Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Allmänna motioner om mervärdesskatt

Betänkande 2004/05:SKU22

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
23 mars 2005

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Allmänna motioner om mervärdesskatt(pdf, 328 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2004/05:22 Allmänna motioner om mervärdesskatt

Beslut

Motioner om mervärdesskatt (SkU22)

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om mervärdesskatt. Skälet är i flera fall gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna handlar om. Motionärerna tar upp mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster där motionärerna begär att skatten skall sänkas eller slopas. Exempel på sådana varor och tjänster är serveringstjänster, kulturella evenemang, skidliftar, gästhamnar, glasögon, friskvård, körkortsutbildning och föreningsdrivna ridskolor. Andra särskilda frågor som tas upp är bl.a. de ideella föreningarnas framtida skattesituation, public service-företagens undantag från skatteplikt, moms på bostadsbyggande, fastighetsförvaltning, distansförsäljning av varor inom EU och gränsdragningen mellan vad som enligt mervärdesskattelagens mening är att anse som personbil och vad som bör betraktas som lastbil.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på motionerna.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 58

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2005-02-01
Justering: 2005-03-08
Trycklov till Gotab och webb: 2005-03-15
Trycklov: 2005-03-15
Reservationer: 9
Betänkande 2004/05:SKU22

Alla beredningar i utskottet

2005-02-01

Motioner om mervärdesskatt (SkU22)

Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger nej till motioner från allmänna motionstiden 2004 om mervärdesskatt. Skälet är i flera fall gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna handlar om. Motionärerna tar upp mervärdesskatten på vissa särskilt angivna varor och tjänster där motionärerna begär att skatten skall sänkas eller slopas. Exempel på sådana varor och tjänster är serveringstjänster, kulturella evenemang, skidliftar, gästhamnar, glasögon, friskvård, körkortsutbildning och föreningsdrivna ridskolor. Andra särskilda frågor som tas upp är bl.a. de ideella föreningarnas framtida skattesituation, public service-företagens undantag från skatteplikt, moms på bostadsbyggande, fastighetsförvaltning, distansförsäljning av varor inom EU och gränsdragningen mellan vad som enligt mervärdesskattelagens mening är att anse som personbil och vad som bör betraktas som lastbil.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Debatt i kammaren: 2005-03-23
Stillbild från Debatt om förslag 2004/05:SKU22, Allmänna motioner om mervärdesskatt

Debatt om förslag 2004/05:SKU22

Webb-tv: Allmänna motioner om mervärdesskatt

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Ulla Wester (S)
Anf. 129 Ulla Wester (S)
Herr talman! En debatt under rubriken "Allmänna motioner om mervärdesskatt" är kanske inte så publikdragande. Det är kanske inte en kioskvältare - om jag får uttrycka mig så. Men byter jag ut ordet "mervärdesskatt" mot den mera vardagliga benämningen "moms" tror jag att lusten att lyssna ökar, åtminstone lite grand. Moms är nämligen en indirekt skatt som märks direkt nästan varje gång vi öppnar börsen för att betala för en vara eller en tjänst. Att momsfrågorna engagerar kan avläsas inte minst i den flod av motioner i ämnet som varje år strömmar in på skatteutskottets bord. Nästan alla dessa förslagsställare yrkar på sänkt skattesats för det ena eller det andra - allt från byggmoms till moms på komplementär- och alternativmediciner och mycket mer. Momsen är en viktig inkomstkälla för finansieringen av våra gemensamma utgifter. Därutöver spelar momsintäkterna en stor roll också för EU-ländernas gemensamma ekonomiska åtaganden. På grund av detta finns det, på gott och ont, ett regelverk som vi som nation måste följa. I dagens betänkande behandlas nästan 60 olika motioner, alla med ett eller flera yrkanden om förändringar. Vilka av alla dessa de olika partierna i debatten väljer att fokusera på får vi snart veta.
Stefan Hagfeldt (M)
Anf. 130 Stefan Hagfeldt (M)
Herr talman! Vi moderater står givetvis bakom alla våra reservationer i betänkandet, men jag nöjer mig med att här yrka bifall till reservation 1. Vid voteringen så småningom kommer jag här att begära rösträkning. Det höga skattetrycket i Sverige slår hårt mot alla inkomsttagare men känns givetvis hårdast för dem som har låga inkomster. Många låginkomsttagare i Sverige betalar ca 60 % av sina inkomster i skatt. Förutom inkomstskatt tillkommer fastighetsskatt, energiskatter, miljöskatter, punktskatter med mera. Till allt detta kommer sedan mervärdesskatten, momsen, som förväntas inbringa 244,7 miljarder kronor i år. Den skatten får alla vara med och betala, oavsett vilken inkomst man har. Självklart är det många som reagerar på att moms läggs även på punktskatter. Skatt läggs på skatt. Frågan är om det är rimligt. Herr talman! Utomlands är det vanligt att familjer har råd att ta med barnen för att gå ut och äta på restaurang. I Sverige har familjer oftast inte råd eftersom restaurangmomsen är 25 %. Är det rimligt att mat som inhandlas i butik - även färdiglagad mat - beskattas med 12 %, medan mat som förtärs på restaurang belastas med mer än det dubbla? Detta ställer till allvarliga konkurrensproblem för svenska företag, inte minst inom turistnäringen. Hur klarar vi konkurrensen med andra länder när Sverige, jämte Danmark, har den högsta mervärdesskatten i Europa? Vi moderater förutsätter att regeringen omprövar sitt ställningstagande och ställer sig bakom Europeiska kommissionens förslag om att lågmomsen ska utvidgas till att gälla bland annat restaurangtjänster. Tyvärr har den svenska regeringen hittills motsatt sig denna förändring. Vidare anser vi att skattesatsen för transport i skidlift ska sänkas till samma nivå som den för övrig idrottsverksamhet. Det skattebortfall som teoretiskt uppstår kommer med all sannolikhet att uppvägas av att antalet fjällturister ökar eller av att fler i familjen har möjlighet att dagligen åka i stället för kanske enbart en förmiddag. Det är också hög tid att få enhetlig moms inom kulturområdet. Staten ska inte genom beskattningen styra människors val av kultur. De i dag orimliga gränsdragningarna inom detta område, till exempel högre moms på entréavgift till sällskapsdans än på tillträde till konserter, är minst sagt egendomliga. I reservation 4 tar vi moderater upp att fristående skolor måste få förutsättningar som är likvärdiga dem för kommunala skolor vad gäller skatter. Som det är i dag missgynnas de fristående skolorna i förhållande till de kommunala skolorna när det gäller momsen. Kommunerna bör därför bli skyldiga att till en fristående skola utge ersättning som fullt ut kompenserar för sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för. I reservation 5 för vi fram att mervärdesskattelagens bestämmelser om avdragsrätt för förvärv av fordon är svårförståeliga och ger upphov till onödigt krångel för berörda företagare. Reglerna, och då särskilt när det gäller gränsdragningen mellan vad som enligt mervärdesskattelagen är att anse som personbil och vad som bör betraktas som lastbil, måste ändras så att avdragsrätt kan medges för alla typer av lastbilar som används i näringsverksamhet oavsett om bilarna har luftspalt eller ej mellan förarutrymmet och lastutrymmet. Detta är minst sagt märkligt! Herr talman! Reservation 8 är en gemensam borgerlig reservation. Här lyfter vi fram att det är viktigt att de allmännyttiga ideella föreningarna och trossamfunden inte hindras i sin verksamhet av en hämmande beskattning och annat krångel. Vi anser att alla möjligheter till lättnader i mervärdesbeskattningen - eller befrielse helt - som står till buds inom ramen för den gemenskapsrättsliga lagstiftningen på området måste tas till vara. Betänk att föreningslivet och det ideella arbete som bedrivs i föreningarna i syfte att främja sociala, välgörande, religiösa, politiska, konstnärliga eller liknande kulturella ändamål har en lång tradition i vårt land. Vi förutsätter därför att regeringen snabbt arbetar med att se över den ideella sektorns mervärdesskatter så att den oro och ovisshet som finns bland många ideellt arbetande människor kan skingras. Vi föreslår att riksdagen riktar ett tillkännagivande till regeringen om att den i den fortsatta beredningen av Mervärdesskatteutredningens förslag beaktar vad vi har anfört.
Anne-Marie Ekström (Fp)
Anf. 131 Anne-Marie Ekström (Fp)
Herr talman! I går gjorde jag precis som förra året och plockade fram mitt anförande från föregående års debatt för att se om det fanns något att återanvända - jag tycker om återanvändning. Jodå, inte mycket har hänt på momsområdet sedan förra året. Motionerna är desamma, och svaren är rätt mycket desamma. Det som sker på Regeringskansliet sker långsamt. Herr talman! År 2002 tillsattes en utredning på Folkpartiets begäran som skulle utreda olika momssatser. Folkpartiet har sedan varje år efterfrågat när utredningen ska vara klar. Förra året fick jag till svar att ett delbetänkande skulle vara klart snart. Vad man menar med "snart" är väl lite olika. Det kan vara år eller månader beroende på vilket tidsperspektiv man har. Men så småningom kröp det fram att det skulle komma i maj 2004. Men så visade det sig att utredningen blev mer komplicerad än man tänkt. I november 2004 kom tilläggsdirektiv. Nytt datum för delbetänkande är i juni i år och slutbetänkande i oktober 2006. Det kommer lagom som en välkomstpresent till den nya alliansregeringen. Herr talman! Utredningen ska klargöra gränsdragningar mellan olika skattesatser. Precis som Stefan Hagfeldt sade nyss: Att röra sig till musik, det vill säga att dansa, har högre momssats än att lyssna på musik. Strax ställer man sig frågan: Om man reser sig och dansar på stället, som man ofta gör på en konsert, vilken momssats ska då gälla? Det är också märkligt att momsen är högre på blöjor än på godis. Det behövs verkligen en ordentlig utredning, och den måste väl vara ordentligt gjord så lång tid som den har tagit! Herr talman! Utredningen är viktig. Gränsdragningar måste bort, och många skattesatser bidrar till krångliga regler. Momshandboken är gigantiskt tjock, och det är svårt även för en momshandläggare att hålla reda på alla momsregler. Även om Folkpartiet har varit restriktivt med krav på lägre momssatser i avvaktan på utredningen är det förståeligt att det kommer krav på än den ena, än den andra sänkta momssatsen. Det återstår att se om utredningen håller tidtabellen. Herr talman! En fråga som också har diskuterats länge är om moms ska läggas på varor som säljs i second hand-affärer, vilket Stefan Hagfeldt nyss tog upp. Många ideella organisationer känner oro för att beslutet dröjer. Även om det sägs att regeringen försöker hitta en så bra lösning som möjligt finns ändå osäkerheten om vad som kommer ut i sista ändan. Ideell verksamhet är en viktig del av vårt samhälle, och den måste värnas. I dag finns en omfattande second hand-försäljning som drivs av ideella organisationer. Pengar från denna verksamhet hjälper många utsatta människor att få ett bättre liv både inom och utom Sverige. Ideella organisationer måste få ägna sig åt det som är deras uppgift utan att belastas med hämmande skatter och krångliga regler. Folkpartiet har en reservation tillsammans med de tre övriga borgerliga partierna, som anser att regeringen måste verka för detta och att det läggs fram ett förslag snabbt. Min fråga är: Finns det någon tidsplan för detta? I samband med det yrkar jag bifall till reservation 8. Herr talman! Nu tänker jag tala om ett område där det ändå har hänt lite sedan förra året, även om det kanske inte är regeringens förtjänst. Det handlar om distansförsäljning inom EU. I dag handlar alltfler privatpersoner via Internet över landgränserna. Då uppstår problem med hur momsen ska betalas. Det finns i dag vissa regler som innebär att ett företag som säljer till privatpersoner i andra EU-länder till ett visst belopp ska öppna momsregistreringskonto där. Så sker inte alltid, utan Skatteverket i Sverige ägnar mycket tid åt att jaga fuskare på Internet, och svenska företag råkar ut för osund konkurrens på grund av att den svenska momsen är den högsta i Europa. Herr talman! Nu har lyckligtvis ett arbete inletts inom EU för att göra det enklare att tillämpa och kontrollera distansförsäljningen av varor. Det välkomnas. Jag hoppas att regeringen följer detta noggrant och driver på här. Detaljerna är inte färdiga ännu, varför jag nöjer mig med att konstatera att det är bra att frågan har kommit upp på dagordningen. Men det jag inte förstår är varför majoriteten i utskottet nödvändigtvis måste avstyrka en motion när den ändå håller med i sak. För att försäkra sig om att regeringen verkligen gör som utskottet vill kunde man ha gjort ett uttalande.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 132 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Betänkandet om mervärdesskatten i år är tunt, även om det finns några viktiga områden som berörs. Men det finns ingen anledning till en längre utläggning kring momsskatteområden. Jag vill dock påtala vikten av momsbefrielse för allmännyttiga ideella föreningar. Sverige har en lång och god tradition när det gäller föreningsliv och frivilligorganisationer. Vi kristdemokrater anser det högprioriterat att slå vakt om dessa rörelser vars samhällsinsatser inte nog kan framhållas. Utan enskilda människors frivilliga engagemang skulle stora delar av det svenska samhället falla samman. Det är därför särskilt viktigt att ge dessa rörelser goda möjligheter att verka. En momsbeläggning av de ideella föreningarna skulle utgöra ett allvarligt hot mot dessas existens. De borgerliga partierna har valt att framföra sina uppfattningar i en gemensam reservation, där vi framhåller att regeringen bör arbeta snabbt för att eliminera den oro som i dag finns bland frivilligrörelserna i Sverige angående just momsfrågan. Vi vill också att Mervärdesskattekommittén ska ges i uppdrag att beakta det som vi har framfört i vår reservation. Avslutningsvis, herr talman, står jag självfallet bakom samtliga våra reservationer, men för tids vinnande yrkar jag bifall endast till reservation 1.
Staffan Danielsson (C)
Anf. 133 Staffan Danielsson (C)
Herr talman! Det här är min första debatt rörande allmänna motioner om mervärdesskatt. Som alla debatter i Sveriges riksdag är det en viktig debatt. Jag förstår samtidigt att de här frågorna har varit uppe tidigare i debatter under tidigare år, vilket bland annat Anne-Marie Ekström har framhållit, och att positionerna ofta är fastlåsta från båda håll. I fjolårets debatt hänvisades det mycket till att EU arbetar med sina regler för hur mervärdesskattesatserna ska kunna utformas av de olika länderna vad gäller miniminivåer och lågmomsnivåer på särskilt utpekade områden. I år görs samma hänvisning eftersom enighet fortfarande inte kunnat uppnås inom vår gemensamma union. Likaså har regeringen för rätt länge sedan tillsatt en utredning som ska göra en översyn av bland annat de avgränsningsproblem och fyrkantigheter som flera av dagens reservationer handlar om. Den utredningen skulle ha varit klar sedan en tid, trodde i alla fall fjolårets deltagare - kanske även Anne-Marie Ekström - i denna debatt. I dag tror vi inte att den är klar förrän till hösten 2006, alltså om ett och ett halvt år, men det vet vi ju inte. Det får vi se. Samtidigt lever vi vidare med de oformligheter i mervärdesskattereglerna som vi tycker borde rättas till. Därför tycker jag, liksom Anne-Marie Ekström, att det är viktigt med reservationerna som vill påverka dels hur Sverige, regeringen, ska arbeta inom EU för att påverka EU:s regelverk, dels hur vi i Sverige inom de ramarna ska förbättra vårt eget regelverk. Om inte de reservationer som vi i Centerpartiet - ensamma eller tillsammans med andra - i dag försöker att få riksdagens stöd för skulle vinna bifall har de ändå tjänat sitt tydliga syfte att visa på vad vi anser att det är viktigt att man rättar till. Jag ska kort kommentera två av våra reservationer. Utifrån vår generella syn att skattesatserna bör vara enhetliga inom en sektors olika grenar pekar vi i vår reservation nr 3 på två områden där det i dag finns skevheter. Det är inte så stora frågor, men även små frågor måste kunna lösas. För de berörda är det viktigt att enhetlighet och rättvisa skapas. När man utnyttjar en campingplats på land är momssatsen 12 %. Om man gör samma sak på sjön, i en gästhamn, utgår full moms. Varför ska landturism gå före sjöturism? Inom kulturområdet vill jag ansluta mig till dem som redan har visat på att det är märkligt att konserter utan dans beskattas med 6 % medan musikunderhållning med dans beskattas med full moms. Dessa båda förhållanden bör rättas till, dels genom att påverka EU:s ramregelverk där så erfordras, dels genom att agera direkt i Sverige där detta är möjligt. Vi får hoppas att detta åtminstone är med i regeringens förslag när det nu kommer. Jag vill yrka bifall till vår reservation nr 7 där Centerpartiet vill att riksdagen tillkännager för regeringen att den ska stödja kommissionens förslag om att byggande och byggtjänster ska kunna omfattas av låg moms. Vi vet att regeringen har en njugg inställning till lågmomsundantagen. Därför är det viktigt att utöva påtryckningar i den här frågan. Om EU sedan inför denna möjlighet har vi i Sverige handlingsfrihet att utnyttja den eller ej. Motiven för att detta bör övervägas är att en lägre moms skulle dämpa kostnadsutvecklingen för byggande av bostäder och att den i dag utgående investeringsstimulansen för byggande genom kreditering på skattekonto ger snedvridande effekter. Centerpartiet stöder också den gemensamma borgerliga reservationen om att regeringen bör intensifiera sitt arbete med att vidmakthålla lättnaderna i mervärdesskattelagstiftningen på bästa sätt för de allmännyttiga föreningarna och trossamfunden.
Britta Rådström (S)
Anf. 134 Britta Rådström (S)
Herr talman! Innan jag går in på mitt anförande tänkte jag vända mig direkt till Stefan Hagfeldt när det gäller skatt på skatt. Momsen beräknas alltid på en varas fulla pris inklusive alla skatter och avgifter. Det är en grundläggande princip som har gällt alltsedan momsen infördes. De länder inom EU som har ett momssystem tillämpar samma princip som vi gör. Redan av den anledningen skulle det vara omöjligt för Sverige att göra något annat. Herr talman! I fjol började jag debatten med att säga favorit i repris, och det sade också Anne-Marie Ekström när hon hade tittat igenom anteckningarna. Har det hänt något nytt? Att momsfrågor engagerar kan man se av antalet inlämnade motioner som inte är mindre än 59 stycken. I de flesta föreslås olika sänkningar av momsen. Skatternas främsta syfte är att finansiera välfärden, det har vi varit inne på flera gånger i dagens debatt. Därför har Sverige kanske ett större skatteuttag jämfört med många industriländer, men vi har också - som jag vill påstå - den bästa välfärden som dessutom är generell. Vi har höga välfärdspolitiska ambitioner, och genomförandet av dessa ska enligt min uppfattning betalas gemensamt. Mervärdesskatten är en stor inkomstkälla för staten. För 2005 förväntas intäkterna uppgå till 244,7 miljarder kronor, och det är cirka en sjundedel av den offentliga sektorns inkomster. Det är en svindlande summa som momsen drar in. Jag tycker inte att debatten bara ska gälla dessa eviga förslag till skattesänkningar, vilket föreslås i flertalet motioner och därav följande reservationer. Den bör i så fall också gälla hur dessa skattesänkningar ska finansieras eller vilka av statens utgifter som man ska dra ned på. Vi socialdemokrater kan aldrig gå med på skattesänkningar av olika slag som lämnar stora hål i statens plånbok och därmed riskerar nedskärningar i välfärden. Skatter och välfärd hör ihop. Vi socialdemokrater är alltid redo att förbättra och förändra system allteftersom samhället förändras och utvecklas, det har vi alltid gjort. Ett resultat av detta är det välfärdssamhälle vi lever i. Vi är inte nöjda. Det finns fortfarande brister inom olika sektorer i samhället och i olika delar av landet som måste åtgärdas och förbättras, och det vill vi fortsätta att arbeta för. Men vi bestämmer inte allt själva längre. Efter EU-medlemskapet måste vi också följa de regler som finns gällande moms i EU, även om vi kan försöka att påverka EU-systemet. EU-kommissionen har sett över de reducerade skattesatserna och nollskattesatserna på momsområdet. Ett förslag till förändringar lämnades i juli 2003, Kom 397. Syftet med förändringarna är att åstadkomma förenkling, rationalisering och likformighet. Den svenska inställningen är att listan över varor och tjänster som kan omfattas av reducerad moms bör vara så begränsad som möjligt eftersom differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem och är svåra att tillämpa i praktiken. Att differentierade skattesatser skapar konkurrens- och avgränsningsproblem har också uppmärksammats av riksdagen. Efter ett tillkännagivande från riksdagen våren 2002 har regeringen tillsatt en utredning - som flera här har varit inne på - med uppdrag att göra en översyn av tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantag från beskattning av moms. Enligt direktivet skulle uppdraget ha redovisats den 1 februari i år, men så blev inte fallet. Slutredovisningen kommer i stället att ske den 1 oktober. Herr talman! I flera reservationer påpekas skillnaden i moms mellan mat som man köper och mat som äts på restaurang - alltså 12 % moms på den mat vi köper och tar med hem jämfört med den mat som vi äter på restaurang som är belagd med 25 % moms. Tidigare var momsen på servering lika med momsen på mat, men från och med den 1 januari 1995 höjdes den till den allmänna nivån. Skälet var att EG-reglerna inte medgav lägre skattesats på serveringstjänster. Det är kanske så att vi borde höja momsen på mat framöver för att få det hela mer likriktat. En annan återkommande fråga är moms på skidliftar som i dag är 12 % och inte 6 % som många kräver. Efter att branschen drivit frågan kom kammarrätten fram till att liftkorten ska beskattas med 6 %. Domen är överklagad till Regeringsrätten som ännu inte har prövat frågan. Låt oss se vilket utfall det blir innan vi fortsätter att diskutera saken. När jag nu håller mig till fritidssidan vill jag också kommentera momsen gällande gästhamnar. Sverige är även här bundet av gällande EG-direktiv, och sjätte momsdirektivet medger inte någon lägre skattesats än den normala som är 25 % i Sverige på upplåtelse av gästhamnsplatser. Herr talman! Jag vill kommentera också en del av de andra reservationerna. Låt mig börja med reservationen angående fristående skolor som är inlämnad av Moderaterna. I reservationen står det: "Kommunerna bör bli skyldiga att till en fristående skola utge ersättning som fullt ut kompenserar för sådan ingående moms som skolan saknar avdragsrätt för." Har Moderaterna gjort en helomvändning i politiken igen - här liksom i andra frågor under den senaste tiden? Förra veckan tyckte Moderaternas partiledare att friskolorna var ett "feltänk". Han ville satsa mer på de kommunala skolorna. Friskolorna tar redan i dag för mycket av de kommunala skolornas resurser i anspråk genom att det försvinner en elev här och där till friskolor. Samtidigt står den kommunala skolan kvar med samma kostnader för lokaler. Elevgrupperna blir inte tillräckligt små för att man ska kunna slå ihop klasser om det bara försvinner 2-4 elever ur varje klass. Kommunen kan inte dra ned på personalen eftersom klassantalet är detsamma. Friskolorna har urholkat de kommunala skolornas resurser, och nu vill i alla fall en del moderater att de ska urholkas ännu mer. Min talartid är slut. Men avslutningsvis vill jag yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Stefan Hagfeldt (M)
Anf. 135 Stefan Hagfeldt (M)
Herr talman! Först några kommentarer. Om man på något litet område skulle justera en krånglig moms skulle det tydligen, enligt Socialdemokraterna, fungera så att det skulle gå ut över skola, vård och omsorg. Av statens inkomster är det 28 % som går till skola, vård och omsorg, och det är viktigt att det fungerar. Sedan kanske jag inte riktigt håller med om att vi har om det var Europas eller världens bästa välfärd. Jag läste i en av dagens tidningar om en ung person som fått vänta i över ett år på en knäoperation, och det finns tyvärr pensionärer som väntar på höftledsoperationer och annat. Jag tycker inte att det är så jättebra. När det sedan gäller det här med skolor är det inte så att vi har ändrat inställning. Vi tycker att friskolor är jättebra. De har oftast en mycket hög kvalitet. Vad vi vill nu är att lyfta upp och se till att de kommunala skolorna blir bättre. Sedan tillbaka till momsen. Min första fråga: Varför ska det påverka momsen om en bil har en luftspalt eller ej mellan förarutrymmet och lastutrymmet? Nästa fråga gäller restaurangmomsen. Varför ska man när man går till Hemköp och handlar färdiglagad mat betala 12 % i moms medan man om man går man till restaurangen får betala 25 %? Varför ska den branschen drabbas av att vanliga familjer inte har råd att gå ut och äta och att turister ibland avstår från att göra det? Man kanske får in lika mycket pengar om man sänker momsen genom att fler kan nyttja detta. Sedan är det väl nästan ännu mer orimligt att om man går och lyssnar på Sven-Ingvars och alla sitter lugnt ned är momsen 6 %, men om några börjar dansa ska momsen egentligen vara 25 % i stället. När det gäller skidliftar undrar jag varför vi ska vänta på ett rättsligt förfarande. Många familjer åker nu till fjälls till påsken och hoppas på fint vänder. Men en del kanske inte har råd att låta ungdomarna åka mer än på förmiddagarna därför att det blir så dyrt med 12 % moms.
Britta Rådström (S)
Anf. 136 Britta Rådström (S)
Herr talman! Låt mig börja med det sista. Har man bestämt sig för att åka till fjällen tror jag inte att momsen på liftkorten är det avgörande, utan det är kostnaden för liftkorten över huvud taget som är avgörande. Det är inte för inte som den här utredningen arbetar och att det tar tid, för det finns olikheter i till exempel en del av de frågor som Stefan Hagfeldt tar upp. Utredningen arbetar för att vi ska komma ifrån krångligheterna och olikheterna och få en samsyn i stället. Jo, vi har världens bästa välfärd. Det vill jag ändå påstå. Välfärden är byggd på skatter. Det är med dem vi har kunnat bygga upp den. Och vi har bra kommunala skolor. Men om satsningen på friskolor fortsätter urholkar det naturligtvis kommunernas möjligheter och kommunernas ekonomi för de kommunala skolorna. Man kan ju se i alla kommuner där det finns friskolor i dag vilka förändringar det har inneburit.
Stefan Hagfeldt (M)
Anf. 137 Stefan Hagfeldt (M)
Herr talman! Om man följer vår moderata politik klarar man både friskolor och naturligtvis de kommunala skolorna. Vi satsar mer på skolorna därför att vi anser att det är så oerhört viktigt. Det är ju grunden för de unga som växer upp att få baskunskaper och kunna klara sig i ett vuxenliv. Men tillbaka till frågan om momsen. Jag fick inget svar på varför momsen ska vara olika beroende på om bilar har luftspalt eller ej. Om man sitter lugnt ned och lyssnar på Sven-Ingvars är momsen 6 %, men om man dansar är momsen 25 %. Det sägs nu att vi kanske äter lite onyttigt och behöver röra mer på oss. Är det då inte nyttigare om man dansar när man går och lyssnar på Sven-Ingvars? Men då ska man bestraffas med fyra gånger högre moms. Jag tror inte att svenska folket tycker att det är logiskt. Jag åker upp till Sälen varje år, men jag kommer inte att åka upp dit i år. För min del är det inget problem, för nu vill jag inte längre åka utför så mycket. Men jag träffar barnfamiljer som säger: Vi får ned kostnaderna genom att barnen får åka på förmiddagen. Det blir helt enkelt för dyrt om man har två barn och de ska fortsätta att åka på eftermiddagen. Visst, det är dyrt att åka till fjälls, men det är i alla fall billigare än att åka till Schweiz eller Österrike. Är det inte vår egen turism som vi ska satsa på här i Sverige? Jag tycker att det är små justeringar som behöver göras. Det kanske inte skulle kosta någonting, för fler skulle ha råd att åka i liftarna, fler skulle kunna gå på konsert, fler skulle kunna gå på restaurang. Jag tycker faktiskt att ni socialdemokrater bör tänka om.
Britta Rådström (S)
Anf. 138 Britta Rådström (S)
Herr talman! Det är klart att vi tycker att fler ska ha möjlighet att dansa, åka skidor och gå på restaurang. Det får fler möjlighet att göra om folk kommer i arbete och alla hjälps åt att betala skatter, så att vi inte behöver sänka momssatserna för att folk ska ha råd. Jag tror inte att det är någon som funderar på hur mycket moms de betalar när de går och dansar till eller lyssnar på Sven-Ingvars, utan det är arrangörerna som reagerar på detta. Det är arrangörerna som ser detta, inte vanliga människor. När det gäller liftarna igen är det väldigt stor skillnad i pris på liftkort på olika anläggningar, alltifrån 100 kr för en heldag till 350-370 kr, beroende på var man är och hur berömd anläggningen är. Jag skulle vilja se om liftkorten blev billigare om momsen sänktes eller om skillnaden hamnade i företagets plånbok. Jag har svårt att tro att man sänker priset på liftkorten.
Marie Engström (V)
Anf. 139 Marie Engström (V)
Herr talman! Det är mycket med detta med momsen. Vi styrs ju egentligen av det sjätte momsdirektivet inom EU. De reducerade skattesatserna inom momsen styrs av den så kallade artikel H. När det gäller matmomsen kontra restaurangmomsen är restaurangmomsen nu föremål för diskussion om huruvida den ska kunna placeras under artikel H. Men vi kan väl också se lite grann till historien, när vi i samband med EU-inträdet avhände oss möjligheterna att ha en lägre restaurangmoms. Det kanske var så att vi hade väldigt dåliga förhandlare vid den tiden. Var det inte någon som heter Dinkelspiel som höll på med detta och som just var en minister som vi placerade nere i Bryssel för att jobba med de här frågorna? Uppenbarligen misslyckades han. Men vi får återkomma till den frågan. Jag ser att Moderaterna har en reservation där man beskriver momsen som ett allvarligt konkurrensproblem för svenska företag. Då nämner man inte minst turistnäringen. Det handlar uppenbarligen också om skidliftarna. Jag har ett pressmeddelande som skickades ut efter förra årets turistsäsong. Då skrev man så här under rubriken Skidsveriges bästa vinter: Skidbranschen gör nu en summering av vintern. Trots en trög start med höga temperaturer på försäsongen blev det den bästa säsongen hittills. Omsättningen i liftarna ökade totalt från 870 miljoner kronor till 910 miljoner kronor. Det är en ökning med 4,5 %. I år har man inte uppnått riktigt lika bra resultat, men man skriver i pressmeddelandet i år att man ändå förväntar sig att man när säsongen är slut kan uppvisa likadana resultat. Varför läser jag då upp detta? Jo, därför att man skriver faktiskt att momsen på liftkort innebär allvarliga konkurrensproblem. Sanningen är den att det i princip är fullbokat på våra skidanläggningar i Sverige, och det är ju jättebra att det är på det sättet. Sedan delar jag också Britta Rådströms farhågor om att en justering av momsen, om det nu blev en sådan, inte skulle komma konsumenterna till del. Skulle det vara så att man vill att fler reser till fjällen, har man ju alla möjligheter att sänka priset på till exempel liftkort. Det finns alla möjligheter. Att våra nivåer på momsen skulle vara allvarligt konkurrenshämmande tror jag inte på. Jag tror att det är lögn. Sedan har vi frågan om allmännyttiga ideella föreningar. Hela Folkrörelse-Sverige blev ju rejält omskakat för en tid sedan när vi skulle anpassa vår momslagstiftning till EU-rätten. Vi har haft en hel del diskussioner och debatter om det tidigare. Jag ska inte dra detta med vikten av att föreningslivet inte ska komma till korta i den här frågan. När jag ser de reservationer som är inlämnade och när jag läser betänkandetexten ser jag att texterna är väldigt likartade. Det handlar egentligen om samma omsorg. Vi har valt att ställa oss bakom majoritetens förslag i betänkandet. Jag känner mig övertygad, just nu i alla fall, om att regeringen kommer att göra vad som står i dess makt för att kunna undanta ideella föreningar från ekonomiska obehagligheter i det här avseendet. Det regeringen gör tror jag är precis det man också skriver i de borgerliga reservationerna. Man gör det som är möjligt inom ramen för EU:s regelverk. Därmed låter vi oss nöja. Jag yrkar alltså bifall till förslaget i betänkandet.
Catherine Persson (S)
Anf. 140 Catherine Persson (S)
Herr talman! För att värna vår miljö är vi beredda att fatta olika politiska beslut på skatteområdet. Ibland fattar vi också en del skattepolitiska beslut för att värna folkhälsan. Precis som miljön tar skada av vårt beteende gör även folkhälsan det. Vi har många förutsättningar att ha en god folkhälsa i Sverige. Jämför vi med många andra länder har vi en lång medellivslängd, och vi har som sagt var positiva boendemiljöer, för att nämna några saker. Men det finns också väldigt många oroande tecken på försämrad hälsa i befolkningen. Sjukskrivningarna har ökat dramatiskt. Sjukdom och upplevd ohälsa har ökat. Alla orsaker till detta känner vi inte fullt ut. Stress och ökad arbetsbelastning är några förklaringar. Men vi vet också att många sjukdomar är livsstilsrelaterade. Vi vet att alltfler av oss väger för mycket. Fetma hos barn har ökat. Samtidigt lever vi ett alltmer stillasittande liv. Det är ett problem som vi delar med många av västvärldens länder. I sammanhanget vill jag ändå säga att all övervikt naturligtvis inte är livsstilsrelaterad. Det kan också handla om sjukdom eller läkemedel. Vi vet att detta med att äta rätt är beroende av oerhört många faktorer, till exempel kunskap, intresse, tid, pengar, motivation, vilken miljö man befinner sig i och så vidare. Vad som är att äta rätt kan också diskuteras. Däremot vet vi att en del produkter vid rikligt intag är direkt onyttiga. Det finns också andra produkter som, rätt tillagade, är bra för oss. De skadar oss inte. Vi vet vidare att det hela tiden kommer nya produkter på marknaden. Det är de så kallade onyttiga produkterna. De får också oerhört mycket reklampengar och tar stort utrymme på marknaden. Det kom 940 nya glassar i USA för några år sedan, 1998. Det kom 2 065 nya sorters godis. Det kom också massor av nya färdiglagade rätter. Detta finns i allt större utsträckning i fler och fler länder. Det finns att tillgå dygnet runt medan den nyttiga maten inte alltid finns överallt dygnet runt. Vi utsätts för en oerhört aggressiv marknadsföring. Vi får till exempel mer mat för väldigt lite mer pengar. Det är oftast kalorier som vi inte behöver. Det ingår i strategin för att få oss att äta mer. Barn luras med leksaker för att man ska handla vissa produkter, viss typ av mat. Det är ofta mängdrabatt på onyttig mat: Köp tre choklad betala för två! Köp tre chipspåsar betala för två! Sedan är det läsk och så vidare. Det är väldigt sällan det är mängdrabatt på frukt och grönsaker. Nu undrar ni väl varför jag pratar om detta i samband med skatteutskottets betänkande. Jo, jag vill ju ha sänkt moms på frukt och grönsaker. Då måste jag prata om det här. Vi vet att om vi fattar olika skattepolitiska beslut på miljöområdet leder det till förbättrad miljö. Vi vet också att när vi fattar vissa beslut som är bra för oss som människor får det effekter för vår hälsa. Jag har full respekt för den inställning och den ambition som finns om ett lättöverskådligt skattesystem. Jag är också väl medveten om att det finns en pågående utredning som gäller tillämpningsområdet för de reducerade skattesatserna och undantagen från beskattningen på mervärdesskatteområdet. Jag har också hört debatten tidigare om momsen på liftar, gästhamnar och så vidare. Men jag ser ändå att det finns en väsentlig skillnad. Man åker på semester en eller två gånger om året medan den nyttiga maten är en del av vår livsstil. Den behöver vi varje dag. Det är en återkommande kostnad som man har om vi har för hög moms på till exempel nyttig mat. Jag är också väl medveten om att vi ska finansiera detta. Jag delar till fullo Britta Rådströms inställning att vi behöver skattebaserna för att kunna finansiera vårt välfärdsamhälle. Momsen är en av de viktigaste inkomstkällorna. När det gäller momsen på mat, och framför allt den nyttiga maten, är det ju så att vi på både kort och lång sikt skulle få förbättrade möjligheter att få en bättre folkhälsa - även om det naturligtvis skulle innebära att vi på kort sikt kanske skulle få en del mindre skatteintäkter i det här avseendet. Jag kan se tillämpningsproblemen. Jag är naturligtvis inte beredd att rakt av lägga fram ett förslag om sänkt moms på frukt och grönsaker. Men jag tycker att det är en viktig fråga och hoppas därför att man i utredningen överväger möjligheten att faktiskt ha differentierad matmoms, eller kanske helt enkelt inte ha någon moms alls, på en del av de produkter som är till nytta för oss med tanke på det sätt vi lever på. Jag har inget yrkande utan vill bara uppmärksamma utskottet på den här frågan. Jag hoppas som sagt var att man beaktar detta i den sittande utredningen och att man kanske har tagit del av en del av Folkhälsoinstitutets synpunkter på det här området.
Lars Gustafsson (Kd)
Anf. 141 Lars Gustafsson (Kd)
Herr talman! Efter detta matnyttiga anförande vill jag bara rätta till en sak. Jag råka säga reservation nr 1. Det ska vara reservation nr 8.

Beslut, Genomförd

Beslut: 2005-03-23
Förslagspunkter: 13, Acklamationer: 10, Voteringar: 3

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Vissa varu- och tjänsteomsättningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk214, 2004/05:Sk216, 2004/05:Sk222, 2004/05:Sk225 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk227, 2004/05:Sk232, 2004/05:Sk265, 2004/05:Sk270 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk271, 2004/05:Sk282, 2004/05:Sk289, 2004/05:Sk290 yrkandena 1 och 2, 2004/05:Sk295, 2004/05:Sk315, 2004/05:Sk348, 2004/05:Sk355, 2004/05:Sk361, 2004/05:Sk363, 2004/05:Sk382, 2004/05:Sk431, 2004/05:Sk452 yrkandena 30 och 34, 2004/05:Sk460, 2004/05:Sk471, 2004/05:Kr239 yrkande 3, 2004/05:Ub437 yrkande 2, 2004/05:MJ499 yrkande 6, 2004/05:N304 yrkande 2, 2004/05:N397 yrkande 6 och 2004/05:N412 yrkande 9.
    • Reservation 1 (m)
    • Reservation 2 (kd)
    • Reservation 3 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (m)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m039016
    fp360012
    kd00258
    v22007
    c00166
    mp13004
    -1000
    Totalt184394185
    Ledamöternas röster
  2. Radio- och TV-avgift

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk476.
  3. Föreningsdrivna ridskolor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:MJ505 yrkande 6.
  4. Fristående skolor

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Ub322 yrkande 3.
    • Reservation 4 (m)
  5. Komplementär- och alternativmedicin, m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk369 och 2004/05:So359 yrkande 9.
  6. Körkortsutbildning

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk404 yrkande 1.
  7. Företagsbilar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk217, 2004/05:Sk239, 2004/05:Sk313 och 2004/05:Sk366.
    • Reservation 5 (m)
  8. Byggmoms, m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk446 yrkande 8, 2004/05:Sk478, 2004/05:Bo304 yrkande 5 och 2004/05:Bo306 yrkandena 12 och 13.
    • Reservation 6 (kd)
    • Reservation 7 (c)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 7 (c)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1120032
    m390016
    fp350112
    kd10248
    v22007
    c01606
    mp13004
    -1000
    Totalt223162585
    Ledamöternas röster
  9. Distansförsäljning av varor inom EU

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk487.
  10. Allmännyttiga ideella föreningar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna 2004/05:Sk204 yrkande 2, 2004/05:Sk207, 2004/05:Sk258, 2004/05:Sk269 yrkande 2, 2004/05:Sk299, 2004/05:Sk364, 2004/05:Sk365, 2004/05:Sk437, 2004/05:Sk454 yrkande 13, 2004/05:Kr358 yrkande 8 och 2004/05:N306 yrkande 4.
    • Reservation 8 (m, c, fp, kd)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 8 (m, c, fp, kd)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    s1110033
    m039016
    fp036012
    kd02508
    v22007
    c01606
    mp13004
    -1000
    Totalt147116086
    Ledamöternas röster
  11. Skattefri verksamhet som bedrivs kommunalt eller av ideell förening

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Kr269 yrkandena 16 och 17.
    • Reservation 9 (m)
  12. Stöld och rån

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:Sk241.
  13. Ersättningar till gode män och förvaltare

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion 2004/05:L209.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.