Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter
Betänkande 2025/26:SkU28
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-05-25
- Beslut
- 2026-05-26
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Sänkt alkoholskatt för varor från oberoende småproducenter (SkU28)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion vara som mest
- 100 000 liter vin
- 1,5 miljoner liter andra jästa drycker (exempelvis cider)
- 25 000 liter mellanklassprodukter (exempelvis portvin)
- 1 000 liter ren alkohol för etylalkohol (sprit).
År 2025 infördes nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småproducenter, med syftet att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för producenterna. När regeringen nu föreslår att utvidga skattenedsättningen till andra alkoholvaror från oberoende småproducenter är det med samma syfte.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition.
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Sänkt alkoholskatt för varor från oberoende småproducenter (SkU28)
Skatteutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion vara som mest
- 100 000 liter vin
- 1,5 miljoner liter andra jästa drycker (exempelvis cider)
- 25 000 liter mellanklassprodukter (exempelvis portvin)
- 1 000 liter ren alkohol för etylalkohol (sprit).
År 2025 infördes nedsatt alkoholskatt för öl från oberoende småproducenter, med syftet att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för producenterna. När regeringen nu föreslår att utvidga skattenedsättningen till andra alkoholvaror från oberoende småproducenter är det med samma syfte.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 22 maj 2026 och debatterades i kammaren 25 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:SkU28
Webb-tv: Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 106 Kalle Olsson (S)
Fru talman! Vi behandlar i dag betänkandet om sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter.
Det här förslaget ska ses i ett lite större sammanhang, där vi för ungefär ett och ett halvt år sedan i den här kammaren tog beslut om att sänka skatten på öl från oberoende småbryggerier. Den proposition vi behandlar nu är en fortsättning på samma inriktning, där samma princip utvidgas till fler typer av alkoholhaltiga drycker.
Syftet med reformen är att förbättra de ekonomiska förutsättningarna för, små oberoende producenter, vilket förhoppningsvis kommer att leda till större stabilitet i verksamheterna och kanske att man vågar investera och expandera. Marknaden för alkoholdrycker domineras annars av ett fåtal större aktörer som har tydliga stordriftsfördelar. Mindre producenter har i jämförelse högre kostnader per producerad enhet och tuffare konkurrensvillkor.
Förslaget innebär att producenter som håller sig under vissa produktionsvolymer ska kunna få nedsatt alkoholskatt. För att omfattas av skattesänkningen får producentens årsproduktion vara som mest 100 000 liter vin och 1,5 miljoner liter andra jästa drycker, exempelvis cider, 25 000 liter mellanklassprodukter – det kan vara portvin – eller i fråga om etylalkohol, alltså sprit, 1 000 liter ren alkohol.
Själva nedsättningen är differentierad, vilket innebär att producenter kommer att delas in i fem olika kategorier utifrån sin årsproduktion. De minsta producenterna får en skattenedsättning på upp till 50 procent, och nedsättningen minskar stegvis för större producenter inom det här systemet.
Fru talman! Ett viktigt ord här är ”oberoende”. Nedsättningen av skatten gäller endast oberoende producenter, det vill säga producenter som är juridiskt och ekonomiskt självständiga och som inte producerar på licens.
I propositionen behandlas frågan om oberoende och vad det är med ganska hög upplösning. Jag ska inte nämna alla kriterier eller hur regelverket ser på till exempel samarbeten mellan olika producerande aktörer, men det är förstås viktigt att det inte uppstår kryphål här. Å andra sidan är det viktigt att reglerna inte görs onödigt krångliga. Här kan man åtminstone notera att vissa branschorganisationer har varnat för det senare.
För oss socialdemokrater är det självklart viktigt att alltid väga in folkhälsa och inte minst barns rätt till en trygg uppväxt när vi behandlar den här typen av frågor. Svensk alkoholpolitik så som den är utformad med detaljhandelsmonopolet och alkoholskatterna har ett tydligt folkhälsoperspektiv och ett tydligt socialt perspektiv, och så vill vi att det ska förbli. Hela syftet med alkoholskatten är ju, enkelt uttryckt, att minska konsumtionen av alkohol genom att öka priset.
Samtidigt måste varje enskild reform bedömas utifrån sina faktiska effekter. I detta fall delar vi bedömningen att förändringen inte medför några nämnvärda risker i dessa avseenden. Småproducenternas andel av marknaden är tämligen begränsad – enligt Systembolagets försäljningsstatistik fanns det 2023 knappt 400 svenska producenter med försäljning av alkoholdrycker andra än öl på Systembolaget. Majoriteten av dessa producenter är mycket små och får sänkt alkoholskatt med det här förslaget medan några få stora producenter vars drycker inte får det har en marknadsandel på mer än 90 procent.
Precis som när det gällde skattenedsättningen för mikrobryggerier talar vi här om produkter som återfinns i ett högre prissegment, vilket innebär att påverkan på den totala konsumtionen bedöms bli liten.
Bedömningen av reformens offentligfinansiella effekter, med ett beräknat skattebortfall på – bara, får man väl ändå säga – 20 miljoner kronor per år, indikerar också att effekterna på konsumtionen kommer att bli begränsade.
Fru talman! Sammanfattningsvis är det här ett förslag som bygger vidare på tidigare beslut och som syftar till att stärka mindre producenter samtidigt som viktiga samhällsperspektiv fortsatt beaktas. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli i år.
Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 107 Erik Hellsborn (SD)
Fru talman! I dag debatterar vi ett förslag som kommer att göra Sverige lite bättre och lite roligare genom en sänkning av alkoholskatten på varor från oberoende småbryggerier. Sverigedemokraterna står förstås bakom liggande förslag till beslut.
Detta är inte någon revolutionär omvälvning av svensk alkoholpolitik, men det är ett logiskt och väl avvägt nästa steg efter den sänkning av skatten på öl från oberoende bryggerier som infördes i juli i fjol. Nu utvidgar vi samma princip till vin, cider och starksprit. Det handlar om att ge Sveriges små, oberoende producenter samma chans att konkurrera som vi redan ger ölbryggerierna.
Förslaget följer till fullo EU:s alkoholskattedirektiv. Nedsättningen får inte gå under 50 procent av normal skattesats och gäller endast småskalig produktion: högst 100 000 liter vin, 1,5 miljoner liter andra jästa drycker, 25 000 liter mellanklassprodukter eller 1 000 liter ren alkohol per år. Producenterna delas in i fem stegvisa kategorier med en nedsättning på 50 procent för de allra minsta till 10 procent för dem som närmar sig taket. Kraven på juridiskt och ekonomiskt oberoende samt fysiskt skilda lokaler är tydliga och strikta, liksom förbudet mot licenstillverkning. Samarbeten mellan småproducenter tillåts så länge den sammanlagda volymen håller sig inom gränserna. På så vis skyddar vi den småskaliga karaktären samtidigt som vi undviker missbruk.
Men varför spelar detta roll? Jo, för att småproducenter är en levande del av svensk mat- och dryckeskultur, landsbygdsutveckling och entreprenörskap. De skapar unika produkter med lokala råvaror. De bidrar till mångfald på Systembolaget, till turism och till jobb, inte minst på landsbygden. Utan ekonomiskt andrum riskerar många av dessa företag att slås ut av storskalig import och andra stora aktörer. En nedsättning på upp till 50 procent för de minsta ger exakt det andrum de behöver för att investera, utvecklas och växa.
Vi har redan sett effekterna på ölområdet. Småbryggerier har kunnat bredda sortimentet, anställa fler och nå ut till fler konsumenter. Nu ger vi samma möjlighet till producenter av andra alkoholhaltiga drycker. Det är rättvist, det är konsekvent och det är bra politik.
Vissa kanske invänder att alkoholskatten främst ska fylla folkhälso- och finansieringsmål. Det ligger något i det, men detta förslag hotar inte de målen. Nedsättningen är starkt begränsad till små volymer och små aktörer. Den totala skattebasen påverkas inte mer än marginellt, medan de samhällsekonomiska vinsterna i form av fler jobb, ökad lokal ekonomi och levande landsbygd är påtagliga. Personer med problemkonsumtion dricker sig heller inte fulla på hantverksprodukter med ett fortfarande betydligt högre pris per glas jämfört med drycker från de större producenterna.
I det särskilda yttrandet från Centerpartiet lyfts viktiga frågor om långsiktig skattepolitik, indexering och balans mellan olika typer av dryck. Det är relevanta påpekanden som kan vara värda att följa upp i framtiden. Men de utgör inte skäl att säga nej till liggande förslag, tvärtom. Genom att nu införa en sänkning för fler kategorier tar vi ett steg mot mer neutrala och förutsägbara konkurrensvillkor på den svenska dryckesmarknaden.
Fru talman! Detta handlar ytterst om att visa att svensk politik kan vara både ansvarsfull och flexibel. Vi värnar folkhälsan genom fortsatt hög alkoholbeskattning i stort, men vi skapar samtidigt utrymme för det som gör Sverige levande: små, passionerade företagare som bidrar till svensk dryckeskultur, tillväxt och arbetstillfällen på landsbygden. Låt oss därför besluta i enlighet med liggande förslag och därmed göra Sverige lite bättre och lite roligare!
(Applåder)
Anf. 108 Adam Reuterskiöld (M)
Fru talman! Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter är vad skatteutskottets betänkande 28 handlar om. Det är glädjande att höra i debatten att vi har så stor gemensam uppslutning bakom att detta är ett bra förslag, för det är det verkligen – av flera olika skäl, som jag kommer att gå in på. Men det är också intressant att detta borde ha gjorts tidigare.
Förslaget bygger vidare på den reform för småbryggerier som infördes 2025. Det innebär att även andra mindre producenter – exempelvis vingårdar, ciderproducenter och gårdsbrännerier – får samma möjlighet till nedsatt alkoholskatt som vi tidigare infört för mindre bryggerier.
Detta är i grunden en reform för fler växande företag, fler lokala arbetstillfällen och bättre konkurrensvillkor för landsbygden. Det är en fortsättning på de tidigare förändringar i lagstiftningen för framför allt besöksnäringen som syftar till ett friare och lättare samhälle att leva i.
Sverige har under lång tid haft en situation där marknaden för alkoholvaror dominerats av stora aktörer. För öl står exempelvis fem bryggerier för 90 procent av produktionen. Små producenter har ofta högre produktionskostnader, mindre distributionskedjor och svårare att bära sina investeringar. Därför är det rimligt att skattesystemet tar hänsyn till dessa skillnader.
Reformen innebär att vin, cider och andra jästa drycker, mellanklassprodukter samt sprit från oberoende småproducenter ska omfattas av en skattelättnad. Ju mindre producenten är, desto större blir skattesänkningen. De allra minsta producenterna får en nedsättning på 50 procent; därefter trappas den successivt ned i fem steg.
Det är alltså inte en generell sänkning av alkoholskatten i Sverige. Det är en riktad reform för mindre företag.
Fru talman! Det här handlar också om svensk landsbygdsutveckling. På många håll i landet har små producenter blivit en viktig del i besöksnäringen. Svenska vingårdar, musterier, ciderier och destillerier lockar turister, skapar lokala jobb och stärker attraktionskraften i regioner långt utanför storstäderna.
Alla svenska vingårdar bedöms exempelvis omfattas av reformen eftersom produktionen generellt är liten. Den samlade svenska vinproduktionen uppskattas till omkring 300 000 liter per år, fördelat på cirka 200 producenter. Det visar tydligt att detta är en reform som träffar genuint små verksamheter och inte de stora industrikoncernerna.
Även inom ciderproduktionen är situationen liknande. Omkring 90 procent av producenterna producerar mindre än 100 000 liter per år och kommer därmed att kvalificera sig för den högsta skattesänkningen.
När det gäller sprit är det däremot främst de allra minsta gårdsbrännerierna som gynnas. Flera mer etablerade svenska aktörer är redan för stora för att omfattas. Det visar att reformen är väl avvägd och tydligt inriktad på småföretag.
I debatten har det också rests frågor om folkhälsan. Det är viktigt att dessa frågor tas på allvar. Alkoholskatter har naturligtvis en folkhälsopolitisk dimension. I det här fallet bedöms dock effekten på den totala konsumtionen bli mycket liten. Småproducenter står för en begränsad del av marknaden, och deras produkter ligger ofta i de högre prissegmenten.
Dessutom är det långtifrån säkert att hela skattelättnaden leder till lägre priser. Hos många små företag kommer reformen snarare att användas till nya investeringar, produktutveckling och stärkt lönsamhet. Detta är efterlängtat bland de små producenterna.
Det handlar alltså inte om att driva fram ökad alkoholkonsumtion. Det handlar om att skapa rimligare konkurrensvillkor för små företag som i dag har svårt att konkurrera med stora internationella producenter.
Fru talman! Det här är också ett exempel på en politik som kombinerar tillväxt med proportionalitet. Vi ser ofta hur regelverk och skattesystem utformas utifrån stora företag med stora administrativa resurser. Men för ett litet familjeföretag på landsbygden kan varje skattekrona och varje regel få mycket stora konsekvenser. Då måste politiken kunna vara flexibel och skapa bättre förutsättningar även för dessa entreprenörer.
Reformen kostar staten relativt begränsade belopp. Skatteeffekten bedöms vara omkring 10 miljoner i år och 20 miljoner de följande åren. Samtidigt kan effekten för enskilda företagare vara mycket betydelsefull genom bättre marginaler och ökade möjligheter att växa.
Sverige behöver fler företag som vågar växa. Vi behöver fler lokala producenter, fler besöksmål och fler entreprenörer som investerar i hela landet. Förslaget i skatteutskottets betänkande 28 är därför väl avvägt. Det stärker småskaliga företag, förbättrar konkurrenskraften och gör det möjligt för fler svenska producenter att utvecklas, samtidigt som hänsyn tas till folkhälsan och till ordning och reda i skattesystemet.
Därför yrkar jag bifall till utskottets förslag.
(Applåder)
Anf. 109 Helena Vilhelmsson (C)
Fru talman! Det vi debatterar i dag är på ytan kanske en teknisk skattefråga, men i grunden handlar det om något mycket större. Det handlar om företagande, jobb och tillväxt i hela vårt avlånga land, och det handlar om småföretagande. Därför är det här betänkandet så välkommet.
Centerpartiet ställer sig helhjärtat bakom förslaget att utvidga den sänkta alkoholskatten till att omfatta även små oberoende producenter av vin, cider, sprit och andra jästa drycker.
I dag har en småskalig ciderproducent i Kivik eller i Hjulsjö i Nora kommun, där jag var på provning för ett tag sedan, en vinodlare på Bjärehalvön eller ett gindestilleri i Västerbotten sämre villkor än ett mikrobryggeri av öl. Det är inte riktigt logiskt. Alla dessa företagare bidrar med samma passion och entreprenörskap till att skapa unika produkter, arbetstillfällen och levande landsbygder.
Fru talman! De stora internationella dryckesproducenterna har stordriftsfördelar som en liten lokal producent aldrig kan konkurrera med. Därför är differentierade skatter ett viktigt verktyg för att jämna ut spelplanen och ge de mindre aktörerna en rättvis chans att växa. Det handlar om att sänka trösklarna, minska regelbördan och skapa incitament för tillväxt. För Centerpartiet är detta kärnan i vår näringspolitik. Vi vet att det är i de små och växande företagen som fyra av fem nya jobb skapas – fortfarande. Det är dessa företagare som är ryggraden i den lokala ekonomin, inte minst på landsbygden. Genom att ge dem bättre villkor stärker vi hela Sverige.
Också besöksnäringen tjänar på detta. Nu när vi äntligen har fått gårdsförsäljning på plats skapar en sänkt alkoholskatt ytterligare incitament för producenter att investera i sina verksamheter, utveckla besöksmål och bidra till Matlandet Sverige.
Fru talman! Vårt stöd för förslaget är starkt, men det är inte helt okritiskt. Centerpartiet vill, som vi framför i vårt särskilda yttrande till betänkandet, rikta två viktiga medskick till regeringen för det fortsatta arbetet.
För det första behöver vi långsiktiga och förutsägbara spelregler. Företagare måste kunna lita på att villkoren inte ändras från ett år till ett annat. Vi anser därför att man bör fundera på att återinföra en form av indexering av alkoholskatten för att undvika ryckiga och oförutsägbara höjningar.
För det andra – och det här är lite allvarligare – har vi sett en tendens till en begynnande snedvridning i beskattningen av olika dryckesslag. Under 2023 och 2024 höjdes skatten på öl med 5 respektive 7,6 procent, medan skatten på sprit under samma period höjdes med endast 1 procent per år. Skatten på sprit höjdes mindre än för övriga alkoholsorter, på grund av bedömningen att en större höjning av skatten på sprit skulle leda till ökad smuggling och oregistrerad konsumtion. Det är sant, men detta faktum borde även gälla för öl.
Det här innebär hur som helst en betydande relativ skatteskärpning för ölproducenter jämfört med spritproducenter. Därför är dagens beslut bra. En utveckling som riskerar att snedvrida konkurrensförutsättningarna på marknaden och missgynna en bransch som ofta består av många små lokala bryggerier vill vi undvika.
Vi kommer att följa utvecklingen och se till att framtida eventuella justeringar präglas av neutralitet och rättvisa. Alla dryckesslag ska behandlas lika skattemässigt. Utöver detta vill vi vara tydliga med att vi vill gå ännu längre. Taket för vilka producenter som omfattas av nedsättningen är satt enligt EU:s miniminivåer. Centerpartiet har tidigare föreslagit att man för öl borde höja taket från 3 till 5 miljoner liter.
Fru talman! Det här är en bra och viktig reform. Den visar att det går att föra en politik som både stärker företagande och skapar en levande landsbygd. Med det sagt yrkar jag bifall till utskottets förslag i betänkandet, och jag uppmanar regeringen att ta till sig av de viktiga synpunkter som Centerpartiet framför i vårt särskilda yttrande.
Anf. 110 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Det är inte varje dag som jag får delta i skatteutskottets debatter, och därför kommer det här att bli lite spännande. Det är kanske lite märkligt att det står en miljöpartist här och yrkar bifall till en sänkt alkoholskatt, men precis som remissinstanserna har visat lär det knappast leda till någon högre alkoholkonsumtion. Precis som har sagts tidigare hör produkterna till ett högre prissegment, och det är knappast de produkterna man går till om man vill ha så mycket alkohol per krona som möjligt.
Jag tycker att det här är ett steg i rätt riktning, och jag ska förklara varför. Det handlar om att vi vill se fler producenter, fler i produktion, runt om i landet och ökad produktion i livsmedelskedjan. Nu räknas kanske inte alkohol som livsmedel, men jag återkommer till den frågan.
De fasta kostnaderna blir oproportionerligt stora och höga för mindre producenter, vilket innebär att deras produkter har svårare att konkurrera med stora producenter. Det känner vi såklart till. Vi kan jämföra med hur vi ser på vattenförsörjningen i landet.
Dricksvattenproduktionen är livsnödvändig för oss alla, och där har man olika syn beroende på hur stor produktion av dricksvatten man har. Mikrovattenverk har lägre krav vad gäller till exempel provtagning, som ofta kan vara dyr. Mindre kommunala vattenverk har inte alls samma krav när det gäller att upprätthålla redundanta system vid större kriser eller krig, som större kommunala vattenverk har. Vad gäller en viss del av vårt samhälle har vi synen att vi lägger kostnaden utifrån hur stor produktionen är.
Som har nämnts tidigare fattade vi redan förra året beslut om differentierad alkoholskatt för mikrobryggerier. Där finns ytterligare steg att ta. Jag vet inte om det är skatteutskottet eller något annat utskott som skulle kunna ta itu med frågan om drav. Det är en restprodukt från ölproduktion, det vill säga ölbryggning, och den är perfekt som djurfoder. I dag är det extremt dyrt för mikroproducenter att lämna draven till lantbrukare eftersom det krävs provtagning av draven, till exempel för salmonella. De flesta bryggare förstår inte hur salmonella skulle kunna komma in i bryggningsprocessen. Man skulle kunna se över den typen av provtagning som finns för vattenverk även vad gäller mikroproduktion av öl. Många mikroproducenter av öl tvingas i dag destruera sin drav i stället för att ge den till grisar och kor som kan äta upp den.
Varför är det viktigt att vi upprätthåller just alkoholproduktionen runt om i landet? Den bidrar bland annat till att upprätthålla och öka lönsamheten för jordbruket i landet. Vi vet också att produktionen av alkohol kan ha positiva fördelar i olika typer av kriser och krig. Vi vet till exempel att under coronapandemin var det några brännerier runt om i landet som ställde om och började producera handsprit. Det finns även positiva samhällseffekter, och såklart vill vi gynna och underlätta för personer och småföretag att starta sin verksamhet.
Jag yrkar bifall till förslaget.
Anf. 111 Anders Ekegren (L)
Fru talman! Dagens debatt i skatteutskottet handlar om sänkt alkoholskatt för mindre oberoende producenter, bland annat av vin. Detta är knappast en traditionell alkoholpolitisk debatt. Propositionen kommer knappast att förändra den totala omfattningen av försäljningen i Sverige. Det är dock en viktig närings- och landsbygdspolitisk fråga.
Vin har odlats under lång tid i Sverige. Det ska ha hittats fragment av vinodling i Sverige flera tusen år tillbaka i tiden. Vinodling i växthus träffade jag på lite här och var i Västergötland långt före vinodlingsboomen. Svensk vinodling tog fart omkring år 2000, då druvsorten Solaris, som klarar av det svenska klimatet, introducerades. Året innan blev Sverige godkänt som officiellt vinland av EU. I dag håller svenskt vin internationell klass, serveras på Nobelbanketten och säljs på export till tio länder.
Hur många vinodlingar det finns i Sverige i dag finns det olika uppgifter om; jag har sett uppgifter om alltifrån 50 till 200 producenter – det kanske beror på hur man räknar. Det odlas på 150 hektar i Sverige, och det produceras cirka 400 000 flaskor vin per år. Vinodlingarna finns framför allt i Skåne, men även i Halland, på Öland, på Gotland och åtminstone så långt upp i landet som i Mälardalen. Med tanke på det varmare klimatet är det fullt möjligt att vin kommer att kunna odlas på fler orter än i dag. Även min sommarort Lysekil har fått en vinodling, som jag besökte under Kristi himmelfärdshelgen. Där tillverkas cirka 5 000 flaskor vin per år.
Fru talman! Svensk vinodling är liten i dag, men den växer och blir allt viktigare. På många ställen kombineras vinodlingen med restaurang- och hotellverksamhet, vilket gör att fler människor än de som direkt odlar vin får jobb. Det stärker den lokala besöksnäringen. Tidigare beslutade regler om lättnader för gårdsförsäljningen underlättar också för lokala vinproducenter.
Regeringen är positiv till att stödja lokal småskalig produktion. Förra året beslutade riksdagen om en skattesänkning för småskaliga ölbryggerier. Från och med den 1 juli 2026 införs en sänkt alkoholskatt för småskaliga och oberoende producenter av vin, sprit, cider och andra jästa alkoholdrycker i Sverige. Ju mindre produktion, desto lägre skatt.
Allt talar för att den inhemska vinproduktionen kan öka i Sverige: bättre kvalitet på produkterna, fler producenter, bättre klimat för vinodling och fler som vågar satsa på vinodling. Mark har vi. Jag har själv besökt Ästad vingård i Halland, som i dag producerar 40 000 flaskor vin per år. Kring verksamheten finns det spa, hotellrum, restaurang och en presentshop, mitt ute på landet. De vingårdar som växer fram runt om i landet kommer att stärka det lokala näringslivet och besöksnäringen och skapa nya jobb, framför allt på landsbygden.
Fru talman! Detta är således på många sätt ett bra lagförslag. Jag yrkar därför bifall till förslaget i utskottets betänkande.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 maj.)
Beslut, Genomförd
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Sänkt alkoholskatt för alkoholvaror från oberoende småproducenter
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i lagen (2022:156) om alkoholskatt,
2. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:183 punkterna 1 och 2.
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.