Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Allmänna helgdagar m.m.

Betänkande 2024/25:KU8

  1. 1, Förslag, Genomförd
  2. 2, Beredning, Genomförd
  3. 3, Debatt, Genomförd
  4. 4, Beslut, Genomförd

Ärendet är avslutat

Beslutat
22 januari 2025

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.

PDF
Allmänna helgdagar m.m.(pdf, 163 KB)
Webbsida
Visa hela dokumentet för Betänkande 2024/25:8 Allmänna helgdagar m.m.

Beslut

Nej till motioner om allmänna helgdagar med mera (KU8)

Riksdagen sa nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

Anledningen är bland annat att allmänna flaggdagar nyligen setts över och att riksdagen anser att det saknas skäl till att ställa sig bakom övriga förslag.

Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Utskottets förslag till beslut
Avslag på samtliga motionsyrkanden.
Visa hela dokumentet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Motioner: 19

Motioner från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Senaste beredning i utskottet: 2024-12-17
Justering: 2025-01-16
Trycklov: 2025-01-16
Reservationer: 2
Betänkande 2024/25:KU8

Alla beredningar i utskottet

2024-12-10, 2024-12-17

Nej till motioner om allmänna helgdagar med mera (KU8)

Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger nej till 19 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2024. Förslagen handlar bland annat om minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler om flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar.

Utskottet hänvisar bland annat till att allmänna flaggdagar nyligen setts över och till sina tidigare ställningstaganden till liknande förslag.

Beslut är fattat. Se steg 4 för fullständiga förslagspunkter.

Debatt, Genomförd

Bordläggning: 2025-01-21
Debatt i kammaren: 2025-01-22
Stillbild från Debatt om förslag 2024/25:KU8, Allmänna helgdagar m.m.

Debatt om förslag 2024/25:KU8

Webb-tv: Allmänna helgdagar m.m.

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Per-Arne Håkansson (S)
Anf. 57 Per-Arne Håkansson (S)

Fru talman! Jag vill inleda med att påminna om ett litet jubileum som stundar. Det är i år 20 år sedan Sveriges nationaldag den 6 juni också blev helgdag. Det infördes 2005, och jag minns för egen del en partikongress jag deltog vid några år tidigare där mitt parti beslöt att arbeta för ett genomförande. Då hade vi haft en officiell nationaldag sedan 1983, då ju svenska flaggans dag, som innan dess firats sedan nästan 100 år tillbaka, tillerkändes denna status.

Allmänna helgdagar och flaggning är frågor där den folkliga förankringen kanske väger lika tungt som den lagstiftning och de regelverk som finns framtagna. Tradition, sedvänjor och identitet är sådant som har stor betydelse i dessa sammanhang och som kanske också varit vägledande till det som genom åren också blivit lagstadgat.

Fru talman! I konstitutionsutskottets betänkande 2024/25:KU8 behandlas förslag som tar fasta på 19 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden. Yrkandena rör sådant som minnesdagar, allmänna flaggdagar, regler för flaggning, skånska flaggans status, Sveriges nationalsång och en utmärkelse för utlandssvenskar. En del motioner är sådana som återkommit vid flera tidigare tillfällen.

Jag vill yrka bifall till utskottets förslag till beslut i betänkandet och därmed avslag på motionerna.

När det gäller lagstiftningen om vår svenska flagga innehåller den första paragrafen några meningar om dess utseende och form, som att flaggan är blå med ett gult kors och att korset är vinkelrätt ställt mot flaggans kanter. Det står också att flaggans färg är just mellanblå på fälten och guldgul på korset.

I sammanhanget kan framhållas Stiftelsen Sveriges Nationaldag, där talmannen är ordförande och huvudmännen är rikets 21 landshövdingar, som framhåller det kanske viktigaste: Flaggan i topp närhelst du känner för det!

I Sverige har vi 17 allmänna flaggdagar. Men vi har också, vilket framhålls av Stiftelsen Sveriges Nationaldag, många privata flaggdagar som bygger på vars och ens goda skäl att flagga. Jag vill understryka vikten av det som stiftelsen framhåller, nämligen att främja intresset och respekten för nationaldagen och flaggan.

Det tål att betonas att utländska medborgare som bor i Sverige också har full rätt att hissa den egna nationsflaggan. En regel att förhålla sig till är då att det enbart får finnas en nationsflagga på en och samma flaggstång.

Jag vill också för egen del framhålla betydelsen av att EU-flaggan finns med i många officiella sammanhang - självklart här i riksdagen men också vid många kommunala och regionala byggnader. Det visar på vår självklara samhörighet med Europa och den betydelse det har i människors vardag.

Fru talman! Jag vill nu redogöra för en del av de överväganden som skett i arbetet med det nu framlagda betänkandet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

En del motioner tar fasta på att nya officiella minnesdagar ska införas. En handlar om att göra den 16 mars till minnesdag för alla offer för kemiska massförstörelsevapen, med Ola Möller som huvudmotionär. Andra motioner tar fasta på att initiativ tas för en nationell minnesdag för det armeniska folkmordet, någon om kommunismens offer och någon om att införa en särskild dag för blåljuspersonal. En motion vill införa folkhälsans dag, en annan att den 23 augusti enligt en resolution från EU-parlamentet ska vara en minnesdag för de totalitära regimernas offer.

Jag har den största respekt för de förslag som framförs. Konstitutionsutskottet har dock tidigare vid flera tillfällen avstyrkt motionsyrkanden om att införa minnesdagar för att uppmärksamma särskilda personer eller händelser. Några dagar som getts särskild beteckning i svenska almanackor, vid sidan av de allmänna flaggdagarna och de kyrkliga högtidsdagarna, är bland annat internationella kvinnodagen den 8 mars, Europadagen den 9 maj och internationella barndagen i oktober. Forum för levande historia har också i uppdrag att främja högtidlighållandet av Förintelsens minnesdag den 27 januari. Dessa särskilt betecknade dagar har framkommit genom en stark förankring i samhället.

I betänkandet behandlas också en i och för sig välmenande motion om att införa en allmän flaggdag för samerna som ursprungsbefolkning i norr.

Utskottet anser liksom tidigare att det inte finns skäl för riksdagen att ta initiativ till de minnesdagar eller särskilda dagar som föreslås och avstyrker därför motionsyrkandena.

Fru talman! Jag vill också som skåning säga några ord om skånska flaggans status. I en motion av Boriana Åberg med flera från Moderaterna föreslås att den skånska flaggans officiella status ska utredas. Motionärerna anför att regionfullmäktige i Skåne 1999 beslutade att använda den skånska flaggan och att det 2017 beslutades att det skulle flaggas med den utanför regionens lokaler tillsammans med den svenska flaggan och EU-flaggan.

Liknande motioner har tidigare avstyrkts. Utskottet ser inte skäl för riksdagen att ta initiativ till en utredning om den skånska flaggans status. Det står däremot självklart alla fritt att flagga med den, i Skåne såväl som på andra ställen.

Den lokala och regionala identiteten är självklart viktig, och den provinsiella identiteten är kanske inte alltid geografiskt betingad. För egen del ser jag exempelvis hemma i skånska Ängelholm en flagga med Gotlands landskapsvapen, med den stående väduren i fonden, i en trädgård jag ofta går förbi. Däremot har vad jag förstår det som betraktas som Gotlands flagga gula fält och grönt kors. Det finns många provinsiella symboler att lyfta fram.

Återigen kan den folkliga förankringen och den frihetliga synen på flaggning framhållas. Det är som jag ser det att föredra i dessa sammanhang och finns också som utgångspunkt i befintliga regelverk.

Lars Andersson (SD)
Anf. 58 Lars Andersson (SD)

Fru talman! Jag börjar med att yrka bifall till reservation 2 i konstitutionsutskottets betänkande KU8 Allmänna helgdagar m.m. Betänkandet behandlar inte endast just allmänna helgdagar utan även områden som rör vår vackra flagga, vår nationalsång, minnesdagar och utmärkelser.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Det är trevligt att se ett förhållandevis gediget intresse från åtminstone de flesta av våra riksdagspartier vad gäller dessa för vårt rike centrala delar, med varierande motioner av diverse slag. Området som verkar allra mest engagerande är just minnesdagarna. Som vi hört finns här allt från motioner om minnesdagar för offer för massförstörelsevapen, det armeniska folkmordet i början av förra decenniet, kommunismens offer och även offer för totalitära regimer till kanske lite mer upplyftande motioner om blåljuspersonal och folkhälsan. Det är minst sagt ett brett spektrum, vilket är positivt.

Utöver det finns det lite smått och gott om ytterligare allmänna flaggdagar, om rikets näst vackraste flagga vilket naturligtvis är den skånska, vår nationalsång, möjligheten till utmärkelser till utlandssvenskar etcetera. Själv kommer jag att uppehålla mig vid vår svenska flagga och regelverket runt denna.

Fru talman! Vi har i dag ett regelverk för flaggans utseende, färger och dimensioner. Vi har dock inga riktlinjer som reglerar just tidpunkter där våra myndigheter ska flagga eller ens vilken flagga som ska föras. Detta blir i stället föremål för enskilda myndighetschefer alternativt någon annan. Det förekommer på diverse håll alltifrån EU-flaggan till lokala flaggor samt både politiska och ideologiska flaggor.

Sverigedemokraterna menar att regelverket för flaggning bör samlas i en flagglag i likhet med vad som finns i många andra europeiska länder. De kan användas som en mall för utformningen av en liknande lag i Sverige. Lagen bör självklart innehålla regler för flaggans utseende och vilka flaggdagar som ska anses vara officiella så att myndigheter får ett unisont regelverk att hålla sig till. Vidare ska dessa myndigheter endast föra den svenska flaggan, regionala flaggor och naturligtvis eventuella gästflaggor eller myndighetsspecifika flaggor.

Privat flaggning är inget som är tänkt att omfattas utan är snarare något som kan uppmuntras, men inte mer än så.

Fru talman! Slutligen anser Sverigedemokraterna att skändning av den svenska flaggan är förkastligt och att detta på något vis bör komma till uttryck i lagen. Dock förespråkar vi inget förbud då vi har en mycket långtgående yttrandefrihet i Sverige, och den ska vi värna.

Hur osmakligt och primitivt skändning av flaggor, eller diverse böcker, än må vara, är det Sverigedemokraternas åsikt att sådana handlingar faller under yttrandefriheten, som vi som parti står upp för till hundra procent.

Susanne Nordström (M)
Anf. 59 Susanne Nordström (M)

Fru talman! Ni vet redan att vi debatterar frågor om allmänna flaggdagar, helgdagar och så vidare, och jag tänkte börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet. Sedan tänkte jag använda min talartid till att prata om flaggor.

Vi har alla sett den vaja i vinden - den svenska flaggan. Flaggan är en symbol som bär på en historia av enhet och gemenskap. Vad skulle hända om vi börjar blanda in fler officiella flaggor? Skulle vi då vara på väg mot en framtid där vi riskerar att bli mer splittrade än förenade? Jag tänker på motionen från skåningarna om att man vill göra den skånska flaggan till en officiell flagga.

Skåningarna, våra kära sydsvenska rebeller, har en flagga som de är så stolta över, och jag gissar, fru talman, att de helst skulle vilja se flaggan på nationens främsta flaggstänger - kanske till och med på toppen av Globen.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Allmänna helgdagar m.m.

Men, den svenska flaggan är mer än blott färgerna blått och gult. Flaggan är en symbol för att vi alla, från Kiruna till Ystad, hör ihop. Om vi börjar med fler officiella flaggor; var drar vi då gränsen? Ska Västerbotten ha en egen flagga med ost på? Eller ska Göteborg ha en flagga med en räkmacka? Det blir ju en vimpelparad utan dess like, och ingen vet längre vilken flagga som gäller när vi ska heja på Sverige i fotbolls-EM.

Om vi inför fler officiella flaggor riskerar vi att urvattna symboliken i den svenska flaggan. Och låt oss inte glömma de praktiska konsekvenserna. Att införa fler officiella flagg- eller helgdagar är inte gratis. Det kostar tid, pengar och arbetsinsatser. Kommuner ska ställa om, arbetsgivare ska jonglera scheman, och plötsligt undrar vi varför inget blev gjort på jobbet när halva året är röda dagar.

Den svenska flaggan är mer än bara ett stycke tyg. Den är en länk mellan generationer, ett löfte om gemenskap och en trygg punkt i en föränderlig värld. Om vi börjar dela upp detta symboliska arv i flera flaggor, riskerar vi att skapa små öar av identitet i stället för en gemensam strand.

Fru talman! Sverige är ett land med starka traditioner. Vi behöver inte fler officiella flaggor som konkurrerar med den vi redan har. Jag gillar Skåne, och er flagga är fin - fantastisk på er hemmaplan - men kanske inte på catwalken i hela landet.

Så låt oss vårda och utveckla de gemensamma symboler vi redan har. Låt den svenska flaggan fortsätta vara en symbol för vår enhet, våra traditioner och vår framtid. Och låt oss fokusera på att bygga ett Sverige där alla känner sig hemma - under samma tak och under samma flagga.

Jessica Wetterling (V)
Anf. 60 Jessica Wetterling (V)

Fru talman! Ibland är det en fördel att komma sist i debatten. Då kan man svara på frågor om vad som skulle hända utan att någon annan kan svara, om det inte är så att andra ledamöter i KU vill begära replik. Men det är något vi inte alltför ofta gör i KU. Jag avslutar mitt anförande med denna fråga, så håller jag mitt anförande först. I stället får alla klura lite tillsammans på frågan om vad som skulle hända.

Fru talman! Om några veckor, den 6 februari, firas den samiska nationaldagen. Den infördes 1992, och den är gemensam för hela Sápmi. Skälet till att det blev just den 6 februari är historiskt. Det var då det första samiska landsmötet hölls i Tråante - Trondheim - 1917. Mötet samlade över hundra samer från Sverige och Norge, därav en stor del kvinnor. Det var första gången i den samiska historien som nord- och sydsamer från Norge och Sverige samlades till ett gränslöst möte för att diskutera gemensamma problem, och det blev en stark samisk manifestation mot myndigheter och förtryck.

Därför har den 6 februari valts som en viktig symboldag för alla samer, oavsett vilket land man bor i. En av initiativtagarna var för övrigt pionjären Elsa Laula, som 27 år gammal bildade den första samiska riksorganisationen Lapska Centralförbundet, som hon även blev ordförande för. Hennes egna erfarenheter av statens politik gjorde att hon i hela sitt liv kämpade för att förbättra förhållandena för det samiska folket. Hennes arbete tillsammans med andra samer är också det som är grunden för den samiska organiseringen i våra dagar.

Allmänna helgdagar m.m.

Fru talman! Vänsterpartiet anser att den samiska nationaldagen, som på många håll redan i dag uppmärksammas och firas, även bör vara en allmän flaggdag då den samiska flaggan hissas. Sedan 2007 har den samiska flaggan vajat utanför Stockholms stadshus på den samiska nationaldagen. Men det är olyckligt om skälen till var och varför det sker är lite utifrån godtycke eller den politiska viljan i just den kommunen. Det finns faktiskt också en viktig poäng med att uppmärksamma såväl samernas nationaldag som datum med betydelse för de andra nationella minoriteterna. Kunskapen är på många håll låg om att det finns fem nationella minoriteter samt ett urfolk, och att flagga vore inte enbart en symbolisk handling utan även en handling som är synliggörande och inkluderande.

Här i slutet av mitt anförande vill jag yrka bifall till reservation 1.

Men sedan ska jag också svara på den inledande frågan om vad som skulle hända. Det som kan hända är att det blir en mängd vapensköldar i kammarfoajén i stället för landskapssköldar. Jag tror inte att det skapar så himla mycket splittring. Det är väl också ett av skälen till att vi sitter placerade efter våra valkretsar i kammaren, det vill säga att visa att vi kommer från olika delar av Sverige men ändå är en del av samma land. Just när det gäller samernas nationaldag skulle det vara en stark signal om att det historiska förtrycket och den mörka historien är något annat i dag. Vi vill synliggöra och inkludera samerna i vår gemenskap.

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 12.)

Beslut, Genomförd

Beslut: 2025-01-22
Förslagspunkter: 6, Acklamationer: 4, Voteringar: 2
Stillbild från Beslut 2024/25:KU8, Beslut: Allmänna helgdagar m.m.

Beslut 2024/25:KU8

Webb-tv: Beslut: Allmänna helgdagar m.m.

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelser

Inga riksdagsskrivelser har ännu utfärdats för det här ärendet. För vissa ärenden utfärdas inga riksdagsskrivelser.

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Minnesdagar m.m.

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:54 av Björn Söder (SD) yrkande 3,

    2023/24:65 av Björn Söder (SD) yrkande 1,

    2023/24:328 av Robert Hannah (L),

    2023/24:848 av Mathias Bengtsson (KD),

    2023/24:1753 av Michael Rubbestad (SD),

    2023/24:1803 av Kjell-Arne Ottosson (KD),

    2023/24:2573 av Ola Möller m.fl. (S),

    2024/25:274 av Gudrun Brunegård (KD),

    2024/25:301 av Gudrun Brunegård (KD) yrkande 2,

    2024/25:393 av Björn Söder (SD) yrkande 3,

    2024/25:409 av Björn Söder (SD) yrkande 1 och

    2024/25:983 av Mauricio Rojas m.fl. (L) yrkande 5.
  2. Allmänna flaggdagar

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:1935 av Nooshi Dadgostar m.fl. (V) yrkande 15.
    • Reservation 1 (V)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD63009
    M60008
    C21003
    V02103
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -2000
    Totalt28621042
    Ledamöternas röster
  3. Regler om flaggning

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslag

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:474 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 13 och

    2024/25:1376 av Matheus Enholm m.fl. (SD) yrkande 10.
    • Reservation 2 (SD)
    Omröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD)
    PartiJaNejAvståendeFrånvarande
    S930013
    SD16209
    M60008
    C21003
    V21003
    KD17002
    MP16002
    L14002
    -1100
    Totalt24463042
    Ledamöternas röster
  4. Skånska flaggans status

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2023/24:1209 av Boriana Åberg m.fl. (M).
  5. Sveriges nationalsång

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motion

    2024/25:304 av Erik Hellsborn (SD).
  6. Utmärkelse för utlandssvenskar

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    Riksdagen avslår motionerna

    2023/24:1092 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 4 och

    2024/25:2997 av Markus Wiechel m.fl. (SD) yrkande 2.

Utskottens betänkanden

Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.