Anslag till Bokföringsnämnden, m.m.

Betänkande 1992/93:LU31

Lagutskottets betänkande 1992/93:LU31

Anslag till Bokföringsnämnden, m.m.

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Propositionen
• Motionerna
• Utskottet
• Hemställan

1992/93
LU31

Sammanfattning

I betänkandet behandlar utskottet regeringens förslag (prop.
1992/93:100 bilaga 3 och bilaga 8) i vad avser anslag till
bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed
resp. till Bokföringsnämnden. Utskottet behandlar även fyra
motionsyrkanden i olika redovisningsfrågor. Tre av dessa
yrkanden avser införande av en skyldighet att i årsredovisningen
lämna information om vissa förmåner till personer i ledande
ställning i företag. Det fjärde motionsyrkandet berör frågan om
personalekonomisk redovisning.

Utskottet tillstyrker bifall till propositionen i förevarande
delar och avstyrker motionsyrkandena.

ANDRA HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 3 föreslår regeringen
(Justitiedepartementet) under punkt H 5 (s. 140) att riksdagen
till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed för budgetåret 1993/94 anvisar ett
förslagsanslag på 600 000 kr.

SJUNDE HUVUDTITELN

Propositionen

I proposition 1992/93:100 bilaga 8 föreslår regeringen
(Finansdepartementet) under punkt I 4 (s. 132) att riksdagen
till Bokföringsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisar
ett förslagsanslag på 4364000 kr.

Motionerna

1992/93:L201 av Nils T Svensson (s) vari yrkas att riksdagen
som sin mening ger regeringen till känna vad i motionen anförts
om redovisning av bolagsdirektörers förmåner.

1992/93:L209 av Olle Schmidt m.fl. (fp) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om en utredning av möjligheterna att på ett
bättre sätt än i dag ta hänsyn till humankapitalet i
balansräkningen.

1992/93:N278 av Rolf L Nilson m.fl. (v) vari yrkas
3. att riksdagen beslutar att alla börsföretag skall redovisa
lön, tantiem, pension, optioner och fallskärmsavtal för
chefspersoner.

1992/93:A721 av Bengt Silfverstrand och Ingvar Björck (s) vari
yrkas
2. att riksdagen hos regeringen begär förslag om obligatorisk
skyldighet att i årsredovisning etc. offentliggöra förekommande
fallskärmsavtal.

Utskottet

Den centrala författningen på redovisningsområdet är
bokföringslagen (1976:125). Den fungerar som en generell
redovisningslag och upptar ett grundläggande regelsystem som,
med undantag för jordbruksrörelse i vissa fall, är gemensamt för
alla företag. Enligt 1 § bokföringslagen är således bl.a. alla
aktiebolag, handelsbolag och ekonomiska föreningar
bokföringsskyldiga. Bokföringsplikten skall fullgöras genom
löpande bokföring som för varje räkenskapsår avslutas med ett
årsbokslut. Årsbokslutet skall bestå av resultaträkning och
balansräkning.

Med årsbokslut avses i bokföringslagen en bokföringsskyldigs
officiella men inte offentliga redovisning. I fråga om
företagens skyldighet att avge offentlig redovisning
(årsredovisning) finns bestämmelser i aktiebolagslagen
(1975:1385), lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar och lagen
(1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Ett aktiebolags årsredovisning består av resultaträkning,
balansräkning och förvaltningsberättelse (11 kap.
aktiebolagslagen, ABL). Resultaträkningen skall belysa hur
rörelseresultatet -- vinst eller förlust -- har uppkommit.
Balansräkningen skall ange bolagets ställning vid
räkenskapsårets utgång. I förvaltningsberättelsen skall lämnas
uppgifter om vissa förhållanden som inte framgår av resultat-
eller balansräkningen. Vad som åsyftas är bl.a. uppgifter i icke
räkenskapsmässig form, vilka är nödvändiga för en fullständig
bedömning av resultat, ekonomisk ställning och
företagsledningens förvaltning, men som inte lämpligen bör
lämnas i balans- eller resultaträkningen. Enligt en särskild
bestämmelse skall förvaltningsberättelsen också innehålla
uppgift om lön och annan ersättning som under räkenskapsåret
utgått till styrelsen och verkställande direktören. Tantiem och
därmed jämställd ersättning skall därvid anges särskilt (11 kap.
9 § ABL).

ABL:s regler om årsredovisning inehåller inte fullständiga
bestämmelser om aktiebolags offentliga redovisning. De fylls i
stället ut av de mera detaljerade bestämmelserna om årsbokslut i
bokföringslagen som gäller även för den offentliga
redovisningen. På motsvarande sätt förhåller det sig beträffande
övriga företagsformer.

Bokföringslagen hänvisar i väsentliga avseenden till begreppet
god redovisningssed. I syfte att bl.a. tillgodose behovet av
auktoritativa besked i fråga om vad som är god redovisningssed
inrättades år 1976 Bokföringsnämnden. Bokföringsnämnden har till
uppgift att främja utvecklingen av god redovisningssed i
företagens bokföring och offentliga redovisning samt att
utarbeta allmänna råd inom sitt ansvarsområde. Nämnden består av
en ordförande och tio andra ledamöter.

År 1989 bildade staten -- genom Bokföringsnämnden -- samt
Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR) och Sveriges
Industriförbund dessutom ett gemensamt organ, Stiftelsen för
utvecklande av god redovisningssed. Styrelsen för stiftelsen har
utsett ett särskilt råd (redovisningsrådet) med huvudsaklig
uppgift att utarbeta och utfärda rekommendationer om god
redovisningssed i börsföretag och andra större bolag.

År 1991 tillkallades en kommitté med uppgift att göra en
allmän översyn av redovisningslagstiftningen (dir. 1991:71,
1992:19, 1993:06). En av kommitténs uppgifter är att lägga fram
förslag till de lagändringar på redovisningsområdet som kommer
att krävas vid en harmonisering med de normer som har utvecklats
inom EG. Vidare skall kommittén utreda Bokföringsnämndens
ställning. Tidsplanen för kommitténs arbete innebär att
kommittén senast den 1 december 1993 skall lägga fram förslag
till sådana åtgärder som krävs med hänsyn till EG:s
rättsordning. Utredningsuppdraget i dess helhet bör vara
avslutat före den 1 december 1994.

I proposition 1992/93:100, bilaga 3, föreslås att till Bidrag
till Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed för
budgetåret 1993/94 anvisas ett förslagsanslag på 600 000 kr.

I propositionen föreslås vidare, bilaga 8, att till
Bokföringsnämnden för budgetåret 1993/94 anvisas ett
förslagsanslag på 4364000 kr.

Vad särskilt gäller Bokföringsnämnden anför föredragande
statsrådet i propositionen, bilaga 8, att Bokföringsnämnden har
ett särskilt ansvar för att utveckla redovisningsstandarden hos
de små företagen. Den övergripande inriktningen av
Bokföringsnämndens verksamhet bör vara oförändrad i avvaktan på
Redovisningskommitténs ställningstagande i fråga om nämndens
framtida ställning.

Regeringens förslag till medelsanvisning beträffande
Stiftelsen för utvecklande av god redovisningssed och
Bokföringsnämnden föranleder inte några erinringar från
utskottets sida. Utskottet tillstyrker bifall till propositionen
i dessa delar.

Utskottet övergår härefter till att behandla ett par
redovisningsfrågor som berörs i några motioner från den allmänna
motionstiden i år.

Det har på senare tid förts en allmän diskussion om de olika
förmåner som i viss utsträckning förekommer i näringslivet och
inom offentlig verksamhet i form av pensionsersättningar, avtal
om avgångsvederlag och liknande förmåner till personer i ledande
ställning. Debatten har fokuserats kring de s.k.
fallskärmsavtalen avseende chefspersoner och personer med
förtroendeposter i vissa större banker. Spörsmålet har också
föranlett ett flertal motioner under årets allmänna motionstid,
varvid olika aspekter av ämnet har tagits upp. Till lagutskottet
har hänvisats de motionsyrkanden som avser krav på offentlig
redovisning i företagen av sådana förmåner varom nu är fråga.
Sålunda framställs i motionerna L201 av Nils T Svensson (s),
N278 (yrkande 3) av Rolf L Nilson m.fl. (v) och A721
(yrkande 2) av Bengt Silfverstrand och Ingvar Björk (s), med
lite olika infallsvinklar, krav på införandet av en skyldighet
att i årsredovisningen i företagen ta in uppgifter om pensioner,
fallskärmsavtal och andra förmåner för personer med ledande
ställning i företagen.

Utskottet vill understryka att det övergripande syftet med
årsredovisningen är att vid varje räkenskapsårs utgång lämna
företagets intressenter upplysningar om årsresultat, ekonomisk
ställning och övriga förhållanden, som är av betydelse för
bedömning av företagets utvecklingsmöjligheter. De gällande
reglerna om årsredovisningen och vad den skall innehålla är
utformade med detta ändamål i sikte. Förändrade förhållanden och
nya erfarenheter kan naturligtvis föranleda omprövning av
reglerna för att åstadkomma att redovisningen bättre skall kunna
fylla sin funktion. Med hänvisning till det anförda välkomnar
utskottet att regeringen nyligen genom tilläggsdirektiv
(1993:06) gett Redovisningskommittén i uppgift att även överväga
om det behövs särskilda redovisningsregler för
pensionsersättningar, avtal om avgångsvederlag och liknande
förmåner för styrelseledamöter, verkställande direktören och
andra personer i ett företags ledning.

Enligt utskottets mening är det i motionerna aktualiserade
spörsmålet om särskilda redovisningsregler för avtal om
avgångsvederlag m.m. angeläget och utskottet förutsätter att
Redovisningskommittén behandlar frågan med skyndsamhet. Någon
riksdagens åtgärd med anledning av motionsyrkandena L201, N278
yrkande 3 och A721 yrkande 2 är därför nu inte påkallad.

I motion L209 av Olle Schmidt m.fl. (fp) behandlas en annan
redovisningsfråga som väckt viss uppmärksamhet under senare år.
I motionen diskuteras redovisningsmetoder som bättre tar hänsyn
till investeringar i det s.k. humankapitalet. Med sådana
investeringar menar motionärerna t.ex. utbildningsinsatser,
åtgärder för kompetensutveckling och olika informationslösningar
i ett företag. Dessa investeringar anses sakna bestående värde
och tas inte upp som tillgångar i balansräkningen och skrivs
inte heller av. Motionärerna anser att ett nytt synsätt måste
introduceras och en ny bokföringspraxis införas som öppnar
möjlighet att redovisa "mjuka" investeringar. Riksdagen bör
enligt motionärerna initiera en utredning som undersöker
konsekvenserna av en sådan möjlighet.

När det gäller redovisning i bokföringen av sådana uppgifter
och upplysningar som motionärerna pekar på vill utskottet erinra
om att regeringen i proposition 1990/91:140 Arbetsmiljö och
rehabilitering bl.a. uttalat sig för att företag och
förvaltningar åläggs att presentera en personalekonomisk
redovisning (se prop. s. 125 f.). Propositionen bygger bl.a. i
denna del på Arbetsmiljökommissionens förslag i betänkandet (SOU
1990:49) Arbete och hälsa. Enligt propositionen måste de
mänskliga resurserna uppmärksammas mer och mer, både i ett
företagsekonomiskt och i ett samhällsekonomiskt perspektiv.
Personalekonomisk redovisning med information om frånvaro,
personalomsättning, kompetensutveckling, personalvård etc. är
ett sätt att göra frågorna om personal och personalekonomi
synliga. En sådan redovisning skall i första hand tjäna som
underlag för styrelsens/ledningens beslut om investeringar i
arbetsmiljön. Även för aktieägare och långivare kan en
personalredovisning vara av intresse, liksom för myndigheter som
arbetsförmedlingen, yrkesinspektionen och försäkringskassan
m.fl.

Regeringens uttalanden beträffande personalekonomisk
redovisning föranledde inte några erinringar vid
riksdagsbehandlingen av propositionen 1990/91:140 (se bet.
1990/91:AU22 s. 45 f.). Av arbetsmarknadsutskottets betänkande
framgick också att regeringen beslutat tillkalla en arbetsgrupp
inom Arbetsmarknadsdepartementet med uppdrag att utarbeta
förslag till lagreglering av personalekonomiska redovisningar.

Den nämnda arbetsgruppen har numera i en rapport, (DsA
1991:45) Personalekonomisk redovisning -- Förslag till
lagstiftning, utarbetat ett förslag till lagreglering av
personalekonomiska redovisningar. Enligt det synsätt som ligger
till grund för arbetsgruppens arbete har personalens
utbildningsnivå, yrkesskicklighet och närvaro liksom
arbetsmiljöförhållandena betydelse för produktivitet och
verksamhetsresultat i en organisation. För att ledningen på
olika nivåer i en verksamhet skall kunna göra riktiga
personalekonomiska bedömningar krävs att informationsbehoven
tillgodoses internt. Den personalekonomiska redovisningen skall
också ge information till t.ex. aktieägare och borgenärer,
leverantörer och andra huvudmän samt till vissa myndigheter.
Arbetsgruppen föreslår att regler om personalekonomisk
redovisning tas in i de befintliga författningar som reglerar
den ekonomiska redovisningen i dag. En sådan lösning anges ligga
i linje med den man valt inom EG.

Rapporten har remissbehandlats. Regeringen har därefter i mars
1992 överlämnat rapporten för beaktande till
Redovisningskommittén.

Utskottet konstaterar att frågan om personalekonomisk
redovisning, som aktualiseras i motion L209, utretts av den
ovannämnda arbetsgruppen inom Arbetsmarknadsdepartementet och
att rapporten för närvarande övervägs inom ramen för
Redovisningskommitténs uppdrag. Med hänsyn härtill bör motion
L209 inte föranleda någon riksdagens åtgärd, och utskottet
avstyrker bifall till motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande Stiftelsen för utvecklande av god
redovisningssed
att riksdagen till Bidrag till Stiftelsen för utvecklande av
god redovisningssed för budgetåret 1993/94 under andra
huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 600 000 kr,

2. beträffande Bokföringsnämnden
att riksdagen till Bokföringsnämnden för budgetåret
1993/94 under sjunde huvudtiteln anvisar ett förslagsanslag på 4
364 000 kr,

3. beträffande redovisningsregler för avtal om
avgångsvederlag m.m.
att riksdagen avslår motionerna 1992/93:L201, 1992/93:N278
yrkande 3 och 1992/93:A721 yrkande 2,

4. beträffande personalekonomisk redovisning
att riksdagen avslår motion 1992/93:L209.

Stockholm den 9 mars 1993

På lagutskottets vägnar

Maj-Lis Lööw

I beslutet har deltagit: Maj-Lis Lööw (s), Holger
Gustafsson (kds), Per Stenmarck (m), Bengt Harding Olson (fp),
Inger Hestvik (s), Bengt Kindbom (c), Bengt Kronblad (s), Bertil
Persson (m), Gunnar Thollander (s), Stig Rindborg (m), Carin
Lundberg (s), Hans Stenberg (s), Lennart Fridén (m) och Per Erik
Granström (s).