Beredskapslager i livsmedelskedjan
Betänkande 2025/26:MJU25
Var är betänkandet nu?
Betänkandet är färdigbehandlat
- Debatt
- 2026-05-25
- Beslut
- 2026-05-26
Hela betänkandet
Beslut i korthet
Ny lag om beredskapslager av livsmedel (MJU25)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan, det vill säga hela processen från jord till bord. Syftet med lagerhållningen är att säkerställa tillgången till livsmedel om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det till följd av en utomordentlig händelse är, eller riskerar att bli, brist på livsmedel i landet.
Bland annat ska följande gälla Sveriges beredskapslager:
- Regeringen ska besluta om vilka varor i livsmedelskedjan som ska beredskapslagras och i vilken mängd, samt var i landet det ska finnas beredskapslager.
- Beredskapslagren ska hållas av den myndighet som regeringen bestämmer. Ett beredskapslager får även hållas av privat aktör som den ansvariga myndigheten ingår avtal med.
- De varor som ska beredskapslagras ska införskaffas av den ansvariga myndigheten och ägas av staten.
- Tystnadsplikt ska gälla för den som deltagit i en enskilds verksamhet att på uppdrag av en myndighet hålla ett beredskapslager och som genom detta får reda på känsliga uppgifter.
Regeringen bedömer att beredskapslagren bör byggas upp successivt under en längre tid.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Förslaget avser 1 proposition och 1 motion.
Beredning, Genomförd
Alla beredningar i utskottet
Ny lag om beredskapslager av livsmedel (MJU25)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan, det vill säga hela processen från jord till bord. Syftet med lagerhållningen är att säkerställa tillgången till livsmedel om Sverige är i krig eller krigsfara eller om det till följd av en utomordentlig händelse är, eller riskerar att bli, brist på livsmedel i landet.
Bland annat föreslås följande gälla Sveriges beredskapslager:
- Regeringen ska besluta om vilka varor i livsmedelskedjan som ska beredskapslagras och i vilken mängd, samt var i landet det ska finnas beredskapslager.
- Beredskapslagren ska hållas av den myndighet som regeringen bestämmer. Ett beredskapslager får även hållas av privat aktör som den ansvariga myndigheten ingår avtal med.
- De varor som ska beredskapslagras ska införskaffas av den ansvariga myndigheten och ägas av staten.
- Tystnadsplikt ska gälla för den som deltagit i en enskilds verksamhet att på uppdrag av en myndighet hålla ett beredskapslager och som genom detta får reda på känsliga uppgifter.
Regeringen bedömer att beredskapslagren bör byggas upp successivt under en längre tid.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2026.
Debatt, Genomförd
Betänkandet bordlades 22 maj 2026 och debatterades i kammaren 25 maj 2026.
Debatt om förslag 2025/26:MJU25
Webb-tv: Beredskapslager i livsmedelskedjan
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 101 Sofia Skönnbrink (S)
Fru talman! Ibland känns det som att min generation har fått uppleva fler kriser än vad som borde hinnas med under en hel livstid. Vi millennials växte upp med ”nine eleven”, terrorhot och klimatångest. Sedan kom pandemin, skenande matpriser och ett säkerhetsläge i Europa som många av oss trodde hörde historieböckerna till. Vi växte upp i tron att världen skulle bli öppnare, tryggare och mer stabil. I stället har vi fått lära oss hur snabbt samhällen kan förändras när leveranskedjor bryts, när gränser stängs och när krig återigen drabbar vår världsdel. Här står jag nu som riksdagsledamot i Sveriges riksdag år 2026 och debatterar återuppbyggnaden av beredskapslager för livsmedel. Det säger ganska mycket om den tid vi lever i.
Fru talman! Under lång tid monterade Sverige ned sin beredskap. Under flera decennier präglades politiken av tron att världen hade blivit tryggare, att marknaden alltid skulle fungera och att leveranser alltid skulle komma fram i tid. Men pandemin, kriget i Ukraina och det försämrade omvärldsläget har visat hur sårbart det synsättet är.
Mat är inte vilken vara som helst. Livsmedelsförsörjningen är en grundläggande del av vårt totalförsvar. Utan mat fungerar inte samhället. Utan mat fungerar inte vården, äldreomsorgen eller Försvarsmakten. Utan mat fungerar inte människors vardag och trygghet. Därför är det positivt att vi nu får på plats en lag om beredskapslager i livsmedelskedjan.
Socialdemokraterna välkomnar propositionen, inte minst eftersom den bygger vidare på den utredning som vi i regering tillsatte under förra mandatperioden. Vi ser positivt på att regeringen har valt en bredare ansats än vad den ursprungliga utredningen föreslog och att lagringen nu ska omfatta hela livsmedelskedjan, inte bara spannmål och insatsvaror. Det är viktigt, inte minst för försvarsviljan, för
låt oss vara ärliga, fru talman: Svenska soldater behöver sitt kaffe!
Skämt åsido. Det här säger egentligen något viktigt om vår livsmedelsberedskap. I en kris handlar det inte bara om att det finns spannmål i ett lager någonstans. Det handlar också om att livsmedel kan förädlas, transporteras och faktiskt nå människor runt om i landet. Det handlar om robusta leveranskedjor och om att människor kan fortsätta att leva sina liv så normalt som möjligt även när tiderna är svåra.
För att detta ska fungera behöver staten ta ett tydligt ansvar för beredskapen. Därför tycker vi socialdemokrater i enlighet med förslaget att det är klokt att staten ska äga de varor som lagras och att regeringen får möjlighet att besluta om vilka varor som ska lagras, i vilka mängder och var i landet de ska finnas. Det är rimligt att staten tar ett tydligt ansvar för den här typen av samhällskritisk verksamhet.
Fru talman! Det är samtidigt viktigt att säga att ett beredskapslager inte uppstår bara för att man klubbar en lag i Sveriges riksdag. Det som är avgörande är hur lagringen faktiskt byggs upp i praktiken. Därför lyfter vi socialdemokrater i vårt särskilda yttrande fram att det hade varit värdefullt om regeringen redan nu hade varit tydligare med prioriteringsordningen och hur uppbyggnaden ska ske steg för steg. I praktiken kommer nämligen mycket av beredskapen att vila på våra svenska
bönder och andra företagare i livsmedelskedjan. Därför behöver spelreglerna vara tydliga redan från början. Vilka varor är mest samhällskritiska, hur får vi till en geografisk spridning och hur säkerställer vi att lagringen inte bara ser bra ut på papper utan faktiskt fungerar när den behövs? Det här är frågor som måste få tydliga svar framöver.
Fru talman! Under lång tid sågs lager som något gammaldags, och beredskap betraktades många gånger som onödigt dyrt. Men de senaste åren har vi lärt oss att det ibland är betydligt dyrare att stå utan beredskap när krisen väl kommer. Det gäller inte minst vår livsmedelsförsörjning. Vi har sett hur snabbt priser kan skena när omvärlden skakar, och vi har sett hur beroende Sverige är av import av insatsvaror, drivmedel och livsmedel.
Vi har också börjat prata om hur viktigt det är att vi har svenska bönder och svenska livsmedelsföretag som faktiskt kan producera mat på hemmaplan. Ytterst börjar livsmedelsberedskapen inte i ett lager, utan den börjar på åkern, i ladugården, i växthuset och hos alla de människor som varje dag arbetar för att producera mat i vårt land. Därför måste vi fortsätta arbetet med att stärka lönsamheten och konkurrenskraften i svensk livsmedelsproduktion. Beredskapslager kan aldrig ersätta en fungerande inhemsk produktion. Dessa två saker måste gå hand i hand.
Fru talman! Det finns något nästan historiskt i att Sverige återigen bygger upp beredskapslager för livsmedel. Min generation växte upp i ett Sverige där många trodde att den typen av frågor hörde till det förflutna. Men nu vet vi bättre. Vi vet att fred, trygghet och fungerande samhällen aldrig kan tas för givna. Därför är det bra att vi i dag tar steg för att stärka Sveriges livsmedelsberedskap och vårt civila försvar. Men arbetet får inte stanna här. Detta måste vara början på ett långsiktigt återuppbyggande av svensk beredskap och svensk motståndskraft.
Fru talman! Jag avslutar med att säga att vi socialdemokrater ställer oss bakom betänkandet. Nu börjar det viktiga arbetet med att få lagringen på plats, och jag hoppas att det kan ske i god dialog över blockgränserna med Sveriges bästa i fokus.
Anf. 102 Staffan Eklöf (SD)
Fru talman! Tidöregeringen bygger bit för bit upp Sveriges nya totalförsvar, och i dag debatterar vi beredskapslager i livsmedelskedjan. Jag ställer mig bakom betänkandet i sin helhet och yrkar bifall till utskottets förslag.
Livsmedelsberedskap är ett större begrepp än bara livsmedelslager och innefattar inte minst en ökad och robust livsmedelsproduktion. Det är helt centralt för Sveriges livsmedelsberedskap. På detta område har Tidö gjort omfattande insatser under den gångna mandatperioden.
Vi har minskat lantbrukets omkostnader, givit ersättning för vissa svenska merkrav och infört vissa strategiska stöd, till exempel stöd för robust livsmedelsproduktion, vilket är väldigt aktuellt i detta fall. Vi har även ökat efterfrågan, förstärkt sortutveckling, teknikutveckling och teknikspridning, funnit åtgärder som samtidigt gynnar produktion och miljö, förstärkt smittskyddet och genomfört flera åtgärder för att minska krånglet och öka rättssäkerheten för lantbrukarna.
Men vi är inte färdiga, och vi har många andra åtgärder på gång som vi kommer att sjösätta om vi får förnyat förtroende.
Andra bitar av livsmedelsberedskapen omfattar åtgärder för att kommuner och regioner ska få större möjligheter att bidra och åtgärder för att underlätta att hålla handelsvägar öppna under kris och krig.
Den regeringsproposition med följande utskottsbetänkande som vi nu debatterar och sedan ska rösta igenom handlar om ny lagstiftning för beredskapslager i livsmedelskedjan. Lagerhållningen ska syfta till att säkerställa tillgången till nödvändiga livsmedel eller livsmedel som har avgörande betydelse för försvarsviljan för de fall att Sverige är i krig eller krigsfara eller om det till följd av en utomordentlig händelse är brist på livsmedel i landet eller finns en betydande risk för att en sådan brist ska uppstå.
Fram till alldeles nyligen ansågs det omodernt med livsmedelslager, särskilt i statlig regi. Men så här är det: De olika delarna i beredskapen kompletterar varandra. Lagren ger en respit medan Sverige arbetar på att återupprätta handelsförbindelser och öka den inhemska produktionen av livsmedel.
Den nya lagen innehåller mandat och skyldighet för regering och indirekt myndigheter att besluta om innehåll i och användning av beredskapslager. Den innehåller också bestämmelser som reglerar förhållandena när en enskild håller lager efter avtal med myndighet. Slutligen finns regler om tystnadsplikt för att inte främmande makt ska kunna förstöra lagren. Vi anser att bestämmelserna är ändamålsenliga och kommer att göra att verksamheten fungerar väl.
Fru talman! När man ser hur lång tid det tar att bygga upp totalförsvarets alla delar kan i alla fall jag inte undvika att tänka på att det var tokigt att montera ned det så grundligt som man gjorde. I Finland behöll man både militärt och civilt försvar och förstås även beredskapslager.
Vi svenskar inbillar oss ibland att vi är så lagom, som om vi vore ett mellanting mellan olika inriktningar som man finner ute i världen, men i själva verket är vi extrema. Vi pendlar lätt mellan extremer, och fort går det. I Sverige är förändring ett gott värde i sig. Var någon annanstans i världen är det på det viset?
Vi har alltså en nationalkaraktär, vare sig ni vill det eller inte, och den lurar oss ibland, som när vi monterade ned det militära och det civila försvaret på 2000-talet och likadant på 1930-talet. Det finns nog inget folk i världen som har större behov av konservatism än det svenska folket. Konservatismen vill inte ha revolutionära förändringar. Den vill bevara samhällets grundvalar, och den vill analysera konsekvenserna innan beslut tas och noga väga olika värden mot varandra.
Ta med er den insikten in i valbåset i september, och se till att Sverige slipper fler dramatiska kast!
(Applåder)
Anf. 103 Joanna Lewerentz (M)
Fru talman! I dag debatterar vi miljö- och jordbruksutskottets betänkande 25 om beredskapslager i livsmedelskedjan. I centrum står en fråga som blivit alltmer akut i en orolig omvärld: Sveriges livsmedelsberedskap.
Betänkandet tar upp behovet av att stärka beredskapen genom bland annat lagerhållning av varor i livsmedelskedjan. Det är ett viktigt steg, för under lång tid har vi i Sverige sett hur livsmedelsproduktionen minskat, hur lantbruk lagts ned och hur vi blivit alltmer beroende av import.
De senaste åren har tydligt visat hur sårbar den utgångspunkten är. När omvärlden skakar kan vi inte utgå från att någon annan producerar maten åt oss. Därför måste vi nu vända utvecklingen och stärka den svenska livsmedelsproduktionen, inte bara för konkurrenskraftens skull och för att svenska livsmedel är väldigt bra utan också för vår egen trygghet och beredskap. Att bygga upp beredskapslager handlar ytterst om just trygghet och om att Sverige ska kunna stå starkt även när omvärlden skakar.
Fru talman! Den bästa beredskapen hittar vi inte i beslut om lager, för beredskap kan inte lagras fram i tomma hyllor. Den finns i lönsamma företag genom hela livsmedelskedjan.
Lantbruket och livsmedelsföretagen behöver kunna gå runt. De behöver kunna investera, växa och känna framtidstro. Det är därför regeringens arbete med att stärka konkurrenskraften och förbättra villkoren i hela livsmedelskedjan är så viktigt, och detta tillsammans med beredskapslager skapar en långsiktig trygghet för tillgången på livsmedel i Sverige.
Fru talman! Här finns en liten skiljelinje i politiken. Samtidigt som vissa partier vill möta problemen med fler regler, fler krav och mer detaljstyrning ser vi i Moderaterna det som vår uppgift att göra det enklare att vara företagare i Sverige.
Vi vet att regelbördan är tung i dag. Vi vet att administration och tillsyn kan upplevas som både oförutsägbart och kostsamt, och vi vet att det i praktiken påverkar möjligheten att bedriva verksamhet, varje dag. Därför är arbetet med regelförenkling inte bara en liten detaljfråga utan en helt avgörande del i att stärka livsmedelsproduktionen.
Fru talman! Betänkandet pekar i rätt riktning när det gäller att stärka beredskapen, men vi får inte stanna där. Vi måste se helheten: Beredskapslager kräver produktion. Produktion kräver företag. Företag kräver villkor som fungerar. Det är precis det här arbetet som regeringen nu bedriver på olika håll.
Fru talman! Moderaternas linje är tydlig: Vi vill se en livsmedelsproduktion som är hållbar, konkurrenskraftig och lönsam och där fler, hårt arbetande lantbrukare känner framtidstro och vågar investera och växa. Vi vill att fler ska kunna producera mer mat i Sverige. Vi vill att svenska företag ska ha villkor som gör det möjligt att konkurrera, både inom EU och globalt. Det är där beredskapen börjar.
Sverige är på väg åt rätt håll. Vi har påbörjat ett arbete som stärker både beredskapen och företagens förutsättningar. Men vi är inte färdiga. Därför är det avgörande att vi fortsätter på den inslagna vägen, med fokus på lönsamhet, regelförenkling och konkurrenskraft. Det är så vi bygger ett Sverige som står starkt, både i fredstid och i kris.
(Applåder)
Anf. 104 Magnus Oscarsson (KD)
Fru talman! I dag debatterar vi betänkandet Beredskapslager i livsmedelskedjan, och jag vill börja med att yrka bifall till utskottets förslag.
Vi lever tyvärr i en orolig tid. Bara 100 mil från Stockholm pågår ett krig sedan fyra år tillbaka. Rysslands fullskaliga krig och invasion av grannlandet Ukraina har visat att vi som land måste ha full beredskap när det gäller både livsmedel och insatsvaror som konstgödsel och diesel.
Fru talman! Vi beslöt i denna kammare på 90-talet att faran för krig var över. Vi hörde om perestrojka, glasnost och den eviga freden, och vi beslöt att minska Sveriges försvar i rask takt så att det bara blev en tummetott kvar. Inte heller livsmedelsberedskapen var viktig lägre.
Fru talman! Jag kommer ihåg den första debatt jag hade här i kammaren när jag var nyvald riksdagsledamot 2014. Jag talade om att vi i Sverige behövde öka vår livsmedelberedskap. Efter debatten kom en ledamot fram till mig och sa: ”Du behöver inte prata om livsmedelsberedskap, Magnus. Vi har ju EU, så det kommer att lösa sig.” I dag är det knappast någon av oss politiker som säger så, utan vi har förstått att Sverige behöver en livsmedelsberedskap värd namnet.
Fru talman! Tyvärr stod inte jordbrukare högt på listan i slutet av 90-talet och i början av 2000-talet. Det beslutades exempelvis att det skulle stå i miljöbalken att jordbruk är en miljöfarlig verksamhet, och vi hade en statsminister som menade att jordbruk är ett särintresse.
Fru talman! Sverige har gått från att ha en hög livsmedelsberedskap i slutet av 80-talet till att ha en beredskap på under 50 procent. Därifrån ska vi nu komma upp och få en livsmedelsberedskap värd namnet.
Vårt grannland Finland har, som vi hörde av Staffan Eklöf här tidigare, hela tiden hävdat att de inte kan göra som Sverige och andra länder på grund av att historien visat att Ryssland inte går att lita på. Finland hade en livsmedelsberedskap på sex månader men ansåg att det var för lite och att det måste höjas till nio månader. Det kan de nu klara utan att behöva importera ett enda vetekorn. I Sverige har vi en livsmedelsberedskap på ungefär tio dygn – sedan är hyllorna tomma i våra livsmedelsbutiker.
Det är därför det är så viktigt att vi har en regering som agerar, för det är av största vikt att Sveriges invånare kan känna sig trygga med att det vid en kris eller i en krigssituation finns mat att tillgå.
Den livsmedelsstrategi som vi antog här i riksdagen 2017 och regeringens uppdaterade livsmedelsstrategi 2.0 ligger till grund för betänkandet. Grunden, fru talman, är att vi har lönsamhet i svensk livsmedelsproduktion och jordbruksföretag i hela Sverige. Vi behöver fler kor, mina vänner, till både kött- och mejeriprodukter.
(Applåder)
Anf. 105 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Miljöpartiet välkomnar propositionen om beredskapslager i livsmedelskedjan. Det är både viktigt och nödvändigt att Sverige stärker sin livsmedelsberedskap. Vi lever i en tid präglad av krig, klimatförändringar, extremväder och osäkra globala handelsflöden. Då måste Sverige ha förmåga att försörja befolkningen med mat även under kris och ytterst krig. Därför står vi bakom lagförslaget. Men just därför att frågan är så viktig måste vi också våga tala om helheten, och från Miljöpartiets sida anser vi att den saknas i det lagda lagförslaget.
Fru talman! Beredskapslager är viktiga men bygger inte hela livsmedelsberedskapen. Det räcker inte att staten bygger lager om vi samtidigt har ett livsmedelssystem som är sårbart i grunden. Ett robust samhälle kräver också lönsamma jordbruk, fungerande transporter, energiförsörjning, vattenförsörjning, regional produktion och en livsmedelskedja som klarar klimatförändringarnas konsekvenser. Det är kärnan i Miljöpartiets följdmotion och reservation. Vi vill se att man skyndsamt kompletterar både regeringens bredare arbete med beredskapsplaneringen och det specifika förslaget om beredskapslager med utgångspunkten att livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning ska behandlas som sammanlänkade policyområden. Vi säger ja till beredskapslager, men vi menar att livsmedelsberedskap och hållbarhetsomställning måste gå hand i hand.
Fru talman! Klimatförändringarna är inte en sidofråga för jordbruket. De är ett direkt hot mot vår framtida livsmedelsförsörjning. Torka, översvämningar, nya skadegörare och extremväder påverkar redan produktionen. Därför är klimatanpassning också beredskapspolitik.
Vi ser en risk att regeringens politik blir för snäv, att man fokuserar på själva lagren men missar den långsiktiga resiliensen i systemet runt omkring, för beredskap byggs inte bara i lagerlokaler. Den byggs också på gårdar, i jordhälsa, i regional förädlingskapacitet och i robust infrastruktur.
Fru talman! Flera remissinstanser pekar också på detta. Energimyndigheten lyfter fram behovet av reservkraft och robust energiförsörjning. FOI betonar betydelsen av transporter och logistik. Länsstyrelserna pekar på vikten av regional kunskap och regional planering. Det visar att livsmedelsberedskap måste ses som ett helt system.
Miljöpartiet menar därför att regeringen behöver komplettera arbetet med beredskapslager med ett tydligare fokus på hållbar omställning, klimatanpassning och långsiktig robusthet i hela livsmedelskedjan. Det handlar om att bygga beredskap som fungerar både i nästa kris och på lång sikt. Om vi samtidigt stärker svensk produktion, minskar sårbarheten för importerade insatsvaror och bygger ett mer hållbart jordbruk får vi också starkare beredskap för varje investerad skattekrona. Det är ansvarsfull politik. Därför yrkar jag bifall till reservationen.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 26 maj.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:MJU25
Webb-tv: Beslut: Beredskapslager i livsmedelskedjan
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Beredskapslager i livsmedelskedjan
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till
1. lag om beredskapslager av varor i livsmedelskedjan,
2. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).Därmed bifaller riksdagen proposition 2025/26:205 punkterna 1 och 2.Livsmedelsberedskap och hållbarhet
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2025/26:4069 av Emma Nohrén m.fl. (MP).- Reservation 1 (V, MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 1 (V, MP) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 105 0 0 1 SD 69 0 0 1 M 65 0 0 1 C 24 0 0 0 V 0 21 0 0 KD 18 0 0 1 MP 0 18 0 0 L 16 0 0 0 - 6 3 0 0 Totalt 303 42 0 4
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.