Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Betänkande 2022/23:SkU21

Skatteutskottets betänkande

2022/23:SkU21

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Sammanfattning

Utskottet ställer sig bakom regeringens förslag till ändringar i energiskattelagen.

Lagändringarna föreslås med anledning av att kommissionen har föreslagit förändringar i de gruppundantagsförordningar som tillämpas bl.a. på energiskatteområdet. Lagändringarna innebär bl.a. att beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid viss skattebefrielse för bränsle och el sänks. Vidare anpassas nedsättningen av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet för förbrukning som sker under tiden den 1 juli–31 december 2023 till minimiskattenivån i det s.k. energiskattedirektivet. Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

I betänkandet finns ett särskilt yttrande (V).

Behandlade förslag

Proposition 2022/23:112 Ändrade transparensregler inom energibeskattningen.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

Propositionens huvudsakliga innehåll

Utskottets överväganden

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Särskilt yttrande

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen (V)

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

2. lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi,

3. lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Därmed bifaller riksdagen proposition 2022/23:112 punkterna 1–3.

Stockholm den 15 juni 2023

På skatteutskottets vägnar

Niklas Karlsson

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Niklas Karlsson (S), Per Söderlund (SD), Boriana Åberg (M), Hanna Westerén (S), Eric Westroth (SD), Patrik Björck (S), Ida Ekeroth Clausson (S), David Lång (SD), Mathias Tegnér (S), Marie Nicholson (M), Ilona Szatmári Waldau (V), Cecilia Engström (KD), Helena Lindahl (C), Bo Broman (SD), Cecilia Rönn (L), Crister Carlsson (M) och Marielle Lahti (MP).

Redogörelse för ärendet

Ärendet och dess beredning

I betänkandet behandlar utskottet proposition 2022/23:112 Ändrade transparensregler inom energibeskattningen. I propositionen finns en redogörelse för ärendets beredning fram till regeringens beslut om propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2. 

Ingen motion har väckts med anledning av propositionen.

Propositionens huvudsakliga innehåll

Vissa fall av skattenedsättningar inom energibeskattningen utgör statligt stöd enligt EU-rätten. Stöden har antingen godkänts genom beslut av Europeiska kommissionen eller omfattas av någon av gruppundantagsförordningarna på statsstödsområdet.

Kommissionen har föreslagit förändringar i de gruppundantagsförordningar som tillämpas bl.a. på energiskatteområdet. Ändringarna innebär bl.a. nya regler om offentliggörande och information som innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldighet och beloppsintervallen för rapporteringen ändras. Ändringarna i förordningarna innebär också att den rättsliga grunden för statligt stöd i form av skattenedsättning för bränsle och el som används inom fiskeri- och vattenbrukssektorn ändras den 1 juli 2023. Slutligen innebär förändringarna att nedsättningen av skatten på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet inte får vara större än att stödmottagarna betalar minst den minimiskattenivå som föreskrivs i det s.k. energiskattedirektivet.

I propositionen föreslås ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2023.

Utskottets överväganden

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag om ändringar i lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av de s.k. gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.

Jämför det särskilda yttrandet (V).

Bakgrund och gällande rätt

Energiskattedirektivet och lagen om skatt på energi

Rådets direktiv 2003/96/EG av den 27 oktober 2003 om en omstrukturering av gemenskapsramen för beskattning av energiprodukter och elektricitet (kallat energiskattedirektivet) är ett unionsgemensamt ramverk för hur medlemsstaterna ska utforma sin nationella beskattning av bränslen och el. Utgångspunkten är att medlemsstaternas nationella beskattning av bränsle och el ska uppfylla vissa minimiskattenivåer som föreskrivs i direktivet. Samtidigt innehåller direktivet krav på obligatorisk skattebefrielse i vissa situationer och möjligheter för medlemsstaterna att ge skattenedsättning och fullständig eller partiell skattebefrielse i andra situationer. Sverige har i varierande utsträckning utnyttjat dessa möjligheter.

På nationell nivå regleras skatter på bränslen och el i lagen (1994:1776) om skatt på energi, förkortad LSE. Skattereglerna är anpassade till direktivet. I lagen finns också särskilda bestämmelser om offentliggörande och information av de skattenedsättningar som är att anse som statliga stöd för att anpassa de svenska reglerna till EU-rätten.

EU:s statsstödsregler

Nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt kan vara utformad så att den utgör statligt stöd i den mening som avses i artikel 107.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortat EUF-fördraget. Huvudregeln är att kommissionen, utifrån EU:s regler om statsstöd, måste pröva och godkänna åtgärdernas förenlighet med den inre marknaden innan de kan träda i kraft. Kommissionen har dock försökt förenkla förfarandet kring statsstödsprövningen genom att anta s.k. gruppundantagsförordningar varigenom vissa kategorier av stöd har ansetts förenliga med EUF-fördraget under förutsättning att vissa villkor uppfylls. I dessa fall kan medlemsstaterna, på de villkor som anges i förordningen, införa åtgärder inom ramen för förordningen utan att behöva följa det normala förfarandet med föranmälan och kommissionens godkännande av åtgärderna. Gruppundantagsförordningarna omfattar bl.a. viss möjlighet till stöd i form av nedsättningar av eller befrielse från miljöskatter.

Flertalet stöd i form av nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt ryms inom tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 651/2014 genom vilken vissa kategorier av stöd förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget, förkortad GBER. Några av de statliga stöd som ges i form av nedsättning av eller befrielse från energiskatt och koldioxidskatt för vissa verksamheter inom vattenbrukssektorn har tidigare rymts inom tillämpningsområdet för förordning (EU) nr 1388/2014 av den 16 december 2014 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kallad gamla FIBER. I och med de föreslagna förändringarna i GBER kommer den rättsliga grunden för de aktuella stöden inom energiskatteområdet framöver att vara GBER.

Den 14 december 2022 beslutade kommissionen om förordning (EU) 2022/2473 genom vilken vissa kategorier av stöd till företag som är verksamma inom produktion, beredning och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, kallad nya FIBER. Den nya förordningen innebär bl.a. förändrade regler om offentliggörande och information om stödmottagare verksamma inom viss vattenbruksverksamhet.

Kommissionen meddelade den 9 mars 2023 att den godkänt en engelsk språkversion av en förordning med förändringar i GBER, för offentliggörande och information beträffande stödmottagare verksamma inom bl.a. primär jordbruksproduktion respektive fiskeri- och vattenbrukssektorn. Det formella antagandet av ändringsförordningen sker efter att den översatts till Europeiska unionens alla officiella språk. Den kommer träda i kraft dagen efter att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Förändringarna i GBER innebär vidare att den rättsliga grunden för statligt stöd inom energiskatteområdet till fiskeri- och vattenbrukssektorn ändras. Från och med den 1 juli 2023 ska den rättsliga grunden för reglerna om statligt stöd i form av skattenedsättning för bränsle och el som används inom vattenbruksverksamhet vara GBER. Det innebär att inga av de skattestöd som har sin grund i energiskattedirektivet kommer att ha sin rättsliga grund i nya FIBER efter den 1 juli 2023, utan samtliga energiskattestöd till jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet kommer framöver att följa reglerna i GBER.

Det finns även andra gruppundantagsförordningar, t.ex. kommissionens förordning (EU) 2022/2472 av den 14 december 2022 genom vilken vissa kategorier av stöd inom jordbruks- och skogsbrukssektorn och i landsbygdsområden förklaras förenliga med den inre marknaden enligt artiklarna 107 och 108 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, förkortad ABER. I artikel 2.44 i ABER finns det en definition av primär jordbruksproduktion. Motsvarande definition av primär jordbruksproduktion finns även i artikel 2.9 i GBER.

Enligt artikel 9.1 i GBER är medlemsstaterna skyldiga att se till att viss information offentliggörs på en övergripande webbplats för statligt stöd på nationell eller regional nivå. De uppgifter som ska offentliggöras är dels viss sammanfattande information om själva stödåtgärden samt den fullständiga texten till stödåtgärden, dels viss tillkommande information om varje beviljat individuellt stöd som överstiger vissa tröskelvärden beroende på sektor och typ av stöd. Uppgifterna ska redovisas per respektive stödordning.

Reglerna om offentliggörande och information för skattestöd innebär dels att offentliggörandet ska ske inom ett år från tidpunkten då stödet beviljades, dels att skattestöden ska räknas samman över ett kalenderår för varje stödmottagare. Det innebär att rapportering ska ske av det samlade stödet för respektive stödmottagare som den fått inom en stödordning under ett kalenderår, med undantag för stödmottagare som inte passerar tröskelvärdet. De gränsvärden för rapportering och offentliggörande som gällde tidigare för gamla FIBER-stöd var 30 000 euro per stödmottagare, stödordning och år. De motsvarande gränsvärdena för GBER-stöd var för vattenbruksverksamhet 30 000 euro, för primär jordbruksproduktion 60 000 euro och för övrig verksamhet 500 000 euro per stödmottagare och år. De nya tröskelvärdena för rapportering enligt GBER är 10 000 euro för vattenbruksverksamhet, 10 000 euro för primär jordbruksproduktion och 100 000 euro för övrig verksamhet. Alla stöd över tröskelvärdena ska rapporteras.

Propositionen

I propositionen Ändrade transparensregler inom energibeskattningen föreslår regeringen ett antal ändringar av lagen om skatt på energi för att de stöd som i dag omfattas av gruppundantagsförordningarna ska kunna undantas även framöver.

Uppgifter om stödmottagare

De av kommissionen aviserade ändringarna i GBER innebär att gränsvärden för rapportering och offentliggörande av statliga stöd i förordningen sänks. Regeringen föreslår därför att beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle och el för yrkesmässig jord-, skogs- eller vattenbruksverksamhet samt för el som framställts från förnybara källor för egen förbrukning i lagen om skatt på energi ska sänkas. Uppgifterna ska lämnas om återbetalning söks med belopp som för respektive stödordning per kalenderår uppgår till minst 10 000 euro. Även beloppsgränsen för när uppgifter om stödmottagare ska lämnas vid skattebefrielse för bränsle för övrig verksamhet ska sänkas till 100 000 euro.

Nedsättning av koldioxidskatt

Regeringen föreslår att nedsättning av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner och i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet ska medges för förbrukning som sker under tiden fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 31 december 2023 med 2 262 kronor per kubikmeter (för förbrukning som sker i yrkesmässig jord- eller skogsbruksverksamhet fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 20 oktober 2023 ska nedsättning av koldioxidskatt dock medges med 2 491 kronor per kubikmeter, se nedan under ikraftträdande och övergångsbestämmelser). Regeringen anför i propositionen att en nedsättning av energi- eller koldioxidskatt behöver ha stöd i energiskattedirektivet och även i statsstödsregelverket för att kunna genomföras. Den nya artikel 44 i GBER innebär att en stödmottagare som får en skattenedsättning med stöd av artiklarna 15.1.c och 15.3 i energiskattedirektivet måste betala minst den minimiskattenivå som anges i bilaga I till energiskattedirektivet. För diesel som används som motorbränsle för vissa ändamål, t.ex. jord- och skogsbruk, gäller enligt tabell B i bilaga I en minimiskattenivå på 21 euro per 1 000 liter. Det innebär att minimiskattenivån för bränsle som används i arbetsmaskiner i skepp och vissa båtar i yrkesmässig jord-, skogs- och vattenbruksverksamhet är drygt 228 kronor per kubikmeter för 2023.

För diesel i miljöklass 1 är det sammanlagda skattebeloppet 4 073 kronor per kubikmeter, varav 1 582 kronor avser energiskatt och 2 491 avser koldioxidskatt. Enligt förslag i proposition 2022/23:69 ska återbetalning medges av energiskatt på bl.a. diesel med 1 582 kronor per kubikmeter för förbrukning för berörda ändamål. Med beaktande av återbetalning av energiskatten med 1 582 kronor kan även återbetalning av koldioxidskatt beviljas med 2 262 kronor utan att minimiskattenivån underskrids.

Definitionen av primär jordbruksproduktion och hänvisning till FIBER

Regeringen föreslår att hänvisningen i 1 kap. 13 § LSE till definitionen av primär jordbruksproduktion i ABER ändras till en hänvisning till en likalydande definition av primär jordbruksproduktion i artikel 2.9 i GBER. Detta mot bakgrund av att de jordbruksrelaterade skattenedsättningarna i lagen om skatt på energi är att anse som statliga stöd som beviljas enligt GBER. Vidare föreslås att bestämmelsen i 1 kap. 11 c § LSE slopas då hänvisning till FIBER som rättslig grund inte längre behövs efter den 1 juli 2023.

Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

Regeringen föreslår i propositionen att förslagen ska träda i kraft den 1 juli 2023. Enligt övergångsbestämmelserna ska dock äldre bestämmelser fortfarande gälla för förbrukning som sker före ikraftträdandet. Vidare ska de nya beloppsgränserna för när uppgifter om stödmottagaren ska lämnas tillämpas för ansökan om återbetalning och yrkande om avdrag som görs fr.o.m. ikraftträdandet. Regeringen föreslår även övergångsbestämmelser som innebär att nedsättning av koldioxidskatt för diesel som används i arbetsmaskiner i yrkesmässig jord- och skogsbruksverksamhet medges med 2 491 kronor per kubikmeter fr.o.m. den 1 juli t.o.m. den 20 oktober 2023, för att därefter medges med 2 262 kronor.

Utskottets ställningstagande

Det har inte väckts någon motion med anledning av propositionen. Utskottet anser att riksdagen, av de skäl som anförs i propositionen, bör anta regeringens lagförslag.

Särskilt yttrande

Ändrade transparensregler inom energibeskattningen (V)

Ilona Szatmári Waldau (V) anför:

Förslagen i proposition 2022/23:112 baseras på Finansdepartementets promemoria för att möta Europeiska kommissionens förslag på förändringar i de gruppundantagsförordningar som tillämpas bl.a. på energiskatteområdet. Ändringarna innebär bl.a. nya regler om offentliggörande och information som innebär att tröskelvärdena för rapporteringsskyldighet och beloppsintervallen för rapporteringen ändras. Vänsterpartiet har inga invändningar mot de anpassningar som föreslås i promemorian. Vänsterpartiet noterar dock att regeringen även, för att kraven i den allmänna gruppundantagsförordningen fortsatt ska uppfyllas, föreslår en mindre ändring i förhållande till det förslag som lades i propositionen 2022/23:69 Förlängning av den tillfälligt utökade skattenedsättningen på viss dieselanvändning inom jord-, skogs- och vattenbruk tidigare i år. Vänsterpartiet föreslog i en följdmotion till den propositionen avslag på propositionen och vidhåller alltjämt den ståndpunkten. Vänsterpartiet har dock inte motionerat avseende proposition 2022/23:112, och jag ställer mig bakom majoritetens ställningstagande.  

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2022/23:112 Ändrade transparensregler inom energibeskattningen:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2022:1781) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

3. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2023:000) om ändring i lagen (1994:1776) om skatt på energi.

Bilaga 2

Regeringens lagförslag