Säkerhet och tillgänglighet vid val
Betänkande 2025/26:KU4
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 15 oktober 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val (KU4)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten.
Ändringarna innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler ska skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande.
Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.
Ändringarna i vallagen innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden.
Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motionsyrkanden.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2025/26:KU4
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Säkerhet och tillgänglighet vid valProposition 2024/25:181
Motioner från ledamöterna
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-10-02
Trycklov: 2025-10-03
Betänkande 2025/26:KU4
Alla beredningar i utskottet
Stärkt säkerhet och tillgänglighet vid val (KU4)
Konstitutionsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag till ändringar i vallagen. Ändringarna syftar till att skydda de allmänna valen och stärka möjligheterna att utnyttja rösträtten.
Förslagen innebär att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Länsstyrelserna, kommunerna och utlandsmyndigheterna som inrättat röstningslokaler föreslås skyndsamt rapportera incidenter som kan påverka valens genomförande.
Vidare tydliggörs kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare och fler väljare ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare.
Regeringens förslag innebär också krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och genom sin röst återupptas i röstlängden.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 december 2025 för att kunna tillämpas vid de allmänna valen 2026.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-10-15
Debatt om förslag 2025/26:KU4
Webb-tv: Säkerhet och tillgänglighet vid val
Dokument från debatten
- Onsdag den 15 oktober 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:19
- Protokoll 2025/26:19 Onsdagen den 15 oktoberProtokoll 2025/26:19 Säkerhet och tillgänglighet vid val
- Onsdag den 15 oktober 2025Talarlista 2025/26:20251015
Protokoll från debatten
Anf. 2 Per-Arne Håkansson (S)
Fru talman! En väl fungerande demokrati kräver att val kan genomföras på ett säkert och tryggt sätt. Det är ett krav vi som väljare kan ställa, och det är en viktig uppgift för ansvariga myndigheter att göra allt i sin makt för att säkerställa detta.
Samtidigt bör vi alla vara medvetna om att ett val rent praktiskt och operativt bygger på ett samspel och ett samarbete mellan myndigheter på nationell nivå, länsnivå och kommunnivå och förtroendevalda företrädare och frivilliga krafter som finns på plats i röstlokaler.
Det är i vallokalen, oavsett om det handlar om förtidsröstning eller om att rösten avläggs på valdagen, som valet avgörs. För många inblandade som tjänstgör eller som kommer dit som väljare handlar det kanske om väl inarbetade rutiner medan det för andra kan vara första gången de medverkar i ett val. Information i förväg, tydlighet och enkelhet i själva förfarandet är av detta skäl viktiga förutsättningar att beakta.
Konstitutionsutskottets betänkande, KU4, som i dag läggs fram i kammaren för beslut har rubriken Säkerhet och tillgänglighet vid val. I grunden finns det en vallag som alltjämt är gällande och som legat till grund för de val som tidigare genomförts. De ändringar som nu föreslås syftar till att skydda de allmänna valen och att stärka väljarens möjlighet att använda sin rösträtt.
Jag vill yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på de motionsyrkanden som lämnats in.
Fru talman! På förslag av konstitutionsutskottet beslutade riksdagen i december 2021 om ett tillkännagivande om att det bör införas bestämmelser om att en röstmottagare ska vara närvarande när en väljare får biträde vid röstningen eller med att ta sina valsedlar bakom avskärmningen. Utskottet ansåg dock att en utvärdering vid valen 2022 först skulle genomföras. I den proposition vi behandlat föreslås en del skärpningar i vallagen som tar sin utgångspunkt just i denna utvärdering.
Det innebär att Valmyndigheten ges ett uttryckligt ansvar att stödja och samordna arbetet med skydd av val. Det innebär också att länsstyrelserna, kommunerna och de utlandsmyndigheter som inrättat röstningslokaler skyndsamt ska rapportera incidenter som kan påverka genomförandet av val till Valmyndigheten.
Det framhålls att kraven på att röstningen ska vara tillgänglig för alla väljare tydliggörs, att fler väljare, bland annat personer som är placerade i särskilda ungdomshem, ska få möjlighet att rösta med ambulerande röstmottagare samt att utlandssvenskar som fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige och därigenom återupptas i röstlängden.
I förslaget finns också en bedömning från regeringen om att det bör införas en möjlighet att skicka digitala röstkort till väljare som har valt att ta emot meddelanden från myndigheter i en säker digital brevlåda.
Fru talman! I övervägandena finns frågor om tystnadsplikt för väljarbiträden och krav på id-kontroll vid röstning. I en motion från Sverigedemokraterna förordas ett tillkännagivande om krav på id-kontroll. Vi kan utifrån det hänvisa till att det i vallagen redan anges att väljare som inte är kända för röstmottagarna ska legitimera sig eller på annat sätt styrka sin identitet. I förarbetena till bestämmelserna anges det att identiteten ska styrkas genom legitimation eller på något annat tillförlitligt sätt, i praktiken genom att någon annan intygar förhållandet.
Utskottet ser inte att det finns tillräckliga skäl för att ta initiativ för att ändra vallagens bestämmelser så att det blir ett absolut krav på giltig legitimation. Ett sådant krav skulle riskera att leda till att röstberättigade personer i praktiken utestängs från att delta i valet. Av det skälet har utskottet landat i slutsatsen att det, om legitimation saknas, ska finnas möjlighet att styrka identiteten på andra sätt, exempelvis genom att en annan person kan intyga den.
I en annan kommittémotion från Sverigedemokraterna föreslås att en straffsanktionerad tystnadsplikt ska införas för väljarbiträden och att röstmottagare på plats ska åläggas att informera alla väljarbiträden om tystnadsplikten. Det här var också en fråga som fanns med när 2020 års valutredning sattes igång. Den fick i uppdrag att överväga och lämna förslag till åtgärder som kan bidra till att personer med exempelvis synnedsättning ska kunna personrösta utan att tvingas röja valhemligheten för någon. I ett delbetänkande föreslog utredningen att det skulle finnas en bestämmelse som skulle ålägga röstmottagaren att just informera varje privatperson som hjälper en väljare att rösta om att en straffsanktionerad tystnadsplikt skulle gälla för honom eller henne.
I propositionen konstaterade regeringen att förslaget, med vissa justeringar, hade lagts fram vid två tidigare tillfällen och då inte genomförts och att de skäl som tidigare framfördes mot ett införande av straffsanktionerad tystnadsplikt för enskilda vid biträde i samband med röstning gällde med samma styrka som när frågan senast övervägdes, det vill säga att det fick antas att många skulle sakna insikt om de straffrättsliga konsekvenserna av att de röjer eller utnyttjar uppgifter om hur någon röstat. Med andra ord kan man säga att sanktionsförfarandet då skulle bli mer som ett slag i luften.
Konstitutionsutskottet avstyrker motionerna med hänvisning till de överväganden som skett. Med detta sagt finns det återigen anledning att återkomma till vikten av information i förväg. Respekt, värdighet och förtroende är av vikt att beakta i alla sammanhang, inte minst i situationer som gäller röstningsmomenten.
Fru talman! Slutligen vill jag säga några ord om utlandssvenskarnas möjligheter i valet. I sammanhanget kan nämnas att Sverige jämfört med flera av våra grannländer har en ganska omfattande och långtgående rätt för utlandssvenskar att delta i val. I Danmark, för att ta ett för mig som boende i nordvästra Skåne närliggande exempel, måste man först vara bosatt i landet för att vara röstberättigad i valet till folketinget. Det kan få till följd att danska medborgare som bor i till exempel Helsingborg eller Landskrona inte har rätt att rösta i Danmark och heller inte i det svenska riksdagsvalet. I Norge finns, vad jag förstår, krav på att man aktivt måste skriva in sig i röstlängden för att få delta om man har bott utomlands i mer än tio år.
När det gäller utlandssvenskar som har fallit ur röstlängden och vill rösta vid ett val har ett problem uppmärksammats kring de bestämmelser som finns i vallagen om villkor för att återupptas i röstlängden. Om utlandssvensken befinner sig i utlandet kan han eller hon återupptas i röstlängden genom att avge en förtidsröst i utlandet. Någon motsvarande möjlighet finns dock inte vid förtidsröstning i Sverige. Utlandssvenskar som har fallit ur röstlängden och som befinner sig i Sverige under röstningsperioden måste alltså med dagens regler bege sig utanför landets gränser och rösta därifrån för att bli upptagen i röstlängden för det aktuella valet.
Nu finns förslag från regeringen om att åtgärda detta genom att den avgivna förtidsrösten ska anses som en anmälan om att återupptas i röstlängden. Den centrala Valmyndigheten ska då lägga till väljaren i röstlängden.
Fru talman! Från Socialdemokraternas sida har vi inga erinringar eller särskilda yttranden kring det betänkande som läggs fram. Vår ambition är att det fortsatt ska vara en bred parlamentarisk uppslutning kring hur vi riggar våra val. Det pågår också ett arbete inom det som kallas Valsedelskommittén som tillsattes för en tid sedan – en del här i lokalen ingår i denna – där man har att utvärdera dagens valsedelssystem. Denna utvärdering ska lämnas senast i januari 2026.
Det här är frågor som jag menar att det finns anledning att betona vikten av bred uppslutning kring för långsiktighet, tillgänglighet, säkerhet och trygghet vid kommande val.
Anf. 3 Fredrik Lindahl (SD)
Fru talman! Först vill jag yrka bifall till reservation 2 i detta betänkande KU4. Vi har ytterligare en reservation, men traditionsenligt yrkar jag bara på en av dem även om vi givetvis står bakom bägge.
Dagens ärende Säkerhet och tillgänglighet vid val är resultatet av de betänkanden som 2020 års valutredning lämnade samt ett tillkännagivande från konstitutionsutskottet gällande röstmottagarens närvaro när en väljare tar hjälp av ett väljarbiträde.
Sverigedemokraterna välkomnar i stora delar regeringens proposition, och vi ställer oss bakom de förslag som har lagts fram i betänkandet. Två saker saknas dock, och jag återkommer till dem senare i mitt anförande.
Att inrätta en central incidentrapportering kommer att underlätta för Valmyndigheten dels att samordna arbetet kring att skydda valprocessen, dels att få en helhetsblick över hur valet fortskrider när länsstyrelserna och de kommunala valnämnderna meddelar incidenter. Att få denna överblick gör att man redan innan själva valet avslutas kan komma till rätta med sårbarheter och brister som uppmärksammas, vilket innebär att man minskar risken för att valet överklagas och behöver tas om. Sammanställningen av inkomna incidenter är också ett stöd för Valmyndigheten och andra aktörer som arbetar med den här typen av frågor när det gäller att identifiera behov av direkta praktiska åtgärder i valprocessen liksom inför framtida reformer på området.
En annan nyhet är att det numera ska vara krav på att en röstmottagare alltid ska vara närvarande när väljare anlitar ett biträde. Detta är ett välkommet förslag för att komma till rätta med så kallad grupp, familje- och klanröstning. De väljare som behöver ta hjälp av andra för att kunna rösta är en särskilt sårbar grupp. Att då behöva gå in i valbåset med två tre andra personer, eller i värsta fall ännu fler, hängande över axeln skapar en situation där den enskilda väljaren otillbörligt kan påverkas kring hur hon eller han ska rösta. Att en oberoende röstmottagare alltid ska finnas med kommer att säkerställa väljarens rätt att utan påverkan från någon annan kunna bestämma vilket parti som hon eller han ska rösta på.
Vi sverigedemokrater tycker dock det är tråkigt att regeringen har valt att inte gå vidare med förslaget om att införa tystnadsplikt även för väljarbiträden, något som var ett förslag från 2020 års valutredning. Om en röstmottagare har hjälpt en väljare att rösta omfattas denna av tystnadsplikt, vilket är fullt normalt och naturligt. Vi anser att det är lika normalt och naturligt att även väljarbiträden omfattas av samma typ av tystnadsplikt. Den som behöver ta hjälp av andra att rösta tillhör samhällets mest sårbara grupper i detta avseende. Att inte så långt det är möjligt säkerställa det skydd som andra väljargrupper har, det vill säga valhemlighet, anser vi är en uppenbar brist.
Det är svårt att ta in den enorma kränkning som uppstår när en familjemedlem, vän eller personal som tar hand om dig till vardags och som hjälpte dig att göra ordning din röst vid ett annat tillfälle, kanske vid fikabordet på jobbet, vid släktmiddagen eller på krogen, avslöjar vad just du har röstat på. Det är ett helt orimligt beteende, och det är helt ofattbart att det agerandet inte är olagligt i dag. Det är självklart att tystnadsplikten måste gälla även för väljarbiträden, och det är tråkigt att det kommer att dröja ytterligare en tid innan vi får det på plats.
Sverigedemokraternas andra förslag, som rör reservation 2, är att införa ett krav på att legitimera sig när man ska rösta. I dag är det möjligt att rösta utan att legitimera sig, exempelvis genom att en annan person intygar den röstandes identitet eller att röstmottagaren känner igen dig. Den här öppningen i lagstiftningen ter sig lite märklig eftersom rutinen runt om i landet vanligtvis är att röstmottagaren kräver dig på legitimation i samband med att du överlämnar din röst. Det är snarare ett undantag att rösten avlämnas enbart på personkännedom eller genom att någon annan intygar din identitet.
Sett till samhällsutvecklingen är det för oss självklart att man behöver införa absoluta id-krav vid röstning. Vår uppfattning är att detta över huvud taget inte är något som är kontroversiellt att införa eftersom du i princip i alla andra sammanhang, till exempel när du möter myndigheter, hämtar ut paket eller ser för ung ut på Systembolaget, behöver lämna ifrån dig någon form av legitimation. Att inte behöva göra detta när du nyttjar din rösträtt är snarare det mer kontroversiella i sammanhanget. Dels är det en fullständigt godtycklig bedömning av den enskilde röstmottagaren, dels kan beslutet att ta emot rösten få allvarliga konsekvenser om det blir fel.
Vid varje val tvingas man läsa nyhetsartiklar där enskilda väljare sägs ha blivit felaktigt avprickade i röstlängden och därmed har berövats sin rätt att rösta. Det kan finnas flera skäl till att det blivit så, men ett skäl kan faktiskt vara just det här undantaget i den annars så vanliga rutinen. När en röstmottagare tror sig känna igen någon eller en annan person intygar vem väljaren är kan helt plötsligt fel person bli avprickad i röstlängden, med förödande konsekvenser för den enskilde. Det är omöjligt att rätta till efteråt.
Avslutningsvis har jag en kommentar kring valsedelssystemet. Med hänsyn till de erfarenheter som bland annat Valmyndigheten redovisat vid tidigare val har Sverigedemokraterna kommit överens med regeringen i Tidöavtalet om att valsedelssystemet med partispecifika valsedlar ska ses över. Som ett resultat av denna överenskommelse har regeringen tillsatt en parlamentarisk kommitté som ska se över valsedelssystemet. Utredningen har utvidgats genom ett tilläggsdirektiv samt fått förlängd tid. Uppdraget ska redovisas senast den 14 augusti 2026. Ett delbetänkande som avser uppdraget att utvärdera dagens valsedelssystem ska dock lämnas redan den 15 januari 2026.
Anf. 4 Susanne Nordström (M)
Fru talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslagen i betänkande KU4, Säkerhet och tillgänglighet vid val.
Våra fria val är självklara fundament i vår demokrati. Men demokratin är aldrig självklar. Den måste ständigt värnas och stärkas. Regeringen föreslår därför ett antal åtgärder som säkerställer valens integritet, tillgänglighet och säkerhet.
Den centrala valmyndigheten ska få ett tydligare ansvar för att samordna arbetet med valsäkerhet och att analysera risker. Vad finns det då för risker? Under de senaste åren har vi sett hur falsk information kan spridas snabbt, till exempel på sociala medier och andra plattformar, ibland med syfte att undergräva hela vårt valsystem. Det gör att demokratin på ett eller annat sätt sätts i gungning. Det har funnits rykten om att röster inte har räknats. Vi vet att valarbetare har utsatts för hot och aggressivt beteende. I vissa fall har personer ställt sig bakom valskärmen tillsammans, alltså ett brott mot principen om hemlig röstning. All hjälp bakom valskärmen ska alltid ske i närvaro av en röstmottagare.
Det är på sin plats att en gemensam rutin för incidentrapportering införs. Både valmyndigheter och allmänhet ska snabbt kunna rapportera om oegentligheter. Det ger oss en korrekt nationell bild och möjligheten att agera i tid.
För ökad öppenhet införs ackreditering av valobservatörer, både nationella och internationella. De ska kunna närvara före, efter och under val, utan att hindras. Transparens skapar förtroende både i Sverige och utomlands.
Tillgängligheten är också central. Valmyndigheter och kommuner ska säkerställa att lokaler, röstningsförfarande och information fungerar för alla väljare, inte bara fysiskt utan även praktiskt. Kommunerna ska rapportera om tillgänglighet till lokalerna senast 32 dagar före valdagen så att alla som behöver kan planera sin röstning i god tid.
Fru talman! En annan grej är att systemet med ambulerande röstmottagare ska utökas till att nå fler grupper. Även personer som sitter i polisarrest eller på vårdinrättningar ska nu få möjlighet att rösta. Även utlandssvenskar kommer att få bättre möjligheter att rösta.
Den som har fallit ur röstlängden ska kunna återinträda – det har vi hört tidigare.
Om digitala röstkort införs kommer det att gå snabbare. Det kommer att bli mer säkert, och färre väljare kommer att få sina röstkort alldeles för sent.
Överklagande av valresultatet ska bli tydligare. Den som vill överklaga måste ange sin identitet så att det går att avgöra om personen har rätt att klaga. Man kan tycka att det är en enkel åtgärd, men den är viktig för rättssäkerheten.
Fru talman! De åtgärder jag presenterat här bygger på lärdomar från de senaste valen. Vi har sett incidenter som hot mot valarbetare, hinder för äldre och personer med funktionsnedsättning och situationer där väljare utsätts för otillbörlig påverkan. Sådant får aldrig förekomma i en demokrati som vår.
Sammanfattningsvis handlar detta om fyra saker: säkerhet, transparens, tillgänglighet och rättssäkerhet genom bättre samordning, tydliga rutiner för incidentrapportering, ackreditering av valobservatörer, utökad tillgänglighet och moderniserade digitala verktyg. Därmed tar vi nästa steg för att säkra varje medborgares rätt att rösta fritt.
Demokrati är inget vi kan ta för givet. Den måste skyddas varje dag och vid varje val.
Anf. 5 Muharrem Demirok (C)
Fru talman! När vi pratar om säkerhet och tillgänglighet vid val handlar det om själva hjärtat i vår demokrati. Varje människa ska kunna rösta fritt, tryggt och säkert, och vi ska alla kunna lita på att valet går rätt till. Jag tror inte att detta är en självklarhet bara för Centerpartiet utan för oss alla som sitter här inne.
Våra val ska inte bara vara fria och hemliga, utan de ska också vara tillgängliga för alla och skyddade mot hot, påverkan och störningar.
Fru talman! Vi talar ofta om att vi lever i en tid när demokratin inte längre kan tas för given. Desinformation, cyberhot och försök till påverkan har blivit en del av vår vardag, även här hemma i Sverige.
Det är viktigt att värna säkerheten vid val. Men vi vet att alla ännu inte har inte lika lätt att utöva sin rösträtt. Därför är de här förslagen som stärker både säkerhet och tillgänglighet så viktiga och så välkomna.
Centerpartiet står bakom de förslag som nu presenteras, men jag vill särskilt lyfta fram fyra delar som viktiga.
För det första: Valmyndigheten får ett tydligt ansvar för att samordna arbetet med valens säkerhet. Det behövs någon som håller ihop helheten, särskilt när vi ser att just cyberhoten ökar.
För det andra: Ett tydligare system för incidentrapportering införs. När något händer under en valrörelse ska det snabbt kunna rapporteras och åtgärdas. Vi har sett när det har brustit. Därför är det viktigt att hela tiden vara vaken och vidta åtgärder. Det stärker tryggheten och förtroendet för valsystemet.
För det tredje: Tydligare krav på tillgänglighet ställs. Om du kan rösta ska inte bero på om du ser, hör eller går tillräckligt bra eller bor på rätt plats. Rösträtten gäller alla. Då måste också systemet fungera för alla.
För det fjärde: Fler möjligheter till ambulerande röstmottagning införs. Det betyder mycket för dem som inte kan ta sig till en vallokal, till exempel boende på äldreboenden och ungdomshem. Det gör rösträtten verklig, inte bara teoretisk.
Fru talman! Jag kommer från Östergötland. Där möts stad och landsbygd. Demokratin är närvarande varje dag. Där är det ofta kommunerna som tar det stora praktiska ansvaret för att hela valet ska fungera. De gör ett fantastiskt jobb, men många små kommuner kämpar med knappa resurser. Därför vill Centerpartiet också betona att vi måste se till, från nationellt plan, att stödet verkligen når hela vägen ut. Det spelar ingen roll hur bra lagar vi stiftar i den här kammaren om kommunerna inte har möjlighet att följa dem.
Vi får aldrig glömma skillnaden mellan stad och land. I storstäder handlar det ofta om information och tillgänglighet. På landsbygden handlar det nästan uteslutande om avstånd. Ingen ska behöva resa flera mil för att rösta.
Fru talman! Demokratin är något som byggs hela tiden, inte bara under ett valår. Tillit skapas inte av system och regler utan av människor som känner sig delaktiga. Vi vill alla att fler unga ska få upp ögonen för hur valet fungerar, att skolor bjuder in till att följa rösträkningen eller att fler unga får chansen att vara röstmottagare. Det är bara med delaktighet, kunskap och närhet vi bygger framtidens demokrati.
Våra val är demokratins högtid. Det är den dag då all makt verkligen tillhör folket. Men för att människor ska känna den tryggheten måste de lita på att systemet fungerar och känna sig delaktiga.
Jag tänker ofta på hur det ser ut i praktiken i skolans gymnastiksal hemma i Boxholm, i kulturhuset i Motala eller i församlingshemmet i Valdemarsvik när människor möter valförrättare som de känner igen och som ser till att allt går rätt till. Det är där och då som tilliten byggs. Det är då som demokratin byggs underifrån.
Jag vill därför, fru talman, återigen för Centerpartiets räkning yrka bifall till utskottets förslag till beslut. Vi står bakom de åtgärder som stärker säkerhet, ökar tillgänglighet och värnar förtroendet för våra demokratiska processer.
Anf. 6 Gudrun Brunegård (KD)
Fru talman! Att få uttrycka sin åsikt i fria och allmänna val är en av våra demokratiska rättigheter. Svenska medborgare har god tillgång till vallokaler och har möjlighet att rösta i förtid. Personer som har svårt att ta sig till en vallokal, exempelvis på grund av sviktande hälsa, kan få hembesök av en ambulerande röstmottagare. De som befinner sig utomlands kan oftast rösta på sin ambassad.
Faktum är att när jag på 1990-talet bodde i Tanzania arbetade så många hundra svenska medborgare som biståndsarbetare runt om i landet att ambassaden åkte runt och samlade ihop röstberättigade på strategiska platser.
Med de förslag som vi diskuterar i dag kommer tillgängligheten att stärkas ytterligare, och så även säkerheten kring valet. Ett led är att tydliggöra att Valmyndigheten ges ansvar att stödja och samordna arbetet med skyddet av valet. Länsstyrelserna, kommunerna och de utlandsmyndigheter som har röstningslokaler ska skyndsamt rapportera om incidenter som kan påverka genomförandet av valet. Även kravet på tillgänglighet av röstningsförfarandet för alla röstberättigade ska förtydligas.
För att fler väljare ska kunna rösta, även på exempelvis särskilda ungdomshem, kommer möjligheten att rösta genom ambulerande röstmottagare att utvidgas.
Vidare kommer det att ställas som krav att röstmottagare är närvarande när väljare anlitar ett biträde. Det kommer att minska risken för att ett biträde påverkar vilket partis röstsedel väljaren stoppar i kuvertet. Det förebygger samtidigt också risken att biträdet misstänkliggörs för att manipulera. Det är en säkerhet åt båda håll.
Ytterligare ett sätt att öka möjligheten för röstberättigade att verkligen rösta är att utlandssvenskar som har bott utomlands så länge att de har fallit ur röstlängden ska kunna förtidsrösta i Sverige. Genom detta kommer de att återupptas i röstlängden.
När man kommer sent på talarlistan har många andra redan redogjort för flera av detaljerna i förslaget. Som har framgått innehåller propositionen fler moment för att stärka säkerheten och tillgängligheten vid val. Jag yrkar bifall till förslaget i betänkandet.
Anf. 7 Jan Riise (MP)
Fru talman! Som nyss påpekades har mycket redan tagits upp, men jag ber ändå att få läsa upp en del av det som jag har antecknat.
Att få rösta i fria val är en grundsten i vår demokrati och i många andra länder, men tyvärr inte alla. Demokratin har globalt sett till och med backat under 2000-talet. Flera länder har blivit autokratier, vilket innebär att ledaren i och för sig är vald men sedan har tagit sig mer och mer av makten.
Flertalet länder av dem vi kallar demokratiska har proportionella valsystem. Parlamentets sammansättning speglar hela bredden och därmed också ett brett spektrum av åsikter, förslag och öppningar för kompromisser och samarbeten. Det upplevs av många som mer rättvist att även mindre partier kan vara representerade i de nationella parlamenten. Personligen är jag helt övertygad om att det är ett bra system – troligen det bästa – även om det finns utrymme för förbättringar på många områden.
Fru talman! Valmyndigheten skriver på följande sätt på sin hemsida: ”Det svenska valsystemet grundar sig på allmän och lika rösträtt och att valen är fria, hemliga och direkta. Valsystemet är decentraliserat och transparent och därmed robust.” Allmän och lika rösträtt är en självklarhet. Även om det är lite utanför ämnet för den här diskussionen tål det ändå att sägas att alla under 18 år faktiskt är uteslutna från rätten att delta. 18-årsgränsen har förvisso stöd bland många, men allt fler har börjat överväga om kanske även 16–18-åringar borde ha rösträtt. Mitt parti har motionerat om det mer än en gång och föreslår att det provas i några kommuner och regioner. Jag återkommer till det i en annan debatt.
Fru talman! Utskottet föreslår i likhet med propositionen att Valmyndigheten ges ett större ansvar för att stötta och samordna valsystemet. Det har såvitt jag förstår den praktiska konsekvensen på lokal nivå att de mindre partierna, som mitt och flera andra, befrias från den rent logistiska utmaningen att se till att det finns valsedlar i alla röstningslokaler före ett visst klockslag på valdagen. Jag kan avslöja att det i en kommun som Kungsbacka handlar om ganska många ställen. Det görs en betydande insats på valdagens morgon.
En annan poäng för vår del är att distributionen av valsedlar från tryckeri till parti förenklas avsevärt och att våra valsamordnare inte behöver bevaka leveranser från Postnord under flera sommarveckor. Vi tänker att det är enklare med en adress och en mottagare. Det borde också kunna leda till en viss minskning av antalet beställda valsedlar, vilket förstås är en angelägen effekt av förslagen till förändringar.
Fru talman! Det är naturligtvis en självklarhet att alla medborgare med rösträtt, det vill säga de som har fyllt 18 år, också ska kunna rösta. Men som utskottet konstaterar i betänkandet är bestämmelserna i vallagen om tillgänglighet inte särskilt omfattande. För personer med funktionsnedsättning kan såväl brist på information som utformningen av vallokalen göra det svårt att rösta. Här finns helt klart utrymme för förbättringar.
Till att börja med borde det vara möjligt att via Valmyndighetens hemsida se hur tillgängliga de olika röstningslokalerna för förtidsröstning är. För dem som behöver handgriplig hjälp med att genomföra själva röstandet – att stoppa valsedlar i kuvert – är det möjligt att rösta med hjälp av ett biträde. För att ytterligare öka säkerheten och motverka eventuell otillbörlig påverkan föreslås det nu att en röstmottagare också ska vara närvarande för att säkerställa att det hela går rätt till.
Därtill har vi utlandssvenskarna, vars förutsättningar för att rösta av många uppfattas som både otympliga och osäkra. Att vara beroende av en många gånger mindre tillförlitlig postgång är en annan utmaning. I betänkandet föreslås att utlandssvenskar ska kunna förtidsrösta även i Sverige. Det har tidigare inte varit möjligt men tycks vara en rimlig tingens ordning.
Det finns också förslag om ändringar som gäller röstkort och förtidsröstning. Jag drar mig till minnes att jag själv förtidsröstade utan röstkort på Stockholms central 2022. Det skrevs helt enkelt ut ett där och då. Jag tyckte att det var väldigt praktiskt med ökad tillgänglighet och utan stora risker för fusk. Jag bör väl tillägga att jag visade legitimation.
Fru talman! Låt mig avrunda med några tankar om rösträtten som sådan. Det finns flera olika rankningar av länders demokratiska tillstånd, och generellt sett väger rösträtten väldigt tungt i dessa rankningar och i sammanställningen av ett lands demokratiska standard. Men det finns också några skillnader som kan vara lite tänkvärda.
Vårt eget V-Dem Institute vid Göteborgs universitet mäter demokrati genom en sammanvägning av hundratals indikatorer, varvid rösträtten vägs in i flera. Allmän och lika rösträtt är en utgångspunkt men också andelen röstberättigade i en befolkning och hur lätt eller svårt det är att rösta. I Sverige räknar vi med att andelen unga under 18 år är kanske 17–18 procent medan andelen i Afrika söder om Sahara kan vara 45–50 procent.
Freedom House är ett annat institut som mäter vilka som får rösta och om invånarna kan delta på lika villkor – det vill säga använder ett mått på hur fria och rättvisa valen är. Man undersöker också hur sannolikt det är att oppositionen faktiskt kan vinna ett val.
Både V-Dem och Freedom House lägger också stor vikt vid rösträtten och den faktiska möjligheten att rösta. Det gör även The Economist, som också tar med begreppet pluralism. Detta kan vara relevant att hålla i minnet i en diskussion, liksom att förekomsten av flera partier faktiskt ger en större bredd och fler insikter och åsikter, vilket totalt sett borde ge ett bättre samhälle.
Med detta sagt, fru talman, tackar jag för ordet och yrkar bifall till utskottets förslag i betänkandet och avslag på reservationerna.
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut fattades under § 14.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2025/26:KU4
Webb-tv: Beslut: Säkerhet och tillgänglighet vid val
Protokoll med beslut
- Protokoll 2025/26:19 Onsdagen den 15 oktoberProtokoll 2025/26:19
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Säkerhet och tillgänglighet vid val
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i vallagen (2005:837).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:181.Tystnadsplikt för väljarbiträden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3434 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkandena 1 och 2.- Reservation 1 (SD)
Krav på id-kontroll vid röstning
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motion
2024/25:3434 av Michael Rubbestad m.fl. (SD) yrkande 3.- Reservation 2 (SD)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (SD) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 93 0 0 13 SD 0 63 0 9 M 60 0 0 8 C 21 0 0 3 V 16 0 0 6 KD 17 0 0 2 MP 16 0 0 2 L 11 0 0 5 - 3 0 0 1 Totalt 237 63 0 49
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.