vårt land och låta människor röra sig fritt mellan länderna kan vi inte acceptera den alltmer växande smugglingen av droger. Samhället måste fortsätta att med alla till buds stående medel bekämpa smugglingen av droger. Drogernas resa in i vårt land får allvarliga kon- sekvenser. Vi får ständigt rapporter om beslag som tullen gör. Beslagen uppgår tyvärr endast till ca 10 % av den beräknade illegala införseln. Ofta är det unga människor som fastnar i drogmissbruk och har behov av vårdens resurser. Vi anser att det är upp till tullen själv att ta ställning till hur medlen ska användas. Var och en inser att vi behöver fler tullare. Ett besök vid tullen i Helsingborg visar att man borde vara fler människor som kritiskt och med vana ögon kan kon- trollera resenärerna. Våra flygplatser har också fått andra typer av re- senärer. Schengenarbetet kräver därför mer arbete av tullen. Därför vill vi alltså anslå ytterligare 20 miljo- ner utöver regeringens förslag, trots att regeringen redan ökat anslaget till tullen. Herr talman! Jag vill också nämna skattemyndig- heterna. Den ekonomiska brottsligheten i Sverige har tenderat att öka i stället för att minska. Vi har många påtagliga exempel på detta nere i Skåne. Många fö- retag har missbrukat vårt momssystem och på det sättet tillskansat sig stora belopp från staten. Vi har den svårkontrollerbara verksamheten med nonfilers som agerar än i dag. Det är stora belopp som cirkule- rar. Myndigheten i Malmö är fullt medveten om den- na verksamhet, men man har inte ekonomiska resur- ser att komma till rätta med den. När man besöker myndigheten påtalas gång på gång behovet av mer resurser i form av personal. Det finns god statistik som pekar på att varje extra krona som kan sättas in i ekobrottsbekämpningen kommer tillbaka mellan sex- och tiofalt. Tjänstemän inom skattemyndigheten klagar på att revisionen av företag endast kan ske en gång vart 50:e år. Man beskriver skattesystemet som något slags collect box som går runt och samlar in frivilliga gåvor i kontant- branschen. Som vi kan förstå är det en god investering för staten att satsa ytterligare 100 miljoner kronor på skattemyndigheterna. Den svarta sektorn skadar nämligen den svenska ekonomin på ett allvarligt sätt. Herr talman! Kristdemokraterna anser att rege- ringens budgetförslag är något för litet. Den svarta sektorn har alltid konkurrensfördelar gentemot nä- ringsidkare som väljer att betala skatt enligt lagen. Skattemyndigheterna måste därför få stöd och erkän- nande i sin strävan efter att se till att rätt skatt betalas till stat och kommun. Det finns även humanitära skäl till varför den svarta sektorn är skadlig. Förutom att staten går miste om inkomster för att finansiera den gemensamma välfärden går de svartarbetande dessutom miste om olika ekonomiska skydd som staten ger. Jag tänker på pension, sjukkassa och andra delar av vår välfärd. Det finns många frågor som jag skulle vilja aktu- alisera. Det gäller t.ex. också personalen på myndig- heterna. Många medarbetare som anställs slutar i dag alldeles för tidigt. Detta kan ju bero på den erfarenhet som jag har från Skattemyndigheten i Malmö, nämli- gen att arbetsplatsen är en synnerligen meriterande arbetsplats när det gäller att gå vidare i karriären. Men det kan också bero på att lönenivåerna oftast är alltför snäva i karriärstegen. Det är värdefullt att medarbetarna känner trivsel och stimulans i sina uppdrag, och därför anser jag att kristdemokraternas förslag om att ytterligare öka anslaget till skattemyn- digheterna är viktigt och bra.
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 73 Ulla Wester (S)
Herr talman! Det är inte särskilt ofta som jag är överens med kristdemokraterna, men i dag var jag det faktiskt en kort stund, nämligen när Kenneth Lantz beskrev vikten av gränskontroll och skattekontroll. Om detta är vi helt överens. Men så har vi detta med anslagens storlek. Kristdemokraterna brukar ju vara väldigt angelägna om att ge ut skattepengar, men de talar ändå alltid om skattesänkningar. Det skulle vara intressant om jag någon gång fick höra att kristdemo- kraterna bejakar det faktum att pengar faktiskt inte löser alla kontrollproblem. Skattemyndigheterna måste ju ha verktyg för sin kontrollverksamhet, bl.a. i form av lagstöd. Under den borgerliga regeringsperioden togs i stort sett alla dessa verktyg bort. Myndigheterna fick under den tiden inte ens göra oanmälda revisionsbe- sök. Detta har vi rättat till, men kristdemokraterna har alltid röstat emot. Jag skulle därför vilja veta, herr talman, vad kristdemokraterna egentligen menar med skattekontroll, eftersom dess genomförande tycks vara så integritetskränkande.
saknar porträttfoto
Kenneth Lantz (Kd)
Anf. 74 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Vi anser att skattemyndigheten själv har den kunskap och kompetens som krävs för en fullgod skattekontroll. Jag menar att vi inte i detalj ska styra den verksamheten och tala om hur den ska gå till, men låt mig få referera till de kontakter som jag har genom mitt uppdrag i skattemyndigheten i Malmö, där man gång på gång pekat på behovet av större ekonomiska resurser för att över huvud taget hinna med den kontroll som man redan i dag har ett system för. Personalen klarar dock av resursmässiga skäl inte av att utföra den. Jag nämnde i mitt anförande ett exempel, Nofi- lers. Det har också kommit till vår kännedom upp- gifter om hur sällan ett företag möts av en skattekont- roll. Vi tycker att det är synnerligen angeläget att få vara med om att bygga upp en preventiv verksamhet som stärker vårt svenska skattesystem. Jag håller med Ulla Wester om att pengar inte lö- ser alla problem, men jag tror att vi skulle bespara oss väldigt mycket extra arbete om vi fick enklare skatte- regler. Jag har en känsla av att vi under dagen får tillfälle att återkomma till detta igen.
saknar porträttfoto
Ulla Wester (S)
Anf. 75 Ulla Wester (S)
Herr talman! Vi socialdemokrater är helt överens med kristdemokraterna om att skatteförvaltningen ska få mer pengar. Det är beloppen som skiljer oss åt. Jag talade tidigare, herr talman, inte om några detaljer utan om lagstiftning. Lagstiftningen är inte någon detalj i skattemyndigheternas kontrollverksamhet. Den är det grundläggande verktyget.
saknar porträttfoto
Kenneth Lantz (Kd)
Anf. 76 Kenneth Lantz (Kd)
Herr talman! Jag uppfattade inte någon fråga, men jag kan avsluta denna replik med att konstatera att Ulla Wester tidigare har sagt att vi ej behöver några besparingar, och det håller jag med om. Vi behöver ett större anslag, och kristdemokraterna uppfordrar regeringen att avsätta ytterligare 100 miljoner kronor till skatteförvaltningen. Vi tror att det behövs. Det behövs också en starkare skattekontroll i vårt land, med tanke på den enorma snårskog av regler som i dag finns. Övriga ledamöter har här sagt att vi skulle klara oss med ett lägre anslag till skatteförvaltningen. Ja, det skulle vi kunna göra om vi får enklare skatte- regler, och det kan vi återkomma till när vi har ett annat regeringsunderlag.

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 28 november 2001.Förslagspunkter: 5, Acklamationer: 4, Voteringar: 1.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen anvisar anslag för budgetåret 2002 under utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution enligt bilaga 2. Därmed bifaller riksdagen proposition 2001/02:1 volym 2 utgiftsområde 3 punkt 1 och avslår motionerna 2001/02:Sk317 yrkandena 1-6, 2001/02:Sk411, 2001/02:Sk431 yrkandena 1-3, 2001/02:Sk437, 2001/02:Sk441, 2001/02:Fi294 yrkande 11, 2001/02:Ju390 yrkande 2 och 2001/02:Sf277 yrkande 4.
  2. Folkbokföring i församling

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2001/02:Sk242, 2001/02:Sk318, 2001/02: Sk322, 2001/02:Sk348, 2001/02:Sk477 och 2001/02:Kr417 yrkande 7.
  3. Folkbokföring av studerande

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:K371 yrkande 2.
    • Reservation 1 (c, fp)
  4. Folkbokföringsdag

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk352.
  5. Utfärdande av personnummer för den som fått uppehållstillstånd

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2001/02:Sk356.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.