Extra ändringsbudget för 2026 – Sänkt skatt på drivmedel samt el- och gasprisstöd

Anf. 34 Edward Riedl (M)

Herr talman och alla som lyssnar! I dag ska vi prata om det förslag som Moderaterna tillsammans med sina samarbetspartier lägger fram.

Vi möter en orolig värld med krig i Mellanöstern och Ukraina och med en administration som är oförutsägbar och som skapar en hel del problem runt om i världen.

Herr talman! Sverige står i allt detta starkt. Svenska hushåll prövas hårt, svenska företag likaså. Men Sverige har politisk stabilitet. Vi har budgetmajoritet och en regering med majoritet i kammaren, vilket ger möjlighet att få igenom politiska förslag. Vi har också en ekonomisk styrka som många länder i världen avundas Sverige. Sverige är ett av nio länder i Sverige med högst kreditbetyg. Den svenska statsskulden är i dag lägre än när Socialdemokraterna fick igenom sin sista budget i kammaren. Vi har en av de lägsta statsskulderna i världen.

Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna tagit Sverige från botten i den europeiska tillväxtligan till att återigen tillhöra toppen. Sverige har som sagt ekonomisk styrka att möta besvärliga tider men också att investera i framtiden.

Men låt mig vara tydlig: Jag och vi vet att många där ute fortfarande har det väldigt jobbigt. Det har varit tuffa tider. Den höga inflation vi ärvde av den förra regeringen har prövat svenska hushåll hårt, och den oro som har skapats till följd av kriget likaså.

Moderaterna kommer i dag tillsammans med övriga samarbetspartier att besluta om ett el- och gasprisstöd som omfattar hela Sverige. Vi kommer att besluta om lägre skatt på bensin och diesel, vilket kommer att träda i kraft redan den 1 maj. Det blir 1 krona lägre skatt på bensinen och ytterligare 40 öre till på dieseln. Detta kommer tillsammans med allt annat vi gör att underlätta för svenska hushåll.

Herr talman! Vi har redan tidigare i år sänkt skatten på lön, pension och sparande. Vi har sänkt skatten på el, mat och bränsle. I sommar sänker vi också förskoleavgiften, vilket kommer att underlätta mycket för många barnfamiljer.

Herr talman! Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna flera gånger under mandatperioden sänkt skatten på bensin och diesel. Vi har förändrat reduktionsplikten så att det har blivit mycket billigare. När vi tog över hade Sverige i praktiken världens högsta bränslepriser – med några få undantag. Med de åtgärder vi redan har vidtagit och vidtar i dag tar vi Sverige från den platsen till att ha bland Västeuropas lägsta bränslepriser. Detta underlättar för svenska hushåll och företag.

Två av fyra partier i oppositionen kommer i dag att rösta emot de krisinsatser vi nu gör för svenska hushåll, för de vill inte ha billigare bränslepriser. Hade vi haft en regering ledd av Socialdemokraterna hade den aldrig kunnat lägga fram denna typ av förslag på riksdagens bord, för det hade helt enkelt inte varit möjligt.

Herr talman! Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Vänsterpartiet lade förra mandatperioden ned fullt fungerande kärnkraft i Sverige. De applåderade i kammaren under sista försöket att rädda dessa reaktorer, och Miljöpartiet skålade i champagne. Men svenska hushåll och företag fick dramatiskt höjda elpriser, och företagen fick elbrist. Detta har skadat Sverige och svensk tillväxt och kostat svenska jobb. I stället har svenska jobb hamnat i andra länder när industrin inte har kunnat utvecklas och expandera i Sverige. Företag har helt enkelt inte kunnat utvecklas i vårt land.

Moderaterna har tillsammans med samarbetspartierna inom ramen för Tidösamarbetet vid flera tillfällen tagit fram elprisstöd för att försöka underlätta för svenska hushåll, och i dag beslutar kammaren om ytterligare ett. Men vi kommer inte att fullt ut kunna kompensera för den skada som Socialdemokraterna med stödpartier har orsakat vårt land.

Herr talman! Det är provocerande att nu höra socialdemokrater kräva skyddsvallar mot omvärlden så att höga energipriser inte ska skada företag och hushåll i Sverige. Sverige hade inte bara skyddsvallar; Sverige hade en hel mur med vakttorn i form av kärnkraftsreaktorer mot höga elpriser från resten av världen. De hette Barsebäck, Oskarshamn och Ringhals. Det var vakttorn som höll de höga elpriserna utanför Sveriges gränser. Denna mur revs av samma socialdemokrater som i dag pratar om skydd.

Herr talman! Sverige hade före kärnkraftsnedläggningen driftsäker elproduktion som försåg svenska hushåll och företag med billig el alla dagar på året och alla timmar på dygnet. Alldeles oavsett om det blåste eller om solen sken kom det el ur uttagen.

Moderaterna och de övriga Tidöpartierna kommer att söka nytt stöd hos svenska folket för kommande mandatperioder. Vi vill ta ansvar och återuppbygga skyddsvallarna som Sverige, svenska hushåll och svenska företag behöver. Vi jobbar i tre steg. För det första kommer vi att göra allt vi kan för att hålla nere elpriset i det befintliga elsystemet. För det andra kommer vi vid behov att komplettera med elprisstöd, precis som vi gör i dag. För det tredje kommer vi att med befintlig teknik bygga ny svensk kärnkraft, för det är bara så vi på lång sikt kan komma tillbaka till där vi var.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag och därmed bifall till regeringens proposition om el- och gasprisstöd till hela Sverige och sänkt skatt på bensin och diesel.

(Applåder)

Anf. 35 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Regeringen får genom Edward Riedl situationen vi befinner oss i att låta som en helt vanlig skattefråga. Vi hör prat om skattesänkningar och allt man har gjort under mandatperioden och dessutom de vanliga lögnerna om kärnkraften. Sin vana trogen låter man lite som en speldosa som har hakat upp sig.

Men sänkt skatt på bensin och diesel är inte alls en vanlig skattefråga. Vi befinner oss nämligen i en historisk energikris som vi inte sett maken till tidigare. Det pratas om att ransonera, och experter hävdar att vi går mot ett kroniskt underskott på fossil energi. I Europa pratas det om att människor måste jobba hemma om de kan och att vi måste spara på de gemensamma resurserna.

Det är inte den signal vi får från Tidöregeringen, utan regeringen verkar i stället helt omedveten om denna kris. Men jag tänkte ge Edward Riedl en chans att lämna ett besked. Kommer det att komma något annat från regeringen än bara en populistisk sänkning av skatten på bensin och diesel? Det vi egentligen behöver i denna kris är ju riktade stöd till dem som verkligen behöver det och som är beroende av sin bil för att ta sig till arbetet och köra barnen till skolan. Eller kommer det inga sådana förslag? I så fall lämnas ju hela samhället i en otroligt sårbar situation i takt med att vi får större och större underskott på bensin och diesel.

Anf. 36 Edward Riedl (M)

Herr talman! Jag tackar ledamoten Janine Alm Ericson för frågorna och synpunkterna.

Moderaterna och samarbetspartierna ser i allra högsta grad den kris som är. Vi ärvde en 10-procentig inflation och bekämpade den i början av mandatperioden. Vi har kompenserat, framför allt dem som hade det allra tuffast. Vi inflationssäkrade bidrag och ersättningar, för vi vet att människor handlar mat med kronor och öron. Därför riktade vi våra ansträngningar redan från början av mandatperioden till alla dem som hade det tuffast.

När regeringen nu kan summera de fyra år som gått ser vi att den tiondel av svenska folket som har lägst inkomster har tjänat mest på vår ekonomiska politik, och nu lägger vi om det så att alla som arbetar och som har arbetat också får del av detta.

Under den här mandatperioden har vi sänkt skatten på lön, pension, sparande, el och bränsle och nu senast, den 1 april, också på mat. I sommar, den 1 juli, ser vi till att barnfamiljer får det något enklare när vi också sänker förskoleavgiften för alla som arbetar och har barn på förskola.

Allt detta gör vi därför att vi vet att svenska folket har haft det tufft och till stora delar har det tufft. Inflationskrisen och det krig som nu pågår i Mellanöstern och i Europa, i Ukraina, påverkar svenska hushåll och gör att de fortsatt har det tufft. Detta ser vi, och det är därför vi gör alla dessa saker.

När det kommer till de lögner om kärnkraften som ledamoten försöker hävda kan jag bara konstatera att ledamoten nog får precisera i sitt nästa inlägg vad som är lögn. Lades inte kärnkraften ned under den förra mandatperioden, och blev det inte rejält mycket högre elpriser i samband med detta? Vad är det egentligen som gäller?

Anf. 37 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Tack, Edward Riedl, för svaret!

Till att börja med kom det ju andra säkerhetskrav för kärnkraften, bland annat. Man sa att det inte gick att renovera och driva de gamla verken för att nå upp till kraven, men Moderaterna kanske ville driva vidare en osäker kärnkraft. Som vi alla vet hände det här i spåren av Fukushima, och det fanns renoveringsbehov.

Den omröstning som ledamoten hänvisade till i talarstolen är, som vi båda vet, ett populistiskt drag därför att avvecklingen hade gått alldeles för långt för att kunna stoppas vid omröstningen. Sedan kan vi diskutera mycket kring kärnkraften, men den här debatten handlar inte om det i första hand utan om sänkningen av skatten på bensin och diesel.

Jag vill passa på att säga något om det här med att de som har det allra sämst i samhället har tjänat på regeringens ekonomiska politik. Det kan möjligtvis vara sant utifrån staplar som har med procent att göra, men både ledamoten Riedl och jag vet att det inte är sant sett till kronor och ören. Där är det de som redan har allra mest som har tjänat mest på regeringens ekonomiska politik.

Förslaget är lite symtomatiskt. Skatten sänks brett för alla, oavsett om man tjänar mycket eller lite och oavsett om man behöver använda sin bil som går på fossila bränslen eller inte.

Det hade väl varit bättre att använda det ekonomiska utrymme vi har till att rikta stödet till dem som verkligen behöver det och bidra till annat för att hjälpa hela samhället att klara den här krisen. Jag hör ingenting om krisen. Jag hör ingenting från Edward Riedl om vad regeringen tänker göra för att Sverige ska hamna i ett bättre läge, utan jag hör bara om en skattesänkning. Det duger inte.

Anf. 38 Edward Riedl (M)

Herr talman! Det var synd att ledamoten inte lyssnade på den första halvan av mitt tal där jag inte pratade om något annat än just den kris som nu pågår och allt som regeringen gör för att underlätta för människor.

Låt mig först säga att jag inte delar ledamotens bild att alla som är beroende av bilen varje dag för att ta sig till och från jobbet och för att skjutsa sina barn till fritidsaktiviteter på intet sätt skulle vara i behov av stöd. Det håller jag inte med om, utan jag tror att det finns ganska många människor utanför det här huset som har det riktigt tufft och som är beroende av bilen.

När bränslepriserna drar iväg på det här sättet på grund av kriget i Mellanöstern tycker jag och våra samarbetspartier att det är bra att rikta stöd för att underlätta. Vi ser att norrmännen åker till Sverige för att tanka därför att det är 10 kronor billigare per liter bensin, exempelvis. Allt detta tycker jag i grund och botten är bra, för det underlättar för människor.

Vi gör också annat, herr talman. Vi sänker skatten på mat. Vi sänker skatten på el. Vi har sänkt skatten på lön och pension. Allt detta har vi gjort för att underlätta för människor som har det svårt. Sedan får vi återigen höra att det är de som tjänar mycket som tjänar allra mest på det här, men låt oss konstatera något. En person som tjänar 125 000 kronor i månaden – en lön som är helt ouppnåelig för de flesta av oss – har fem gånger så hög lön som den som tjänar 25 000 kronor i månaden men betalar elva gånger så mycket i skatt. Det är en rejäl skillnad, herr talman. Det är på det sättet att den som tjänar mycket i absoluta tal betalar mer än den som tjänar mindre, och det är under den här regeringen som det ser ut på det sättet.

Jag delar inte bilden. Jag ser att väldigt många människor har det tufft, och därför behöver vi rikta in åtgärderna på det sättet.

Anf. 39 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Inledningsvis vill jag säga att vi stöder förslaget. Vi föreslog det till och med innan regeringen hann göra det.

Diskussionen om vad som är prioriterat och viktigt för svensk ekonomi har breddats något. Jag hörde representanter för Tidöregeringen säga att Sverige står starkt. Jag måste verkligen fråga om det är rätt uttryck, med tanke på att vi i dag fick en arbetslöshetssiffra på 9,7 procent. Var tionde svensk är arbetslös i dag. Säsongsrensat är det 8,7 procent. Det är fruktansvärda siffror. Dessutom är det 30 procents ungdomsarbetslöshet.

Otroligt många människor i Sverige är i kris just nu. Då undrar jag om regeringen inte ångrar att man i sin budget bara lade 65 kronor mer per arbetslös för att lösa arbetslöshetskrisen. Det motsvarar två koppar kaffe – i det här läget med en extremt hög arbetslöshet. Jag förstår inte att det här inte tas upp i varje tal och i varje anförande från regeringen. Man känner inte att det här har högsta prioritet och att det är en allvarlig kris som man är beredd att göra något åt.

I den affisch som Moderaterna hade i den förra valrörelsen stod det: ”Europas fjärde högsta arbetslöshet borde göra regeringen arbetslös.” Nu har vi EU:s tredje högsta arbetslöshet eller kanske andra – vad vet jag, med de senaste siffrorna. Är det inte dags att regeringen blir arbetslös, om den inte gör något?

Anf. 40 Edward Riedl (M)

Herr talman! Låt mig börja med det positiva. Det är i grund och botten bra att Centerpartiet återigen stöder regeringens förslag. Sedan är det tråkigt att man i dag är i ett sällskap med tre andra partier som bara vill höja skatterna för svenska folket. Jag har lite svårt att se hur det ska kunna bidra till en växande ekonomi eller till att jobben blir fler i landet.

Låt oss konstatera att fler som arbetar är bättre för Sverige. Våra fyra partier kommer att göra allt för att fortsätta se till att den svenska ekonomin växer och att jobben växer fram. Det hänger ihop med detta.

Låt oss stanna upp två sekunder vid vilka mått som används. Det som ledamoten Ådahl sa, att 30 procent av de unga är arbetslösa, bygger på att Statistiska centralbyrån ringer upp människor och i praktiken frågar: ”Skulle du vilja ha ett extrajobb eller ett jobb?” Då kanske personen i fråga säger: ”Jo, jag skulle gärna vilja ha ett extrajobb.” Det måttet är alltid väldigt högt i Sverige. Det brukar ligga på de talen eller strax över eller under.

De flesta svenska ungdomar som får den frågan, herr talman, går i skolan, läser på gymnasiet eller går på högskola eller universitet, och en del skulle vilja ha ett extrajobb men har inte hittat något. Det är en viktig fråga, herr talman, men det är inte massarbetslöshet bland unga. Jag tror inte att alla som lyssnar på den här debatten känner igen den bild som ledamoten Ådahl för fram, för den är helt enkelt inte sann.

Regeringen har precis sänkt arbetsgivaravgiften för unga för att underlätta för unga människor att komma in på arbetsmarknaden. I den budget som vi kommer att besluta om strax före sommaren satsar vi på ungdomsjobb, alltså sommarjobb. Det tror jag i grund och botten är bra politik, herr talman. Jag får återkomma lite mer i nästa inlägg.

Anf. 41 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Jag tror att de som lyssnar hörde att jag bara citerade Statistiska centralbyråns officiella siffra.

Jag tror att väldigt många som lyssnar på det här känner någon som är arbetslös, så som situationen är i dag. Det är många akademiker som är arbetslösa i dag. Det är väldigt många unga som är arbetslösa i dag.

Det här svaret är precis det vi hörde på den tiden då Moderaterna ingick i Alliansen och hade en annan syn på ekonomin. Det är precis den typ av siffertrixande och bortförklaringar – det är inte en riktig siffra, och egentligen är de inte arbetslösa och egentligen är det inget problem – som vi tyckte så illa om från Socialdemokraterna när de på den tiden försökte dölja arbetslösheten. Nu har vi hamnat precis där, och värre, med den här regeringen.

Jag kan bara säga att varenda gång vi har varit med i ett samarbete, vare sig det varit Alliansen eller januariavtalet, och vare sig det har varit finanskris eller pandemi har vi sett till att vi har fått högre tillväxt i Sverige än i EU. I dag är den lägre än i EU. Vi har sett till att vi har fått lägre arbetslöshet än EU-snittet och att den har gått ned – inte gått upp med 100 000, som den har gjort under den här regeringen. Och företagen har upplevt att de fått ett bättre klimat för att anställa och inte, som de i dag säger, sämre.

Jag uppfattar att regeringen återigen inte säger att det här är allvarligt och att man ser det, att man ser människorna som arbetslösa. I stället håller man på och bortförklarar siffror. Om det skulle vara 8 procent, är inte det också en katastrof? Bara den senaste siffran är att ökningen har varit 40 000 fler bland de unga. Hur den siffran än såg ut från början har den nu ökat med 40 000. Och ni lade motsvarande två koppar kaffe per arbetslös på det här problemet i er vårbudget. Är det rätt prioriterat?

Anf. 42 Edward Riedl (M)

Herr talman! Låt mig vara jättetydlig för alla er som lyssnar på debatten: Så länge det finns en enda person i Sverige som vill och kan arbeta men inte hittar ett jobb är det inte bra.

Det är en uppgift för politiken att se till att det finns en växande ekonomi där företagen kan utvecklas och må bra i vårt land och att vi har ordentligt med skatteintäkter så att vi också kan utveckla alla våra välfärdsverksamheter så att jobben kan växa där också. Det är grundinställningen, herr talman, och låt ingen tro något annat.

Med det sagt är det viktigt att veta att en del använder olika mått för att försöka skapa en alarmistisk känsla hos människor och att den siffra som Martin Ådahl använder på inget sätt är representativ för hur det faktiskt ser ut.

Innebär det att vi inte tar frågan på allvar nu när vi har haft en inflationskris som vi ärvde av den förra regeringen och en global lågkonjunktur? Tar vi då inte frågan om jobben på allvar? Jo, det är klart att vi gör det. Vi gör reformer det här året. Vi har gjort det under mandatperioden.

Vi sänker arbetsgivaravgiften för unga det här året så att unga lättare ska kunna få ett jobb, för vi ser att det finns en del unga människor som faktiskt inte tar sig in på arbetsmarknaden. Då underlättar vi för företagen och för kommuner och regioner att anställa unga människor.

Det finns ett annat problem som jag tycker är på riktigt, för jag tycker att den ungdom som läser på gymnasiet eller på universitet eller högskola och vill ha ett extrajobb eller ett sommarjobb också ska ha möjlighet till detta. Det kommer att handla om lagstiftning men också om att underlätta. Därför finns det med i den vårändringsbudget som vi kommer att fatta beslut om före sommaren.

Allt det tycker jag är bra, för vi vill att alla som kan jobba och vill jobba också ska ha möjlighet att få ett jobb. Det kommer vi att fortsätta med.

Men grunden, herr talman, handlar om en växande ekonomi. Då är vänstersidans skattehöjningar skadliga för jobbtillväxten, och då är nedlagd kärnkraft skadlig för jobbtillväxten.

Eva Lindh (S)

Anf. 43 Eva Lindh (S)

Herr talman! Just nu lever vi i en tid av oro och osäkerhet. Kriget i Mellanöstern påverkar hela världsekonomin. När viktiga transportvägar som Hormuzsundet hotas får det direkta konsekvenser för tillgången på olja och gas. Det ser vi redan i form av stigande drivmedelspriser, press uppåt på inflationen och ökade kostnader för hushåll och företag.

Det här är en kris långt borta, men det är också något som märks i människors vardag – vid pumpen, i mataffären och i plånboken. Och det blottlägger en svaghet i Sverige: Vi är fortfarande alltför beroende av olja, och den här regeringen har gjort oss mer beroende av olja.

Så länge det beroendet finns kvar kommer vi också att vara mer sårbara för krig, konflikter och kraftiga svängningar på världsmarknaden. Det är en sårbarhet vi måste ta på allvar. Samtidigt kräver situationen här och nu politiskt ledarskap och förmåga att agera snabbt, tydligt och ansvarsfullt.

Herr talman! Varje tid har sin utmaning, och hur vi väljer att möta den avgör inte bara hur vi klarar oss här och nu utan vilket samhälle vi bygger för framtiden. Men det vi ser från den här regeringen är något annat. Beskeden är spretiga och otydliga. Ena dagen sägs det att ekonomin är stark, nästa dag att pengarna är slut. Samtidigt varnas det för ransonering av drivmedel, något som naturligtvis skulle få stora konsekvenser för människor, och när åtgärder väl presenteras är de ofta sena eller otillräckliga. Det skapar osäkerhet i ett läge där Sverige behöver stabilitet och trygghet.

Under flera år har den ekonomiska politiken inte levererat det som krävs. Tillväxten har varit låg. Arbetslösheten är rekordhög, många företag kämpar i motvind och konkurserna är rekordmånga. Samtidigt har viktiga investeringar i energisystemet och elektrifieringen inte kommit på plats i den takt som behövs för oss alla. Det gör oss mer utsatta när krisen slår till.

Vi socialdemokrater har krävt att regeringen ska agera. Vi har krävt en skyddsplan för svensk ekonomi och svenska jobb. Vi har krävt åtgärder i EU för att bryta kopplingen mellan el- och gaspriser. Vi har krävt mer stöd till vanliga familjer, inte minst i ett läge där kostnaderna ökar snabbt. Och vi har krävt ett tydligare arbete för att stärka Sveriges energisäkerhet. Men väldigt mycket av detta kvarstår.

Herr talman! Det här gäller inte minst elstöden. Elräkningarna den här vintern har varit en tung belastning för många hushåll. Redan i höstas varnade vi för risken att regeringens modell inte ens skulle kunna aktiveras. Vi krävde att de medel som fanns avsatta i budgeten skulle användas så att ett fungerande system skulle kunna tas fram.

Nu har regeringen till slut valt att betala ut stöd, vilket i grunden är bra, men problemet kvarstår. Utformningen håller inte.

Vi har sett det förut. Elstöden 2022 och 2023 präglades av stora brister. Vissa hushåll fick orimligt mycket stöd, andra fick vänta länge och stöden träffade inte alltid dem som hade störst behov. Trots detta har regeringen inte tagit fram en bättre modell.

Nu finns det risk att vi ser samma misstag igen. Rapporten pekar på att uppemot 800 000 hushåll, människor som bor i bostadsrätter eller hyresrätter med gemensamma elavtal, kan bli helt utan stöd. Det är hushåll som också drabbas av höga elräkningar men som nu riskerar att falla mellan stolarna.

Jag kan bara konstatera att den här regeringen i samarbete med Sverigedemokraterna glömmer och sviker de här människorna – särskilt alla kvinnor som bor i hyresrätt och väljer att, eller måste, åka kollektivt. Och kollektivtrafiken är viktig.

Det här är inte rimligt, då ett elstöd måste vara träffsäkert. Det måste vara rättvist, och det måste nå fram till dem som faktiskt behöver det. Därför menar vi att regeringen måste återkomma till riksdagen med ett system som lever upp till just det här, ett elstöd som tar hänsyn till hushållens verkliga situation och till skillnader i inkomster, konsumtion och boendeform.

Vi menar också att regeringen måste agera i EU för att möjliggöra mer flexibel användning av de så kallade flaskhalsintäkterna. Detta är ju pengar som i grunden kommer från svenska elkunder, och de skulle kunna användas för att stötta svenska hushåll i tider av höga elpriser. Här har regeringen varit passiv.

Samtidigt vet vi att problemen inte försvinner. Den vinter vi just har gått igenom visar att höga elpriser inte är ett undantag. Kyla, hög förbrukning och ett pressat energisystem kan slå hårt i hela landet. Det här kräver bättre förberedelser, bättre analys och bättre politik.

Vi socialdemokrater ville se en bred energiöverenskommelse för att snabbt få på plats mer energi här och nu. I ett läge med höga elpriser och stor osäkerhet hade Sverige behövt samla sig. Företag och hushåll behöver besked, stabilitet och långsiktiga spelregler. För det krävs samarbete, inte låsningar.

En energiöverenskommelse hade kunnat skapa just detta: tydlighet för investeringar, snabbare utbyggnad av elproduktion och bättre förutsättningar att möta krisen. Vi skulle behöva en satsning på flera kraftslag. Regeringen valde dock en annan väg, och det försvagar Sverige i ett läge där vi hade behövt bli starkare tillsammans.

Herr talman! Samtidigt som vi måste rätta till det som inte fungerar måste vi också agera här och nu. Den här krisen handlar dock inte bara om elpriser eller drivmedel här och nu, utan den handlar om vår långsiktiga sårbarhet. Varje gång oljepriset stiger och varje gång en konflikt bryter ut påverkas svenska hushåll direkt. Det är konsekvensen av ett beroende som vi ännu inte har brutit.

Vi måste därför göra två saker samtidigt. Vi måste agera här och nu för att skydda människor från prischocker, och vi måste rusta Sverige för framtiden genom att minska vårt beroende av olja.

Här och nu handlar det om konkreta åtgärder. Vi har också föreslagit att skatten på bensin och diesel ska sänkas. Det är nödvändigt för att dämpa kostnaderna och motverka inflationen. För många människor är bilen en förutsättning för att vardagen ska fungera, och det måste politiken ta hänsyn till.

På längre sikt handlar det dock om något större. Sverige behöver system som gör oss starkare och mer självständiga. Det handlar om att bygga ut elproduktionen med fler kraftslag, att elektrifiera transporter och industri, att utveckla mer svenska bränslen och att steg för steg minska vårt beroende av importerad olja. Det här är inte bara klimatpolitik. Det här är trygghetspolitik och ekonomisk politik, och det är en fråga om att ge människor kontroll över sin egen vardag.

Ett Sverige som är mindre beroende av olja är ett Sverige som står starkare i kris, och det är dit vi måste. Varje tid har sin utmaning, och vår utmaning är tydlig: att hantera krisen här och nu med stöd som faktiskt fungerar, att rätta till det som blivit fel och kräva ansvar när politiken brister och att bygga ett starkare Sverige där vi inte längre är lika sårbara för världens oro.

Detta är ett ansvar vi socialdemokrater är redo att ta – med handlingskraft, med rättvisa och med en tydlig riktning framåt.

Jag vill avsluta med att göra det jag ska, alltså att yrka bifall till reservation 2. Vi står naturligtvis bakom båda våra reservationer, men för tids vinning yrkar vi bifall till reservation 2.

(Applåder)

Dennis Dioukarev (SD)

Anf. 44 Dennis Dioukarev (SD)

Herr talman! Konflikten i Mellanöstern får geopolitiska såväl som ekonomiska konsekvenser. De långsiktiga konsekvenserna beror på med vilken militär intensitet kriget kommer att föras, hur länge det kommer att pågå och hur det kommer att sluta. Det är tre frågeställningar som ingen av oss vet svaret på.

Vad vi däremot vet säkert är att vi har fått åtminstone temporärt högre energipriser, för när 20 procent av den olja som konsumeras i världen blockeras i det strategiskt viktiga Hormuzsundet får vi än en gång utbudsstörningar som resulterar i ökade kostnader för transporter och högre pris vid pump för alla som använder bilen.

Detta är av flera skäl naturligtvis inte den utveckling som någon av oss hade velat ha, men det är så det är nu, och då har vi som beslutsfattare två alternativ. Det ena är att sitta på händerna och göra ingenting och låta hushållen ta denna smäll. Det andra är att ta ansvar och stötta svenska hushåll och därmed fortsätta återhämtningen i svensk ekonomi, och det är precis vad Tidöpartierna i och med denna extra ändringsbudget har gjort.

Den 1 maj sänker vi skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå, det vill säga att skatten blir så låg som det bara är möjligt enligt EU-lag. Det kommer att leda till att dieseln blir 40 öre billigare per liter och bensinen 1 krona billigare, och om EU-kommissionen godkänner den ansökan som vi skickat in kommer Sverigedemokraterna och regeringen att sänka skatten ännu mer. Det skulle i så fall innebära ytterligare 3 kronor lägre pris vid pump från maj till september i år, alltså totalt 3,40 för diesel och 4 kronor för bensin.

Herr talman! Med samma beslutsamhet förhåller vi oss till andra oförutsägbara händelser som påverkar svenska hushåll och svensk ekonomi, nämligen väderberoende elproduktion. Månaderna januari och februari var tämligen kalla och vindstilla och därmed dyra. Detta i kombination med ett osäkert omvärldsläge medför osäkerheter för utvecklingen av priset på el och gas den närmaste tiden. Därför går vi nu fram med ett tillfälligt elstöd som ska gälla retroaktivt för dessa månader. Det här kan innebära mellan 1 000 och 2 000 kronor för en familj i villa, och det gäller i hela Sverige.

Parallellt tar Sverigedemokraterna och regeringen sig också an den mer strukturella frågan när det gäller ett stabilt och förutsägbart energisystem. Vi gick till val på att bygga kärnkraft, och för bara någon vecka sedan lämnades den första ansökan på över 50 år in till regeringen om att bygga just ny kärnkraft. Det här är goda nyheter för svenska hushåll, för företag och för svensk tillväxt.

Herr talman! Elstödet och drivmedelsskattesänkningen kommer i en tid då svensk ekonomi just börjat återhämta sig efter inflationsåren och toppen 2022 och ska ses i ljuset av det. Det här är ytterligare två verktyg för att säkra den återhämtning som påbörjades under 2024 och fortsatte under 2025.

Sysselsättningsgraden stiger nu, och sedan valet 2022 har vi gått från att vara den sjätte sämsta till att bli den sjätte bästa i EU:s tillväxtliga. Lönerna ökar, och reallöneökningarna är faktiskt de högsta sedan finanskrisen 2008. Inflationen har kommit ned och är nu runt Riksbankens 2procentsmål.

Man ska komma ihåg att vi hade en 10procentig inflation i Sverige när Tidöpartierna tog över, men genom en ansvarsfull finanspolitik som inte stimulerade efterfrågan i onödan – det vill säga åtgärder som oppositionen förespråkade och som hade lett till högre inflation och högre räntor – och genom ansvarstagande parter på arbetsmarknaden har inflationen nu kommit ned till strax under Riksbankens mål.

Vad jag vill ha sagt med detta, herr talman, är att vi har goda förutsättningar i svensk ekonomi. Vi har statsfinanser i världsklass, och Sverige är ett av de nio länder i världen som har det högsta kreditbetyget, AAA. Den låga skuldsättning vi har tillåter oss att bedriva en traditionell konjunkturpolitik.

Det är detta som möjliggör elstödet och drivmedelsskattesänkningen och som möjliggör sänkt reduktionsplikt och lägre bränslepris än vid topparna 2022, när det kostade nära 30 kronor litern. Det är också detta som möjliggör halverad matmoms och billigare mat, sänkt förskoleavgift, sänkt elskatt och sänkt inkomstskatt. Det är detta som gör att en vanlig barnfamilj får mer pengar i plånboken med Sverigedemokraternas och regeringens ekonomiska politik.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag.

(Applåder)

Anf. 45 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Det känns som att man är ett slags sanningsvittne i den här debatten varje gång det sägs att Sverige står så starkt och att det går så bra.

Jag vill börja med att korrigera något som sades från talarstolen – även om det är tråkigt – för enligt SCB:s senaste undersökning, som kom nu och som gäller mars, faller sysselsättningsgraden. Det är bara att läsa på.

Även den allmänna bilden att det ser så fantastiskt ut i svensk ekonomi trots att vi har 9,7 procents arbetslöshet – det är under alla omständigheter en mycket högre arbetslöshet nu än när Tidöregeringen tillträdde – och ett så stort bidragsberoende, med enorma kostnader för välfärden och framför allt för väldigt många familjer, är förvånande.

Den här debatten handlar dock egentligen inte om att man är nöjd med läget i svensk ekonomi, utan den handlar om någonting annat. Den handlar om det löfte som regeringen gav inför förra valet om att sänka drivmedelspriserna med 10 kronor.

Då som nu var det, precis som ledamoten från SD har påpekat, omvärlden som styrde mycket av utvecklingen. Men för vanliga hushåll är det ju ett faktum – och det här går inte att förklara bort med att priset hade varit ännu högre i något slags hypotetiskt scenario där vi eller någon annan hade gjort vissa saker – att dieselpriset är tillbaka på exakt den nivå det låg på valdagen 2022. Man har samma kostnader i dag som på valdagen 2022.

Därför undrar jag: Vad säger ledamoten från SD till alla dem som kanske hade velat byta till en elbil eller en laddhybrid under den här tiden? På grund av att SD tycker så otroligt illa om fossilfria elbilar och laddhybrider tog man bort alla stöd för dem, och många färre än i våra grannländer har valt det alternativet – eftersom de inte har haft råd.

Dennis Dioukarev (SD)

Anf. 46 Dennis Dioukarev (SD)

Herr talman! Avseende den undersökning från Statistiska centralbyrån som kom i morse konstaterade SCB själva att det sannolikt rör sig om ett mätfel. Dessförinnan hade arbetslösheten fallit under åtta månader i rad.

Vi kan ha en bredare diskussion om svensk arbetslöshet. Vi vet alla vad den beror på, nämligen på att Sverige har haft Europas mest extrema invandrings- och integrationspolitik. Det är därför det ser ut som det gör. Den politiken har Centerpartiet tillsammans med övriga rödgröna partier i allra högsta grad varit med och format och bidragit till, och det är på grund av den som det ser ut som det gör.

Avseende svenska drivmedelspriser har Centerpartiet konsekvent röstat nej till alla skattesänkningar på drivmedel och sänkt reduktionsplikt, så inställningen i dag utgör ett undantag. Vi vet också att alla fyra vänsterpartier har låst sig vid det nationella transportmål som innebär att man vill sänka utsläppen från svensk transportsektor med 70 procent fram till 2030, vilket skulle innebära en ökning av svenska drivmedelspriser med 10 kronor litern. Det är den politik som väntar Sveriges bilister på landsbygden – de som är beroende av bilen för att ta sig till jobbet, skolan och hockeyträningen. Det är konsekvenserna av Centerpartiets politik.

När det gäller elbilar tillförs ju 100 miljoner kronor till elbilspremien i denna vårändringsbudget. Vi har också kraftigt byggt ut svensk laddinfrastruktur. Faktum är att antalet nyregistrerade elbilar i Sverige slog rekord under årets första kvartal. Elbilarna har nu 41 procent av marknaden, vilket är rekord. Om Centerpartiet tycker att elbilar är viktiga borde man alltså rösta på Tidöpartiernas budget.

Ilona Szatmári Waldau (V)

Anf. 47 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Det är verkligen siffertrixande på högsta nivå från Sverigedemokraternas sida. Man har verkligen sjunkit djupt ned i det hål som andra partier låg i tidigare och där man helt enkelt låtsas som att siffrorna inte finns.

Jag kan börja med den sista siffran vi hörde, det vill säga att det är ett rekord att 41 procent av bilarna som nyregistreras i Sverige är elbilar. I Norge är siffran 98 procent. I Danmark, som inte har några oljepengar, är siffran 80 procent, och i Finland är den 60 procent. Det här handlar alltså bara om att man har klättrat ur ett otroligt djupt hål som Tidöregeringen hade placerat sig i. Något vidare rekord är det inte – med något mått mätt.

Jag går tillbaka till vad som är svaret till de människor som i dag har höga tankningsnotor och som kanske hade velat byta till en elbil eller en laddhybrid men blev av med den möjlighet att göra det som tidigare gavs till människor med vanliga inkomster. Det är många – verkligen många – som är beroende av bilen, och de behöver ett break nu. Vi behöver göra de här sänkningarna eftersom det är enda sättet att hjälpa dem i det här läget, men långsiktigt vill de ju egentligen kunna byta bil. Man har tagit bort den möjligheten, och nu är skillnaden enorm jämfört med våra grannländer.

När det gäller arbetslösheten är det oerhört tråkigt att höra folk förklara bort den. Det finns två bortförklaringar, varav den ena är att det är något fel på siffrorna. Så hette det inte förut, men nu när man själv regerar är det fel på siffrorna. Den andra bortförklaringen är att det bara handlar om invandrare. Säg det till alla arbetslösa akademiker i Sverige, Dennis Dioukarev! Säg det till alla infödda som är arbetslösa i dag! Vi har jättehög – historiskt hög – arbetslöshet även bland de grupperna i dag.

Vad är för övrigt lösningen på problemet? Med era förslag gör ni ju ingenting för att få ned arbetslösheten, vare sig bland dem som är födda i Sverige eller bland dem som är födda utomlands. I er vårbudget lägger ni motsvarande två koppar kaffe per arbetslös för att möta den stora arbetslöshetskrisen med 9,7 procents arbetslöshet.

(Applåder)

Dennis Dioukarev (SD)

Anf. 48 Dennis Dioukarev (SD)

Herr talman! Det är alltså inte jag som har tolkat siffrorna, utan det är SCB själva som konstaterar att det kan röra sig om ett mätfel. Det här är ett faktum, och om Martin Ådahl har problem med det kan han ta den debatten med pressavdelningen på Sveriges statistiska centralbyrå.

Martin Ådahl frågar också vad svaret är till Sveriges alla bilister. Jag kan väl i all enkelhet bolla tillbaka frågan. Vad är svaret till alla de svenska bilister som är beroende av bilen och som med Centerpartiets politik kommer att få högre pris vid pump?

Man har nämligen låst sig vid det nationella transportmålet att utsläppen från svensk transportsektor ska minska med 70 procent genom kraftigt höjda drivmedelspriser. 10 kronor litern är notan till Sveriges bilister – till alla dem som är beroende av bilen för att komma till jobbet och köra barnen till hockeyträningen. Det är centerpartistisk energipolitik in practice, herr talman.

(MARTIN ÅDAHL (C): Absolut inte.)

Anf. 49 Ilona Szatmári Waldau (V)

Herr talman! Jag och Vänsterpartiet delar regeringens bild att hushållen är pressade. Under inflationskrisen har hushållen fått bära hela bördan, samtidigt som företagens vinstmarginaler i stort sett har varit intakta och ibland till och med ökat.

Att stärka ekonomin för personer med små ekonomiska marginaler har inte varit någon prioriterad uppgift för regeringen under mandatperioden. Regeringen har satsat cirka fem gånger så mycket på den halva av befolkningen som har de högsta inkomsterna jämfört med den halva av befolkningen som har de lägsta inkomsterna. Svenska folket har lämnats i sticket genom kostnadskrisen.

Vänsterpartiet har lagt fram en lång rad förslag som stärker hushållens ekonomi, inte minst för de hushåll som har små ekonomiska marginaler. Förslagen skulle ha gjort hushållen mer rustade att klara de ökade kostnader som Trumppolitiken har fört med sig.

Vi har bland annat föreslagit en höjning av barnbidraget med 400 kronor i månaden, och inför förra sommaren föreslog vi en lovpeng. Vi prioriterar också åtgärder som sänker kostnader i vardagen, såsom förstärkt högkostnadsskydd och bostadsstöd. Vi har föreslagit sänkt skatt för sjukskrivna, föräldralediga och arbetslösa samt ett reformerat bostadsbidrag som når fler.

Vänsterpartiet har också lagt fram flera förslag som skulle gynna hushållen och samtidigt bidra till omställningen och till att ge Sverige förutsättningar att nå klimatmålen. Bland annat har vi föreslagit att en Sverigebiljett införs och att kollektivtrafiken byggs ut. Vi har förslagit att en bredare elbilspremie, som når fler hushåll, införs samt att ett nytt, färdmedelsneutralt och avståndsbaserat, reseavdrag införs.

Herr talman! Förslaget om sänkt skatt på bensin och diesel riskerar att motverka klimatomställningen, och argumenten för varför förslaget är dåligt ur klimatsynpunkt är många. Redan i dag har Sverige halkat efter i elbilsförsäljningen. Det är helt enkelt billigare att tanka bensin eller diesel än att byta till elbil. Transportföretag som har tunga eldrivna transporter kan inte längre konkurrera prismässigt med dem som fortfarande kör på diesel. Omställningen har stannat upp.

Liksom många av remissinstanserna menar Vänsterpartiet att den sänkta skatten riskerar att motverka klimatomställningen, försämra konkurrensförutsättningarna för fossilfria drivmedel samt skapa osäkerhet kring långsiktiga investeringsvillkor. Till och med flera av de remissinstanser som tillstyrker förslaget efterfrågar åtgärder för att främja Sveriges övergång till fossilfrihet. Men några riktigt verkningsfulla åtgärder presenteras inte av regeringen. Att hänvisa till att statliga myndigheter får en kompensation om de ställer om är närmast en löjeväckande åtgärd.

Några remissinstanser påpekar att förslaget även får negativa konsekvenser för Sveriges beredskapslager av drivmedel, eftersom en sådan sänkning av skatten leder till att efterfrågan ökar. Skattesänkningen kan alltså påverka vår beredskap.

Att sänka bensin- och dieselskatten saknar träffsäkerhet, då de med höga inkomster kompenseras lika som de med låga inkomster och då den som kan åka kollektivt men väljer bilen kompenseras lika som den som inte har något alternativ till bilen.

Redan i dag åker norrmän och danskar över gränsen till Sverige för att tanka. I Skåne tankar till och med danska åkerier. Sveriges regering vill alltså skattesubventionera norrmän och danskar samtidigt som man faktiskt försvårar omställningen i Danmark och Norge.

Dessutom sätts den bensin och diesel som tankas i Sverige på Sveriges klimatnota, oavsett var utsläppen sker. Vi riskerar alltså också böter för höga utsläpp. Notan för sänkt bensin- och dieselskatt kan bli hög, både för klimatet och för de svenska skattebetalarna.

Regeringen konstaterar själv att cirka 40 procent i den lägsta gruppen av inkomstfördelningen berörs av förslaget. I inkomstgruppen i den övre halvan av inkomstfördelningen berörs cirka 80 procent. Personer i höga inkomstgrupper lägger dessutom i genomsnitt mer pengar på drivmedel i kronor räknat. Genom att sänka bensin- och dieselskatten gynnar regeringen alltså personer som har råd att betala för sin förbrukning och som också är de som främst borde minska sin förbrukning av fossila drivmedel.

I vår motion med anledning av den ekonomiska vårpropositionen kommer vi att presentera vårt svar på kostnadskrisen. Förslaget kommer att innehålla ett stöd som stärker hushållens ekonomi och samtidigt bidrar till att möjliggöra klimatomställningen.

Herr talman! I budgetpropositionen för 2026 presenterade regeringen ett högkostnadsskydd för el. Vänsterpartiet kritiserade skyddet för att ha en för hög gräns och varnade för att det skulle bli ett slag i luften. När vintern kom steg elpriserna inte oväntat snabbt till höga nivåer. Samtalen till elnätsbolagen från personer som inte hade råd att betala sina elräkningar ökade med nästan en tredjedel. Men trots det nådde spotpriset aldrig regeringens pristak.

Vänsterpartiet föreslog i stället ett elpristak i vår budgetmotion för 2026. Med vårt elpristak hade hushållen i samtliga elområden fått mer pengar till annat under januari och februari och vissa hushåll även i mars. Eftersom hushållen ännu inte har fått ta del av högkostnadsskyddet välkomnar Vänsterpartiet ändå att regeringen nu föreslagit ett elstöd. För många familjer är stödet efterlängtat och ett välbehövligt tillskott för att klara den pressade vardagen.

Stödet hade dock kunnat utformas på ett bättre sätt för att nå fler, framför allt låginkomsttagare. Så som stödet är utformat gynnas dessutom villaägare framför boende i lägenhet. Det riskerar att förstärka klyftorna på bostadsmarknaden. Det är enbart hushåll med individuella elnätsavtal som får ta del av stödet. De som bor i hyresrätter där elen ingår i hyran får ingenting alls. Vänsterpartiet menar att det är beklagligt att regeringen inte har lagt fram ett mer rättvist förslag som är likadant oavsett boendeform.

Höga elpriser är ett återkommande problem för hushållen. Det behövs en långsiktig lösning för att hålla elkostnaderna på rimliga nivåer under kommande vinter. Trots att Sverige producerar billig och fossilfri el som nästan alltid täcker våra egna behov behöver svenska hushåll betala för en feltänkt marknad. Vi behöver frikoppla de svenska elpriserna från den dyra utländska elen och införa Sverigepriser på el.

Herr talman! Tidölaget har gjort oss sårbara för de fossila prischockerna. I stället för att inrätta styrmedel för att göra Sverige mer oberoende av fossila drivmedel har man gjort tvärtom. Man har tagit bort elbilsbonus och gjort det billigare att tanka fossilt, men man har inte satsat någonting på mer och billigare kollektivtrafik. Tvärtom har urholkade statsbidrag till regionerna bidragit till högre biljettpriser. Under högerregeringens tid har prisökningen i kollektivtrafiken varit dubbelt så stor som prisökningen på bensin och diesel.

Under mandatperioden har utsläppen ökat markant. Med Tidöregeringens klimatpolitik kommer Sverige inte att nå 2030-målen. Vänsterpartiet vill göra det billigare och enklare för människor att resa hållbart, till exempel med elbil eller kollektivtrafik. Genom att gynna både klimatomställningen och människors ekonomi bygger vi Sverige starkare och tryggare.

Sverige behöver en ny regering som tar klimatpolitiken på allvar och som sänker utsläppen av växthusgaser. Sverige behöver en regering som satsar på välfärden och som skyddar de mest utsatta hushållen, inte de rikaste.

Vänsterpartiet står bakom samtliga reservationer i betänkandet, men jag väljer att yrka bifall endast till reservation 1 om att avslå propositionen i den del som gäller sänkt skatt på bensin och diesel.

(Applåder)

Anf. 50 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Jag vill för tydlighetens skull säga att vi står bakom förslagen om elprisstöd och tillfälligt sänkt skatt på drivmedel. Det gör vi av ett enkelt skäl – vi har inte heller någon följdmotion: att miljoner svenskar i dag är fast i det här fossilberoendet. Sverige har haft en helt annan utveckling än många andra länder i Europa. Folk har varit tvungna att hålla fast vid sina diesel- och bensinbilar eftersom de inte har haft råd att byta, som allt från norrmän till kineser och danskar gör just nu. Därför måste vi stödja, i ett läge där vi är direkt beroende av vad ayatollor, diktatorer och Trump och hans moster håller på med dag för dag.

Jag vill för övrigt korrigera mig. Det går ju upp och ned varenda dag här. Det stämmer att vi är någon krona under priset på valdagen, men det är i princip samma priser. Framför allt kan den som tankar nu konstatera att kostnaden för att fylla en vanlig Volvodieselbil ligger på 1 600–1 700. Det är ungefär vad det kostade på valdagen 2022.

Det är väl detta som är problemet. Efter fyra år med Tidö är vi tillbaka på ruta ett. Svenska folket har inte fått billigare drivmedel, trots alla ansträngningar, utan vi är fast i ett slags fossilfälla när andra kan gå vidare in i det nya. Kanske kan också personer med mer pengar göra det. Men hushåll som är beroende av bilen, inte minst på landsbygden, har inte råd att gå vidare in i det nya. Det har man i andra länder, till och med i våra närmaste grannländer.

Tidigare i debatten nämndes att i Sverige har andelen elbilar av de nya bilarna gått från 30 till 40 procent. Då ska vi tänka på att det också finns många begagnade där ute, som är billigare men som folk inte har tillgång till. I Norge är 97 procent, i Danmark 80 procent och i Finland mer än 60 procent av de nya bilarna elbilar – alltså en majoritet.

Svenskarna tvingas lägga miljarder på de här tanknotorna. Då är det en klen tröst att det finns länder som är ännu mer oljeberoende än Sverige är. Det gör det nämligen.

Vi ska dock inte vara sämst i Europa. Vi ska vara bäst. Vi har ju stora bilföretag och stora lastbilsföretag som bettade stenhårt på elektrifieringen. Vi ska leda. Det ska vara tillgängligt för alla. Det ska finnas jättemånga begagnade elVolvobilar där ute som folk har råd att köpa, och vi ska stödja det. Men det vill inte den här regeringen. Sverigedemokraterna bedriver ett lågintensivt kulturkrig mot allt det nya, inklusive elbilarna, och tror att det är det gamla, inte det nya, som folk vill ha.

Jag tror att det är jätteviktigt att vi framöver gör minst det som Centerpartiet föreslår: ser till att folk för 1 500 i månaden kan leasa, faktiskt med stöd, en ny eller begagnad elbil eller laddhybrid. Med tanke på att det bara kostar några hundralappar att ladda och tanka en sådan för att åka fram och tillbaka till jobbet eller till skolan, eller åtminstone en större del av den sträcka som de flesta har, blir det i stort sett från dag ett mycket billigare än det man betalar i dag.

Dessutom ser vi till att det kommer många sådana bilar varje år. Sverige har miljontals fossilbilar men inte alls lika många elbilar – de kan räknas i hundratusental. Vi vill att det ska vara 100 000 nya varje år. Man kan tycka att det är lite för lite. Men med regeringens 20 000 bilar kommer man ju ingenvart. Det är 100 000 bilar på hela nästa mandatperiod. Det är tydligen allt som ska hända framöver.

Vi måste se till att Sverige kommer ur den här fossilfällan och ge möjlighet för vanliga människor, som i dag är beroende av bilen, att växla. Det är inte fel att hjälpa personer som har en sådan här situation just nu. Det är vi för. Det som är fel är att vi inte hjälper människor att inte hamna i nästa och nästa och nästa oljekris – alldeles bortsett från att det inte är bra för klimatet.

Som flera har noterat når det här elstödet inte fram till alla. Vi har velat ha en mycket kraftfullare lösning där man tar av flaskhalsavgifterna och ser till att de når vanliga människor. Så har vi gjort tidigare i Sverige, och så gör man nu också i våra grannländer.

Det här elstödet faller också väldigt platt för de flesta hushåll, eftersom de flesta hushåll vid årsskiftet har fått elnätsavgiftshöjningar som kommer att vara större för innevarande år än vad elstödet är. Det är fasta höjningar som är oberoende av hur mycket el man konsumerar. Vi har elnätsmonopol i Sverige – privata monopol som får löpa amok på vanliga räkningar.

Ni kommer kanske att höra från någon annan i debatten att det här är kostnader som elnätsbolagen har för att bygga ut det nya elnätet. Men det är ju deras ansvar! De har monopol. De har ett slags beskattningsrätt på dig och mig – på alla som över huvud taget är anslutna till el, vilket är praktiskt taget alla svenskar. Detta är så svagt reglerat att de inte har lagt undan pengar för de investeringar de ska göra i sina nät, trots att de har gjort stora affärer där de tjänat miljarder på att sälja de här näten till varandra och dra ut pengar ur det.

Någon kanske tycker att det här låter lite vänsterartat, men det är ju fråga om monopol. Centerpartiet gillar inte monopol som höjer avgifterna. Elnätsbolagen måste lägga undan pengar för sina investeringar. Det är så att säga deras affärsmodell. Det är det de tar betalt för. Att säga att det behöver göras nya investeringar, vilket man plötsligt upptäckt vid årsskiftet, och att avgifterna därför behöver höjas jättemycket är helt orimligt.

De svenska elnätsavgifterna är alldeles för oreglerade. Gudskelov stoppades effektavgifterna efter mycket kritik från Centerpartiet. Men situationen är helt orimlig. Det man drar bort från hushållen i höjda elavgifter, som kunderna måste betala vare sig de vill eller ej, är mer än elstödet och mer än jobbskatteavdragen.

Regeringen måste ta situationen på allvar. Vi har drivit detta länge. Hade det funnits möjlighet efter de senaste åren hade granskningen från Konkurrensverket och förstärkningen av Elmarknadsinspektionen kunnat genomföras. Det här blir lite tekniskt, men det är ett sätt att stoppa den avgiftshysteri som drabbar alla som har el samtidigt som vi ska elektrifiera och ställa om. Där är regeringen svaret skyldig.

Å ena sidan stöder vi naturligtvis det här breaket för hushåll som har fått rusande elpriser och drivmedelspriser. Å andra sidan är det skrämmande hur lite regeringen tar de långsiktiga problemen på allvar och hur lite man i den här krisens läge erbjuder vanliga hushåll en möjlighet att byta till det som är billigare och bättre. Det handlar om dem som i dag inte har råd – inte om dem som har en riksdagsledamots lön och därmed har råd att själv byta till elbil utan om dem som är fast i den här lösningen och som kanske åtminstone vill köpa en begagnad laddhybrid för att ta sig ur de höga tanknotorna till vardags.

Det är dags för regeringen att vakna upp till det faktum att den strategi som Sverigedemokraterna har lett in partierna på leder till högre kostnader för vanliga hushåll, till mindre frihet och på sikt till en helt ohållbar situation.

Anf. 51 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Jag har en kort replik till ledamoten Ådahl. Nu har han förvisso korrigerat sig lite grann, men jag studsade när Ådahl hävdade att vi hade samma pris på olja och ungefär samma pris på diesel. Ledamoten är ju inte någon hittepåkille, utan jag antar att han har fakta som underlag för sina påståenden. Därför skulle jag vilja ställa frågorna: Vad var priset på olja valdagen 2022, och vad är priset på olja i dag? Vad var priset på en liter diesel valdagen 2022, och vad är priset på en liter diesel i dag?

Anf. 52 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Jag vill jättegärna svara på de här frågorna, för de belyser väldigt tydligt det problem som den här regeringen har fördjupat för vanliga hushåll.

Ja, oljepriset var faktiskt något lägre efter den krisen än vad det är i dag. Nu har det nått nya väldigt höga nivåer. Det hade gått ned lite från den högsta toppen som var direkt efter Rysslands invasion av Ukraina. I dag har det gått upp och ligger kring 90 dollar per fat. När jag kollade senast låg det på 92, och det har legat över 100.

Dieselpriset låg på valdagen på 22–23 kronor. Det är i alla fall så jag minns det från alla diskussioner. I dag ligger det på 20–22 kronor ute vid olika tankstationer beroende på om de är bemannade eller ej. Där är vi alltså väldigt nära det pris där vi började.

Poängen är inte att dagspriset på olja beror på Hans Eklind eller Tidöregeringen. Problemet är att vi har satt oss i en situation där vi är direkt beroende av ayatollorna, diktaturerna, Trump och allt vad som händer i världen. Vi är beroende av diktaturers olja, och vi arbetar inte för att ta oss ur det. Till och med när man gör allt för att dra ned drivmedelspriser för vanligt folk, vilket jag är övertygad om att regeringen gjorde, kan det här bita en själv i svansen. Trump attackerar Iran, och plötsligt far oljepriset upp, precis som Hans Eklind sa, så mycket att vanliga hushåll står med nästan samma tanknota som då – ibland rent av högre, om man tittar några veckor tillbaka.

Det finns ingen framtid för den strategin. Det förstår ju alla. Då är det inte rimligt att lägga alla ägg i den korgen och i praktiken nästan ingenting på att hjälpa folk ur detta.

Anf. 53 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Jag begärde replik därför att jag studsade över ledamotens påståenden om att vi hade ungefär samma pris på olja och samma pris på diesel. Det här kan väl ändå inte stämma, tänkte jag. Snabbt som ögat satte jag mig vid datorn och kikade. Fakta är följande, Martin Ådahl: På valdagen 2022 kostade ett fat olja 92 US-dollar. I dag kostar det 99 US-dollar. Valdagen 2022 var snittpriset på diesel drygt 24 kronor litern. I dag kan man tanka diesel för 20 kronor och 20 öre. Snittpriset ligger lite över 21 kronor.

Det som ledamoten vet, misstänker jag – jag har högt förtroende för ledamotens förmåga att komma ihåg – är att dieselpriset utvecklades på ett otroligt allvarligt sätt 2022 i slutet av september och i oktober. Jag tittade på det också. Vad var dieselpriset den 30 september 2022, långt innan den här regeringen tillträdde? Jo, då var det uppe i 27,50.

Ledamoten har alltså framfört fakta som inte stämmer, och jag ville bara korrigera detta. Ledamoten är välkommen att begära replik på mig när jag håller mitt anförande senare. Men jag vill också påminna dem som lyssnar om att man måste kunna lita på de påståenden som framförs. Det här var ett felaktigt påstående som har korrigerats.

Men om man nu tycker att dieselpriset och bensinpriset är för högt får man väl också ta sig en funderare. Med vilka vill ledamoten samarbeta efter valet? På vilket sätt skulle vi över huvud taget kunna tänka oss låga och bra bränslepriser om den rödgröna röran tillåts vinna valet i september?

Anf. 54 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Ni har på ett sätt vunnit debatten om att man måste hjälpa hushåll i nöd. Vi var till och med ute före er och föreslog det som ni lägger på bordet. Men ni verkar bara double down på att det på något sätt löser sig om man bara fortsätter i samma riktning. Det är det som förvånar mig så mycket.

Det kanske var 50 kronor billigare. Men det avgörande när jag ska fylla min gamla dieselbil som står på gården i Leksand är att det kostar ungefärligen lika mycket nu som förut. Vi är fast på samma ställe.

För några veckor sedan var det lite mer. Några veckor senare är det lite mindre. Det är på ungefär samma nivå efter alla ansträngningar. Det är inte acceptabelt. Vi har varit tvungna att ha den här motionen eftersom vi måste rätta till akutsituationen som människor har hamnat i.

Det förvånar mig än en gång att man inte är beredd att göra som i våra grannländer. Vanliga människor i Norge, Danmark och Finland börjar nu byta ut till det nya och faktiskt billigare. Man hjälper människor som kanske inte har råd just nu att göra det. Man vet att det över ett antal år blir billigare.

Det är en helt rimlig ståndpunkt. Vi kan nog vara överens om att det inte blev så mycket billigare med detta. Det är inte påtagligt mycket billigare. Vi är fast i oljeberoendet från Iran, Trump och diktaturstater över hela världen. Det är ingen lösning om vi ska ha ett oberoende Sverige.

Jag vill bara understryka att vi i ett sådant här säkerhetsläge måste kunna producera drivmedel av vår egen svenska skog som har massor av råvara som blir över. Det talas om att man kan pressa priserna till 15 kronor per liter biodiesel. Det är inte alls de extrema priser vi har haft historiskt sett. Det får vi inte heller ge upp. Det är en återvändsgränd för Sverige.

Jag uppskattar att man är noga med siffrorna och kollar upp dem igen. Men många av dem åker fram och tillbaka. Det är nog en grannlaga uppgift för vem som helst i den här kammaren. Det vi vet är att det är dyrt.

Anf. 55 Edward Riedl (M)

Herr talman! Jag ska inte vara så fräck att jag frågar hur Centerpartiet ska få fler jobb tillsammans med de tre andra vänsterpartierna eller vilka skattesänkningar man avser att göra tillsammans med Miljöpartiet och Vänsterpartiet. Det får ledamoten gärna svara på om han har några sådana svar.

Jag tänkte tala om bränslepriser. Det är viktigt att man är noga med fakta. Ledamoten från Kristdemokraterna som var uppe i debatten alldeles nyss, Hans Eklind, var tydlig med siffrorna. Låt mig vara ännu tydligare.

Dagen innan Tidöregeringen tillträdde kostade det 28 kronor och 50 öre att tanka en liter diesel. I går när jag tankade bilen kostade det strax över 20 kronor. Det är drygt 8 kronors skillnad per liter diesel.

Man kan stå här i talarstolen och säga att det inte påverkar människor därute i landet som är beroende av bilen för att pendla, men det gör det. Drygt 8 kronor är en stor skillnad. Då har vi ändå ett pågående krig i Mellanöstern.

Vi kommer i dag att sänka skatten ytterligare på bensin och diesel. Vi har också aviserat att vi vill göra ett undantag för att sänka priset ytterligare med 3 kronor litern.

Alla fyra oppositionspartier har fram tills i dag röstat emot alla de skattesänkningar som vi har gjort på bensin och diesel den här mandatperioden. Man har varit emot att vi sänkt reduktionsplikten.

Jag tror att var och en som lyssnar på debatten förstår att det ledamoten Martin Ådahl försöker göra helt enkelt är att lura er att det inte har någon betydelse att det blir billigare med bränsle. Vi har gått från att i praktiken ha varit dyrast i världen till billigast i hela Västeuropa.

Det jag tänker fråga ledamoten om är följande. Vi hävdar att transportmålet skulle göra det ytterligare 10 kronor dyrare per liter att tanka bilen. Alla ledamöterna från vänsterpartierna säger att vi har fel.

Herr talman! Då är min fråga: Om ni tänker uppnå transportmålet, men inte tänker göra det genom höjd reduktionsplikt så att det blir 10 kronor dyrare per liter, på vilket sätt tänker ni uppnå transportmålet?

Anf. 56 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Jag kan hålla med om att man ska vara noga med siffror. Men jag tror inte att man ska underskatta dem som följer debatten eller dem som tänker på detta.

Jag tror att ganska många har noterat att det när som helst plötsligt kan hända att tanknotorna bara rusar igen. Jag tror att väldigt många tänker: Det kan inte hålla på så här i framtiden. Det talas om bränslebrist, och plötsligt är Hormuzsundet stängt, sedan öppet och sedan stängt igen.

Vi kan inte ha en situation i Sverige där vanliga människor sitter i skruvstädet dag in och dag ut samtidigt som våra grannländer börjar ta sig ur detta.

Ni har redan vunnit debatten om att vi inte ska pressa folk med jättehöga drivmedelspriser. Vi står bakom det. Men kan ni inte tänka lite längre? Kan ni inte tänka på där människor befinner sig?

De har just fått världens chock på sina vardagliga tanknotor. De känner att det är en helt orimlig situation i deras vardag. De funderar nog ganska hårt på: Vad har jag för möjligheter att byta bil? Har jag råd med det?

Det gamla stödet som fanns är det nya. Har jag verkligen rätt till det? Varför är det så få personer som kan få det när jag också borde vara berörd? Jag tror att man måste placera sig där vanliga människor befinner sig.

Det talas om siffertrixande och att man luras. Jag tror att alla är ganska klara över hur läget ser ut. Ni får inte sänka priserna jättemycket, och de var lägre än i Bulgarien. Plötsligt kom världens chock, och så blev det jättedyrt.

Människor tänker: Det här kanske inte är så bra på sikt. Det behövs också någonting annat om vi ska kunna ta oss in i framtiden.

Det gäller att vi klarar av att få lägre arbetslöshet och högre tillväxt. Det gjorde vi i Alliansen, bättre än vad ni gjorde och jämfört med EU. Det gjorde vi i januariavtalet. Vi sänkte skatten med 20 miljarder i januariavtalet. Vi sänkte skatten med ungefär lika mycket med Alliansen om man tittar tillbaka på jobb och företagande, och ännu mer i de regeringar som vi var ansvariga för. Det klarade vi av, och det kommer vi att fortsätta att klara av.

Vi står för någonting när det gäller jobben, tillväxten och företagen, medan ni verkar ha abdikerat till Sverigedemokraternas enkla bortförklaringar.

Anf. 57 Edward Riedl (M)

Herr talman! Låt mig vara tydlig. Jag tror att elektrifiering har sin plats i framtiden. Det är därför vi behöver ha produktion av el i det här landet.

Då var det lite olyckligt att man lade ned fullt fungerande kärnkraft som gjorde att vi hade billig el och driftsäker el alla tider på dygnet och alla dagar på året. Det hade underlättat elektrifieringen i Sverige om den hade funnits. Det hade gjort att alla de som laddar sin elbil också hade kunnat göra det billigare än vad de tvingas göra i dag.

Herr talman! Jag möter rätt många människor som har köpt elbil och tycker att elpriserna har gjort att den kalkyl man gjorde från början inte går ihop. Det är på grund av den situation som vi hamnade i.

Herr talman! Jag tänker vara ännu tydligare för alla er som lyssnar. Ni lyssnade på Martin Ådahl. Han kommer inte att svara i nästa inlägg heller, tro mig.

Vi fyra partier i Tidösamarbetet hävdar att det blir minst 10 kronor dyrare per liter ifall de rödgröna tar över. Vi baserar det på att alla de partierna säger att man ska uppnå transportmålet. Man kan se att miljöpartister och andra ler lite extra, för de tycker att det är jätteviktigt.

Inget parti på vänsterkanten kan svara på hur man ska uppnå transportmålet utan att orsaka minst 10 kronor dyrare bränsle per liter. Alla ni som lyssnar på debatten: Lyssna på vad ledamoten Martin Ådahl kommer att säga.

Han kommer inte att svara på frågan om hur de tänker uppnå transportmålet på något annat sätt än genom höjd reduktionsplikt på ett sådant sätt att det blir åtminstone 10 kronor dyrare per liter. Det kommer ledamoten Ådahl inte att svara på. Han kommer att ha ett långt inlägg, men han kommer inte att svara på frågan.

Herr talman! Till dess något av vänsterpartierna svarar på frågan hur detta ska uppnås vet vi en sak. Det väntar minst 10 kronor dyrare bränsle vid pumpen per liter, förutom alla de skattehöjningar som kommer att komma från vänsterpartierna. Det kommer att bli rejält mycket dyrare att tanka.

Jag påminner en sista gång så att ni som lyssnar kan lyssna på vad ledamoten Ådahl säger. Hur tänker ni uppnå transportmålet om inte med höjd reduktionsplikt?

(Applåder)

Anf. 58 Martin Ådahl (C)

Herr talman! Nu tog man från regeringen i från tårna. Man har inte så mycket mer att komma med.

Jag kan konstatera att om Centern hade varit ett lite större parti kanske den moderata ledamoten hade följt den presskonferens jag hade i höstas med vår partiledare där vi presenterade en mycket noggrann plan för hur vi skulle kunna nå transportmålen utan att återgå till höjda drivmedelspriser med reduktionsplikten.

För övrigt har vi ett problem med att priset i hela Europa kommer att stiga därför att priset för utsläpp helt enkelt stiger. Det försöker vi verkligen att komma runt så att människor får lägre tanknotor.

Det är precis som vi har varit inne på: Många fler hushåll måste ha möjlighet att byta till en ny eller begagnad el- eller laddhybridbil eller till en gasbil – biogasen är ju fortfarande något som produceras på svensk landsbygd. Man kan faktiskt också fortfarande konvertera till etanol, men det här handlar framför allt om de två första alternativen.

Det spelar en jättestor roll, som vi kan se i våra grannländer. Det här är inga fantasier eller drömmar, utan denna utveckling ser vi som sagt i andra länder, som har satsat på detta.

Det andra Centerpartiet säger är att vi måste kunna använda den svenska skogen, för vi behöver ha en strategisk reserv av biodrivmedel. Då ska vi inte göra det så dyrt som möjligt, som det blev med reduktionsplikten. Vi har ju sagt att det inte var bra! Vi ska göra det så billigt som möjligt genom att pressa priset och upphandla för att kunna ha den strategiska reserven med eget drivmedel i Sverige.

Det handlar om de här två och andra insatser, bland annat för våra tunga transporter, där man satsar jättehårt på ellastbilar. Det gäller både Volvo och Scania. De här förändringarna ger dem en möjlighet till en stor svensk hemmamarknad, och vi kan uppnå våra mål.

Men då måste man också vilja det och inte skrota målen och framtiden för vanliga människor genom att offra målen till förmån för kortsiktiga lösningar, som folk nu märker inte fungerar.

(Applåder)

Anf. 59 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Den här regeringen vill alltså sänka skatten på bensin och diesel för att hjälpa svenskarna genom krisen. Det låter ju bra, speciellt för dem som nu ser priset för sina bilresor rusa samtidigt som prisökningarna från inflationskrisen kvarstår.

Jag förstår deras oro, och jag förstår att de behöver stöd från politiken. Vi i Miljöpartiet vill också stötta dem som nu riskerar att drabbas av en stor kostnadschock. Men vi vill inte göra det genom att sänka skatten på bensin och diesel rakt av, för alla.

Den skattesänkning som regeringen nu går fram med är dålig på flera sätt. För det första ger den alldeles för lite till dem som verkligen behöver det. För det andra låser den här politiken fast svenskarna i beroendet av fossila bränslen. Det är samma beroende som under de senaste åren har gjort oss extremt sårbara; det ser vi i dag.

Jag vill passa på att säga en sak om inflationskrisen. Under hela mandatperioden har vi i Miljöpartiet fått höra att det var Miljöpartiets fel att vi hade en stor inflationskris i Sverige. Det är inte sant. Krisen orsakades av Putin, som stängde gaskranarna och sedan invaderade Ukraina. Hela världen drabbades.

Tidöpartierna ville tidigare få det att låta som att detta berodde på Miljöpartiets politik. Men nu, när man ser att det finns en inflationsrisk också i denna krigskris, låter det annorlunda.

Hela världen drabbades alltså både då och nu av energikrisen. Situationen nu är lite grann densamma som då men också helt annorlunda. Israel och USA anfaller Iran, och en oljekris som kanske är värre än någon av dem vi tidigare har sett i historien är nu ett faktum. Även om Hormuzsundet skulle öppnas i dag skulle effekterna fortfarande vara kännbara under lång tid framöver.

Vi ser tyvärr inte något nära förestående slut på krisen, och det finns experter som hävdar att vi går mot ett kroniskt underskott av fossil energi. Läget är alltså mycket, mycket allvarligt.

Vad är då regeringens svar på historiens största energikris? Jo, det är att sänka skatten på bensin och diesel – ett mycket dyrt och trubbigt verktyg för att hjälpa dem som drabbas. Det ger alldeles för lite stöd till dem som behöver det mest.

Det värsta är att regeringen helt uppenbart verkar saknar krisinsikt. Så sent som i förra veckan sa finansministern att svensk ekonomi är Trumpsäkrad. Det är i bästa fall ett kommunikativt grepp – alltså att man gillar att säga det för att det låter bra. Men i värsta fall är regeringen helt oförstående inför vad som håller på att hända, och då är det extremt allvarligt. Tyvärr måste jag säga att ledamoten Edward Riedls svar på min replik här tidigare tyder på det senare.

I Sverige ska vi alltså fortsätta precis som vanligt efter en förslösad mandatperiod för minskad användning av fossila bränslen. Att den här regeringen saknar krisinsikt i klimatpolitiken har vi vetat länge. Det har vi sett när reduktionsplikten har monterats ned, när investeringar i klimatomställningen har bromsats, när elbilsboomen helt har stannat av och när utsläppen har tillåtits öka i stället för att minska.

Om den utveckling som Miljöpartiet genomförde när vi satt i regeringen fått fortsätta hade Sverige befunnit sig i ett bättre läge, med sänkta utsläpp och mindre beroende av fossila bränslen. Bara det enkla faktum att fler skulle ha haft en elbil hade gjort livet lite enklare för många, och vi kunde ha riktat in stödet på dem som verkligen behöver det.

Den här debatten handlar dock inte i första hand om klimatpolitik utan om regeringens bristande krisinsikt. Nu är det inte bara fråga om klimatet utan också om ekonomin och om samhällsutvecklingen.

Vad är det regeringen gör? Jo, den väljer att låna pengar för att sänka skatten på bensin och diesel. Hjälper det? Nej, mycket lite. Det kostar miljarder, och det görs i ett läge där vi borde tänka längre och använda varenda krona betydligt smartare.

Herr talman! Att sänka bensinskatten med ungefär en krona per liter under några månader är inte bara en dyr reform för statskassan; det signalerar inte heller någon krisinsikt utan en okunskap och en bensinpopulism som riskerar att försätta Sverige i ett ännu sämre läge.

När resurserna är knappa, som de verkligen ser ut att snabbt bli, måste man se hela bilden och använda en mängd verktyg – inte bara slänga fram sin vanliga politik.

Vad är då det allvarliga? När andra talar om kronisk brist och att det inte är osannolikt med ransonering låtsas regeringen att det går att använda fossila bränslen precis som vanligt. När man inte signalerar den kris vi står inför använder vi nu denna knappa resurs på ett ofattbart slösaktigt sätt.

När EU börjar signalera att fler måste jobba hemma för att minska behovet av transporter säger Tidöregeringen: Nej, i Sverige kan vi fortsätta precis som vanligt! Men det finns ingenting vanligt i den här situationen, och att låtsas att det gör det försätter oss i ett ännu sämre läge. Det försvagar Sverige i ett osäkert geopolitiskt läge i stället för att stärka oss.

Att satsa på omställningen och ge ordentliga stöd för den är vad Sverige och Europa behöver göra. Vi ska inte fortsätta att vara beroende av utländska leverantörer och nyckfulla ledare för vår energiförsörjning. Det borde vara självklart, men det är det uppenbarligen inte för den här regeringen. Den värnar det fossila bränslet som om det vore vägen till en ljusare framtid. Samtidigt vet vi andra att det är helt fel. Det handlar både om klimatet, om geopolitiken och om beroendet av skurkstater för vår energiförsörjning.

Vi har alltså en historisk krissituation där klimatkrisen, den ekonomiska krisen och säkerhetskrisen hänger ihop och en regering som saknar krisinsikt inom alla tre områden. Det är minst sagt anmärkningsvärt.

Med det sagt: Vad är då det vettiga svaret på krisen? Vi behöver en politik som först och främst tar krisen på allvar. Vi behöver en politik som stöttar hushållen men som gör det rättvist och effektivt. Vi måste se till att de som bor på landsbygden utan tillräcklig tillgång till kollektivtrafik och som inte har råd att byta bil får ett ekonomiskt stöd. Miljöpartiet har föreslagit en grön återbäring till dem som bor på landsbygden och har låg inkomst.

Samtidigt har vi förslag om att alla ska ha råd att köra elbil. Vi har ett förslag om en leasingpeng på 1 500 kronor per månad, vilket motsvarar 5 kronor per mil i bränslekostnad.

Vi vill se ett Sverigekort och sänkt pris i kollektivtrafiken som får fler att åka gemensamt. Det är också bra i tider av energikris. Nu, mer än någonsin, måste vi använda resurser mer effektivt, men det behöver vi göra annars också.

Miljöpartiet vill också stötta svensk produktion av biodrivmedel. Minskningen av reduktionsplikten – den som regeringen är så väldigt stolt över – innebar också att man drog undan mattan ekonomiskt för dem som producerar biodrivmedel. Vi ser effekterna av detta över hela Sverige, där det blir allt svårare att få tag i biodrivmedel. Tänk så bra det hade varit att ha den produktionen i full gång nu när vi är mitt i krisen!

Herr talman! Vi kan inte bara sitta och vänta på att krisen kommer, som den här regeringen gör. Vi måste få en ny riktning som klarar såväl energikrisen och klimatkrisen som de kriser som vi ännu inte ens vet står för dörren.

Sverige står inför ett vägval. Antingen fortsätter vi att subventionera det som nu driver åtminstone tre av kriserna, eller så bygger vi oss ur dem. Miljöpartiet väljer det senare. Vi väljer investeringar i omställningen bort från det fossila framför tillfälliga rabatter som ger lite till många i stället för att stötta dem som verkligen behöver det. Vi väljer sänkta utsläpp och oberoende av skurkstater.

Sverige förtjänar bättre än den här regeringen, som står utan svar och snarast stoppar huvudet i sanden. Det blir alltmer tydligt att Sverige tjänar på grön politik.

Jag står bakom alla våra reservationer men väljer att yrka bifall till reservation nummer 4.

Anf. 60 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Få saker har förändrat Sverige och världen som bilen. Den ger oss frihet. Den ger oss ökad livskvalitet. Har man studerat lite nationalekonomi känner man också igen de ekonomiska fördelar som kommer för näringsliv och regional utveckling.

Alla vi som ägt eller äger en bil vet dock att bilägandet i sig inte är billigt, tvärtom. Jag hade så sent som i förra veckan ett samtal om detta med min yngste son, då han och hans flickvän skulle köpa sin första bil. Först har man själva kostnaden för inköpet av bilen. Den är en sak för sig. Men sedan har man den stora kostnaden, nämligen den värdeminskning som kommer. Sedan ska man som bilägare löpande fixa detta med service, reparationer, däck, skatt, avgifter, försäkring och, sist men inte minst, inköp av bränsle.

Jag är, herr talman, mycket nöjd med att vi har en regering som nu lägger ett förslag om sänkta bränsleskatter på riksdagens bord. Det är inte minst viktigt givet den snabba ökning av oljepriset som sker, bland annat som en följd av konflikten i Mellanöstern. Att vi behöver sänkta bränsleskatter var en linje som vi kristdemokrater hade både före och under förhandlingarna – för utan bilen stannar Sverige.

Herr talman! Sverige är ett vackert land. Det är lätt att bli hemmablind, men här finns en fantastisk natur med fjäll, sjöar, ängar, klippor och hav. Men Sverige är också ett stort, avlångt land med en förhållandevis liten befolkning. Det gör att arbete behöver bedrivas på ett klokt sätt för att alla som bor och bygger i Sverige ska ha någorlunda likvärdiga förutsättningar.

I Sverige finns det omkring 60 000 mil väg. Ungefär 10 000 av dessa mil är statliga vägar, 4 100 av dem är kommunala och hela 43 000 mil är enskilda vägar. Sedan tillkommer lite väg för skog och industri.

Herr talman! Det finns ett minst sagt starkt och väldokumenterat forskningsstöd för att bilägande och bilberoende blir viktigare i stora, geografiskt utspridda länder som Sverige. Om man adderar att kollektivtrafiken kanske inte är lika bra i alla delar utan kan vara gles och av låg kvalitet ökar denna viktighet än mer.

OECD gjorde 2024–25 en sammanställning om resvanor. Man konstaterade att 25–35 procent av all bilkörning som äger rum är arbetsresor. Sedan står inköpsresor för 20–30 procent. De andra resor som var tydligt mätbara var besök, fritid och barnrelaterade resor.

En rapport som numera har några år på nacken men som är svensk – den gjordes av Chalmers och kom ut 2019 – säger också att bilen i huvudsak används för pendling och barnrelaterade resor.

Detta kanske är en liten utvikning, men jag vill att den som lyssnar förstår vad bilen är och hur den används. Det handlar alltså inte om något okynnesåkande, utan det handlar om att få livspusslet att gå ihop.

Vi kristdemokrater brukar säga att vi är Sveriges bilvänligaste parti, detta då vi erkänner att bilen är det absolut viktigaste enskilda transportslaget för att möjliggöra fortsatt ekonomisk utveckling men också för att underlätta för varje familjs unika vardagspussel att fungera.

Det var bland annat därför vi redan under förra mandatperioden sa att vi måste se över reduktionsplikten. Om de rödgröna hade fått fortsätta hade vi fått se bränslepriser på över 30, kanske upp till 40, kronor per liter diesel. Det hade fått katastrofala effekter för alla som är beroende av bilen eller busstransporter. Det gäller även varutransporter, så samhällsekonomin skulle alltså också lida skada av detta.

Med den här extra ändringsbudgeten sänker vi nu tillfälligt skatten på bensin och diesel till EU:s miniminivå. Även om vi är rustade på olika sätt har drivmedelspriserna ökat, och regeringen agerar. Regeringen har dessutom hos EU-kommissionen begärt att få göra ett tillfälligt undantag från dessa miniminivåer för att kunna sänka skatten ytterligare, med 3 kronor för både bensin och diesel. Här väntar vi på svar från kommissionen.

Herr talman! I den extra ändringsbudgeten återfinns också ett viktigt förslag om hur vi ska kompensera för de höga elpriserna under januari och februari detta år. Regeringen föreslår att det betalas ut ett nytt tillfälligt el- och gasstöd för att mildra effekten av att det då var kallt och inte blåste. Det är bra att regeringen har valt en enkel konstruktion. Alla hushåll får del av stödet, och det börjar betalas ut under andra hälften av juni. Stödet baseras på hushållets månadsförbrukning under januari och februari, och inte ett enda hushåll behöver ansöka om stödet för att få det.

Herr talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut.

(Applåder)

Anf. 61 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Jag tackar Hans Eklind för anförandet.

Jag sa i mitt anförande att regeringen helt verkar sakna krisinsikt och inte verkar förstå vad det är vi står inför. Nu ser jag att ledamotens partiledare, energiminister Ebba Busch, medan den här debatten har pågått har sagt att vi nu är i den värsta energikrisen någonsin. Det var ju bra, tänker man. Då kanske vi kan få se att det kommer några förslag. Som jag sa i mitt anförande finns det alltså de som säger att vi kommer att hamna i ett kroniskt underskott. Det är tal om ransonering, och i EU uppmanar man folk som kan arbeta hemma att göra det.

Döm då om min förvåning när jag i den artikel där energiministern har uttalat sig inte ser ett spår av att man vill göra någonting. Regeringen vill i stället att vi alla ska läsa av läget. Vad är det egentligen för ansvarslös låtgåinställning när vi befinner oss i den största energikrisen någonsin?

Anf. 62 Hans Eklind (KD)

Herr talman! Påståendet från ledamoten vilar på att den här regeringen inte har gjort och gör saker och ting. Det är ju långt ifrån verkligheten.

Ledamotens parti har suttit i den här kammaren och applåderat en förtidsavveckling av kärnkraften. Vi har förlorat ungefär 6 000 megawatt på grund av er politik. Den här regeringen har under mandatperioden sett till att tillföra 7 000 megawatt nyinstallerad produktionskapacitet. Den har samtidigt förbättrat effektbalansen med 2 000 megawatt.

Vi sitter inte och väntar på kärnkraften, som det ibland kan låta, tvärtom. Den här regeringen har dessutom godkänt mer vindpark till sjöss än vad den förra regeringen gjorde under åtta år.

Vi har en energikris – svar ja. Delar inte ledamoten den analysen vore det intressant att få höra det. Men den här regeringen har agerat och agerar.

I dag vill vi sänka bränsleskatterna. Om jag förstår Miljöpartiets resonemang rätt säger ni nej. Vi har skickat in ett brev till kommissionen om att få sänka bränsleskatterna ytterligare. Om jag förstår Miljöpartiet rätt säger ni nej.

Ovanpå detta är Miljöpartiet ivrig anhängare av transportmålet. Målet var uppe i det förra replikskiftet – och vi fick ärligt talat egentligen inga svar. Men då frågar jag Miljöpartiet.

Transportmålet för 2030 vill Miljöpartiet ha kvar. Hur ska vi nå målet när vi pratar bränslepriser? Ni säger nej till att sänka skatten, men ovanpå det vill ni ha kvar ett transportmål. Hur når vi transportmålet utan att höja priset på bensin och diesel? Det vore intressant om ledamoten valde att kommentera detta, till skillnad från tidigare debattörer.

Anf. 63 Janine Alm Ericson (MP)

Herr talman! Jag tackar Hans Eklind för frågorna. Det var lite många frågor, och vi diskuterar ett brett område i dag. Låt mig gå in på avvecklingen av kärnkraften.

Vi kan konstatera att den vindkraft som godkänts låg färdig från vår tid i regeringen. Resten är ett sorgebarn. Man har lagt en våt filt över vindkraftsetableringen under den här tiden, och man har tagit bort stöd för solkraftsinvesteringar. Det kan vi ändå vara överens om.

När det handlar om huruvida vi vill sänka skatterna på bensin och diesel eller inte kan ledamoten vara trygg i att han har tolkat Miljöpartiet helt rätt. Vi vill inte se en sänkning. Dels därför att vi måste hålla uppe omställningen, dels därför att när andra pratar om ransonering pratar den här regeringen om att folk borde kunna köra precis som vanligt. Det blir otroligt konstigt. Det är en regering som absolut inte ser den fara alla står inför och som kan drabba hela den svenska samhällsekonomin.

Vi vill stötta dem som är i behov av bil. Det finns ingenting i Miljöpartiets politik eller retorik som innebär att människor som bor på landsbygden utan tillgång till kollektivtrafik ska cykla eller använda sig av undermålig kollektivtrafik. Vi vet att folk behöver bilen. Om Hans Eklind hade lyssnat på mitt anförande hade han också hört vilka förslag vi har för att åstadkomma detta.

Precis nu vill man alltså fortsätta att elda på klimatkrisen och användningen av de otroligt knappa resurserna från fossila bränslen. Dessutom fortsätter beroendet, vilket innebär att Putin vinner, att Iran vinner och att världsekonomin snart befinner sig i fritt fall.

Var är krisinsikten?