Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Betänkande 2024/25:MJU13
- 1, Förslag, Genomförd
- 2, Beredning, Genomförd
- 3, Debatt, Genomförd
- 4, Beslut, Genomförd
Ärendet är avslutat
- Beslutat
- 2 april 2025
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.
Beslut
Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden (MJU13)
Riksdagen sa ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten.
Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2025.
- Utskottets förslag till beslut
- Bifall till propositionen. Avslag på samtliga motioner.
- Riksdagens beslut
- Kammaren biföll utskottets förslag.
Teckenspråkstolkat beslut: 2024/25:MJU13
Webb-tv: Teckenspråkstolkat beslut: Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Ärendets gång
Förslag, Genomförd
Propositioner: 1
Från regeringen
- Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områdenProposition 2024/25:81
Motioner från ledamöterna
- Motion 2024/25:1778 av Carl Nordblom (M) Förbud mot storskaligt fiske och bottentrålning
- Motion 2024/25:1928 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) Hållbart och rättvist fiske
- Motion 2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) Vatten, hav och fiske
- Motion 2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) En folkrörelse för klimatet
- Motion 2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) Utgiftsområde 23 Areella näringar, landsbygd och livsmedel
- Motion 2024/25:3321 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) med anledning av prop. 2024/25:81 Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
- Motion 2024/25:3325 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) med anledning av prop. 2024/25:81 Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
- Motion 2024/25:3329 av Stina Larsson m.fl. (C) med anledning av prop. 2024/25:81 Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
- Motion 2024/25:3333 av Emma Nohrén m.fl. (MP) med anledning av prop. 2024/25:81 Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Beredning, Genomförd
Justering: 2025-03-20
Trycklov: 2025-03-20
Betänkande 2024/25:MJU13
Alla beredningar i utskottet
Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden (MJU13)
Miljö- och jordbruksutskottet föreslår att riksdagen säger ja till regeringens förslag som innebär att det blir möjligt att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, det vill säga marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden. Bottentrålning innebär fiske med redskap som släpas längs med botten.
Syftet med förslaget är att öka skyddet för känslig havsmiljö, även om det innebär att fisket i dessa områden försvåras.
Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 juni 2025.
Debatt, Genomförd
Debatt i kammaren: 2025-03-27
Debatt om förslag 2024/25:MJU13
Webb-tv: Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Dokument från debatten
- Torsdag den 27 mars 2025Kammarens föredragningslistor 2024/25:91
- Protokoll 2024/25:91 Torsdagen den 27 marsProtokoll 2024/25:91 Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
- Torsdag den 27 mars 2025Talarlista 2024/25:20250327
Protokoll från debatten
Anf. 167 Victoria Tiblom (SD)
Herr talman! Jag vill inleda med att yrka bifall till utskottets förslag i betänkandet MJU13.
Vi är nog alla medvetna om den inverkan som vi människor har på denna planet och de utmaningar som vi hela tiden ställs inför för att vi ska kunna samexistera med djur och natur.
Det är också målsättningen med detta betänkande, att förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden. Men de fiskeområden som skulle drabbas mest av detta generella förbud mot bottentrålning är det lokala fisket i Kosterfjorden, Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. Där sker merparten av det svenska räkfisket, och ett generellt förbud mot bottentrålning här skulle leda till att en stor del av det svenska demersala fisket upphör.
Även om vi som sitter här i kammaren i dag är väl införstådda med vad demersalt fiske betyder är det värt att förklara för våra åhörare. Demersalt fiske innebär fiske av bottenlevande fiskarter, som exempelvis torsk, sej, kolja, rödspätta, kräfta och räka. Dessa arter lever på eller nära botten.
Vår självförsörjningsgrad är den lägsta i Norden, och vi måste värna mer om våra tillgångar och vad vårt land kan erbjuda gällande fiske, jakt, jordbruk och lantbruk.
Den blå näringen glöms ofta bort när man talar om våra tillgångar. Men faktum är att om det skulle bli nödvändigt kan dagens fiskare på två dygn skala upp fiskandet och försörja nästan halva Sveriges befolkning med fisk och skaldjur. Vi lägger stora resurser på vårt försvar och vapen, men om vi inte kan mätta våra soldater eller vår befolkning är vi illa ute.
Herr talman! Om vi inte värnar våra fiskare i fredstid har vi heller inga fiskare i orostider. Precis som inom lantbruk och jordbruk pågår det en generationsväxling inom fisket. För att de yngre ska våga satsa på yrket behöver dessa undantag från det generella förbudet komma på plats innan den 1 juni. Annars har vi snart en hel kust som drabbas. Inte bara fiskare utan hela kustsamhällen riskerar att dö ut, och fisket försvinner. Fisket är en stor del av vårt kulturarv och något vi måste värna. Dessutom brukar man säga att varje fiskare skapar sju arbetstillfällen i land.
Det demersala fisket skiljer sig från det pelagiska fisket, och nu vänder jag mig till åhörarna igen. Pelagiskt fiske är fiske av arter som lever i den fria vattenmassan, det vill säga en bra bit upp från botten. De kan delas upp i kustnära och oceanlevande fisk, beroende på vattendjupet där de lever.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Det demersala fisket är i varje fall något som gynnar det småskaliga fisket, för det är de mindre båtarna som används vid detta fiske. Det är inte några stora monsterbåtar som dammsuger botten. Vi kan fråga vilken fiskare som helst om deras trålnät dras längs botten, men det gör de inte.
Det finns två anledningar till det. Dels skulle näten gå sönder direkt, dels skulle det gå åt alldeles för mycket bränsle. Det blir tungt att dra ett nät som släpar längs botten. Fiskare som själva äger sin båt fiskar på ett hållbart sätt.
Herr talman! Vad säger då oppositionen om detta betänkande? Miljöpartiet anför i sin kommittémotion att undantagen från förbudet strikt ska begränsas till enstaka fall som grundas på vetenskapliga belägg och att eventuella undantag bör beviljas genom beslut som kan granskas och överklagas, det vill säga: Undantagen ska inte regleras i föreskrifter.
Men det är just sådant som får våra fiskare att oroa sig, och det med all rätt. Vilken fiskare har råd att låta sin båt ligga i hamn i månader medan ett eventuellt undantag ska granskas och överklagas, och granskas och överklagas? Fiskare kommer att lämna yrket, och då står vi där med en utdöende fiskerinäring och ytterst lite att luta oss mot i eventuella orostider med en gräns stängd för import av livsmedel.
En fiskebåt betalar sig inte på tio eller tjugo år, utan det krävs lång tid för att tjäna in ett sådant inköp. Den äldsta båten på västkusten är från 1935 och är fortfarande i bruk. Det om något säger väl mycket om hur engagerade våra fiskare är och hur de värnar allt som rör fiske, för hade de inte fiskat på ett hållbart sätt hade de heller inte kunnat fortsätta i generationer.
Anf. 168 Björn Petersson (S)
Herr talman! Det kanske inte lät så på ledamoten i anförandet, men andemeningen i utskottsbehandlingen och här i kammaren i dag är att Sverigedemokraterna nu stöder ett förbud mot bottentrålning i skyddade havsområden. Det tycker vi i grunden är positivt, men tidigare har Sverigedemokraterna gång på gång uttryckt tveksamhet och påstått att den nuvarande regleringen skulle räcka.
I dag lät det inte riktigt så från ledamoten. Min fråga är därför vad som har fått SD att inse att ett tydligt förbud behövs, om SD har insett det, och om SD då också är redo att prioritera miljöskydd framför kortsiktiga vinster.
Anf. 169 Victoria Tiblom (SD)
Herr talman! Tack, ledamoten, för frågan!
Självklart inser vi att det behövs regleringar gällande det här fisket.
Samtidigt måste det finnas tydliga undantag, som jag sa i mitt anförande. Annars står vi snart utan fiskare på västkusten och med en yngre generation som inte vågar satsa.
Klara undantag behöver alltså finnas på plats innan den nya lagen träder i kraft den 1 juni.
Anf. 170 Björn Petersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Herr talman! Ledamoten Victoria Tiblom talar varmt om det demersala fisket och tydliggör att hon anser att det behövs tydliga undantag.
Hur ser Sverigedemokraterna på gränsdragningen mellan behovet av skyddad havsmiljö och möjligheten till undantag från förbudet, till exempel för demersalt fiske?
Anf. 171 Victoria Tiblom (SD)
Herr talman! Jag besökte nyligen västkusten och träffade flera fiskare. De berättade att de har fiskat i generationer och att de redan i dag inte fiskar i alltför skyddade områden, till exempel längs klippkanter, utan försöker fiska på ett hållbart sätt.
Men också för att ha allting i ordning är det bättre att vi har det här förbudet på plats och samtidigt har några undantag. På det sättet bör vi kunna fortsätta ha ett hållbart fiske under många år framöver.
Anf. 172 Emma Nohrén (MP)
Herr talman! Jag skulle vilja gå tillbaka i tiden till 2009. Då fattade man ett ganska drastiskt beslut: Man stängde av delar av Kattegatt för bottentrålning.
Det var en överenskommelse mellan Danmark och Sverige för att rädda den sista torsken i Kattegatt. Det var få torskar kvar, om ens några, och fisket gick i stöpet. Man kom fram till att om man skyddade torsken på det här stället genom att ta bort bottentrålning kanske det fanns en möjlighet för torsken att hinna leka och bli fler. Det fanns en tro att om man fredade lekområdena för torsken skulle vi få den tillbaka.
Det var ett stort och modigt beslut. Det var ganska unikt att Sverige och Danmark gick med på det här. De gick med på att man skulle få ha fasta redskap, alltså kräftburar. Det här är framför allt kräftbottnar, där trålen faktiskt går i bottnen eftersom kräftorna lever på bottnen. Man fick ha stående burar men inte några trålar. Alla hoppades jättemycket på det här.
Tyvärr gick det inte som det var tänkt, herr talman. Torsken kom inte tillbaka. Om det var för att man skyddade området för sent, att det fanns för lite lekbiomassa, att man var på fel ställe eller att man behövde göra en kompletterande åtgärd någon annanstans vet man fortfarande inte.
Däremot såg man att bottenlivet hade kommit tillbaka. För den stora fisken var det ingen skillnad, men man såg helt plötsligt levande bottnar. Epifaunan och meiofaunan, alltså de som lever på bottnen och i bottnen, hade kommit tillbaka mycket snabbare än man hade trott.
Herr talman! När kameran åkte över bottnen såg man meterhöga piprensare och små sjöpennor. Det är svenska koralldjur. Man såg att ormstjärnorna hade återvänt. Cylinderrosor, otroligt vackra släktingar till anemonerna som har en fot nedgrävd i leran och ser ut som ett levande fyrverkeri, stod där på bottnen – för att de inte hade fått en trål i huvudet på några år.
Det här skapade huvudbry både bland myndigheterna och för oss politiker. Det här var mandatperioden 2014–2018. Området var ju skyddat för att man skulle få tillbaka torsken, men torsken kom inte tillbaka. Fiskarna ville in och fiska – de hade gått med på stoppet för att få tillbaka torsken, men de ville fortfarande tråla efter kräfta. Man hade också minskat minimimåttet på kräfta under den här tiden, vilket gjorde att det var mer fördelaktigt att fiska med trål än med bur. Man hade fått tillbaka ett skyddsvärt område med stor meio- och epifauna, men det var inte därför det var skyddat från början.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Herr talman! Jag ska inte gå in på alla turer. Det slutade med att området blev skyddat. Det är klassat som ett Ospar-habitat – Ospar är den konvention vi har för Nordatlanten – och det är fortfarande trålförbud där. Torsken har fortfarande inte kommit tillbaka. Däremot är den stora epibentiska faunan kvar, och man ser en ökning av plattfisk och havskräfta.
Med den här lilla historien vill jag illustrera vad ett trålförbud kan göra när det gäller bottentrålning. Jag är också otroligt glad över det beslut vi ska fatta om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden.
Man kan förbjuda det redan i dag om man vill. Skillnaden med den här lagstiftningen är att man får göra det även om det ingriper så att fisket avsevärt försvåras. Tidigare har man bara fått införa förbud om fisket inte påverkas, och då är det ju ingen mening med det. Här handlar det om att faktiskt ta bort det här fisket.
Herr talman! Det är nog få som har missat min kärlek till havet. Många i den här kammaren är kanske sedan många år tillbaka trötta på att jag tjatar om detta. Men jag är marinbiolog, och det var de här frågorna som tog mig till politiken. Det var därför jag tog klivet och gick från forskning och utbildning till att faktiskt komma in i politiken. Och jag vet inte hur många gånger jag har sagt i olika sammanhang, valrörelser och olika debatter, att Miljöpartiet vill förbjuda bottentrålning med start i marina skyddade områden. Jag har sagt det åtminstone sedan 2008, så det är många gånger.
Sedan har jag försökt byta ut ordet bottentrålning och säga att vi vill förbjuda destruktiva fiskemetoder, för det finns otroligt många olika sorters trålar. Ibland kanske bottentrålning till och med är det bästa på just den bottnen. Det beror helt och hållet på hur det är, men ett destruktivt fiskeredskap är ett som förstör mer än det gör nytta. Men varken pressmänniskor eller medier har velat använda ”destruktiva fiskemetoder”, så nu står vi här med ”bottentrålning”. Jag tror att de allra flesta förstår vad det betyder.
I dag är vi här för att faktiskt förbjuda bottentrålning i marina skyddade områden, vilket jag är otroligt glad för och har kämpat länge för. Vi var med och fick in det i januariöverenskommelsen, och nu går det äntligen igenom i riksdagen – vad jag tror.
Dock finns det, herr talman, detaljer som jag ser inte tillgodoses i det här. Det finns kryphål.
Till exempel är möjligheterna till undantag väldigt vagt preciserade. Regeringen lägger det här i knät på Havs- och vattenmyndigheten och låter kriget, höll jag på att säga, fortsätta där om att ha undantag eller inte i stället för att sätta ned foten i fråga om vad undantagen skulle kunna vara. Detta oroar. I värsta fall skulle denna lagstiftning kunna bli ett slag i luften och att alla som ansöker får ett undantag. Då blir det ingenting.
Vi skulle vilja se att man hade en mer preciserad möjlighet till undantag och att det då faktiskt finns vetenskaplig grund för att det inte påverkar. Därför yrkar jag bifall till reservation 3. Jag hade gärna sett att det hade varit med.
Vi har ytterligare en reservation. Jag ska inte yrka bifall till den, men vi vill förstås se fler åtgärder för havsmiljön även utanför de skyddade områdena. Jag vill också påpeka att införandet av detta – tillsammans med andra delar som den här regeringen har gått vidare med – kommer samtidigt som man gör drastiska nedskärningar på Havs- och vattenmyndigheten.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Jag hoppas att regeringen tar sitt förnuft till fånga och ger myndigheten de medel den behöver för att detta förslag ska gå igenom så smidigt som möjligt och så snabbt som möjligt, så att vi faktiskt får fler levande fyrverkerier under vattnet i form av cylinderrosor och piprensare.
(Applåder)
Anf. 173 Joanna Lewerentz (M)
Herr talman! I dag debatterar vi propositionen Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden. Detta är en fråga som berör både vår miljö och de långsiktiga förutsättningarna för ett ansvarsfullt nyttjande av våra hav.
Just bottentrålning är en omdiskuterad fiskemetod som kan innebära ett hot mot den marina miljön. Viktiga ekosystemtjänster som kolinbindning, näringscykler och habitat för många arter riskerar att förstöras.
Våra marina skyddade områden är unika och oersättliga. Dessa områden fungerar som naturliga reservat, där ekosystemen får möjlighet att återhämta sig och utvecklas ostört. En fortsatt bottentrålning i dessa zoner riskerar att rubba den känsliga balansen i dessa system, vilket kan få långvariga konsekvenser.
Genom att införa ett förbud i dessa områden gör vi ett tydligt ställningstagande för att värna om våra naturvärden och säkerställa att framtida generationer också får ta del av en levande och rik marin miljö.
Herr talman! I den här kammaren diskuterar vi ofta de målkonflikter som miljö- och klimatpolitik skapar och berör. Denna proposition är inte undantagen detta. Fisket är en viktig näring för många lokalsamhällen. Det är en källa till livsmedelsförsörjning och i vissa fall en del av den lokala själen. Ett sådant exempel, som också lyfts i propositionen och av tidigare talare, är räkfisket i Koster-Väderöfjorden och Gullmarsfjorden. I Kosterhavet, som också är en nationalpark, förvaltas fisket i samverkan mellan lokala yrkesfiskare, forskare, länsstyrelsen, Havs- och vattenmyndigheten samt politiker från Strömstads och Tanums kommuner.
Denna samverkan är ett föregångsexempel där fisket tar stor hänsyn till naturvärden, bland annat genom att inte fiska på grundare vatten än 60 meter, freda viktiga och känsliga bottenområden samt använda särskilda, selektiva trålar som minskar bifångsten.
De fiskare, forskare, myndighetsrepresentanter och politiker som deltar i samförvaltningen är alla överens om framgångarna för projektet och den effekt det har för ett fiske som är både ekologiskt och ekonomiskt hållbart.
Regeringen lyfter i propositionen fram möjligheten till undantag för visst fiske även inom de marina skyddade områdena. Regeringen anser att det kan finnas fall där ett undantag är motiverat, så länge det inte påverkar syftet med områdesskyddet.
Det är viktigt att initiativ som samförvaltningen i Kosterhavet värnas och tillåts vara de framgångsexempel som de är och för andra att ta efter – inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Vi får inte riskera att den lilla andel av fiske vars fångst i dag landar på svenska tallrikar försvinner.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Tanken med undantaget är inte att ge en generell dispens utan att skapa utrymme för undantag i situationer där det är tydligt att fiskeverksamheten inte äventyrar den marina miljön eller den biologiska mångfalden som avses skyddas. Ett sådant undantag bör utgå från vetenskapliga grunder och beprövad erfarenhet. Detta kan skapa en balans mellan miljöskydd och näringslivets behov samtidigt som det tydligt markerar att skyddet av våra mest värdefulla naturområden ska komma i första hand.
Det är viktigt att de miljöåtgärder vi beslutar om ger önskad effekt: att våra marina skyddade områden bevaras och att de långsiktiga positiva effekterna för både natur och samhälle blir tydliga. Vi behöver kunna kombinera bevarande med flexibilitet, och vetenskaplig evidens och praktisk erfarenhet ska ständigt ligga till grund för våra åtgärder. Det är därför en rimlig utgångspunkt att undantag ska kunna beviljas om fisket inte påverkar syftet med det aktuella områdesskyddet.
Herr talman! Genom att införa ett förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden tar vi ett steg för att skydda våra marina naturvärden, bevara den biologiska mångfalden och säkerställa att våra hav fortsätter att vara en levande resurs för kommande generationer. Samtidigt lämnar vi utrymme för noggrant reglerade undantag, där vi med försiktighet kan tillåta viss fiskeverksamhet utan att kompromissa med skyddet av värdefull natur.
Jag yrkar bifall till förslagen i betänkandet.
(Applåder)
Anf. 174 Björn Petersson (S)
Herr talman! Som vi hörde ledamoten Lewerentz säga står Moderaterna bakom både propositionen och att ett förbud mot bottentrålning behövs. Under en lång tid var Moderaterna dock motvilliga och ville ha breda undantag för lokala intressen.
Min fråga till ledamoten är: Är det slut på Moderaternas tveksamheter, eller behöver vi vara oroliga för öppna bakdörrar som riskerar att urholka skyddet?
Anf. 175 Joanna Lewerentz (M)
Herr talman! Jag tycker ändå att regeringen är ganska tydlig både i och med havsmiljöpropositionen, som vi antog i höstas, och med den här propositionen och andra förslag som också har påbörjats eller som det fattats beslut om utifrån havsmiljöpropositionen. Vi tycker att de här frågorna är viktiga. Samtidigt vill vi också öppna för att näringsidkare inte ska behöva gå i graven.
Anf. 176 Björn Petersson (S)
Herr talman! Jag vill tacka ledamoten Lewerentz för det tydliga svaret. Det är glädjande att vi kan vara överens om bottentrålningens skadliga effekter och om att skyddet av havsmiljön ska gå först – som ledamoten redogjorde för i sitt anförande.
Den oundvikliga frågan blir dock: Varför begränsar då Moderaterna och regeringspartierna förbudet till den del av de skyddade områdena som ligger innanför trålgränsen?
Anf. 177 Joanna Lewerentz (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Herr talman! Det handlar framför allt om vad vi har rådighet över att göra. Det som ligger utanför trålgränsen är vi ju skyldiga att förhandla tillsammans med andra EU-länder. Vi har sett hur svårt det är, och jag vet att Socialdemokraterna också är väl medvetna om detta. Det är inte helt enkelt.
Det här sänder en väldigt tydlig signal om var Sverige står i dessa frågor. Jag hoppas att vi framgent också ska kunna få med oss andra EU-länder på den här båten.
Anf. 178 Björn Petersson (S)
Herr talman! Det är fantastiskt hur det kan bli. Som förste ersättare från Kalmar län har jag haft äran att tjäna riksdagen flera gånger nu. Här i dag debatterar vi, som av en händelse, fortsättningen på ett ärende jag debatterade förra gången jag var här.
Då debatterade vi ändringarna i reglerna för skyddet av marina områden inom så kallade Natura 2000-områden. I dag gäller det förbud mot bottentrålning i marint skyddade områden. Det är ett utlovat och efterlängtat nästa steg.
I den debatten redogjorde jag för hur vi i Sverige fått kritik från EU-kommissionen för brister i vårt bevarande av marin livsmiljö. Jag beskrev hur den dåvarande, socialdemokratiskt ledda regeringen hade påbörjat ett arbete och tillsatt en utredning, vars förslag låg till grund för den debatten – och till grund för dagens debatt.
Vidare beskrev jag vår uppskattning av att nuvarande regering har tagit det arbetet vidare och att vi inom Socialdemokraterna, trots att det då fördes diskussioner om att skyddet borde ha kunnat breddas, valde att ställa oss bakom regeringens förslag.
Nu kommer nästa steg, nämligen ett förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden. Vi socialdemokrater finner oss ånyo i en diskussion om att regeringen borde ha kunnat bredda skyddet.
Herr talman! Denna gång känner vi oss nödgade att framhålla att skyddet borde ha kunnat breddas ytterligare, och jag yrkar därför bifall till reservation 4.
Bottentrålningen skadar viktiga livsmiljöer på havsbottnen och kan ge stora bifångster som skadar bestånden av fisk och skaldjur. För att säkerställa ett hållbart fiske ser vi ett brådskande behov av att skydda känsliga områden från bottentrålning och i stället uppmuntra användning av miljövänliga fiskeredskap.
Vi välkomnar därför regeringens förslag, där bra steg tas. Dock anser vi det avgörande för skyddet av våra fiskbestånd och andra marina resurser att förbudet kan utvidgas till att gälla även utanför den så kallade trålgränsen, där en stor del av våra skyddade områden finns. Här behöver regeringen omedelbart inleda förhandlingar med andra berörda länder inom EU. Vi menar att regeringen behöver återkomma med förslag om ett bredare förbud mot bottentrålning som även innefattar känsliga områden utanför trålgränsen.
Herr talman! Regeringen föreslår undantag från förbudet i vissa fall. Med anledning av detta vill vi socialdemokrater framhålla att undantag bör beviljas mycket sparsamt, då omfattande undantag riskerar att urvattna syftet med förbudet. För tids vinning håller jag mig dock till att yrka bifall enbart till reservation 4.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Jag ska tala lite om trålning och fisket i en bredare kontext. Vi socialdemokrater ser målkonflikten mellan att skydda natur och att utveckla den blå näringen. Vi ser målkonflikterna vid etablering av vindkraft och andra samhällsintressen. Vi ser också en överhängande risk för kollaps av sillbeståndet. Socialdemokraterna driver därför frågan om en utflyttad trålgräns och en paus för det storskaliga fisket i Östersjön för att ge sillen en chans till återhämtning. Vi driver frågan nationellt och inom EU.
Med detta vill vi gynna det småskaliga kustnära fisket för humankonsumtion. Samtidigt som vi står inför allvarliga hot om överfiske och övergödning tror vi på en utveckling av Sveriges fiskenäring. I det kustnära fisket finns potential att bidra till vår livsmedelsförsörjning, inte minst ur ett beredskapsperspektiv. Det kräver dock insatser på både kort och lång sikt.
Sverige har en enorm potential med hundra tusen sjöar, tiotusentals mil strömmande vattendrag och en kust som sträcker sig över 200 mil. Med ett ansvarsfullt tillvaratagande av dessa resurser finns fantastiska möjligheter för fiskenäring och vattenbruk. Det kräver av oss att vi agerar för bevarandet av våra fiskbestånd. Det kräver av oss att vi arbetar tillsammans med våra grannländer för att hitta samsyn. Det kräver också att våra olika samhällsintressen samverkar kring att hitta gemensamma lösningar.
Det här är frågor som våra tidigare S-ledda regeringar på olika sätt har arbetat med. Det är inte alltid enkelt, som ledamoten Lewerentz så riktigt påpekade. Vi hoppas att den nuvarande regeringen kan ta till sig och fortsätta även detta arbete.
(Applåder)
Anf. 179 Joanna Lewerentz (M)
Herr talman! Att den tidigare S-ledda regeringen drivit frågan är ju inte helt sant. Den M-ledda oppositionen puttade den S-ledda regeringen framför sig under den förra mandatperioden, exempelvis vad gäller den utflyttning av trålgräns som nu sker på prov i centrala Östersjön.
Jag skulle vilja fråga ledamoten hur det kommer sig att S plötsligt driver frågan om en utflyttad trålgräns. Varför har man inte agerat tidigare?
Anf. 180 Björn Petersson (S)
Herr talman! Jag delar inte ledamoten Lewerentz bild av att Moderaterna skulle ha drivit Socialdemokraterna framför sig när det gäller en utflyttning av trålgränsen. Däremot är jag tacksam att vi har funnit samsyn i detta och att den nuvarande regeringen arbetar vidare med frågan.
En utflyttning av trålgränsen och ett trålningsförbud finns i ett kongressbeslut från Socialdemokraternas förra kongress. Som företrädare för Socialdemokraterna har jag att förhålla mig till och arbeta med det. Jag medger att det är ett något kantigt kongressbeslut, som samtidigt tar sikte på att vi ska främja det kustnära fisket, där inte så få – för att inte säga de flesta – också är trålfiskare. Det finns alltså en målkonflikt där för mig att hantera. Men jag följer kongressens beslut och arbetar för det, och så gjorde även mina föregångare.
Anf. 181 Joanna Lewerentz (M)
Herr talman! Vad gäller just trålgränsen sprang det ur utskottsinitiativ och motioner som sedan resulterade i tillkännagivanden från riksdagen, och i min värld är det att putta en regering framför sig för att få saker att hända. Den här regeringen har också gått hårdare ut i kvotsättningsförhandlingar och så vidare och lyckats få till lägre kvoter än vad Socialdemokraterna någonsin har fått till.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Det gläder mig dock att vi ändå håller med varandra så mycket som vi gör i frågorna om fisket och vad som behöver göras. Det gör att vi kommer att kunna komma mycket längre.
Anf. 182 Björn Petersson (S)
Herr talman! Jag delar inte ledamotens bild av vem som har tryckt vem framför sig, men jag är glad över att vi har samsyn i frågan och att vi kan arbeta för att förbättra situationen i våra hav.
Anf. 183 Kjell-Arne Ottosson (KD)
Herr talman! Jag vill börja med att yrka bifall till förslaget i betänkandet och avslag på samtliga reservationer.
Det är inget parti som har yrkat avslag på propositionen i sig, utan det handlar mer om att man har synpunkter på vissa delar.
Precis som vi hörde tidigare var det den tidigare regeringen som i mars 2022 beslutade att ge en särskild utredare i uppdrag att göra en översyn av lagstiftningen i syfte att reglera fisket för att stärka skyddet för marina skyddade områden. I den proposition vi debatterar i dag behandlas det lagförslag från utredningsbetänkandet som innebär att bemyndigandet i 20 § fiskelagen utvidgas för att möjliggöra ett generellt förbud mot bottentrålning.
Övriga lagförslag från utredningens slutbetänkande omhändertogs i en annan proposition, som behandlades tidigare under detta riksmöte. Denna proposition och de åtgärder som föreslås i den avser fiske i marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddsområden eller Natura 2000-områden, med möjlighet till begränsade undantag.
Det kan understrykas att det inte är enskilda beslut om undantag som förutses i förslaget utan föreskrifter från Havs- och vattenmyndigheten, vilket jag förutsätter att regeringen kommer att hantera både klokt och tydligt. Om bottentrålning i någon form kan bedrivas utan att det motverkar syftet med områdesskyddet i ett visst område bör det enligt regeringen kunna göras undantag.
Det är viktigt att regeringen säkerställer att känsliga områden fredas från skadliga effekter av bottentrålning samtidigt som möjligheten till fiske inte begränsas mer än vad som är nödvändigt för att uppnå syftet med det skyddade området. Jag kan inte nog tydligt understryka detta med tanke på den debatt som förekommer i frågan, liksom frågetecknen kring hur Havs- och vattenmyndigheten kommer att agera när de tar fram föreskrifter.
Vad gäller frågan om andra nationers båtar bedriver regeringen ett aktivt arbete för att försöka reglera bottentrålning i skyddade områden i de delar av territorialhavet där även andra medlemsstaters fartyg får fiska, liksom i Sveriges ekonomiska zon. Arbetet bedrivs på unionslagstiftningsnivå eftersom detta bedöms ha bäst verkan. Där handlar det om att jobba tillsammans.
(Applåder)
Anf. 184 Andrea Andersson Tay (V)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Herr talman! Från Vänsterpartiets sida tycker vi att förslaget att förbjuda bottentrålning i skyddade områden är ett steg i rätt riktning men inte tillräckligt. Bottentrålningen är ett stort hot mot känsliga och ofta relativt okända havsmiljöer och ekosystem. De flesta arter som lever i djuphaven växer och förökar sig långsamt, vilket gör att det tar mycket lång tid innan den mängd fisk som fiskas upp ersätts. Man använder tunga redskap som river upp skadliga stoftmoln och ödelägger livet på bottnarna. Det påverkar inte bara de fiskar eller skaldjur som man vill fånga utan även själva havsbottnen och andra bottenlevande arter. Bottentrålning ger också andra negativa effekter, inte minst klimatpåverkan, genom att den frigör kol från sediment som orsakar koldioxidutsläpp.
Därför är det nödvändigt att införa regleringar som stoppar bottentrålning i skyddade områden. Vi i Vänsterpartiet tycker att en sådan reglering bör omfatta hela territorialhavet.
Bottentrålning är dock inte den enda fiskemetod som skadar miljön. Vi tycker att det borde införas ett generellt fiskeförbud i marina skyddade områden. Fiske i dessa områden bör bara tillåtas om det kan bedrivas utan att påverka områdenas bevarandevärden. Det skulle gynna fiskbestånden både i skyddade områden och i kringliggande områden samtidigt som det skulle gynna livsmiljöer och andra arter. I förlängningen skulle det också gynna fiskenäringen.
Herr talman! Vänsterpartiets uppfattning är att skadlig bottentrålning måste förhindras även i de delar av havet som inte är skyddade. Den största delen av bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av svenskt yrkesfiske fiskas med bottentrål. Det pågår utveckling av mer skonsamma redskap. Det är viktigt att den utvecklingen backas upp av politiska beslut genom krav på att använda de mest skonsamma redskapen. Vi tycker att Sverige borde verka för ett förbud mot icke-skonsam bottentrålning inom EU.
Även om mer skonsamma redskap används har de områden som trålas mest svårt att återhämta sig. Också i de områden som trålas sällan är livet på bottnarna starkt påverkat, eftersom återhämtningen är långsam. Enligt Artdatabankens rödlista är djup havsbotten den biotop som har störst andel rödlistade arter av alla svenska biotoper, både på land och i havet. Artdatabanken pekar även på behovet av att inrätta fler sammanhängande skyddsområden mot just bottentrålning.
Många som fiskar med bottentrål gör det på ungefär samma sträcka men kan ibland lägga trålen på en annan plats. Det gör att även de bottnar som bara trålas någon gång då och då blir väldigt påverkade av trålningen.
Givet hur stora konsekvenser bottentrålning har för områden som trålas sällan, och även för havet i stort, tycker vi att det är dags att se över möjligheten att skapa trålområden och dedikerade sträckningar där det är tillåtet att tråla. Med andra ord skulle bottentrålning då inte längre vara tillåten på andra platser. Sådana områden skulle kunna föregås av en konsekvensutredning som utreder vilka områden som lämpar sig bäst ur ett miljöperspektiv och ett socioekonomiskt perspektiv. Det skulle möjliggöra återhämtning av bottnar i de områden som inte längre trålas. Detta skulle vara en viktig åtgärd för att leva upp till den internationella överenskommelsen om att 30 procent av havsområdena i världen ska vara skyddade till 2030. Det kan också ge andra positiva miljöeffekter, till exempel minskad övergödning.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Herr talman! Jag tycker att det är tråkigt att regeringen återigen lägger fram ett förslag som är ganska begränsat till sin omfattning, även om det är ett litet steg i rätt riktning. För att på allvar ta tag i de hot som finns mot havsmiljön krävs betydligt mer kraftfulla insatser. Varför inte ta tillfället i akt och genomföra åtgärder som verkligen gör skillnad?
Jag yrkar bifall till reservation 5.
Anf. 185 Elin Nilsson (L)
Herr talman! Sverige har en av Europas längsta kuster, och vi svenskar bor i stor utsträckning utmed kusten. Vi har en stark tradition av sjöfart och båtliv. Många näringar är kopplade till en attraktiv och levande kust- och havsmiljö. Havet är otroligt värdefullt för oss som lever här, såväl ur ett kulturellt och mänskligt perspektiv som ur ett ekonomiskt perspektiv. Haven är också viktiga – för att inte säga avgörande – ur ett miljö- och klimatperspektiv.
Vi är alla smärtsamt medvetna om att fiskbestånden i Östersjön är i mycket dåligt skick. Torskbestånden är redan förstörda. För ett antal år sedan införde man fiskestopp på torsk i östra Östersjön efter att beståndet kollapsat. Torsken i västra Östersjön kraschade flera år tidigare och visar inga tecken på återhämtning. Det finns studier som indikerar att beståndskollapsen hade kunnat undvikas om rätt åtgärder hade vidtagits i tid. Det står klart – det är verkligen tydligt – att vi måste agera snabbare och mer proaktivt för att förhindra att samma katastrof drabbar sill och strömming.
I slutet av förra året togs ett viktigt steg för en mer hållbar havsmiljöpolitik. När vi antog havsmiljöpropositionen här i kammaren stakade vi ut en ny riktning där hänsyn tas till hela ekosystemet. Havsmiljöpropositionen är just en inriktningsproposition. Den är ett första steg som stakar ut vägen dit vi vill nå.
När frågan debatterades här i kammaren var jag tydlig med att detta skulle ses just som ett första steg och att mer var att vänta. Den proposition om förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden som vi debatterar i dag är just ett sådant steg.
Herr talman! Sverige ska självklart bidra till att nå målsättningarna om 30 procents skydd av haven. Av de 30 procenten ska 10 procent ha ett strikt skydd. Detta gör vi för att leva upp till Sveriges internationella åtaganden. Det är ett mycket viktigt verktyg för att säkerställa biologisk mångfald och havets förmåga att leverera livskraftiga ekosystemtjänster.
Östersjön mår som den gör till stor del på grund av mänsklig aktivitet. Det är inte bara fiske utan även till exempel föroreningar, sjöfart och klimatförändringar som ligger bakom detta. Havsmiljön utsätts för stora påfrestningar som ur ett ekologiskt perspektiv sker alltför snabbt för att ekosystemen ska kunna anpassa sig. Den biologiska mångfalden i haven är hotad. Särskilt Östersjön riskerar att bli en död, blöt öken. För att motverka detta är de marina skyddade områdena viktiga. Där fredas naturen från störningar. Dessa områden, alltså marina nationalparker, naturreservat och Natura 2000-områden, behöver utökas och stärkas. Just därför föreslår vi nu ett förbud mot bottentrålning i dessa områden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Låt mig fritt återge en del av propositionen. Bomtrålar, snurrevadar och skrapor – det finns andra som har bättre koll på vad dessa olika redskap gör och vilken effekt de har på bottnen – släpas på havsbottnen och påverkar miljön på flera olika sätt. Utöver de effekter som verksamheten har på faunasamhället när fisk och skaldjur fångas har bottentrålning dels direkta effekter på bottnen och bottenlevande organismer, dels effekter i form av minskat siktdjup och ökad sedimentering. Detta är väldigt negativt för havsmiljön. Att skydda miljön från bottentrålningens effekter är särskilt angeläget i de skyddade områden vars skydd vi just nu debatterar.
Herr talman! Det är mycket viktigt att utgångspunkten är att bottentrålning ska vara förbjuden i de här områdena. Samtidigt har flera remissinstanser lyft fram farhågor om att ett generellt förbud mot bottentrålning står i strid med principen att inte vidta kraftfullare åtgärder än vad som krävs för att uppnå syftet med det skyddade området. Ordningen kommer dock att vara sådan att undantag kan beviljas om det inte motverkar syftet med områdesskyddet. Genom undantagsmöjligheten säkerställs att förbudet endast gäller när det behövs. Detta är rimligt och bra, men det är viktigt att undantag beviljas med stor försiktighet. Utgångspunkten ska vara ett förbud mot bottentrålning i dessa områden.
Det finns exempel på att samförvaltning av vissa sorters fiske kan ske i skyddade områden utan att skada ekosystemen. Ett sådant exempel är fisket i Kosterhavet utanför kusten i norra Bohuslän. Där har man säkrat yrkesfisket genom att bedriva ett fiske som är ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbart i balans med bevarandet av den biologiska mångfalden. Så kommer även fortsättningsvis att kunna ske.
Med försiktighet kan vi nå en hållbar havsmiljö, ett hållbart fiske och en hållbar lokal fiskeindustri.
Herr talman! Slutligen: Vi liberaler vill att de fiskemetoder som allvarligt skadar marint liv och marina biotoper ska förbjudas på EU-nivå. EU är särskilt viktigt i fiskefrågor. Vi vill att skadlig trålning ska begränsas och anser att det behövs ett generellt stopp för bottentrålning i skyddade områden. Det här är en fråga vi liberaler har drivit länge, och nu står vi äntligen i kammaren med en proposition som föreslår just detta. I dag, mina vänner, är en bra dag.
(Applåder)
Anf. 186 Björn Petersson (S)
Herr talman! Jag ska börja där ledamoten Elin Nilsson slutade. Liberalerna har konsekvent förespråkat ett förbud mot bottentrålning och har nu äntligen fått igenom sin linje.
Hur säkra är Liberalerna på att få med sig sina regeringskollegor på att detta förbud också ska efterlevas i praktiken? Är Liberalerna beredda att kräva ytterligare resurser och kontroll, eller nöjer de sig med en lagtext?
Anf. 187 Elin Nilsson (L)
Herr talman! Jag tackar ledamoten Petersson för frågan.
All politik vi presenterar i kammaren är förhandlad, förankrad och väletablerad i regeringssamarbetet, och de förslag vi lägger fram har vi för avsikt att se till att de efterlevs.
Anf. 188 Björn Petersson (S)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Herr talman! Ledamotens engagemang går inte att ta miste på, och hon är tydlig med behovet av ett förbud mot bottentrålning.
Varför tillåter då Liberalerna fortsatt bottentrålning i områden utanför den så kallade trålgränsen?
Anf. 189 Elin Nilsson (L)
Herr talman! Frågan ställdes även till den moderata ledamoten, och mitt svar är detsamma. Det är en komplex fråga där Sverige förhandlar med andra EU-länder. Vi gör vad vi kan och jobbar på. Liberalerna driver på i denna fråga i regeringssamarbetet för att få fart, stuns och handling där. Liberalerna driver också på med full kraft i Europaparlamentet. Där har vi en mycket engagerad Europaparlamentariker i Karin Karlsbro som gärna, engagerat och drivet pratar just bottentrålning.
Anf. 190 Anders Karlsson (C)
Herr talman! Nu debatterar vi betänkande MJU13 Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden, och jag yrkar bifall till reservation 2 under punkt 2 om utformningen av föreskrifter om förbud mot bottentrålning och möjligheten till undantag.
Som vi har hört under debatten rör detta marina nationalparker, naturreservat, biotopskyddade områden och Natura 2000-områden. Betänkandet rör en väldigt liten del, och ibland kan jag tycka att det är svårt att hantera de små delarna i en helhet både vad gäller förvaltning och naturskydd.
Debatten gäller bottentrålning och dess negativa effekter, och det är inget snack om att bottentrålning har stora negativa effekter, speciellt i Östersjön där bottnarna är mycket förorenade av tungmetaller och dioxiner.
Det ser dock väldigt olika ut i Västerhavet och Östersjön. I dag är Västerhavet mindre miljöbelastat. Därför måste vi vara noga med att inte skapa för många förbud som gör att vi inte kan använda detta som en viktig resurs.
Herr talman! Ledamoten Andrea Andersson Tay tog upp teknikutvecklingen. Den negativa effekten av bottentrålning varierar beroende på utrustning, och därför måste vi främja och stödja framtagandet av ny utrustning. Ny utrustning måste kunna utvecklas så att det blir mindre miljöbelastning. Jag tror nämligen att det är ganska uteslutet att helt tänka bort bottentrålning med tanke på den volym fisk vi ska ta upp ur våra hav.
Kosterhavet har länge varit en marin nationalpark, och många aktörer var en gång i tiden inblandade i att skydda och värna denna miljö. Här har det fungerat väl under lång tid, och Kosterhavet är ett stort område och en viktig resurs när det gäller den fisk vi konsumerar. Då är det för mig ganska främmande att införa nya förbud utan att ta en ny diskussion med dem som en gång instiftade denna nationalpark. Att vi ensidigt fattar beslut om att fiske ska bedrivas på ett nytt sätt utan att diskutera det med dem som skapade nationalparken är besvärligt. Det får inte bli som i norra Sverige med fiskekrig och att vi går in i ägandefrågor som vi inte råder över, utan där vi hamnar fel. När det gäller Kosterhavet måste vi ha en dialog med alla aktörer eftersom det här har fungerat väl under lång tid.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Förbud mot botten-trålning i marina skyddade områden
Myndigheten HaV ansvarar för tillsynen. Problemet med denna myndighet är att man inte har någon främjandeparagraf för fisket. Vi var alla överens om att flytta ut trålgränsen, men de fiskare som då inte kan fiska kompenseras inte. Jag menar att vi måste se över lagstiftningen och ge myndigheten ett tydligt främjandeuppdrag. Vi lägger nu över detta på HaV trots att det finns en miss i direktiven till myndigheten.
Vi pratar om att torsken försvinner. Jo, men måste man införa trålningsförbud för att något försvinner? Det finns ju andra sätt. Vi kan inte både följa Ices rekommendationer och ha trålningsförbud. Följer vi Ices rekommendationer lite bättre än vad som har gjorts hittills skulle vi komma mycket längre och få en bättre fiskeförvaltning än vad vi har i dag.
Herr talman! Jag är nöjd med utvecklingen och tror att både fiskare och fiskar kan leva med den.
(Applåder)
Överläggningen var härmed avslutad.
(Beslut skulle fattas den 2 april.)
Beslut, Genomförd
Beslut 2024/25:MJU13
Webb-tv: Beslut: Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Protokoll med beslut
- Protokoll 2024/25:94 Onsdagen den 2 aprilProtokoll 2024/25:94 Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Riksdagsskrivelse
Förslagspunkter och beslut i kammaren
Förbud mot bottentrålning i marina skyddade områden
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation
Utskottets förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i miljöbalken.
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i fiskelagen (1993:787).Därmed bifaller riksdagen proposition 2024/25:81 punkterna 1 och 2.Utformningen av föreskrifter om förbud mot bottentrålning och möjligheten till undantag
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:2486 av Stina Larsson m.fl. (C) yrkande 17,
2024/25:3321 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 2,
2024/25:3329 av Stina Larsson m.fl. (C) och
2024/25:3333 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 1 och 3.- Reservation 1 (S)
- Reservation 2 (C)
- Reservation 3 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 2 (C) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 1 92 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 20 0 4 V 20 0 0 4 KD 17 0 0 2 MP 0 0 16 2 L 13 0 0 3 - 0 0 1 1 Totalt 172 21 109 47 Ytterligare åtgärder i och utanför marina skyddade områden
Kammaren biföll utskottets förslag
Beslut:
Kammaren biföll utskottets förslag
Utskottets förslag:
Riksdagen avslår motionerna
2024/25:1778 av Carl Nordblom (M) yrkande 2,
2024/25:1928 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 3 och 4,
2024/25:2954 av Muharrem Demirok m.fl. (C) yrkande 45.1,
2024/25:3108 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 55,
2024/25:3321 av Anna-Caren Sätherberg m.fl. (S) yrkande 1,
2024/25:3325 av Andrea Andersson Tay m.fl. (V) yrkandena 1-3 och
2024/25:3333 av Emma Nohrén m.fl. (MP) yrkandena 2 och 4.- Reservation 4 (S)
- Reservation 5 (V)
- Reservation 6 (C)
- Reservation 7 (MP)
Ledamöternas rösterOmröstning i sakfråganUtskottets förslag mot reservation 4 (S) Parti Ja Nej Avstående Frånvarande S 0 93 0 13 SD 62 0 0 10 M 60 0 0 8 C 0 0 20 4 V 0 0 20 4 KD 17 0 0 2 MP 0 0 16 2 L 13 0 0 3 - 0 1 0 1 Totalt 152 94 56 47
Utskottens betänkanden
Betänkanden innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden.