Ändrade bestämmelser om anslagsavräkning

Betänkande 2008/09:FiU15

2008/09:FiU15 Ändrade bestämmelser om anslagsavräkning

Finansutskottets betänkande

2008/09:FiU15

Ändrade bestämmelser om anslagsavräkning

Sammanfattning

Utskottet tillstyrker regeringens förslag i budgetpropositionen för 2009 om ändrad grund för anslagsavräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter. Förslaget innebär att myndigheternas förvaltningsutgifter, med undantag för universitet och högskolors förvaltningsutgifter, fr.o.m. budgetåret 2009 ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig och inte längre det budgetår till vilket utgiften hänför sig.

I betänkandet föreslår finansutskottet ändring i 6 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, som innebär att de ändrade grunderna för anslagsavräkning även ska gälla för riksdagens myndigheter. Utskottet förslår dock att avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier ska undantas från bestämmelsen om kostnadsmässig anslagsavräkning.

Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 januari 2009.

Hanteringen av övergångseffekter kommer utskottet att behandla i sitt betänkande över utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

1.	Övergång till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter
	Riksdagen beslutar om ändrad grund för anslagsavräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter i enlighet med vad regeringen föreslår (prop. 2008/09:1, finansplanen, avsnitt 10.4.2). Därmed bifaller riksdagen proposition 2008/09:1 Finansplanen punkt 17.

2.	Ändring av lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter
	Riksdagen antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen.

3.	Riksdagsledamöters pensioner och inkomstgarantier
	Riksdagen beslutar att riksdagsledamöters pensioner och inkomstgarantier ska redovisas mot anslag på utgiftsmässig grund efter det att ändringen av 6 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen trätt i kraft.

Stockholm den 30 oktober 2008

På finansutskottets vägnar

Thomas Östros

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Thomas Östros (s), Bertil Kjellberg (m), Anna Lilliehöök (m), Sonia Karlsson (s), Lars Elinderson (m), Roger Tiefensee (c), Carl B Hamilton (fp), Hans Hoff (s), Peder Wachtmeister (m), Agneta Gille (s), Göran Pettersson (m), Ulla Andersson (v), Tommy Ternemar (s), Emma Henriksson (kd), Mikaela Valtersson (mp), Jörgen Hellman (s) och Holger Gustafsson (kd).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Regeringens förslag i budgetpropositionen

I budgetpropositionen för 2009 (prop. 2008/09:1) föreslår regeringen att myndigheternas förvaltningsutgifter, med undantag för universitets och högskolors förvaltningsutgifter, fr.o.m. budgetåret 2009 ska avräknas mot anslag det år till vilket kostnaden hänför sig och inte längre det år till vilket utgiften hänför sig (finansplanen, s. 294 f.). Förslaget har tidigare aviserats i 2008 års ekonomiska vårproposition (prop. 2007/08:100, bet. 2007/08:FiU20).

Övergången till kostnadsmässig anslagsavräkning föreslås ske med stöd av 10 § fjärde stycket lagen om statsbudgeten som innebär att riksdagen kan besluta att avräkning ska göras på annan grund.

Regeringens förslag om hantering av övergångseffekter kommer utskottet att behandla i sitt betänkande över utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m. (bet. 2008/09:FiU4).

Inga motioner har väckts med anledning av regeringens förslag.

Finansutskottets förslag till ändring av lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter

För att samma redovisningsprinciper ska gälla för anslag som disponeras av riksdagens myndigheter som för övriga anslag på statsbudgeten upprättade utskottet en promemoria med förslag om ändring i 6 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Promemorian remitterades till riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän, Riksrevisionen, Regeringskansliet och Ekonomistyrningsverket. Remissvaren bifogas till betänkandet (bilaga 3).

I detta betänkande väcker utskottet förslag till ändring i lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen, i enlighet med riksdagsordningens 3 kap. 7 § första stycket om utskottsinitiativ. Utskottets initiativ om hantering av övergångseffekter för riksdagens myndigheter kommer utskottet att behandla i sitt betänkande över utgiftsområde 26 Statsskuldsräntor m.m.

Utskottets överväganden

Övergång till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar att myndigheternas förvaltningsutgifter, med undantag för universitets och högskolors förvaltningsutgifter, fr.o.m. budgetåret 2009 ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig och inte längre det budgetår till vilket utgiften hänför sig.

Propositionen

Regeringen föreslår att myndigheternas förvaltningsutgifter, med undantag för universitets och högskolors förvaltningsutgifter, fr.o.m. budgetåret 2009 ska avräknas mot anslag det år till vilket kostnaden hänför sig och inte längre det år till vilket utgiften hänför sig Med förvaltningsutgifter avses kostnader i myndighetens egen verksamhet, främst kostnader för personal, lokaler, övriga driftskostnader och avskrivningar av anläggningstillgångar som används i statens verksamhet samt vissa andra löpande kostnader som för närvarande avräknas på utgiftsmässig grund.

Kostnadsmässig avräkning innebär att myndigheterna kan använda samma redovisningsprincip för anslagsavräkningen som de använder i räkenskaperna (löpande redovisning och bokslut). Syftet med förslaget är att underlätta för myndigheterna samt ge en bättre bild av verksamheten.

För universitetens och högskolornas anslag för grundutbildning respektive forskning tillämpas sedan tidigare särskilda grunder för anslagsavräkningen. Regeringen redovisade i propositionen om högre utbildning för ökad kompetens nya principer för tilldelning av resurser och om att avsteg bör göras från den utgiftsmässiga anslagsavräkningen för högskoleanslagens del (prop. 1992/93:169). Riksdagen hade inget att invända mot de redovisade principerna (bet. 1992/93:UbU14, rskr. 1992/93:363). Regeringen föreslår därför att dessa myndigheter och anslag inte omfattas av ändringen.

Finansutskottets ställningstagande

Regeringskansliet har, med stöd av Ekonomistyrningsverket, bedrivit ett arbete med att få en bättre överensstämmelse mellan den ekonomiska redovisningen, som sker på bokföringsmässiga grunder, och redovisningen av statsbudgeten. Behovet av en större överensstämmelse har funnits ända sedan de statliga myndigheterna i början på 1990-talet började använda en redovisningsmodell som följer traditionella företagsekonomiska principer. De utgiftsmässiga grunderna för anslagsavräkningen har inneburit att myndigheterna har haft en redovisningsprincip för bokföringen och en annan för anslagsavräkningen, för ett och samma kostnadsslag/bokföringskonto. Förutom att det innebär komplikationer i de tekniska systemen har skillnaderna mellan bokföring och anslagsavräkning varit svåra att förklara. Därtill har de olika redovisningsprinciperna inneburit att årets kapitalförändring i resultaträkningen påverkas av skilda redovisningsprinciper, vilket har gjort denna post svårtolkad. Vid en övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning kommer årets kapitalförändring att visa på ett över- eller underskott i avgifts- eller bidragsfinansierad verksamhet. På sikt torde således den ekonomiska styrningen underlättas av de nya principerna för anslagsavräkning.

Beträffande undantaget för universitets- och högskolors förvaltningsutgifter baseras det på det särskilda resurstilldelningssystem som tillämpas på detta område sedan mitten av 1990-talet. Anslagstilldelningen baseras på antalet studenter och deras studieprestationer. Anslaget avräknas i samband med att medel överförs till respektive lärosätes räntekonto. Det finns för närvarande inga skäl att frångå denna ordning.

Regeringen har valt att genomföra övergången till kostnadsmässig avräkning av förvaltningsutgifter med stöd av undantagsbestämmelsen i 10 § lagen (1996:1095) om statsbudgeten, som ger riksdagen möjlighet att besluta om avräkning på annan grund. Användningen av undantagsbestämmelsen medför att gällande ordning inte framgår av budgetlagen. Enligt utskottets uppfattning bör huvudprinciperna för anslagsavräkningen framgå av lagtexten. Enligt vad utskottet erfar avser regeringen att genomföra en översyn av budgetlagen. Utskottet anser att det vore lämpligt att se över regleringen av anslagsavräkningen i detta sammanhang.

Med hänvisning till det ovan anförda tillstyrker utskottet regeringens förslag (punkt 17).

Ändring av lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar utskottets förslag till lag om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen. Utskottet föreslår att 6 § ändras så att förvaltningsutgifter redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig samt att en bestämmelse införs om att riksdagen kan besluta att redovisning mot anslag och inkomsttitel ska göras på någon annan grund.

Promemorians förslag

Promemorians förslag överensstämmer med utskottets förslag.

Remissinstansernas synpunkter

Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget i promemorian. Riksrevisionen framför att övergången kommer att underlätta den ekonomiska styrningen.

Konsekvenser för riksdagens myndigheter

Till grund för utskottets ställningstagande har en genomgång gjorts av vilka konsekvenser de nya redovisningsprinciperna mot anslag skulle kunna få för riksdagens myndigheter.

Riksdagsförvaltningen

Riksdagsförvaltningen disponerar två anslag under utgiftsområde 1: Riksdagens ledamöter och partier m.m. och Riksdagens förvaltningskostnader. Dessutom disponerar riksdagsförvaltningen anslaget Stöd till politiska partier under utgiftsområde 1. Det sistnämnda anslaget berörs inte av ändrade bestämmelser om anslagsavräkning då det rör sig om transfereringar i form av utbetalningar av partistöd och kanslistöd. Medlen betalas ut av riksdagsförvaltningen efter beslut av partibidragsnämnden. Sådana transfereringar ska även fortsättningsvis redovisas mot anslag det budgetår då betalning sker, i enlighet med nuvarande bestämmelser.

Anslaget Riksdagens förvaltningsanslag används för riksdagsförvaltningens förvaltningsutgifter samt bidrag till föreningar i riksdagen och för finansiella utgifter. Anslaget används också för att finansiera fastighetsförvaltning, projektering, byggnation, planerat och felavhjälpande underhåll samt mediaförsörjning avseende riksdagens fastigheter. Baserat på årsredovisningen för 2007 kan en bedömning göras av övergångseffekterna av kostnadsmässig redovisning mot anslag för riksdagens förvaltningskostnader. Några väsentliga periodiseringsposter som kommer att få effekter är upplupna semesterlöner samt upplupna löner och arvoden. Sammantaget, inklusive sociala avgifter, summerar dessa poster till 32 miljoner kronor 2007. Därtill kommer avsättningar för bl.a. tjänstemännens delpensioner på 0,8 miljoner kronor. För dessa poster gäller att de skulle ha varit anslagsavräknade vid en kostnadsmässig redovisning mot anslag. Därmed behöver anslagsmedel tillföras för en sådan anslagsavräkning (övergångseffekten), och medel tillförs räntekontot för betalning av semesterlöner och delpensioner. Anslaget för riksdagens förvaltningskostnader justeras ned under en lämplig tidsperiod för utfasning. Det finns dock även vissa förutbetalda kostnader, främst leverantörsfakturor på byggsidan, som har betalats och anslagsavräknats 2007 men där förbrukningen (kostnaden) sker 2008. Dessa kostnader uppgår till 11 miljoner kronor 2007. För dessa kostnader uppstår en ettårig effekt. Anslagseffekten blir den motsatta, dvs. medel ska föras tillbaka till ett anslag, samtidigt som anslaget för riksdagens förvaltningskostnader justeras ned under ett år.

Enligt 12 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska konstföremål, bostadsrätter och mark samt sådana investeringar som huvudsakligen syftar till att bevara riksbyggnaderna finansieras med anslag. Redovisning mot anslag sker därmed vid anskaffningstillfället. Denna ordning ska inte ändras av de nya redovisningsprinciperna. Detta gäller för samtliga anslagsfinansierade anläggningstillgångar.

Anslaget Riksdagens ledamöter och partier m.m. används bl.a. för arvoden till riksdagens ledamöter och till Sveriges EU-parlamentariker, reseersättningar till riksdagens ledamöter samt pensioner och inkomstgarantier åt f.d. riksdagsledamöter och EU-parlamentariker. De väsentliga periodiseringsposter som skulle kunna beröras av en övergång till kostnadsmässig redovisning mot anslag är främst avsättningar för pensionsåtaganden och inkomstgarantier till ledamöter. Därtill kommer en periodiseringspost som avser årskort på SJ m.m. för ledamöter som nu anslagsavräknas i december men som avser nästkommande år. Konsekvenserna avseende avsättningarna för riksdagsledamöters pensioner och inkomstgarantier behandlar utskottet i ett särskilt avsnitt. Angående periodiseringsposten som avser årskort på SJ m.m. för ledamöter som nu anslagsavräknas i december men som avser nästkommande år, kommer denna post att påverkas av övergången till kostnadsmässig redovisning mot anslag. I balansräkningen för 2007 uppgick dessa förutbetalda kostnader till 11 miljoner kronor.

Riksdagens ombudsmän

Riksdagens ombudsmän (JO) disponerar ett anslag under utgiftsområde 1, Riksdagens ombudsmän (JO). Anslaget används för förvaltningsutgifter och anläggningstillgångar. På motsvarande sätt som för riksdagsförvaltningen är det främst periodiseringsposterna semesterlöneskuld och övriga löneskulder inkl. sociala avgifter, som påverkas av övergången till kostnadsmässig redovisning mot anslag. I balansräkningen för 2007 summerar dessa poster till 3,6 miljoner kronor.

JO finansierar anläggningstillgångar som används i myndighetens verksamhet med anslag och har därmed ett undantag från kravet på lånefinansiering. Anslagsfinansieringen sker med stöd av ett särskilt bemyndigande från riksdagen, som årligen inhämtas i samband med budgetpropositionen. Redovisning mot anslag sker därmed vid anskaffningstillfället. Så länge anläggningstillgångarna anslagsfinansieras ska denna redovisningsprincip tillämpas. Denna ordning ändras således inte av de nya bestämmelserna om redovisning mot anslag.

Riksrevisionen

Riksrevisionen disponerar ett förvaltningsanslag under utgiftsområde 2, Riksrevisionen, och ett biståndsanslag under utgiftsområde 7, Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete. Det är främst förvaltningsanslaget som påverkas vid en övergång till kostnadsmässig redovisning mot anslag. En mindre påverkan blir det också på biståndsanslaget. Totalt för Riksrevisionen var de utgående semester- och löneskulderna, inklusive sociala avgifter, 25 miljoner kronor 2007. Avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser var 10 miljoner kronor och övriga upplupna kostnader 4 miljoner kronor. Justering för avsättningarna kommer att ge en tillfällig effekt på anslagen medan justering för semester- och löneskulderna innebär en mer permanent effekt på anslagen.

Beträffande övergången från utgiftsmässig till kostnadsmässig redovisning mot anslag av transfereringar av varor och tjänster bedöms övergångseffekterna bli marginella.

Utskottets ställningstagande

Inom riksdagsområdet finns bestämmelser om redovisning mot anslag i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (Rea-lagen). Enligt 6 § ska transfereringar redovisas mot anslag det budgetår då betalning sker. Övriga utgifter ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket utgiften hänför sig. Bestämmelsen i 6 § innebär att samma redovisningsprinciper gäller för anslag som disponeras av riksdagens myndigheter som för övriga anslag på statsbudgeten. En sådan överensstämmelse av redovisningsprinciper för statsbudgetens anslag har ansetts som självklar. I och med regeringens förslag om övergång till kostnadsmässig anslagsavräkning av förvaltningsutgifter kommer dock denna överensstämmelse att upphöra fr.o.m. 2009, om inte en ändring görs av Rea-lagen.

Regeringen har föreslagit att de ändrade redovisningsprinciperna på regeringsområdet ska ske med stöd i undantagsbestämmelsen i 10 § budgetlagen, dvs. att riksdagen kan besluta om att avräkning kan göras på annan grund. I Rea-lagen finns inte någon motsvarande undantagsbestämmelse. Detta motiveras i förarbetena med att en sådan undantagsbestämmelse skulle innebära att lagen skulle förlora sin fasthet. I stället angavs att om regeringen skulle avisera ett behov av att ändra principerna för redovisning mot anslag eller inkomsttitlar skulle Rea-lagen komma att ändras (2005/06:RS5, s. 40–41). Ett sådant ändringsbehov föreligger nu.

Nuvarande utformning av 6 § Rea-lagen överensstämmer i tillämpliga delar med 10 § budgetlagen. Den språkliga utformningen av Rea-lagens bestämmelse överensstämmer dock med anslagsförordningen. Det är också i anslagsförordningen som de nya bestämmelserna om kostnadsmässig redovisning mot anslag av förvaltningsutgifter kommer att finnas. Regeringen har remitterat ett förslag till förordningsändring av anslagsförordningen. Förslaget som remitteras innebär bl.a. införande av ett nytt andra stycke i 16 § anslagsförordningen (1996:1189) med lydelsen ”Utgifter för egen verksamhet ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig.”. Remisstiden går ut den 3 november 2008. Enligt uppgifter från Finansdepartementet finns det inget som talar för att utformningen av paragrafen kommer att ändras jämfört med förslaget. En motsvarande bestämmelse bör införas i 6 § Rea-lagen. En språklig justering bör dock göras så att begreppet redovisning används i stället för avräkning, i enlighet med utformningen av 6 § i övrigt.

Regeringens definition av förvaltningsutgifter omfattar, utöver kostnader i myndigheternas egen verksamhet, även transfereringar i form av varor och tjänster. Huvudregeln är att utgifter för transfereringar ska redovisas mot anslag det budgetår då betalningarna sker. Denna huvudregel används för transfereringar som sker genom förmedling av pengar. När det gäller transfereringar av varor och tjänster ska dessa, enligt ESV:s föreskrifter till 16 § anslagsförordningen, redovisas mot anslag det år till vilket utgifterna hänför sig. Skilda principer i anslagsavräkningen för transfereringar i form av pengar respektive varor och tjänster har utvecklats av förenklingsskäl och tillämpas sedan räkenskapsåret 2000 av regeringens myndigheter. I remissen om ändring av 16 § anslagsförordningen föreslås att anslagsavräkning av transfereringar av varor och tjänster ska göras enligt kostnadsmässiga principer i stället för utgiftsmässiga och att detta ska regleras på förordningsnivå.

På riksdagsområdet är det Riksrevisionen som har transfereringar av varor och tjänster inom ramen för sin biståndsverksamhet, vilken redovisas mot anslaget Riksrevisionen: Internationellt utvecklingssamarbete under utgiftsområde 7. Som transferering av varor och tjänster räknas köpta tjänster i samband med transfereringsverksamheten som kommer bidragsmottagaren till godo samt köpta varor i de fall varorna har direkt koppling till transfereringsverksamheten. Exempel på köpta varor utomlands är kontorslokaler, kontorsutrustning, kontorsmöbler och el/vatten till kontorslokalen.

Riksrevisionen tillämpar utgiftsmässig redovisning mot anslag avseende transfereringar av varor och tjänster som upphandlas för att lämnas vidare till mottagarlandet, dvs. redovisning sker i samband med att faktura inkommer. För övriga transfereringar tillämpas kassamässig redovisning, dvs. redovisning samma månad som betalning sker. På riksdagens område saknas bestämmelser om hur transfereringar av varor och tjänster ska redovisas mot anslag varför Riksrevisionen har tillämpat den ordning som följer av ESV:s föreskrifter och den praxis i övrigt som utvecklats på regeringens område. I samband med att bestämmelserna om anslagsredovisning nu föreslås ändras i Rea-lagen finns det skäl att även införa bestämmelser om hur transfereringar av varor och tjänster ska redovisas mot anslag. I enlighet med ordningen på regeringsområdet bör redovisningen ske enligt kostnadsmässiga principer.

I och med de ovan redovisade ändringarna i Rea-lagen finns det nu behov av att införa en undantagsbestämmelse i 6 § som innebär att riksdagen kan besluta att redovisning mot anslag eller inkomsttitel ska göras på någon annan grund. Detta behov är föranlett av överväganden om hantering av avsättningarna för riksdagsledamöters pensioner och inkomstgarantier, vilka utskottet behandlar i kommande avsnitt. Utskottet förordar att riksdagen ges rätt att besluta om undantag i stället för att reglera hanteringen av den specifika verksamheten direkt i lagtexten. Detta då nya överväganden om hanteringen av avsättningarna bör ske när ytterligare erfarenheter har vunnits.

Sammanfattningsvis anser utskottet att lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen (Rea-lagen) bör ändras så att enhetliga principer för redovisning mot anslag tillämpas för alla anslag på statsbudgeten, inklusive de anslag som disponeras av riksdagens myndigheter. Den nuvarande bestämmelsen i 6 § Rea-lagen bör därmed ändras genom ett tillägg i första stycket med lydelsen ”Utgifter för transfereringar av varor och tjänster ska dock redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig.” samt införande av ett nytt andra stycke med lydelsen ”Utgifter för egen verksamhet ska avräknas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig”. Därtill bör ett nytt sjätte stycke införas med lydelsen ”Riksdagen kan besluta att redovisning mot anslag eller inkomsttitel ska göras på någon annan grund”. Samtidigt bör redaktionella ändringar göras i bestämmelsen genom att ordet ”skall” genomgående ersätts med ”ska”.

Riksdagsledamöters pensioner och inkomstgarantier

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen beslutar i enlighet med utskottets förslag att riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier även fortsättningsvis ska redovisas mot anslag på utgiftsmässig grund. Därmed undantas avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier från bestämmelsen om kostnadsmässig redovisning mot anslag.

Promemorians förslag

Promemorians förslag överensstämmer med utskottets förslag.

Remissinstansernas synpunkter

Remissinstanserna har inget att invända mot förslaget i promemorian. Riksdagsförvaltningen framför att i fråga om förslaget att inte nu gå över till kostnadsmässig redovisning av riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier avser förvaltningen att utvärdera principerna för beräkning av skuldens storlek och omfattning när de nuvarande metoderna använts en valperiod. Därefter kan det bli aktuellt att återkomma till riksdagen med förslag i ärendet.

Utskottets ställningstagande

I riksdagsförvaltningens balansräkning för 2007 gjordes för första gången avsättningar för inkomstgarantier till avgångna riksdagsledamöter samt pensionsåtaganden för riksdagsledamöter som lämnat riksdagen och för de ledamöter som sitter i riksdagen i dag. Avsättningarna uppgick till 1 662 miljoner kronor. Beloppet redovisades direkt mot balanserad kapitalförändring i balansräkningen. Förändringen i avsättningar mellan åren kommer att redovisas mot resultaträkningen fr.o.m. 2008.

Avsättningarna för pensioner och inkomstgarantier kan klassificeras som förvaltningsutgifter, vilka framöver ska hanteras på kostnadsmässig grund vid redovisning mot anslag. Det finns dock flera skäl som talar emot att låta dessa avsättningar hanteras på kostnadsmässig grund fr.o.m. 2009. Metoderna för beräkning av dessa avsättningar är nya och oprövade. Det finns bara erfarenhet från en enda beräkning och inte någon erfarenhet av hur metoden att beräkna riksdagsledamöters pensioner påverkar pensionsavsättningar över tiden. Bland annat finns det ingen kunskap om hur avsättningarna påverkas av ett riksdagsval. Metoderna bör således prövas under en längre tid och få en viss stabilitet innan en övergång till kostnadsmässig redovisning mot anslag kan övervägas.

Ett annat skäl till att avstå från en kostnadsmässig anslagsavräkning av dessa avsättningar är att tidsprofilen för utbetalning av pensionsskulden och inkomstgarantierna är minst 30 år, dvs. det är långt mer än de fem år som är satt att gälla för hantering av övergångseffekter. Eftersom anslaget påverkas vid väsentligt andra tidpunkter om kostnadsmässiga grunder tillämpas skulle beräkningen av anslaget behöva ske utifrån helt andra grunder än i dag.

Mot bakgrund av ovanstående anser utskottet att avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier tills vidare bör undantas från kostnadsmässig redovisning mot anslag. När metoderna har stabiliserats och erfarenheter finns av hur ett riksdagsval påverkar avsättningarna bör frågan prövas på nytt. Riksdagen bör besluta att riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier ska redovisas mot anslag på utgiftsmässig grund. Som grund för ett sådant beslut föreslås ett nytt stycke föras in i 6 § Rea-lagen som anger att riksdagen kan besluta att redovisning kan göras på någon annan grund.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2008/09:1 Budgetpropositionen för 2009 Finansplanen:

17.	Riksdagen beslutar om ändrad grund för anslagsavräkning av myndigheternas förvaltningsutgifter i enlighet med vad regeringen föreslår (avsnitt 10.4.2).

Bilaga 2

Utskottets lagförslag

Förslag till lag om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen

Härigenom föreskrivs att 6 § lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen ska ha följande lydelse.

6 §
Nuvarande lydelse	Föreslagen lydelse
Transfereringar skall redovisas mot anslag det budgetår då betalning sker. Övriga utgifter skall redovisas mot anslag det budgetår till vilket utgiften hänför sig. Redovisning mot inkomsttitel skall göras det budgetår till vilket inkomsten hänför sig. Redovisning skall göras löpande.	Transfereringar ska redovisas mot anslag det budgetår då betalning sker. Utgifter för transfereringar av varor och tjänster ska dock redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Utgifter för egen verksamhet ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Övriga utgifter ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket utgiften hänför sig. Redovisning mot inkomsttitel ska göras det budgetår till vilket inkomsten hänför sig. Redovisning ska göras löpande. Riksdagen kan besluta att redovisning mot anslag eller inkomsttitel ska göras på någon annan grund.

---

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2009. Beslut enligt 6 § sjätte stycket får dock fattas före ikraftträdandet.

Författningskommentar

Förslaget om ändring i lagen (2006:999) med ekonomiadministrativa bestämmelser m.m. för riksdagsförvaltningen, Riksdagens ombudsmän och Riksrevisionen

6 §

Tillägget i första stycket anger att utgifter för transfereringar av varor och tjänster ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Med transferering av varor och tjänster avses att den transfererande myndigheten har upphandlat varor eller tjänster som transfereras till bidragsmottagaren. Ersättningar för varor och tjänster som bidragsmottagaren eller någon annan har köpt in klassificeras som kontantbidrag och ska redovisas mot anslag när betalning sker.

Ett nytt andra stycke anger att utgifter för egen verksamhet ska redovisas mot anslag det budgetår till vilket kostnaden hänför sig. Med utgifter för egen verksamhet avses främst kostnader för personal, lokaler, övriga driftskostnader och avskrivningar av anläggningstillgångar som används i statens verksamhet. Anslagsfinansierade anläggningstillgångar ska redovisas mot anslag det budgetår anskaffningen sker.

Det nya sjätte stycket innebär att riksdagen kan besluta om undantag från bestämmelserna om redovisning mot anslag eller inkomsttitel.

Bakgrund och syfte med bestämmelserna behandlas i avsnitt om ändring av lagen med ekonomiadministrativa bestämmelser för riksdagens myndigheter respektive i avsnitt om avsättningar för riksdagsledamöternas pensioner och inkomstgarantier.

Bilaga 3

Yttranden

Riksdagsförvaltningen

Riksdagens ombudsmän

Riksrevisionen

Regeringskansliet

Ekonomistyrningsverket