Allmänna arvsfonden

Betänkande 1991/92:SoU13

Socialutskottets betänkande 1991/92:SOU13

Allmänna arvsfonden

---

Innehåll

• Sammanfattning
• Motioner
• Utskottet
• Hemställan

1991/92
SoU13

Sammanfattning

I betänkandet behandlas regeringens skrivelse 1990/91:137 med
redovisning för fördelningen av medel från allmänna arvsfonden
under budgetåret 1989/90 samt två motioner som väckts med
anledning av skrivelsen.

Utskottet anför med anledning av den ena motionen (m) att
regeringens redovisning i fortsättningen bör innehålla såväl en
analytisk redogörelse för medelsfördelningen som en detaljerad
sammanställning över beviljade ansökningar. Den kommande
inriktningen av stödet bör också redovisas. Detta bör riksdagen
ge regeringen till känna.

I den andra motionen (c) föreslås bl.a. ett ökat regionalt
inflytande på medelsfördelningen. Utskottet anser att resultatet
av en pågående utredning om allmänna arvsfonden bör avvaktas och
avstyrker bifall till motionen.

Regeringens skrivelse

Regeringen har genom skrivelsen 1990/91:137 till riksdagen
överlämnat en redovisning för fördelningen av medel från
allmänna arvsfonden under budgetåret 1989/90, upprättad inom
socialdepartementet och barn- och ungdomsdelegationen.

Motioner

1990/91:So65 av Sten Svensson m.fl. (m) vari yrkas att
riksdagen som sin mening ger regeringen till känna vad i
motionen anförts om hur fördelningen av medel från allmänna
arvsfonden skall redovisas i riksdagen.

1990/91:So66 av Karin Israelsson m.fl. (c) vari yrkas

1. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utredningen om en översyn av allmänna arvsfondens
ändamålsbestämmelser m.m. (dir. 1991:3) bör få tilläggsdirektiv
innebärande att en översyn av reglerna för hantering och
utdelning av medel utifrån kravet på ett ökat kommunalt
inflytande skall ske i enlighet med vad i motionen anförts,

2. att riksdagen som sin mening ger regeringen till känna att
utredningen om en översyn av allmänna arvsfondens
ändamålsbestämmelser bör få en parlamentarisk sammansättning i
enlighet med vad i motionen anförts.

Utskottet

Inledning

Allmänna arvsfonden tillkom enligt beslut av 1928 års riksdag
i samband med att kusiner och avlägsnare släktingar uteslöts
från arvsrätt. Den grundläggande bestämmelsen om allmänna
arvsfonden och dess rätt till arv finns i 5 kap. ärvdabalken.
Där sägs att om någon avlider utan att efterlämna någon
arvsberättigad eller testamentstagare skall kvarlåtenskapen
tillfalla allmänna arvsfonden. Egendom kan också tillföras
fonden genom gåva eller testamente.

Närmare bestämmelser om ändamålet och förvaltningen av
arvsfondens medel finns i lagen (1928:281) om allmänna
arvsfonden. Enligt 1 § denna lag skall de medel som tillfaller
fonden i arv eller genom gåva eller testamente utan
sammanblandning med andra medel förvaltas av kammarkollegiet
såsom en särskild fond för främjande av vård och fostran av barn
och ungdom samt omsorg om handikappade. Enligt 2 § utdelas stöd
ur fonden av regeringen eller den myndighet regeringen
bestämmer. I samma paragraf föreskrivs att understöd inte får
lämnas för åtgärd, som det åligger stat eller kommun att
bekosta.

Redovisningen för fördelningen av medel

Skrivelsen

Enligt beslut av riksdagen hösten 1989 (1989/90:SoU3,
rskr. 14) skall regeringen regelbundet lämna riksdagen en samlad
redovisning av hur allmänna arvsfondens medel fördelas. En sådan
redovisning lämnades första gången våren 1990 och då avseende
budgetåret 1988/89 (skr. 1989/90:131).

I förevarande skrivelse redovisar den förra regeringen
fördelningen av medel från allmänna arvsfonden under budgetåret
1989/90. Av skrivelsen framgår bl.a. följande.

En tiondel av de medel som influtit till fonden under ett år
läggs till fonden. Återstoden får tillsammans med årets
avkastning delas ut. Fondens bokförda värde uppgick den 30 juni
1990 till ca 617 milj.kr. och marknadsvärdet till ca 980
milj.kr.

Enligt praxis fördelas arvsfondens medel endast till juridiska
personer, t.ex. föreningar, stiftelser och andra organisationer.
Stöd utgår inte till enskilda personer eller till reguljär
föreningsverksamhet. Stöd utgår inte heller till åtgärder som
det åligger stat eller kommun att bekosta.

Under budgetåret 1989/90 har regeringen bifallit 234
ansökningar om stöd ur allmänna arvsfonden motsvarande drygt 124
milj.kr. Dessutom har regeringen anvisat nära 42 milj.kr. till
barn- och ungdomsdelegationen.

Till handikapporganisationer har stöd lämnats till
rekreationsanläggningar, till utrustning av
riksorganisationernas kanslier, till informationsverksamhet och
till utvecklings- och förnyelsearbete. Vidare har stöd lämnats
för utveckling av projekt rörande olika fritidsaktiviteter för
handikappade. I de fall stöd utgått till stat eller kommun har
det, enligt vad som anförs i skrivelsen, rört sig om verksamhet
som innebär förnyelse och utveckling. Regeringen har också
ställt medel till socialstyrelsens förfogande för projekt för
stöd till och avlastning av anhöriga till handikappade personer.
Handikappinstitutet har fått medel för projekt avseende
teknikstöd för handikappade. För vård av barn och ungdom har
stöd lämnats för projekt som i flertalet fall drivs av
föreningar och ideella organisationer. Bl.a. har stöd utgått
till den s.k. ATHENA-gruppen som genomför en aktion mot droger.

Som nämnts har regeringen anvisat nära 42 milj.kr. till barn-
och ungdomsdelegationen för stöd till fostran av ungdom. Med
ungdomar avses i detta sammanhang åldrarna 7--25 år. Tidigare
anvisades 30 milj.kr. årligen till barn- och
ungdomsdelegationen, men fr.o.m. budgetåret 1989/90 anvisas 25 %
av de medel ur allmänna arvsfonden som är disponibla för
utdelning.

Barn- och ungdomsdelegationen har under budgetåret 1989/90
bifallit 278 ansökningar med ett sammanlagt belopp av drygt 30
milj.kr. Stöd har utgått till föreningslivets utvecklande eller
nyskapande verksamhet och till ungdomslokaler. Många projekt som
fått stöd har syftat till att nå fler ungdomar genom att bredda
föreningsverksamheten. Stöd har även lämnats till kommunala
utvecklingsprojekt med försöksverksamhet för arbetslösa ungdomar
eller insatser mot ungdomsvåld. Under året har delegationen
initierat ett par större riktade satsningar, som bl.a. stöder
projekt som främjar ungdomars eget skapande.

Regeringen framhåller att en av allmänna arvsfondens fördelar
är att den ger möjlighet att snabbt och okonventionellt kunna
pröva nya verksamhetsformer som kan förbättra situationen för
barn, ungdomar och handikappade. Utöver vissa angivna områden
bör enligt regeringen medlen vara fria för att kunna stödja
projekt och utvecklingsområden som i dag inte kan förutses. På
de särskilda områdena bör stöd lämnas för att förbättra
kunskapen och medvetenheten om handikapp samt öka handikappades
självständighet och stärka deras självbestämmande. Ny teknik,
fritid och rekreation är områden som bör prioriteras.
Beträffande vård av barn och ungdomar bör stöd lämnas för
information om FNs barnkonvention, för kulturinsatser och för
utvecklingsarbete om barns lek och skapande. Insatser krävs för
att förhindra att barn far illa, inte minst genom ett varierat
utbud av stödinsatser. För fostran av ungdom bör projekt som rör
ungdomars eget skapande, delaktighet och inflytande ges särskild
vikt. En satsning görs för att samordna vissa kommuners och
föreningslivets insatser för ungdomar. Projekt som gynnar
ungdomar i glesbygd, särskilt flickor, skall få stöd. En annan
satsning är projekt för databaserad information för ungdomar med
uppgifter bl.a. om internationellt ungdomsutbyte. Nysatsningar
är även projekt som motverkar skadliga våldsskildringar, stöder
ungdomar i deras konsumentroll eller engagerar ungdomar i frågor
om jämställdhet, konfliktlösning och samlevnad.

Motionen

I motion 1990/91:So65 av Sten Svensson m.fl. (m) anför
motionärerna att i regeringens redogörelse för fördelningen av
medel från allmänna arvsfonden under budgetåret 1988/89 på ett
överskådligt och tydligt sätt samtliga bifallna ansökningar
fanns redovisade. Redogörelsen för budgetåret 1989/90 innehåller
däremot ingen tydlig redovisning över vilka organisationer som
fått sina ansökningar bifallna och hur stora summorna för resp.
organisation och projekt varit. I stället redogörs endast i
löpande text och på ett generaliserande sätt för hur de olika
posterna fördelats. Detta sätt att redovisa anser motionärerna
inte vara acceptabelt ur riksdagens synvinkel. Enligt
motionärerna bör regeringen därför till utskottet lämna en
utförligare redovisning som komplement till skrivelsen.
Motionärerna begär ett tillkännagivande härom.

Tidigare behandling

Regeringens redovisning för budgetåret 1988/89 innehöll bl.a.
en detaljerad sammanställning av alla bifallsbeslut under
budgetåret. Vad gällde utformningen av kommande redovisningar
ansåg utskottet (1989/90:SoU29) att det behövdes en
fylligare analytisk redogörelse från regeringen för utskottets
granskning. Enligt utskottet skulle det vidare vara till fördel
för granskningen om regeringen även redovisade den kommande
inriktningen av stödet. Utskottet förutsatte att regeringen
beaktade dessa synpunkter utan något tillkännagivande från
riksdagens sida.

Utskottets bedömning

Utskottet konstaterar att riksdagen genom förevarande
skrivelse har fått en analytisk redogörelse för fördelningen av
arvsfondsmedlen. Även den kommande inriktningen av stödet har
redovisats. För att kunna ta ställning till om allmänna
arvsfondens medel utdelas i överensstämmelse med
ändamålsbestämmelsen behöver emellertid riksdagen enligt
utskottets mening dessutom få en sådan detaljerad
sammanställning av alla bifallsbeslut som lämnades för
budgetåret 1988/89. Utskottet anser sålunda att regeringens
redovisning i fortsättningen bör innehålla såväl en analytisk
redogörelse för medelsfördelningen som en detaljerad
sammanställning över beviljade ansökningar. Den kommande
inriktningen av stödet bör också redovisas. Utskottet anser att
riksdagen med anledning av motion 1990/91:So65 (m) som sin
mening bör ge regeringen detta till känna.

Regeringens skrivelse bör i övrigt inte föranleda någon åtgärd
från riksdagens sida.

Arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m.

Bakgrund

Som tidigare nämnts har fonden till ändamål att främja vård
och fostran av barn och ungdom samt omsorg om handikappade.
Bidrag får inte lämnas för åtgärder som det åligger stat eller
kommun att bekosta.

På initiativ av riksdagen (1989/90:SoU29, rskr. 318) har
regeringen den 24 januari 1991 beslutat tillkalla en särskild
utredare med uppdrag att se över allmänna arvsfondens
ändamålsbestämmelse samt vissa frågor rörande dess tillämpning
och beslutanderätten vid utdelning av stöd ur fonden. Översynen
skall också omfatta frågor om uppföljning av verksamhet som
startats genom stöd ur allmänna arvsfonden. I direktiven (dir.
1991:3) anges att utredaren i linje med vad riksdagen
tillkännagivit bör pröva om gällande ändamålsbestämmelse och
tillämpningen av denna svarar såväl mot dagens situation som
framtida behov hos olika målgrupper. Utredaren bör utifrån
rådande praxis pröva om lagstiftningen kan förtydligas och se
över om medlens användningsområden kan få en tydligare struktur.
Utredaren bör vidare göra en analys och en bedömning av de
innehållsmässiga och administrativa effekterna av den delegering
som hittills förekommit. I detta sammanhang bör, mot bakgrund av
strävandena att begränsa antalet förvaltningsärenden hos
regeringen, möjligheterna att delegera även andra grupper av
arvsfondsärenden från regeringen till lämplig myndighet
övervägas. Utredaren bör analysera behovet av uppföljning och
erfarenhetsspridning samt föreslå åtgärder för att tillgodose
dessa behov. Frågor som rör information till presumtiva sökanden
om allmänna arvsfonden bör övervägas. Utredaren bör också bedöma
behovet av att i särskild förordning närmare reglera frågor som
gäller stöd ur allmänna arvsfonden. Dessutom bör utredaren vara
fri att behandla även andra frågor rörande arvsfondens
verksamhet som föranleds av utredningsarbetet. Den särskilde
utredaren bör ha slutfört sitt arbete senast den 1 mars 1992. --
Utredningen har antagit namnet 1991 års arvsfondsutredning.

Motionen

I motion 1990/91:So66 av Karin Israelsson m.fl. (c) anförs
att det regionala inflytandet behöver ökas. Förvaltningen av
allmänna arvsfondens medel bör skötas av resp. kommuns
kommunstyrelse, som efter ansökan har att bevilja anslag för
främjande av bl.a. barns och ungdoms vård och fostran.
Motionärerna anser vidare att möjligheterna att återföra en del
av medlen till den kommun där arvlåtaren var bosatt bör utredas.
Enligt motionärerna bör riksdagen ge regeringen till känna att
1991 års arvsfondsutredning bör få tilläggsdirektiv i enlighet
härmed (yrkande 1). Motionärerna begär vidare ett
tillkännagivande till regeringen om att utredningen bör vara
parlamentariskt sammansatt (yrkande 2).

Tidigare behandling

Vid behandlingen av regeringens redovisning för budgetåret
1988/89 konstaterade utskottet (1989/90:SoU29) med anledning
av några motioner att regeringen gett ändamålsparagrafen en vid
tolkning. Det gick enligt utskottet av det redovisade materialet
inte att helt klarlägga om utdelningen av medlen till stat och
kommun skett i överensstämmelse med ändamålsbestämmelsen.
Utskottet erinrade om att utskottet vid flera tillfällen hade
framhållit att lagen om allmänna arvsfonden stadgar att stöd ur
arvsfonden inte skall beviljas för åtgärder som det åligger stat
eller kommun att bekosta. Utskottet hade också betonat att
arvsfondens medel huvudsakligen skall användas för stöd till
frivilliga och ideella insatser. Utskottet hemställde att
riksdagen skulle ge regeringen till känna att en översyn av
arvsfondens ändamålsbestämmelse borde göras, vilket också blev
riksdagens beslut (rskr. 318). Utskottet var däremot inte berett
att ställa sig bakom kraven i andra motioner att medlen skall
avsättas för eller tillfalla verksamheter i den kommun där
arvlåtaren var mantalsskriven. Utskottet var heller inte berett
att ställa sig bakom krav på att frågor om anslag ur allmänna
arvsfonden skall prövas av kommunerna. Riksdagen följde
utskottet även i denna del.

Utskottets bedömning

En översyn av allmänna arvsfondens ändamålsbestämmelse m.m.
pågår på initiativ av riksdagen. I direktiven till den särskilde
utredaren anges att han i linje med vad riksdagen tillkännagivit
bör pröva om gällande ändamålsbestämmelse och tillämpningen av
denna svarar såväl mot dagens situation som framtida behov hos
olika målgrupper. Vidare anges bl.a. att utredaren bör vara fri
att behandla även andra frågor rörande arvsfondens verksamhet
som föranleds av utredningsarbetet. Utskottet anser att
resultatet av utredarens arbete bör avvaktas, och utskottet
avstyrker därmed bifall till yrkande 1 i motion 1990/91:So66
(c). Mot bakgrund av att den särskilde utredaren enligt
direktiven bör ha slutfört sitt arbete den 1 mars 1992 avstyrker
utskottet även yrkande 2 i motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande utformningen av regeringens redovisning
att riksdagen med anledning av motion 1990/91:So65 som sin
mening ger regeringen till känna vad utskottet anfört,

2. beträffande ökat regionalt inflytande
att riksdagen avslår motion 1990/91:So66 yrkande 1,

3. beträffande parlamentarisk utredning
att riksdagen avslår motion 1990/91:So66 yrkande 2,

4. beträffande skrivelsen i övrigt
att riksdagen beslutar att regeringens skrivelse i övrigt
inte skall föranleda någon riksdagens åtgärd.

Stockholm den 26 november 1991

På socialutskottets vägnar

Bo Holmberg

I beslutet har deltagit: Bo Holmberg (s), Sten Svensson
(m), Göte Jonsson (m), Ulla Orring (fp), Ingrid Andersson (s),
Rosa Östh (c), Rinaldo Karlsson (s), Ingrid Hemmingsson (m),
Ingela Thalén (s), Jerzy Einhorn (kds), Johan Brohult (nyd), Jan
Andersson (s), Leif Carlson (m), Maj-Inger Klingvall (s) och
Berit Andnor (s).

Från vänsterpartiet, som inte företräds av någon ordinarie
ledamot i utskottet, har suppleanten Gudrun Schyman (v) närvarit
vid den slutliga behandlingen av ärendet.