Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Betänkande 2025/26:SkU20
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 25 mars 2026
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU20)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och godkände det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion).
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras.
Bestämmelserna börjar gälla den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som börjar gälla den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden börjar gälla den dag som regeringen bestämmer.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncernerProposition 2025/26:102
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2026-03-19
Trycklov: 2026-03-19
Betänkande 2025/26:SkU20
Alla beredningar i utskottet
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner (SkU20)
Skatteutskottet ställer sig bakom regeringens förslag om att riksdagen ska godkänna det multilaterala avtalet mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information (Global Anti-Base Erosion).
Utskottet föreslår även att riksdagen säger ja till regeringens förslag till en ny lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter samt de övriga förslag till ändringar i lagar som är nödvändiga för att förslaget om utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter ska kunna genomföras.
Bestämmelserna föreslås börja gälla den 1 maj 2026, med undantag för ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen som föreslås börja gälla den 1 augusti 2026. Ändringarna i lagen om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden föreslås börja gälla den dag som regeringen bestämmer.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2026-03-25
Dokument från debatten
- Onsdag den 25 mars 2026Kammarens föredragningslistor 2025/26:97
- Protokoll 2025/26:97 Onsdagen den 25 marsProtokoll 2025/26:97 Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner
- Onsdag den 25 mars 2026Talarlista 2025/26:20260325
Protokoll från debatten
Anf. 43 Eric Westroth (SD)
Herr talman! I dag debatterar vi skatteutskottets betänkande 20 beträffande utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapporter och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner.
Redan i december 2021 lade Europeiska kommissionen fram ett förslag om en global minimiskatt på 15 procent för multinationella företag inom EU som omsätter minst 750 miljoner euro.
Förslaget bygger på de modeller som OECD och G20 har arbetat fram. Det brukar ibland benämnas pelare 2. Dessa regler syftar till att motverka skattebaserodering och vinstförflyttning, det vill säga när företag flyttar vinster till länder med låga skattenivåer för att minimera beskattningen.
EU:s minimibeskattningsdirektiv har alltså som mål att säkerställa att stora multinationella koncerner betalar en effektiv skattesats på minst 15 procent på sina vinster, oavsett var i världen vinsten har upparbetats. Det är en viktig åtgärd för att skapa rättvisa villkor på den globala marknaden och för att skydda våra skattebaser. Direktivets regler bygger på koncernredovisning och kompletteras av detaljerade förklaringar och exempel som utarbetats av OECD och det inkluderande ramverket, vilket Sverige är en del av.
Herr talman! I Sverige har vi redan vidtagit åtgärder för att implementera direktivet. Den 1 januari 2024 trädde lagen om tilläggsskatt för företag i stora koncerner i kraft. Denna lag är en del av vår strävan att säkerställa att de globala reglerna får genomslag även i vår nationella lagstiftning.
Tilläggsskatten är alltså den skatt som kan tas ut, vanligtvis från moderbolaget, i de fall bolag haft verksamhet i andra länder där man betalat en lägre skatt, för att så att säga toppa upp skatten till 15 procent.
I december 2024 antogs vissa justeringar av lagen om tilläggsskatt för att säkerställa att regelverket håller jämna steg med den internationella utvecklingen. I november 2025 kompletterades lagen ytterligare för att säkerställa att den tillämpas korrekt och följer de administrativa riktlinjer som det internationella ramverket bygger på.
Nu är det dags igen att anta ytterligare kompletteringar, samtidigt som vi tillåter Skatteverket att automatiskt utbyta information om uppgifter i de så kallade tilläggsskatterapporterna, vilket kommer att minska administrationen såväl hos företag som hos Skatteverket. Samtidigt införs även en tillfällig sanktionslättnad, vilket gör att inget skattetillägg föreläggs om företaget har vidtagit skäliga åtgärder för att redovisa korrekt. Det blir alltså en lättnad för företagen under uppstartsperioden när reglerna är nya och komplexa.
Och, herr talman, det är ett tekniskt och komplext regelverk. Men det är också viktigt att det hela tiden hålls uppdaterat. Vi har ett ansvar att se till att svenska regler harmonierar med andra länders så att systemet fungerar i praktiken och inte öppnar för kryphål, dubbelbeskattning eller onödiga administrativa bördor.
Tyvärr har dock komplexiteten i regelverket, trots ett visst förenklingsarbete, ökat den administrativa bördan för framför allt företagen. Regeringen har därför betonat att en kontinuerlig översyn av regelverket är nödvändig. Vi måste kunna anpassa oss efter nya riktlinjer och säkerställa att Sveriges lagar harmonierar med andra länders så att systemet kan fungera som avsett. Samtidigt får den administrativa bördan på företagen inte bli alltför stor. Arbetet med kommentarer och riktlinjer pågår fortfarande internationellt, och vi har fullt förtroende för att regeringen även framöver kommer att genomföra de uppföljningar och analyser som behövs.
Herr talman! Att säkerställa en global minimibeskattning är en utmaning men också en möjlighet att stärka förtroendet för våra skattesystem. Det är en signal om att vi inte accepterar att de största företagen smiter undan sitt ansvar samtidigt som vanliga medborgare och mindre företag gör rätt för sig.
Jag vill därför avsluta med att yrka bifall till utskottets förslag till beslut.
(Applåder)
I detta anförande instämde Erik Hellsborn (SD).
Anf. 44 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Tack, ledamoten Westroth, för ett klargörande anförande! Jag skulle vilja säga att ledamoten på ett fullgott sätt redogjorde för den här lagstiftningsprocessen och även beskrev vilken komplexitet det faktiskt handlar om i de här frågorna.
I grund och botten handlar det om två saker: dels att se till att skattefusk och avancerad skatteplanering stoppas, dels att säkra ett bra företagsklimat. Vi socialdemokrater är säkra på att båda är möjliga.
Vi socialdemokrater har kritiserat SD-regeringen för att man släpat fötterna efter sig när det gäller skatteflykt och skattefusk och där inte adresserat viktiga frågor. Vi kan nu också se att man inte riktigt är beredd att ta rimliga steg för att värna företagsklimatet. När vi nu pratar om denna lagstiftningsprodukt blir det viktigt att fundera på hur vi kan se till att den inte blir mer komplex än nödvändigt.
Vi socialdemokrater har länge krävt en samlad konsekvensanalys, just på grund av den svåra och stora komplexitet som här råder. Ledamoten Westroth redogjorde för den på ett alldeles utmärkt sätt. Då blir ändå frågan, när det är så tydligt hur komplext detta är, hur snabbt lagstiftningsprocessen har gått och hur svårt det blir för företagen att följa efter: Varför kan inte Sverigedemokraterna se framför sig att det är en bra idé att göra en samlad konsekvensanalys?
Ledamoten Westroth säger att han litar på regeringen och att regeringen ska göra en kontinuerlig utvärdering. Sanningen är ju att en kontinuerlig utvärdering faktiskt inte är någonting.
Den stora frågan blir: Vad ska vi med riksdagen till? Är det inte riksdagen som faktiskt ska kräva en samlad konsekvensanalys så att den här lagen blir så bra som möjligt?
(Applåder)
Anf. 45 Eric Westroth (SD)
Herr talman! Tack för frågan, Mathias Tegnér!
Jag kan hålla med ledamoten i sak. Detta arbete har i många avseenden skapat ett administrativt monster för många företag. Jag kan dock försäkra ledamoten att det pågår ett arbete hos regeringen med detta. Att i det här läget skicka ett tillkännagivande till regeringen om en utvärdering tror jag inte skulle tillföra någonting.
Det är också sant, som ledamoten säger, att lagstiftningen har gått fort fram. Det internationella regelverket kräver att det ska gå snabbt. Även om man skulle starta en utvärdering nu tror jag att skatteutskottet skulle stå här och debattera andra förändringar i regelverket innan utvärderingen var klar.
Det här regelverket behöver nog komma på plats på ett bättre sätt innan man gör en utvärdering. Jag håller nämligen med ledamoten: När detta väl kommit på plats kommer en utvärdering att behövas.
Anf. 46 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Westroth för svaret.
Det vi socialdemokrater är rädda för är att man nu staplar regler på varandra. Då menar vi att en samlad konsekvensanalys skulle kunna göra att vi både ser vilka de administrativa kostnaderna blir och ser om lagstiftningen fyller det syfte vi vill att den ska fylla, samtidigt som vi dessutom tittar på möjligheterna att göra förenklingar.
Vi vet att lagstiftningsprocessen gick väldigt fort när lagen infördes vid det första tillfället. Delar av terminologin harmonierar inte med resterande svensk skattelagstiftning. Därför finns det speciella skäl att göra en konsekvensanalys av just den här lagen.
Jag drar mig till minnes den senaste mandatperioden, då jag satt i näringsutskottet. Ledamoten Westroths partivänner föreslog då konsekvensutredningar i parti och minut för var och varannan lagstiftning. Jag var konsekvent skeptisk till det. Det är inte riksdagens uppgift att alltid kräva konsekvensanalyser av varje lagstiftningsprodukt.
Men om det finns en lagstiftningsprodukt, herr talman, som vi faktiskt behöver göra en samlad konsekvensanalys av är det denna. Då förstår jag inte varför Sverigedemokraterna och den samlade högern inte kan komma fram till att en konsekvensanalys av dessa regler – som riskerar att inte träffa rätt och som riskerar att bli, som ledamoten själv sa, ett administrativt monster för våra största företag – vore bra. Varför är man inte beredd att ta viktiga steg för att göra dessa regler enklare för viktiga svenska exportföretag?
(Applåder)
Anf. 47 Eric Westroth (SD)
Herr talman! Det är ju generellt så när de internationella organisationerna ska ge sig in i lagstiftning att det inte alltid blir så genomtänkt.
Som sagt är lagstiftningen om tilläggsskatten och pelare 2 ett pågående förändringsarbete. Det är heller ingen nationell fråga. Även om vi skulle göra en utredning om förenklingar som behöver göras är det ingenting som vi nationellt kan besluta om. Det handlar om att förhålla sig till den internationella lagstiftningen.
Precis som Mathias Tegnér har jag som ambition att hålla den administrativa bördan för företagen på ett absolut minimum. I det avseendet är jag helt överens med ledamoten Tegnér. Men att i detta läge skicka ett tillkännagivande till regeringen tror jag inte skulle fylla någon större funktion. Den här lagstiftningen behöver komma på plats bättre innan man kan göra den utvärderingen och komma med förenklingsförslag att skicka in till det internationella arbetet med frågan.
(Applåder)
Anf. 48 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Vi står nu här ännu en gång och ska debattera tilläggsskatten, och vi har faktiskt tjuvstartat lite grann.
När det gäller det faktum att vi flera gånger har debatterat tilläggsskatten i kammaren skulle jag säga att det i sig är talande. Det här är inte en liten teknisk justering i marginalen som görs av komplicerad lagstiftning, utan det här är en del av ett större internationellt arbete som fortfarande pågår och som fortfarande kräver nya kompletteringar.
Bakgrunden är känd, men viktig att påminna om. Under flera år har OECD och G20 arbetat för att säkerställa att vinster beskattas där de uppkommer och där värde skapas. År 2021 antogs modellreglerna för global minimibeskattning, som brukar kallas för OECD:s pelare 2, och inom EU genomfördes de genom minimibeskattningsdirektivet 2022.
I Sverige trädde lagen i kraft vid första möjliga tillfälle den 1 januari 2024. Därefter har bestämmelserna, som ni alla vet, kompletterats vid ett antal tillfällen. Nu står vi här igen och ytterligare ändringar krävs. Frågan är faktiskt om någon lagstiftningsprodukt har ändrats så många gånger på så kort tid.
Den proposition som kammaren nu behandlar handlar i huvudsak om två saker. För det första inför man ett nytt system för automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter, och för det andra är det förändringar i själva förfarandet. Vad betyder det, kanske någon undrar? Jo, man ändrar reglerna för rapportering, förelägganden, omprövningar och vissa deklarationsuppgifter samt inför en tillfällig sanktionslättnad. Allt detta kan verka tekniskt, men det är viktiga frågor för de företag som faktiskt omfattas av reglerna.
Herr talman! För oss socialdemokrater har utgångspunkten varit densamma hela tiden. Vi har accepterat ordningen, vi har accepterat tilläggsskatten, därför att grundidén är riktig. Det är rätt att stora multinationella koncerner inte ska kunna spela ut länder mot varandra. I ett race to the bottom, eller annorlunda uttryckt en kapplöpning mot avgrunden, är det rätt att sätta en nedre gräns för skattekonkurrensen. Det är rätt att försöka se till att de största aktörerna betalar åtminstone en miniminivå av bolagsskatt. Det här är inte en teknisk fråga, utan det här är en fråga om rättvisa.
Tidigare har jag själv sagt att det huvudsakligen handlar om att rätt ska vara rätt. Jag tycker fortfarande att det väl sammanfattar vad den här frågan handlar om. Vanliga löntagare, småföretagare och medborgare betalar sin skatt varje månad. Om de ska känna tillit till systemet måste de också se att samma principer som gäller för dem även ska gälla för de största globala koncernerna. Annars urholkas legitimiteten för systemet och för den öppna ekonomin.
I en värld där en handfull män äger mer än vad halva jordens befolkning gör tillsammans blir frågan om ojämlikhet extremt viktig just när vi pratar om legitimiteten i skattesystemet. I en tid då klyftorna växer, då ekonomin och samhället blir hårdare och då vanliga hushåll förväntas bära allt större bördor blir frågan om skatterättvisa ännu viktigare. När människor samtidigt ser rubriker om avancerad skatteplanering – upplägg i skatteparadis – skadas tilliten; då växer känslan av att det finns ett system för vanligt folk och ett annat system för dem med de största resurserna.
Det är därför arbetet mot skatteflykt inte är en sidofråga, utan det är i stället en del av kampen för sammanhållningen i samhället. Det handlar om ett samhälle som håller ihop och är en del av strävan mot en starkare samhällsgemenskap.
Herr talman! För oss socialdemokrater handlar skatt inte bara om intäkter i en tabell. Skatt är vår gemensamma finansiering av sådant som människor behöver i sin vardag. Skatt är tryggheten i form av poliser, domstolar och militärer. Skatt är välfärden i form av skola, hemtjänst och äldreomsorg. Skatt är näringspolitik i form av infrastruktur, testbäddar och innovationssystem. Skatt är samhällsgemenskap, tillit och framtidstro. Det är också därför som skatter och konkurrenskraft inte står i motsats till varandra. Sverige har i stället blivit starkt just för att det har kombinerat företagande och innovation med utbildning, tillit, fungerande institutioner och stabila spelregler. Det är just därför rättvis beskattning blir så viktig. Det är därför tilläggsskatten kan vara med och bidra till rättvisa globala spelregler, det som också kallas level playing field.
Herr talman! Men det här gäller enbart om man introducerar reglerna på ett rimligt sätt. Det är här den avgörande invändningen kommer. Att grundidén är riktig betyder inte att allt är guld och gröna skogar, utan vi måste kunna ha två tankar i huvudet samtidigt. Ja, vi ska bekämpa skatteflykt. Ja, Sverige ska leva upp till sina internationella åtaganden. Ja, vi ska bidra till en globalt rättvis beskattning. Men vi måste också våga säga att hotet med den här lagstiftningen är att den blir så komplicerad, så tung och så forcerat genomförd att den undergräver sitt eget syfte.
Med den nya side by side-lösningen, där Donald Trump har hotat sig till en separatlösning för amerikanska företag, blir riskerna ännu större. Det sämsta utfallet vore följande, herr talman, nämligen att företag som redan i dag gör rätt för sig får ökade administrativa kostnader, en större osäkerhet och tyngre rapporteringsbörda. Samtidigt hittar de mest aggressiva aktörerna fortfarande vägar runt systemet. Då har vi inte stärkt rättvisan utan bara gjort systemet mer svåröverskådligt för dem som försöker följa reglerna.
Det här är precis det vi har varnat för tidigare, och det är också därför som vi gång på gång har krävt en samlad konsekvensanalys av den här lagstiftningen.
Herr talman! Den proposition som vi har framför oss visar att komplexiteten i reglerna är extremt hög. Den tilläggsskatterapport som företagen ska lämna in innehåller omfattande uppgifter om koncernstruktur, beräkningar av effektiv skatt i varje stat där man har verksamhet och fördelningen av eventuell tilläggsskatt. Rapporteringen ska kunna lämnas in i en stat, vilket är positivt, och därefter utbytas mellan skattemyndigheter i olika länder. Som jag nämnde tidigare tillkommer nya regler om förelägganden, omprövningsfrister, sekretess, användningsbegränsningar och den tillfälliga sanktionslättnaden.
Men bara det faktum att det nu behövs ytterligare en kompletteringsproposition visar att vi inte är färdiga med lagstiftningen. Det är just därför vi socialdemokrater tycker att regeringens hållning är så märklig. Man säger att konsekvenserna för företagen av de enskilda förslagen är begränsade. Samtidigt medger man att det handlar om ett omfattande och komplext regelverk. Jag tror att ledamoten Westroth för en stund sedan kallade det för ett administrativt monster.
Det här är ett mångårigt internationellt arbete som dessutom fortfarande utvecklas. Om saker och ting inte kommer på rätt plats vid rätt tillfälle finns det risk att reglerna inte blir ändamålsenliga. Därför menar vi socialdemokrater att det inte räcker att hoppas på framtida uppföljningar från regeringen. Vi menar att regeringen i stället måste åläggas att redovisa vad regelverket faktiskt kostar, hur det fungerar i praktiken och vilka förenklingar som är möjliga.
Vår reservation är rimlig och balanserad, menar jag. Vi står bakom de ändringar som nu föreslås i propositionen, eftersom de behövs för att anpassa svensk rätt till internationella överenskommelser. Men vi säger också att implementeringen har kantats av problem, att tempot har varit forcerat och att det finns en reell risk att regelverket blir orimligt betungande för de företag som redan i dag gör rätt för sig. Det är därför vi vill ha en samlad konsekvensanalys med redovisning av administrativa kostnader och en utredning av möjliga förenklingar.
Herr talman! Det här är alltså inte ett nej till internationellt samarbete – tvärtom. Det är verkligen inte ett nej till kampen mot skatteflykt. Vi menar som sagt att det är SD-regeringen som drar benen efter sig och är saktfärdig på området. Detta är inte heller ett nej till en global minimibeskattning som princip. Men vi kräver ordning och reda, en implementering som fungerar och en utvärdering av konsekvenserna. Därmed blir vårt förslag ett ja till rättvisa, ett ja till att stora bolag ska göra rätt för sig och samtidigt ett ja till rättssäkerhet, förutsägbarhet och rimlighet.
Om den här lagstiftningen ska hålla över tid måste den nämligen också uppfattas som legitim. Och legitimitet får man inte genom att stapla nya regler ovanpå gamla, likt klossar i ett barnrum, samtidigt som man håller tummarna för att tornet inte ska rasa. Legitimitet skapas om vi lagstiftare tar reda på vad reglerna vi beslutar om får för konsekvenser och tar ansvar för det. Legitimitet får man genom att se till att lagen träffar rätt, stoppar den avancerade skatteplaneringen och samtidigt inte vältrar över kostnaderna på de skötsamma bolagen. Det är där, och ingen annanstans, som skiljelinjen går i dagens debatt.
Herr talman! Med det yrkar jag bifall till utskottets förslag under punkt 1 och bifall till reservationen under punkt 2.
(Applåder)
Anf. 49 Adam Reuterskiöld (M)
Herr talman! Vi debatterar i dag skatteutskottets betänkande nummer 20, som rör utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av regelverket för tilläggsskatt för stora koncerner. Det är, som många har påpekat tidigare, komplex och tekniskt avancerad materia. Men bakom tekniken finns en mycket tydlig politisk kärna: rättvisa villkor, fungerande konkurrens och ett skattesystem som människor och företag kan lita på. Låt mig börja där.
Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, investera och driva företag. Vi ska ha ett företagsklimat som attraherar investerare och skapar nya jobb. Men vi ska också kunna ha skatteregler som är rättvisa och förutsägbara. Det är inte motsatser. Det är två sidor av samma mynt. Utan rättvisa regler urholkas förtroendet. Utan goda villkor urholkas tillväxten.
Herr talman! Under lång tid har vi sett att stora multinationella koncerner kunnat använda skillnader mellan länders olika skattesystem för att minska sin beskattning. Det har fått konsekvenser. Det har snedvridit konkurrensen. Mindre och mer lokalt verksamma företag, som inte har samma möjligheter till avancerad skatteplanering, har fått bära en större börda. Det har urholkat skattebaser, och det har i förlängningen påverkat förtroendet för hela skattesystemet.
Det är mot den bakgrunden som det internationella samarbetet om minimibeskattning har vuxit fram. Sverige deltar i det, och det är i grunden bra. Men det ställer också krav på hur vi genomför regelverket nationellt.
Herr talman! Det betänkande vi nu behandlar handlar inte om att införa nya skatteregler eller att höja skattenivåer. Det handlar om att få ett redan beslutat system att fungera i praktiken. Det syftar till att skapa tydlighet, rättssäkerhet och effektivt utbyte mellan länder. Det är avgörande. Utan fungerande informationsutbyte riskerar regelverket att bli ineffektivt. I värsta fall riskerar det att skapa osäkerhet för företag som vill göra rätt men som inte får tydliga besked eller hamnar i olika länders regelverk.
Genom de kompletteringar som nu föreslås stärks möjligheterna att hantera tilläggsskatten på ett korrekt sätt. Det ger myndigheter bättre förutsättningar att arbeta effektivt, och det ger företagen tydligare spelregler.
Herr talman! En central invändning från oppositionen handlar, som vi hörde tidigare, om att det saknas tillräcklig konsekvensanalys. Det är en allvarlig invändning, och därför förtjänar den ett tydligt svar.
För det första: Vi har att göra med ett regelverk som i grunden är internationellt framtaget och förhandlat. Själva strukturen, principerna och omfattningen är redan fastlagda genom internationella överenskommelser. Handlingsutrymmet nationellt handlar i hög grad om hur vi implementerar och kompletterar detta.
För det andra: De kompletteringar vi nu behandlar är just kompletteringar, inte ett helt nytt system. De syftar till att säkerställa att informationsutbytet fungerar och att tillämpningen blir rättssäker. Att i det läget efterfråga en heltäckande konsekvensanalys av hela systemet blir missvisande. Det vi gör här är att justera och förbättra funktionaliteten inom ett redan beslutat ramverk.
För det tredje: Alternativet till att genomföra dessa kompletteringar är inte ett neutralt nolläge. Alternativet är ett sämre fungerande system, ett system som brister i informationsutbytet och ökar osäkerheten och riskerna. Det innebär risk för både dubbelbeskattning och skatteundandragande.
Herr talman! Moderaterna menar att ansvarstagande politik handlar om att väga olika risker mot varandra. I detta fall är det tydligt att riskerna med att inte agera är större än riskerna med att genomföra föreslagna kompletteringar.
Vi får ett robustare system. Vi får tydligare regler. Och vi säkerställer att Sverige lever upp till våra internationella åtaganden på ett sätt som också värnar svenska företags konkurrenskraft. Det är rimligt och ansvarsfullt avvägt.
Herr talman! För oss är det viktigt att betona vad detta inte är. Det är inte ett förslag som i sig ökar skattebördan för svenska företag. Det är inte ett förslag som syftar till att göra det svårare att driva företag i Sverige. Det handlar tvärtom om att skapa ordning och reda i ett komplext internationellt system. Och just ordning och reda är avgörande för konkurrenskraften. Företag efterfrågar inte bara låga skatter. De efterfrågar också stabila, förutsägbara och rättvisa regler.
Vi moderater vill se fler företag som växer i Sverige. Vi vill se fler investeringar, mer innovation och fler jobb. Då måste vi säkerställa att spelreglerna är lika för alla. Förslaget i det här betänkandet bidrar till just det. Det minskar risken för att vissa aktörer kan skaffa sig konkurrensfördelar genom att utnyttja systemskillnader. Det stärker beskattningens legitimitet. Och det gör det enklare för seriösa företag att göra rätt.
Herr talman! Det är naturligt att det finns olika uppfattningar i frågor som är så här tekniskt avancerade. Men utskottets bedömning är tydlig: regeringens förslag är ändamålsenligt och bör genomföras.
Att avstå skulle innebära ökad osäkerhet, sämre funktionalitet och ett svagt system i kampen mot skatteundandragande. Det vore inte ansvarsfullt.
Sverige ska vara en stark röst för fria marknader och företagande. Men vi ska också stå upp för rättvisa villkor och ett skattesystem som håller över tid. Detta betänkande är ett steg i rätt riktning.
Jag yrkar därför bifall till utskottets förslag och avslag på motionerna.
(Applåder)
Anf. 50 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Reuterskiöld för anförandet. I grund och botten tror jag att vi är eniga om mycket. Vi är eniga om att det är viktigt med ett bra företagsklimat. Möjligen tycker vi ibland lite olika om hur man uppnår det. Vi brukar vara eniga om att det ska finnas tydliga och väldefinierade regler som skapar förutsägbarhet. På område efter område är vi eniga om hur regelstrukturerna ska se ut. Ibland kan vi vara oeniga om sådant som skattenivåer och vad skatterna ska användas till.
Det jag möjligen hade invändningar mot i ledamotens anförande var att lyssnaren kunde ana och möjligtvis tro att det finns partier här i riksdagen som är emot att genomföra propositionen. Jag vill vara tydlig med att vi socialdemokrater har ställt oss bakom propositionen, eftersom den implementerar ett antal förändringar som gör det här lagstiftningskomplexet enklare att genomföra – om effekterna blir de som vi avsett. Oklarheten om det sistnämnda är ett av skälen till att vi har krävt en konsekvensanalys.
Ledamoten Reuterskiöld konstaterade att det vi fattar beslut om nu inte är hela lagstiftningen utan bara en del av den. Det är helt riktigt. Men jag vill då påminna åhörarna och även ledamoten Reuterskiöld om att vi socialdemokrater föreslog en konsekvensanalys både vid det första beslutet om reglerna och när den senaste justeringen gjordes. På grund av att lagstiftningsprocessen varit jäktad och dessutom skett på ett annat sätt än vad som är brukligt finns det skäl att genomföra en konsekvensanalys av regelverken för att säkra att de inte blir mer komplicerade än nödvändigt. Frågan är varför Moderaterna är emot detta förslag.
(Applåder)
Anf. 51 Adam Reuterskiöld (M)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Tegnér för frågan. Den var väl inte helt oväntad, med tidigare debatt i backspegeln.
Det är naturligtvis viktigt att vara tydlig om vad vi beslutar om. Det är ju inte regelverket som helhet vi beslutar om, utan det här är en komplettering. Att i det läget kräva en systematisk och genomgående analys av hur det skulle fungera i verkligheten blir kanske inte riktigt rimligt, och detta är heller inte det bästa sättet att göra det på.
De här kompletteringarna behöver göras, och vi tar ansvar för att genomföra dem. Sedan är en lagstiftning inte en slutgiltig produkt, speciellt inte när den är internationellt framtagen. Det kommer naturligtvis att påverka.
Man kan ju fundera på – och det kanske de åhörare som inte är involverade i politiken gör – varför ledamoten i det här läget, när vi gör en komplettering till en redan existerande lagstiftning, är så starkt fokuserad på just konsekvensanalysen. Det kan bero på att vi i grunden egentligen är överens om lagstiftningen, som ledamoten Tegnér också framförde. Vi är alltså inte oöverens om vitsen med systemet. Vi är inte oöverens om att det bör införas. Ingen av oss tycker att det här i grunden är negativt för svenska företag. Och det är alltså fråga om en komplettering.
Vi har också att ta hänsyn till att detta är en internationell överenskommelse. Det blir naturligtvis inte optimalt för varje enskilt land – det ligger i sakens natur. Jag tycker att det här ska genomföras. Jag tycker givetvis också, i likhet med vad tidigare talare anfört, att man bör titta över det kontinuerligt för att se hur det fungerar i verkligheten.
(Applåder)
Anf. 52 Mathias Tegnér (S)
Herr talman! För det första: Är vi oeniga om regelverket? Nej, det är vi inte. Vi är eniga om att den här typen av regler behövs. Det råder det inget tvivel om.
För det andra: Varför vill vi socialdemokrater genomföra en konsekvensanalys av regelverket nu? Jag vill påminna ledamoten Reuterskiöld om att vi vid varje tillfälle har föreslagit en konsekvensanalys, just eftersom det har varit en exceptionell lagstiftningsprocess där man också har infört terminologi som inte funnits i vår skattelagstiftning tidigare. Det är alltså en exceptionell situation som kräver exceptionella åtgärder.
Svaret på frågan varför vi åter föreslår en konsekvensanalys är att vi vill ge er en ny chans, Adam Reuterskiöld. Ni tog inte chansen första gången. Ni tog inte chansen andra gången. Nu får ni en tredje chans. Bifall en konsekvensanalys för att säkra att de här reglerna införs på bästa möjliga sätt!
De här reglerna kommer till svensk lagstiftning via EU:s minimiskattedirektiv. Det ger oss i Sverige en möjlighet att anpassa dem till de lagar vi redan har. Tankebanorna och tankemönstren från de här överenskommelserna behöver introduceras i svensk rätt. Men det finns möjlighet att göra det på olika sätt. Vi socialdemokrater har konstaterat att det måste göras på ett sätt som både sätter stopp för avancerad skatteplanering och gör att den administrativa bördan för företagen blir så liten som möjligt.
Nu ger vi er ytterligare en chans. Vi har gett er en första chans. Vi har gett er en andra chans. Nu ger vi er en tredje chans att se över lagstiftningen och göra en konsekvensanalys, så att man lever upp till båda de här kraven: Stoppa skatteplaneringen, och gör det på ett sätt som är så bra som möjligt för företagen! Då är det ledamoten som blir svaret skyldig. Varför är ni emot en konsekvensanalys som kan göra lagstiftningen bättre för Sveriges företag?
(Applåder)
Anf. 53 Adam Reuterskiöld (M)
Herr talman! Tonläget i Mathias Tegnérs argumentation och polemik är högt, med tanke på att vi faktiskt talar om komplettering av existerande lagstiftning. Att i det här läget säga ”mittåt – vi backar och gör om alltihop” vore ansvarslöst. Det vore också direkt negativt för hur vi uppfattas internationellt. Det här är ju inte bara EU-lagstiftning utan internationell lagstiftning som är större än så.
Det är intressant att höra hur polemiken går igen fast på motsatt sätt. Under föregående mandatperiod framförde ledamoten och Socialdemokraterna konstant det onödiga i att göra kontinuerliga konsekvensanalyser, så jag förstår att det här är politik också. Men att i detta läge säga att vi ska riva upp allting och göra en konsekvensanalys vore ansvarslöst, och det är också det som beredningen ger vid handen.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 13.)
Beslut, Genomförd
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:97 Onsdagen den 25 marsProtokoll 2025/26:97
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Utbyte av uppgifter i tilläggsskatterapport och kompletteringar av förfarandet av tilläggsskatt för företag i stora koncerner
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen
a) godkänner det multilaterala avtalet som undertecknades den 4 november 2025 mellan behöriga myndigheter om automatiskt utbyte av GloBE-information,
b) antar regeringens förslag till
1. lag om automatiskt utbyte av tilläggsskatterapporter,
2. lag om ändring i lagen (1990:313) om Europaråds- och OECD-konventionen om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
3. lag om ändring i lagen (1990:314) om ömsesidig handräckning i skatteärenden,
4. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400),
5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244),
6. lag om ändring i lagen (2012:843) om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning,
7. lag om ändring i lagen (2023:875) om tilläggsskatt.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:102 punkterna 1-8.Konsekvensanalys av ändringarna i lagen om tilläggsskatt
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:3904 av Niklas Karlsson m.fl. (S).- Reservation 1 (S, V, C, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (S, V, C, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 92 0 14 SD 57 0 0 13 M 59 0 0 9 C 0 17 0 7 V 0 19 0 3 KD 17 0 0 2 MP 0 15 0 3 L 14 0 0 2 - 2 3 0 1 Totalt 149 146 0 54
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.