Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen
Betänkande 2025/26:SfU26
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-05-25
- Beslut
- 2026-05-26
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Sanktionsavgifter och bidragsspärr i socialförsäkringen (SfU26)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 2 motioner.
Från regeringen
Från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Sanktionsavgifter och bidragsspärr i socialförsäkringen (SfU26)
Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag om att införa en sanktionsavgift för den som i vissa fall har orsakat att en ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp. Avgiften ska tas ut från den som har orsakat att ersättning har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att ha lämnat en felaktig uppgift eller inte fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
Förslaget innebär även en möjlighet att besluta om en spärr från rätt till en förmån under en viss tid, en så kallad bidragsspärr. En sådan spärr ska kunna beslutas för en enskild som medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat en oriktig uppgift eller inte har fullgjort en uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
De nya reglerna föreslås börja gälla den 1 juli 2026, med vissa övergångsbestämmelser.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 22 maj 2026 och debatterades i kammaren 25 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:SfU26
Webb-tv: Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 20 Jessica Rodén (S)
Herr talman! Nu debatterar vi socialförsäkringsutskottets betänkande om bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen.
Regeringens förslag innebär bland annat nya sanktionsavgifter och möjligheten att stänga av människor från ersättning under en viss tid, en så kallad bidragsspärr.
Detta handlar ytterst om hur vi ska skydda välfärden mot fusk och felaktiga utbetalningar men också om rättssäkerhet och människors trygghet när livet går sönder.
Herr talman! Sveriges trygghetssystem bygger på tillit. Människor ska veta att allas gemensamma pengar går till det de är avsedda för. Fuskar man medvetet ska det få konsekvenser. För oss socialdemokrater är det självklart att välfärden ska skyddas mot fusk och medvetna felaktiga utbetalningar, och därför står vi bakom propositionen.
Samtidigt är det här mycket ingripande åtgärder, vilket vi också skriver om i vårt särskilda yttrande. De kan vara ingripande för människor som redan lever nära marginalen, och då kan konsekvenserna bli mycket stora. Den här typen av förslag måste därför också ses utifrån människors verklighet. Det kan handla om personer med psykisk ohälsa eller funktionsnedsättning eller om människor som har svårt att hantera komplicerade regelverk.
För oss socialdemokrater är det särskilt allvarligt att människor ska kunna stängas av från ersättning under så lång tid som tre år. Vi ser också risker med att sanktionsavgifter kan beslutas även utan krav på uppsåt eller oaktsamhet.
Herr talman! Socialförsäkringarna är en av grundbultarna i det svenska samhället. När människor blir sjuka, när kroppen säger ifrån och när livet förändras ska samhället finnas där. Det är inte välgörenhet; det är solidaritet. Det som har gjort Sverige starkt är att människor vet att de inte står ensamma när livet vänder. Socialförsäkringarna handlar nämligen ytterst om människovärde och om vilket samhälle vi vill ha.
Herr talman! Jag är genuint orolig för utvecklingen inom socialförsäkringsområdet om den här regeringen och Sverigedemokraterna får fyra år till, för under mandatperioden har vi sett ett tydligt mönster: mer kontroll, hårdare regler och ökad misstänksamhet.
Missförstå mig rätt. Självklart ska vi ha ordning och reda i våra trygghetssystem. Fusk ska bekämpas. Men det får aldrig ske på bekostnad av trygghet, rättssäkerhet och människovärde.
När regeringen vill genomföra förändringar går det snabbt. Vi ser nya kontrollsystem, hårdare regler och ökade sanktioner. Men när det handlar om att stärka tryggheten för människor som blir sjuka eller skadade saknas viljan. Arbetsskadeförsäkringen har utretts, och problemen är väl kända. Ändå händer inget. Människor som uppenbart saknar arbetsförmåga fastnar fortfarande år efter år i sjukpenningen. Detta vet regeringen, men ändå ser vi inga reformer. Det är därför prioriteringarna blir så tydliga.
I fredags debatterade jag undantaget vid dag 180 med ansvarig minister, ett undantag som infördes av oss socialdemokrater just för att människor inte är maskiner. Ibland behövs mer tid för rehabilitering för att människor ska kunna komma tillbaka till sitt arbete. Men trots att frågan är avgörande för många långtidssjukskrivna får vi inga besked om regeringens väg framåt.
Samma sak gäller arbetsskadeförsäkringen. Utredningar finns, och problemen är väl kända. Alldeles för många människor får fortfarande inte sina arbetsskador erkända. Många som har slitit ut sina kroppar i arbetslivet hamnar mellan stolarna, och försäkringen är omodern.
Herr talman! Det räcker inte att tala om kontroll. Politiken måste också handla om att människor ska kunna lita på att tryggheten faktiskt finns där när arbetslivet gör dem sjuka eller skadade. Den stora majoriteten människor i Sverige vill göra rätt för sig. De vill arbeta, försörja sig själva och bidra till samhället. Då måste systemen bygga på rättssäkerhet och respekt för människor. Legitimiteten i socialförsäkringarna hotas inte bara av fusk. Den hotas också om människor upplever systemen som orättvisa, kalla eller omänskliga.
Herr talman! Ja, vi ska bekämpa fusk och felaktiga utbetalningar. Men vi får aldrig bygga ett socialförsäkringssystem där människor känner större rädsla än trygghet. Socialförsäkringarnas uppgift är att ge människor trygghet när livet går sönder och ge dem möjlighet att komma tillbaka. Det är den principen vi socialdemokrater kommer att fortsätta försvara.
(Applåder)
Anf. 21 Tony Haddou (V)
Herr talman! Sverige är fantastiskt när det fungerar som det ska. Trygghet och tillit är allt när det väl gäller. Vi måste vårda och stärka det som är bra med Sverige, och visst är detta möjligt.
Nedskärningar är inte förutbestämda, utan de är ett resultat av politiska prioriteringar. Med andra prioriteringar än vad den sittande regeringen och Sverigedemokraterna har gjort under den här mandatperioden hade vi kunnat skydda välfärden och hushållen, och vi hade kunnat skydda den som är sjuk eller förlorat jobbet bättre.
Svenska hushåll har haft det riktigt tufft de senaste åren. Vi har fått en fördubblad fattigdom och över 100 000 fler arbetslösa, och i det läget har regeringen och Sverigedemokraterna prioriterat de absolut rikaste.
Det vi debatterar i dag – en bidragsspärr och en sanktionsavgift i socialförsäkringen – säger en del om regeringens prioriteringar. Det kommer att leda till en orimlig ordning i socialförsäkringssystemet där risken är att personer som både har rätt till och är i behov av våra socialförsäkringssystem inte vågar ansöka av rädsla för att göra fel.
Jag tycker att det är viktigt med ordning och reda i välfärdssystemen och att felaktiga utbetalningar motverkas. Detta måste dock ske på ett sätt som värnar rättssäkerheten och som inte riskerar att drabba människor som inte har gjort sig skyldiga till medvetet fusk. Det får heller inte öppna upp för godtyckliga bedömningar eller äventyra rättssäkerheten.
Herr talman! Regeringens förslag innehåller inte tillräckliga rättssäkerhetsgarantier och riskerar att skada socialförsäkringens legitimitet. En sanktionsavgift kan få betydande ekonomiska konsekvenser för enskilda, missgynna utsatta grupper och förstärka befintliga ojämlikheter, som alltså i förlängningen kan leda till att människor avstår från att ansöka om ersättning av rädsla för att lämna felaktiga uppgifter. Det är svåra regelverk som man ska navigera i, många gånger under livets svåraste skeden.
Införandet av sådana avgifter riskerar också att få diskriminerande effekter, bland annat för personer som har en funktionsnedsättning eller lider av psykisk ohälsa. De mest sårbara ska hantera svåra regelverk och riskerar att straffas om det blir fel. I stället för att regeringen gör något åt välfärdsbrottsligheten och de kriminella aktörerna inom välfärden riskerar nu oskyldiga personer att straffas som om de vore kriminella. Det är inte en rimlig rättsordning, fru talman.
Regeringens förslag bör mot denna bakgrund avslås. Jag yrkar bifall till reservation 1 i betänkandet.
Anf. 22 Daniel Persson (SD)
Fru talman! Vi debatterar nu socialförsäkringsutskottets betänkande SfU26 Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen. Jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Detta är ett viktigt betänkande, med förslag som syftar till att stärka tilliten till vårt gemensamma välfärdssystem, som vi gemensamt finansierar. Men för att det ska fungera långsiktigt och för att det ska finnas ett förtroende för våra socialförsäkringar måste systemet användas på ett respektfullt sätt.
Vi måste säkerställa att det är de som är i behov av hjälp som får ta del av Sveriges olika stöd inom välfärdsystemet. Felaktiga utbetalningar och bidragsbrott urholkar förtroendet för vår välfärd, och det kostar även samhället stora summor pengar.
Fru talman! Det förslag vi debatterar i dag innebär att vi får snabbare och effektivare sanktioner. I stället för långa och resurskrävande rättsprocesser kan myndigheter nu besluta om sanktionsavgifter direkt. Det gör att samhället kan reagera snabbare och tydligare när fel uppstår. Detta är avgörande eftersom få överträdelser leder till åtal i dag trots att personer felaktigt fått stöd från vår välfärd.
Fru talman! Förslaget innebär ett tydligare ansvar för varje individ. När felaktiga uppgifter lämnas, oavsett om det sker avsiktligt eller genom slarv, leder det till att pengar betalas ut felaktigt. Genom sanktionsavgifter skapas tydliga incitament att göra rätt från början. Det handlar inte om att straffa, utan det här ska leda till att stöden hamnar rätt och till att det blir korrekt och rättvist.
Fru talman! En av de största vinsterna med förslaget är att det stärker förtroendet för hela vårt välfärdssystem. När människor upplever att regler följs och att missbruk får konsekvenser ökar även viljan att bidra och att följa regelverket. Det är helt avgörande för ett system som bygger på tillit och förtroende att skattemedel kommer till dem som har rätt till stöd.
Detta är ett viktigt verktyg mot personer som medvetet eller grovt vårdslöst utnyttjar systemet. Att under en begränsad tid kunna stängas av från en specifik förmån gör att systemet kan skyddas mot återkommande missbruk. Det är en balanserad och effektiv åtgärd.
Fru talman! En viktig styrka i förslaget är att det också innehåller möjligheter till anpassning. Avgifter kan sättas ned om de blir oskäliga, spärrar ska bedömas individuellt och hänsyn ska tas till den enskildes situation. Om det uppstår fel ska personen inte drabbas av en sanktionsavgift om felet till exempel beror på sjukdom eller en funktionsnedsättning som gjort det svårt att ta till sig information på rätt sätt. Här ska det göras en individuell bedömning, där man beaktar sådant som talar för nedsättning, och ett lågt beviskrav ska gälla.
Myndigheterna har ett ansvar för att informera om socialförsäkringen och vilka uppgifter som den enskilde behöver lämna. Vissa riktade informationsinsatser kan behöva vidtas gentemot särskilda grupper. Det innebär att förslaget kombinerar tydliga sanktioner med rättssäkerhet och rimlighet.
Slutligen innebär förändringarna att myndigheterna får bättre verktyg att arbeta mer effektivt. När fler ärenden kan hanteras administrativt frigörs resurser från rättsväsendet som i stället kan användas där de behövs mest. Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen kommer att leda till snabbare handläggning, bättre kontroll och mer träffsäkra insatser.
Fru talman! Förslaget handlar i grunden om något viktigt: att värna ett system som vi alla är beroende av, att säkerställa att stöd går till dem som har rätt till det och att stärka tilliten till vårt välfärdssystem. Genom tydligare ansvar, effektiva sanktioner och bättre kontroll tar vi nödvändiga steg i rätt riktning.
Jag yrkar återigen bifall till utskottets förslag.
Anf. 23 Tony Haddou (V)
Fru talman! Tack, ledamoten, för anförandet!
När Vänsterpartiet förhandlar med en regering ser vi till exempel till att sjukförsäkringen förbättras, utvecklas i rätt riktning och inte försvagas och monteras ned. När Sverigedemokraterna förhandlar med en regering ser de till att en sådan utveckling rullas tillbaka. De har inte velat se några förbättringar, bara stenhårda bedömningar och en alltmer utbredd fattigdom. Allt ansvar läggs på individen, precis som i det förslag om sanktionsavgift och spärr i socialförsäkringen som vi debatterar i dag.
Det kan låta väldigt bra när ledamoten håller sitt anförande och pratar om att stärka tilliten och förtroendet och så vidare, men den tunga kritiken mot förslaget har inte låtit vänta på sig. Brottsförebyggande rådet, Jämställdhetsmyndigheten, Diskrimineringsombudsmannen, Inspektionen för socialförsäkringen, alltså regeringens egen expertmyndighet, Centrala studiestödsnämnden, SKPF Pensionärerna, SPF Seniorerna och Riksförbundet för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning pekar samtliga på att regeringens förslag om sanktionsavgift med strikt ansvar skulle skada socialförsäkringens legitimitet, missgynna utsatta grupper och förstärka redan befintliga ojämlikheter. I förlängningen kan detta leda till det jag var inne på förut, nämligen att vissa grupper riskerar att avstå från att söka ersättning som de har rätt till av rädsla för att lämna felaktiga uppgifter.
Justitieombudsmannen, JO, konstaterar att spärr i socialförsäkringen och sanktionsavgift innebär en dubbel bestraffning och också kan strida mot rättsprinciper och Europakonventionen. Vidare är det inte fastställt hur Pensionsmyndigheten och Försäkringskassan ska bedöma om en person har agerat medvetet eller grovt vårdslöst, vilket öppnar upp för godtycklighet.
Tycker ledamoten att förslaget är ansvarsfullt och analyserat över huvud taget? Tycker ledamoten att det är en god rättsordning?
Anf. 24 Daniel Persson (SD)
Fru talman! Tack så mycket för din fråga, ledamoten Tony Haddou!
Detta förslag innebär att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten får verktyg att besluta om sanktionsavgift och bidragsspärr för att motverka bidragsbrott och felaktiga utbetalningar. Med de här verktygen kan konsekvenserna bli kännbara för den som försöker fuska till sig pengar. Det handlar om att både värna skattebetalarnas pengar och motverka att bidragsbrott uppstår.
Det är en viktig del att komma ihåg att man uppskattar att hälften av alla pengar som försvinner i felaktiga utbetalningar går till kriminella. Vi måste stoppa de kriminellas möjlighet att tillskansa sig pengar på helt fel sätt. Genom att införa bidragsspärr och sanktionsavgift stärker vi skyddet mot felaktiga utbetalningar, och vi motverkar härmed bidragsbrott.
Det är som sagt viktigt att motverka missbruk av våra välfärdssystem. Samtidigt ska det, som jag poängterade i mitt anförande, göras en individuell bedömning av om det finns bakomliggande orsaker till att det har uppstått ett fel, exempelvis en funktionsnedsättning. Myndigheten ska bedöma om det finns rimliga skäl till att fel har uppstått och därmed inte utfärda en sanktionsavgift. Där ska ett lågt beviskrav gälla. Men det är som sagt viktigt att vi kommer åt missbruket.
Vi föreslår de här verktygen för att steppa upp arbetet mot bidragsbrott. Sverigedemokraterna och regeringen kommer att fortsätta ta krafttag mot välfärdsbrottsligheten, och förslagen vi debatterar i dag är viktiga steg i det arbetet.
Anf. 25 Tony Haddou (V)
Fru talman! Vi håller ju med varandra om att vi behöver motverka fusk, att vi måste stävja välfärdsbrottsligheten och alla de här punkterna.
Problemet här är att Sverigedemokraterna och regeringen går fram med ett förslag som framför allt drabbar individer, inte kriminella aktörer som har ätit sig in i välfärden. Kriminella aktörer driver vårdcentraler i dag, under den här regeringen. Det har inte Sverigedemokraterna lyft ett finger för att på allvar göra något åt, utan man lägger fram ett förslag som drabbar individer. Det är inte något större fokus på kriminella aktörer.
Det är en helt och hållet orimlig rättsordning i socialförsäkringssystemet som SD och regeringen nu skapar, och det kan leda till att personer som har rätt till och är i behov av stöd från socialförsäkringssystemen inte vågar ansöka om det för att de riskerar att straffas.
Som vi skriver i vår motion: ”Vi instämmer i Försäkringskassans kritik att det inte är rimligt att en sanktionsavgift ska kunna påföras när den enskilda personens felaktiga uppgiftslämnande inte kan bedömas vara gjort med uppsåt eller grov vårdslöshet. Om en student beviljas bostadsbidrag under våren men sedan sommarjobbar och i slutavstämningen därför har haft för hög inkomst, skulle det med regeringens förslag”, som vi ska rösta om här, ”kunna resultera i både återbetalningskrav, sanktionsavgift och en möjlig avstängning från bostadsbidraget under en tid framöver”.
Förlåt, men vad har det här med kriminella att göra? Det här förslaget är över huvud taget inte analyserat utan riskerar att drabba enskilda. Tycker ledamoten att det här en rimlig prioritering och ordning i socialförsäkringssystemet, trots all den tunga kritik jag lyfte fram förut?
Hur ska exempelvis Pensionsmyndighetens och Försäkringskassans bedömningar gå till här? Det finns en risk att det här öppnar upp för godtycklighet, och det gör man inte något åt i förslaget.
Anf. 26 Daniel Persson (SD)
Fru talman! Tack för din fråga, ledamoten Tony Haddou!
De här verktygen tar ju sikte på individer som uppvisar en påtaglig nonchalans i förhållande till socialförsäkringens syfte och det regelverk som finns. Det bör inte räcka att den enskilde vid något enstaka tillfälle råkar slarva eller göra fel, utan det krävs upprepade tillfällen eller att man kommer på att den här individen verkligen vill lura systemet.
Ledamoten påstår att man inte skulle våga söka stöd och bidrag i socialförsäkringen för att man är rädd att göra fel. Jag delar inte den uppfattningen eller beskrivningen.
Vi har som sagt också vidtagit flera åtgärder under den här mandatperioden för att komma till rätta med bidragsbrott och sluta göda den kriminella världen med bidragspengar. Uppåt 15–20 miljarder beräknas utgå i felaktiga utbetalningar, och hälften går till kriminella.
Vi har rivit sekretesshinder mellan myndigheter så att de bättre kan dela information med varandra och upptäcka felaktiga utbetalningar. Vi har också gjort det möjligt för myndigheter att få in information från en bredare krets för att se till att de får rätt underlag och betalar ut rätt stöd.
Förra året gjorde vi det möjligt att dra in socialförsäkringsförmåner för personer som häktats i sin utevaro samt för personer som inte inställer sig för att verkställa en frihetsberövande påföljd. Detta kan tyckas vara en självklarhet, men det var först förra året det här blev verklighet.
Nu inför vi som sagt ytterligare verktyg för att komma till rätta med de här problemen. Steg för steg motverkar Sverigedemokraterna och regeringen att kriminella kan fuska till sig bidrag.
Anf. 27 Mohamed Yassin (MP)
Fru talman! Låt mig börja med det som borde vara självklart: Våra gemensamma trygghetssystem ska användas rätt. Medvetet bidragsfusk är allvarligt. Det skadar tilliten till välfärden och urholkar människors förtroende för systemen.
Självklart ska samhället ha verktyg för att stoppa organiserat och medvetet bidragsfusk. Men dagens debatt handlar om något större än kampen mot fusk. Den handlar om relationen mellan människor och välfärdsstaten, om vilket samhälle vi bygger och om hur staten väljer att se på människor som behöver stöd när livet sviktar.
Fru talman! Regeringen beskriver förslaget som ett sätt att stärka kontrollen över socialförsäkringarna. Men bakom formuleringarna finns en politik som riskerar att göra trygghetssystemen hårdare och mer präglade av misstänksamhet. Förslaget innebär administrativa sanktionsavgifter och möjlighet till en bidragsspärr. Det betyder att människor kan stängas av från ersättning och straffas ekonomiskt genom administrativa beslut från myndigheter. Sjuka och arbetslösa människor som får stöd av socialförsäkringarna kan alltså bli helt utan ersättning och skyddsnät. Miljöpartiet menar att konsekvenserna här underskattas.
Fru talman! Bakom lagstiftningen finns verkliga människor. Det är den sjukskrivna personen som försöker orka genom vardagen och den ensamstående mamman som räknar varje krona. Det är människor med psykisk ohälsa, funktionsnedsättning och osäkra anställningar. Många försöker göra rätt i system som ofta är komplicerade. Socialförsäkringssystemen är inte enkla. Regler ändras, information är svår att förstå och människor har ofta kontakt med flera myndigheter samtidigt. När livet redan är svårt sker misstag. Det betyder inte automatiskt att människor försöker fuska.
Miljöpartiet menar att kampen mot bidragsbrott måste vara träffsäker. Vi vill se bättre myndighetssamverkan, tydligare information och större fokus på organiserad kriminalitet och systematiska bedrägerier. Det är där vi menar att samhällets resurser gör störst nytta.
Fru talman! Skillnaden mellan medvetet fusk och mänskliga misstag måste upprätthållas. Men regeringens förslag riskerar att sudda ut den gränsen. Där blir rättssäkerheten avgörande. När staten använder sin makt mot enskilda människor måste rättssäkerheten vara stark, särskilt när konsekvensen kan bli att människor förlorar sin försörjning. Det handlar inte om små, administrativa frågor. Det handlar om människors möjlighet att betala hyra, köpa mat och försörja sina barn. Därför är Miljöpartiet kritiskt till att myndigheter ska kunna utdöma långtgående administrativa sanktioner och fatta beslut utifrån ett förslag som inte är riktigt genomtänkt.
Fru talman! Det finns också en annan dimension i det här förslaget som saknas i den här debatten och som det talas alltför lite om. Det är tilliten. Våra trygghetssystem fungerar inte bara genom kontroll utan också genom att människor känner förtroende för systemen och vågar söka stöd när de behöver det. Redan i dag avstår dock många från stöd de har rätt till eftersom de är rädda att göra fel eller drabbas av återkrav. Risken är att regeringens politik förstärker den utvecklingen.
Vad händer med ett samhälle där människor börjar känna rädsla inför välfärden i stället för trygghet? Vad händer när staten i första hand ser människor som potentiella bedragare?
För Miljöpartiet handlar välfärden om trygghet och solidaritet – om att samhället finns där när människor blir sjuka, förlorar jobbet eller behöver hjälp att komma tillbaka.
Fru talman! Vi tror på trygghetssystem som bygger på både ansvar och medmänsklighet, där staten möter människor med rättssäkerhet och respekt och där politiken aldrig glömmer att det bakom varje regelverk finns riktiga människor och riktiga liv.
Det går att bekämpa bidragsbrott utan att montera ned tilliten i välfärden. Det går att värna skattebetalarnas pengar utan att bygga politik på misstänkliggörande. Det är därför jag yrkar avslag på regeringens proposition och bifall till reservation 1.
Anf. 28 Caroline Högström (M)
Fru talman! Sverige ska vara ett land där det lönar sig att arbeta, göra rätt för sig och bidra till vårt gemensamma samhälle. Människor som går till jobbet varje morgon, betalar skatt och tar ansvar ska också kunna lita på att samhället finns där när de själva behöver stöd. Det är själva kärnan i samhällskontraktet.
Under alldeles för lång tid har dock våra välfärdssystem utnyttjats av människor som medvetet fuskar och begår brott. Det handlar inte om misstag. Det handlar om personer som gång på gång tillskansar sig pengar de inte har rätt till, pengar som skulle ha gått till äldre, till den som är sjuk eller till barnfamiljer.
Varje år försvinner uppskattningsvis 15–20 miljarder kronor i felaktiga utbetalningar från våra välfärdssystem. Omkring hälften av dessa bedöms vara rena bidragsbrott. Det är alltså miljarder av skattebetalarnas pengar som riskerar att hamna hos kriminella, pengar som kan användas till att finansiera gängkriminellas livsstil, statusprylar, droger och våldsbrott.
Det här accepterar inte Moderaterna.
Fru talman! Den moderatledda regeringen har sedan dag ett kraftsamlat mot den organiserade brottsligheten. Vi har skärpt straffen. Vi har gett polisen bättre verktyg. Vi har brutit sekretessen mellan myndigheter för att stoppa brott och felaktiga utbetalningar. Vi har gjort det möjligt att frysa tillgångar hos bidragsbrottslingar som vägrar betala tillbaka pengar. Vi har dragit in socialförsäkringsförmåner för dem som gömmer sig undan häktning eller fängelse.
Resultaten börjar redan synas. Det dödliga gängvåldet har mer än halverats, och skjutningarna har minskat. Vi moderater får saker gjorda. Vi är på rätt väg, men vi är långtifrån framme.
Nu tar vi nästa steg. För att vi ska kunna knäcka gängen måste vi strypa den kriminella ekonomin. Denna beräknas omsätta flera hundra miljarder kronor varje år, varav en del är bidragsbrottslighet. Det göder de kriminella gängen, finansierar våld och bidrar till att skapa en parallell ekonomi som hotar vårt samhälle.
Det vi behandlar i dag handlar om just detta.
Med den här lagstiftningen införs en bidragsspärr inom socialförsäkringen. Det betyder att den som medvetet och upprepat fuskar till sig ersättningar eller bidrag kan diskvalificeras från socialförsäkringen under en tid. Dessutom införs en sanktionsavgift för den som lämnar oriktiga uppgifter eller inte anmäler ändrade förhållanden.
Det här är viktigt av flera skäl. För det första: Brott ska få konsekvenser. För det andra: Våra gemensamma skattepengar ska gå till dem som faktiskt behöver stödet. För det tredje: Vi stärker tilliten till välfärdssystemen genom att visa att samhället reagerar när regler missbrukas.
Fru talman! Sverige har länge haft ett välfärdssystem som byggt på tillit. Vi har utgått från att människor gör rätt för sig. Men den tilliten har tyvärr missbrukats, ibland systematiskt och organiserat av kriminella nätverk. Därför måste vi gå från ett naivt, tillitsbaserat system till ett system där kontroll och ansvar också spelar en större roll.
Och låt mig vara tydlig: Det här handlar inte om människor som är sjuka eller har en funktionsnedsättning och behöver samhällets stöd. Självklart ska välfärden finnas där för dem som behöver den. Det handlar om dem som fuskar och begår brott.
Fru talman! Det är anmärkningsvärt att delar av oppositionen motsätter sig flera av regeringens reformer för att stoppa bidragsbrottsligheten. Socialdemokraternas blivande samarbetspartner Vänstern och Miljöpartiet säger nej till flera viktiga åtgärder för att stoppa välfärdsfusket och den kriminella ekonomin. De säger nej när vi vill stärka informationsutbytet mellan myndigheter. De säger nej till fler verktyg för att stoppa bidragsbrott. De motsätter sig också reformer som gör att skattepengar inte längre kan gå till kriminella. Det är svårt att förstå. För de allra flesta är det fullständigt självklart att den som fuskar och begår brott inte ska kunna leva på skattebetalarnas pengar.
Varje krona som hamnar i fel ficka är en krona som inte går till den äldre kvinnan som väntar på vård, till den ensamstående mamman eller pappan som behöver stöd eller till den som på grund av sjukdom inte kan arbeta.
Fru talman! Vi moderater kommer att fortsätta jobba för att knäcka den kriminella ekonomin. Vi vill se en bredare och mer generell bidragsspärr. Vi vill att grovt kriminella som begår våldsbrott eller terrorbrott inte ska kunna finansiera sin livsstil med bidrag. Det är inte rättvist att hårt arbetande människors pengar går till att finansiera kriminellas livsstil, statusprylar och i värsta fall våldsdåd.
Vi kommer att fortsätta ge myndigheterna bättre verktyg för att upptäcka och stoppa fusket. Välfärden är till för dem som behöver den, inte för dem som utnyttjar den. Hårt arbetande människor ska kunna lita på att deras skattepengar används till det de är avsedda för. Det är rättvist. Det stärker samhällskontraktet.
Avslutningsvis vill jag yrka bifall till utskottets förslag.
Anf. 29 Ingemar Kihlström (KD)
Fru talman! Jag vill börja denna debatt med att yrka bifall till utskottsmajoritetens förslag till beslut och avslag på de motionsyrkanden som behandlas i betänkandet gällande propositionen om bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen.
Livet kan innebära många olika situationer där vi som medborgare behöver stöd från samhället. I vårt samhälle har vi välfärdssystem som ska finns till för dem som behöver dem som mest, just i situationer som vi inte kan förutse eller planera – ett skyddsnät som fångar oss när vi behöver det.
Men för acceptans och rättvisa är det viktigt att motverka att de missbrukas. Välfärdssystemen ska finnas till för dem som är i behov av och har rätt till dem, inte för kriminella och för dem som fuskar. Människor som gör rätt för sig måste kunna lita på att deras skattepengar används på rätt sätt. Regeringen lägger därför i detta ärende fram förslag om en bidragsspärr och en sanktionsavgift för att motverka felaktiga utbetalningar och bekämpa den kriminella ekonomin och bidragsbrottsligheten.
För att upprätthålla förtroendet för socialförsäkringen måste myndigheterna få verktyg för att motverka felaktigt utbetalda ersättningar. Att ge möjlighet för Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten att besluta om bidragsspärr och sanktionsavgift är därför en viktig åtgärd mot ett felaktigt utnyttjande av socialförsäkringarna.
Fru talman! Varje år uppskattas 15–20 miljarder kronor betalas ut felaktigt från de statliga välfärdssystemen. Omkring hälften av dessa utbetalningar bedöms bero på avsiktliga fel. Dessa pengar riskerar att hamna hos kriminella och stärka den organiserade brottsligheten.
Därför föreslår vi kristdemokrater och övriga partier i Tidösamarbetet en administrativ sanktionsavgift och en bidragsspärr. Syftet är att minska de felaktiga utbetalningarna och stärka skyddet för välfärdssystemen.
Med en sanktionsavgift och en bidragsspärr blir konsekvenserna kännbara för dem som försöker tillskansa sig pengar de inte har rätt till. Det handlar om att värna skattebetalarnas pengar och att motverka bidragsbrott som göder den kriminella ekonomin. Det är rätt tillvägagångsätt och rättvist mot alla som sköter sig och förväntar sig att vi värnar samhällets resurser.
Fru talman! Förslagen innebär att den som orsakat en felaktig utbetalning genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att brista i sin anmälnings- eller uppgiftsskyldighet ska kunna få en sanktionsavgift. I många fall ersätter sanktionsavgiften en straffrättslig påföljd vid mindre allvarliga bidragsbrott, vilket leder till snabbare hantering och en avlastning för rättsväsendet. Naturligtvis ska polisanmälan fortsatt göras vid grova bidragsbrott eller om särskilda skäl finns.
I propositionen föreslås också att Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten ska besluta om en bidragsspärr under en viss tid för den som medvetet eller av grov vårdslöshet försökt att utnyttja socialförsäkringen. Det handlar om när man lämnat oriktiga uppgifter eller brustit i anmälnings- eller uppgiftsskyldigheten. Dessa förändringar föreslås träda i kraft den 1 juli 2026.
Fru talman! Kristdemokraterna och övriga partier i Tidösamarbetet anser att ett agerande som orsakat en felaktig utbetalning bör få en snabb och kännbar reaktion från samhället. Genom att införa administrativa sanktioner skapas förutsättningar för att felaktiga utbetalningar snabbare och i betydligt större omfattning än i dag ska leda till en sanktion för det agerande och den underlåtenhet som i dag omfattas av bidragsbrottslagen.
Fru talman! Innebär då förslagen att bidragsbrott avkriminaliseras? Nej, så kommer inte att ske. Jag nämnde just att det vid allvarliga överträdelser ändock kommer att göras en polisanmälan. Det innebär att det är en snabbare hantering vid icke så allvarliga brott.
Behöver man då som vanlig bidragstagare vara orolig för att råka ut för en bidragsspärr eller en sanktionsavgift? Den som har rätt till en förmån eller ett stöd behöver inte känna sig orolig, givet att den enskilde lämnat korrekta uppgifter och uppfyller sin anmälnings- och uppgiftsskyldighet.
Även om det råkar bli ett fel ska inte en person drabbas av en sanktionsavgift om det till exempel beror på en sjukdom eller en funktionsnedsättning. De enda som ska vara oroliga för att spärras är de som medvetet eller av grov vårdslöshet uppger felaktiga uppgifter för att kunna få, eller får, pengar de inte har rätt till. Det är enbart dem som medvetet och grovt vårdslöst utnyttjar socialförsäkringen som kan spärras, ingen annan.
Räcker ett enstaka fel för att spärras? Ett beslut om bidragsspärr ska endast omfatta situationer när det finns särskild anledning att förhindra att någon får en förmån. Bidragsspärren tar således sikte på individer som uppvisar en påtaglig nonchalans i förhållande till socialförsäkringens syfte och regelverk. Det bör inte räcka med att den enskilde vid något enstaka tillfälle slarvat eller missat att ta del av information om sina skyldigheter. Det krävs betydligt mer än så.
Fru talman! När Tidösamarbetet ser till att göra förändringar som både värnar alla medborgares resurser och rättigheter och också innebär åtgärder som motverkar fusk och missbruk kan vi konstatera att det i detta ärende, liksom så ofta under de senaste fyra åren, spretar på oppositionssidan.
Den rödgröna kaoskoalitionen vill inte enhetligt följa regeringens inriktning om att värna skattebetalarnas pengar. Centern ställer sig fullt ut bakom förslaget och är inte ens med i debatten i dag. Socialdemokraterna ställer sig bakom förslaget men har invändningar i ett särskilt yttrande. De tänkta samarbetspartierna Vänsterpartiet och Miljöpartiet avvisar förslaget och väljer att bortse från det pengaflöde och det missbruk som finns i dag. Man kan fundera på vilka röda linjer som dras på just det här området i de kommande kaosförhandlingarna.
Det som ska utgöra underlaget för en regering har inte en samlad linje. Det är som det brukar vara i många andra ärenden under den här mandatperioden. Min hälsning till det svenska folket är att man ska undvika att välja den riskabla vägen i valet i september.
Fru talman! Det finns ett alternativ i höstens val som genom praktisk handling i detta och många andra viktiga ärenden under denna mandatperiod sett till att göra verkstad av utlovade förändringar. Det är Kristdemokraterna som tillsammans med övriga Tidöpartier har åstadkommit en annan inriktning på politiken i Sverige.
Nu ser vi med detta förslag till att ge Försäkringskassan och Pensionsmyndigheten relevanta verktyg för att motverka missbruk av välfärdssystemen. Det är den stabilitet som Sverige behöver och som svenskarna röstade för i valet 2022. Det är viktigt att den stabiliteten fortsätter när vi partier kan samarbeta för att föra arbetet framåt även nästa mandatperiod.
Att främja välfärdssystem och motverka missbruk, som dagens förslag gör, är den väg som Sverige behöver följa. Det handlar om rättvisa. Det är så vi bygger tillit. Det är ett av stegen till att bygga ett starkare Sverige.
Som jag tidigare sagt yrkar jag bifall till utskottets beslut och avslag på motionsyrkandena.
Anf. 30 Patrik Karlson (L)
Fru talman! Sverige ska vara ett land där tryggheten finns när människor behöver den. Den ska finnas där när en människa blir sjuk, när en förälder behöver vara ensam hemma med ett barn, och när livet plötsligt förändras och den egna inkomsten inte räcker till. Ingen ska lämnas ensam när livet slår till.
Just därför måste samtidigt våra trygghetssystem skyddas, för välfärden är inte gratis. Den bärs av företagare som investerar och tar risker och människor som ställer klockan, går till jobbet, betalar skatt och gör rätt för sig. Alla de har rätt att kräva att det de betalar in i skatt faktiskt går till det som det var avsett för.
Fru talman! Det förslag som tas upp här i kammaren i dag om bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen är en viktig del av regeringens bredare bidragsreform. Regeringen går nu fram med flera reformer som sammantaget stärker arbetslinjen, minskar utanförskapet och ökar respekten för våra gemensamma välfärdssystem.
Vi kommer senare i dag att diskutera bidragstak och aktivitetskrav. Vi har redan gått fram med kvalificering till vissa socialförsäkringsförmåner och även jobbpremie. Det är inte isolerade åtgärder utan delar av en större helhet.
Fru talman! Propositionen innehåller två centrala reformer. För det första införs en sanktionsavgift för den som orsakar att en ersättning lämnas felaktigt eller med för högt belopp genom att lämna felaktiga uppgifter eller inte fullgöra sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
Det ska gälla såväl fysiska som juridiska personer enligt socialförsäkringsbalken och även vårdgivare enligt lagen om statligt tandvårdsstöd. Det är viktigt. Socialförsäkringen handlar inte bara om enskilda bidragsmottagare. Den hanterar stora flöden, många aktörer och betydande offentliga medel.
För det andra inför vi en bidragsspärr. Det innebär att en enskild under en viss tid kan spärras från rätt till en förmån enligt socialförsäkringsbalken, om personen medvetet eller av grov vårdslöshet har lämnat oriktiga uppgifter eller inte fullgjort sin uppgifts- eller anmälningsskyldighet.
Fru talman! Vanliga misstag ska inte leda till bidragsspärr. Missförstånd ska inte leda till bidragsspärr. Den som av olika anledningar har haft svårt att förstå information eller kommunicera med myndigheterna ska inte behandlas som någon som medvetet utnyttjar systemet. Vi ska vara hårda mot fusk, men rättvisa mot den som vill göra rätt för sig.
Fru talman! Flera aktörer har pekat på behovet av verktyg som är mer träffsäkra än med dagens ordning. I dag blir steget ofta stort mellan återkrav och straffrättsliga åtgärder. Allt passar inte i samma låda. Allt ska inte behöva gå genom polis och åklagare. Samtidigt kan inte staten bara rycka på axlarna när felaktiga utbetalningar uppstår.
Därför går vi fram med dessa administrativa sanktioner. De kommer att vara tydligare och snabbare och bli mer resurseffektiva. Vi behöver helt enkelt ett system där konsekvenserna kommer närmare regelöverträdelsen. Den som lämnar felaktiga uppgifter ska veta att det får följder. Det stärker rättvisan och förtroendet.
Fru talman! Socialförsäkringen bygger redan i dag på att den enskilde lämnar korrekta uppgifter och anmäler förändringar som påverkar rätten till ersättning. Det är en grundförutsättning för systemet.
Samtidigt är det avgörande att systemet inte får bli för fyrkantigt. Därför finns möjlighet till nedsättning av sanktionsavgiften när fullt belopp vore oskäligt. Där ska myndigheten bland annat beakta omständigheter som ålder, hälsa och dylika förhållanden. Myndigheterna ska också på eget initiativ beakta sådant som talar för nedsättning. Det är en viktig balans att ha med sig.
Därför är det också viktigt att propositionen är tydlig med att missförstånd och vanligt slarv inte ska leda till bidragsspärr. Det är också viktigt att myndigheterna har ansvar för information, vägledning och riktade insatser till dem som behöver det.
Fru talman! Det här förslaget är som sagt också en del av en större uppgift: att återupprätta arbetslinjen, ansvarslinjen och tillitslinjen i Sverige. Vi har under alltför lång tid sett hur välfärdssystemen har blivit alltmer komplexa. Många myndigheter hanterar stora belopp. Regelverken är omfattande. Kriminella aktörer och oseriösa utförare söker sig dit där pengar finns. Då duger det inte att vi står passiva.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 maj.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:SfU26
Webb-tv: Beslut: Bidragsspärr och sanktionsavgift i socialförsäkringen
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Regeringens lagförslag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om ändring i socialförsäkringsbalken,
2. lag om ändring i lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd,
3. lag om ändring i bidragsbrottslagen (2007:612),
4. lag om talan om administrativ sanktionsavgift i mål om bidragsbrott.Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:210 punkterna 1-4 och avslår motionerna
2025/26:4031 av Tony Haddou m.fl. (V) och
2025/26:4052 av Nils Seye Larsen m.fl. (MP).- Reservation 1 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 106 0 0 0 SD 69 0 0 1 M 65 0 0 1 C 24 0 0 0 V 0 21 0 0 KD 19 0 0 0 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 6 3 0 0 Totalt 305 42 0 2
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.