Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning Betänkande 2018/19:SfU1Till innehåll på sidan
Sveriges Riksdags logotyp, tillbaka till startsidan

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Betänkande 2018/19:SfU1

Var är betänkandet nu?

  1. 1, Förslag1 av 4, Förslag, genomförd
  2. 2, Beredning2 av 4, Beredning, genomförd
  3. 3, Debatt3 av 4, Debatt, genomförd
  4. 4, Beslut4 av 4, Beslut, genomförd

Betänkandet är färdigbehandlat

Debatt
2018-12-20
Beslut fattades
2018-12-20

Hela betänkandet

Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning(pdf, 497 KB)
Visa hela dokumentet för

Beslut i korthet

Pengar för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Riksdagen sa också nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Utskottets förslag till beslut
Bifall prop. 1 och 2. Avslag motioner.
Riksdagens beslut
Kammaren biföll utskottets förslag.
Visa hela betänkandet

Ärendets gång

Förslag, Genomförd

Förslaget avser 1 proposition och 5 motioner.

Från regeringen

Från ledamöterna

Beredning, Genomförd

Betänkandet bereddes senast i utskott 11 december 2018, justerades 13 december 2018 och fick trycklov 14 december 2018.

Alla beredningar i utskottet

2018-12-06, 2018-12-11

Pengar för ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning (SfU1)

Knappt 98 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Mest pengar läggs på området aktivitets- och sjukersättningar, knappt 44 miljarder kronor. Cirka 37 miljarder kronor går till området sjukpenning och rehabilitering och Försäkringskassan får drygt 8,6 miljoner kronor. Socialförsäkringsutskottet föreslår att riksdagen säger ja till Moderaternas och Kristdemokraternas gemensamma förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Utskottet föreslår också att riksdagen säger nej till alternativa förslag i motionerna.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.

Utskottet föreslår också att riksdagen säger ja till förslaget i regeringens budgetproposition om att regeringen får befogenhet att se till att Försäkringskassan har en kredit i Riksgäldskontoret för att kunna betala ut ersättning för vård i andra länder.

Debatt, Genomförd

Betänkandet bordlades 19 december 2018 och debatterades i kammaren 20 december 2018.
Stillbild från Debatt om förslag 2018/19:SfU1, Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Debatt om förslag 2018/19:SfU1

Webb-tv: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Dokument från debatten

Protokoll från debatten

Marianne Pettersson (S)
Anf. 1 Marianne Pettersson (S)

Fru talman! Vi behandlar i dag socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag vill börja med att säga att vi socialdemokrater väljer att avstå från ställningstagande när det gäller utgiftsområde 10. Vi lämnar våra synpunkter i ett särskilt yttrande.

Sverige befinner sig i ett speciellt läge. Aldrig tidigare har det gått tre månader efter ett val utan att vi har haft en regering på plats.

Som ett resultat av att statsministern röstades bort fick vi en övergångsregering som administrerar i enlighet med regeringsformen. Den kan inte ta politiska initiativ, den kan inte avgå och den kan inte utlysa nyval. Men den måste lämna en budget till riksdagen inom fastslagen tid.

När det gäller en budgetproposition som överlämnas av en övergångsregering anges att den inte bör innehålla förslag med en partipolitisk inriktning. Av regeringsformen följer vidare att den senast beslutade budgeten ska fortsätta att gälla för det fall att riksdagen inte fattar beslut om en ny budget. Vid framtagandet av propositionen har regeringen därför bedömt att budgeten för 2019 bör utformas med utgångspunkt i budgeten för 2018, i väntan på att en ny regering tillträder och kan lämna de förslag till ändringar som följer på dess politiska inriktning. Med beaktande av detta har särskilda principer tagits fram för utformandet av propositionen. Principerna har tagits fram efter kontakter med regeringspartierna och Vänsterpartiet samt Moderaterna, Centerpartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.

En övergångsbudget är ingen permanent lösning, och den tar inte sig inte an de stora samhällsproblemen med nya reformer.

Fru talman! Alla som kan ska arbeta, men när man inte kan ska det finnas trygghetssystem som fångar upp. Vi socialdemokrater vill ha en sjukförsäkring som innebär att den som är sjuk och inte kan jobba ska ha rätt till en snabb rehabilitering tillbaka till arbetet och ekonomisk trygghet under den tid detta tar. En trygg försäkring är en förutsägbar försäkring. Man ska förstå vad som händer och hur man kommer tillbaka. Så är det inte för alla i dag, och detta är inte acceptabelt.

Regeringen har identifierat flera delar där arbetet behöver utvecklas för en sjukförsäkring som ger såväl trygghet som stöd. Regeringen har därför tillsatt en utredning för att se över sjukförsäkringen, bland annat när det gäller normalt förekommande arbete. Någon exakt definition av vilka arbeten som är normalt förekommande finns inte. Man ska även se över särskilda skäl vid bedömning av arbetsförmågan. Utredningen ska också analysera hur sjukförsäkringens regelverk förhåller sig till dagens arbetsmarknad. Utredningen ska lämna ett delbetänkande i januari 2019.

Samtidigt har regeringen beslutat om en ny funktion: en nationell samordnare för sjukförsäkringen, som ska utgå från individens resa genom sjukförsäkringen så att den på allvar hamnar i centrum. En trygg och välfungerande sjukförsäkring är en grundbult i den svenska modellen. En utmaning är att säkerställa att myndigheterna samverkar tillräckligt i sitt arbete för att ge människor det stöd de behöver. Där känner jag en oro över den stora minskning av anslaget till Arbetsförmedlingen som Moderaterna och Kristdemokraterna med stöd av Sverigedemokraterna har i sitt budgetförslag. Vem ska ta Arbetsförmedlingens roll? Arbetsförmedlingen är en viktig aktör för att få tillbaka människor i arbete. Men vi får förhoppningsvis svar på det i dagens debatt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

(Applåder)

Julia Kronlid (SD)
Anf. 2 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Som sagt debatterar vi i dag utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Då vår egen budget för utgiftsområdet överstiger de nu antagna ramarna har vi ingen reservation i betänkandet, utan vi hänvisar till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Att bo och arbeta i Sverige och då betala en hög skatt ska innebära en form av samhällskontrakt där man ska veta att man får återbäring av den skatt man betalar när behov uppstår, exempelvis i form av sjukdom. I dag är det tyvärr många - alldeles för många - som upplever sig svikna av detta samhällskontrakt. Människor som har hållit sin del av avtalet och betalat skatt i många år upplever att staten sviker dem och inte håller sin del av avtalet när de sätts i en ohållbar och svår situation. Här riktar sig min kritik främst mot den politik som har rått på detta område de senaste åren.

Något som är särskilt oroande i dag är den ökade psykiska ohälsan i Sverige. Psykisk ohälsa är den vanligaste orsaken till sjukskrivning i dag. Det är ett område där vi behöver ta ett helhetsgrepp. Den ökning som skett av personer med exempelvis utmattningssyndrom ser jag som ett symtom på att många saker inte står rätt till i vårt samhälle i dag, där särskilt kvinnor ofta drabbas, och krut måste läggas på förebyggande arbete.

När utmattningen eller andra former av psykisk ohälsa dock blir ett faktum finns ett stort behov av förbättring i bemötande, kunskap och förstärkning av kompetens inom hela rehabiliteringskedjan. Detta är något som vi vill satsa resurser på i vår budget. Många upplever sig illa bemötta då deras individuella situation inte passar in i ett stelbent system främst gjort för fysiska diagnoser. Jag har bland annat fått läsa om fyrabarnsmamman med asperger och tidvis andra diagnoser, som ständigt känt sig illa behandlad och diskriminerad och som inte fått förståelse för sin situation.

Fru talman! Sverigedemokraterna ser med oro på de iakttagelser som Riksrevisionen redogör för i sin granskningsrapport Bedömning av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa - en process med stora utmaningar. Sjukskrivningsprocessens utformning och de underlag som sjukskrivande läkare har att utgå ifrån är uppenbart inte anpassade för psykiska åkommor, som tyvärr blir alltmer vanligt förekommande. Enligt rapporten fungerar bedömningen av arbetsförmåga vid psykisk ohälsa i dessa fall så pass dåligt att det finns en risk för att regelverket för sjukförsäkringen helt enkelt inte är rättssäkert, vilket vi anser måste åtgärdas snarast möjligt.

Fru talman! Det är dock inte bara de med psykisk ohälsa som har svårt att förstå de beslut om utförsäkring som fattas i dag. Jag har även fått läsa om en person som arbetade i tillverkningsindustrin och skadade sin rygg allvarligt. Personen sadlade om till väktare. När inte heller det fungerade sadlade denna person återigen om till tekniker. Trots detta förvärrades skadorna, och sjukskrivning blev följden. Efter detta hänvisades personen tillbaka till vaktyrket, som uppenbarligen inte fungerade, och sedan till arbete som tågvärd, trots att fackförbundet menade att detta yrke var olämpligt för någon med dessa skador. Historien slutade olyckligt. Personen är nu utförsäkrad och hemlös.

Självklart har jag inte alla insikter och hela bakgrunden till detta fall och om personen i fråga kanske hade kunnat ta ett annat arbete på arbetsmarknaden. Men en tillfällig form av sjukersättning med en långsam återgång till ett anpassat arbete efter den fysiska förmågan borde ha varit möjlig och en bättre lösning än utförsäkring och hemlöshet.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Sammantaget ser vi med stor oro på den utveckling som skett inom sjukförsäkringen, både under den förra och den nuvarande mandatperioden. Vi är det parti som satsar mest resurser för en mer human sjukförsäkring. Vi har berörts av många människoöden där sjuka har kommit i kläm.

Sverigedemokraternas utgångspunkt är att den som är sjuk ska få bästa tänkbara rehabilitering och grundläggande ekonomisk trygghet. Och den som har möjlighet att bli frisk ska få bästa tänkbara förutsättningar och incitament att återgå i arbete. För att skapa förutsättningar för det har vi ett antal förslag i vårt budgetförslag och även i kommittémotioner. Vissa förslag kommer att behandlas senare.

Först och främst satsar vi 100 miljoner kronor för en förbättrad sjukskrivningsprocess och en förstärkt rehabiliteringskedja. Vi menar att med en förstärkt rehabiliteringskedja, där sjuka får hjälp att bli friska och friska får hjälp att komma i arbete, behövs ingen bortre tidsgräns. Sverigedemokraterna kommer inte att verka för återinförande av en bortre tidsgräns enligt den tidigare modell som har funnits. Vi föreslår därför en förstärkt rehabiliteringskedja med regelbunden personlig kontakt, med avstämningsmöten och med kontrollstationer som involverar både den enskilde, arbetsgivaren, hälso- och sjukvården samt Försäkringskassan. Parallellt med detta behöver givetvis också stora satsningar göras på ökade resurser till svensk sjukvård.

Fru talman! Vi anser även att den bedömning som ska göras efter dag 180 i dagens rehabiliteringskedja, då den försäkrade prövas mot arbete på hela arbetsmarknaden, är för stelbent och inte tar hänsyn till individens situation. Just vid dag 180 har det skett många utförsäkringar den senaste tiden. Enligt en rapport från Inspektionen för socialförsäkringen håller inte bedömningarna vid dag 90 och dag 180 tillräckligt god kvalitet.

Mot bakgrund av detta föreslår vi i stället att regeringen utreder möjligheten att man från dag 180 prövas mot en bredare arbetsmarknad än bara sin tidigare arbetsplats, men enbart mot yrken inom sitt eget kompetensområde i stället för mot teoretiska arbeten på hela arbetsmarknaden. Detta är något som vi också satsar resurser på i vår budget.

Som tidigare nämnts har antalet avslag på ansökningar om sjukersättning ökat dramatiskt under den förra mandatperioden. Den socialdemokratiska regeringens åtstramningar har lett till att så många som åtta av tio får avslag på ansökan om sjukersättning, vilket är en oroande utveckling som vi ser kritiskt på. Att få avslag kan vara ett stort slag i ansiktet, där kvinnor är särskilt hårt drabbade.

En person som bland annat har kronisk värk och kraftigt nedsatt arbetsförmåga beskriver sin situation enligt följande:

Jag har sökt sjukersättning så många gånger men har fått avslag på avslag. När det sista avslaget kom bröt jag ihop. Allt blev svart. Om man slapp den ekonomiska stressen och slapp kämpa varje dag i kontakterna med Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen skulle man kanske inte bli friskare, men man skulle må psykiskt bättre. Jag orkar inte ens höra talas om Försäkringskassan längre, eller om Strandhäll och Socialdemokraterna. Jag känner mig trött och likgiltig.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Sverigedemokraterna vill i stället lätta på regelverket, så att fler kan få ta del av sjukersättningen, genom att införa ett nytt mindre permanent och tillfälligt spår av sjukersättning där kontrollen av arbetsförmågan kan omprövas och möjligheterna till vård och rehabilitering ses över. Vi vill även stärka garantiersättningen och höja nivån med 300 kronor per månad och stärka bostadstillägget genom att höja taket till 6 000 kronor per månad för att öka den ekonomiska tryggheten för de mest utsatta.

Vi har även förslag på att skapa positiva incitament att återgå i arbete. Vi menar att man när man återgår till lönearbete på upp till 25 procent ska få behålla hela sin ersättning från Försäkringskassan för att det ska skapas positiva morötter att prova på arbetslivet igen.

Vi har även en rad andra förslag, men jag hänvisar till vår budget och vår kommittémotion som ni gärna får läsa.

Jag önskar alla en god jul och ett gott nytt år.

Solveig Zander (C)
Anf. 3 Solveig Zander (C)

Fru talman! God morgon! Eftersom riksdagen i det första steget av budgetprocessen beslutade om en annan utgiftsram för detta område än den som Centerpartiet hade velat ha kommer vi att avstå från att delta i omröstningen om detta område. I stället hänvisar jag den som är intresserad att läsa vår budgetmotion och partimotion 2018/19:2610. Där står allt om vad vi vill på detta område.

I den budgetmotion som nu föreligger finns dock inte alla de reformer som Sverige verkligen behöver för att minska sjukskrivningarna. Därför tänker jag nämna några reformer som Centerpartiet vill driva.

Innan jag går in på detta måste jag uppmärksamma det som sades från Socialdemokraterna inledningsvis i debatten, nämligen att de vill se över normalt förekommande arbete. Det är bra att de kommer till insikt, eftersom det var en av de punkter som de drev igenom med buller och bång här i riksdagen för några år sedan. Dessutom vill de tillsätta en ny utredning om sjukförsäkringen. Vi har haft en sådan parlamentarisk utredning vars förslag alla faktiskt stod bakom. Det förvånar mig därför att inte fler av de viktiga reformer som den parlamentariska utredningen kom fram till har genomförts. Då vill jag poängtera att jag förväntar mig att Socialdemokraterna också tittar på ett företagsanpassat trygghetssystem för våra företagare. Det är viktigt. Det är nämligen våra företagare som ser till att Sverige fungerar. Det är genom företagen som vi får arbetstillfällen. Företagen riskerar nu, när de inte har möjlighet att ta ut till exempel sjukförsäkringen, att inte kunna nyttja de förmåner som de har varit med att finansiera.

Några andra förslag som Centerpartiet verkligen tycker är viktiga är att man tar bort de undantag som finns för flyktingar och att man också när det gäller det största ansvar som vi har för sjukförsäkringen ser till att vi får sjuktal på en jämn nivå i Sverige. Då behöver vi bland annat ge tidiga insatser för att människor ska kunna återgå i arbete. Det behövs avstämningsmöten mellan den som är sjukskriven och arbetsgivaren, Försäkringskassan och läkaren. Vi vet att detta inte fungerar i dag.

Så sent som i går talade jag med en man vid namn Bertil, som verkligen visade vilka brister som finns på detta område. Därför menar vi från Centerpartiet att samordningsansvaret måste lagstadgas.

Vi vill även förkorta den första sjukskrivningstiden som läkarna ger. Det är viktigt att vi kortar allt som har att göra med att verifiera att man är sjuk. Vi vill också att återgången till arbete ska vara flexibel på ett helt annat sätt än vad som i dag är möjligt i sjukförsäkringen. Det är viktigt.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Kvinnor står i dag för en betydande del av sjuktalen. Vi vet att detta har ett starkt samband med familjebildningen och familjebildningsmönstren, och därför menar Centerpartiet att jämställdhetsaspekten av sjukskrivningarna behöver belysas på ett helt annat sätt än i dag.

Vi lever i en dynamisk värld, fru talman, där våra ungdomar vill studera och ser möjligheter i livet. Det är bra, och därför är det viktigt att den sjukpenninggrundande inkomsten blir överhoppningsbar för studenter.

Det finns en grupp människor som lever med funktionsnedsättningar, och de får sjukersättning när de är äldre. Det är oerhört viktigt att bryta utanförskapet för dem. Vi måste se betydligt större insatser från Försäkringskassan för att hjälpa dem att komma ut på arbetsmarknaden. De tjänar inte heller på att skriva in sig hos Arbetsförmedlingen, för då får de en betydligt lägre inkomst. Där finns det alltså ingen morot.

När det gäller ungdomar med aktivitetsersättning måste de verkligen - och det vill jag poängtera - på alla sätt få hjälp och stöd att kunna studera och få arbetsträning och arbetsprövning. De måste också få hjälp till anställningar med ersättningar.

Det måste i detta sammanhang också nämnas att det inom arbetsskadeförsäkringen finns osakliga skillnader mellan kvinnor och män, där kvinnorna drar nitlotten. Man har inte samma kunskap om sambandet mellan arbetet och de skador och sjukdomar som uppstår i kvinnodominerade yrken som man har när det gäller mansdominerade yrken. Därför menar Centerpartiet att arbetsskadeförsäkringen ska genussäkras, så att kvinnor och män får ett bra skydd på lika villkor. Det är dags nu, i 2000-talets Sverige.

Med detta, fru talman, vill jag tacka för den här terminen. Dessutom vill jag återigen poängtera att vi inte tänker delta i omröstningen på det här området.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 4 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Det jag tycker är det allvarligaste som har hänt i och med att den blåbruna budgeten - som alltså stöds av Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna - har gått igenom är att man återigen tömmer vår sjukförsäkring för att ge skattesänkningar till personer som knappt kommer att märka de extra tusenlappar de får i plånboken. Sju av tio sjukskrivna är kvinnor, och det är deras sjukförsäkring som nu töms på pengar. En stor förmögenhetsöverföring kommer att ske, från arbetarkvinnor till rika män som redan har det väldigt bra i samhället.

Samtidigt fortsätter tusentals människor att bli utförsäkrade. Tusentals kvinnor och män blir i dag misstrodda av handläggare på Försäkringskassan, som på grund av de hårda regler vi har behandlar människor som spelbrickor. Folk blir bollade mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, för sjuka för att jobba men hänvisade till en försäkringskassa som har fått order om att pressa ut människor ur sjukförsäkringen. Försäkringskassan har till och med själv sagt att reglerna för sjukersättningen inte går att använda.

Nu gör de blåbruna partierna så dramatiska nedskärningar på Arbetsförmedlingen att de personer som i dag skulle behöva arbetsträning och insatser för att kunna komma tillbaka till arbetslivet kommer att ha väldigt svårt att få det. Det är en slags dubbel förnedring för den som har blivit sjuk. Den som har blivit sjuk har dessutom ofta blivit det på grund av en dålig arbetsgivare och på grund av stressig arbetsmiljö i en underfinansierad hemtjänst eller sjukvård - det vill säga på grund av andras beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Den som har fått avslag på sin ansökan får i dag äta mindre, tigga hos vänner och bekanta och avstå från att köpa julklappar till barnbarnen - eller, som många gör, samla in pengar till juridisk hjälp för att överklaga avslaget från Försäkringskassan - bara för att kunna överleva. I det läget väljer alltså Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att ta pengarna. Man tar dem från de sjuka och ger bort dem till personer som tjänar över 42 000 i månaden.

Det är alltså en gåva vi ger till de rikaste i samhället, från sjuka och från oss som betalar in till sjukförsäkringen. Trots att den person som i dag lyssnar på debatten har betalat in till sin sjukförsäkring under hela sitt liv tar alltså högerkantspartierna ut pengarna och skänker dem till miljonärer, som varken har bett om dem eller över huvud taget kommer att märka dem på sina översvämmade konton.

I stället för att sy ihop hålen i våra skyddsnät väljer moderater, sverigedemokrater och kristdemokrater att klippa sönder hela nätet. Genom sänkta ersättningar och indragna bidrag ska sjuka plötsligt trollas friska. Arbetslösa ska plötsligt få arbete. Men för de rika är det alltid tvärtom. De rika behöver en aldrig sinande ström av bidrag, avdrag och skattelättnader för att vakna på morgonen.

Det är lustigt, fru talman, att de högerextrema partierna av sverigedemokratisk typ ger miljon efter miljon till den yttersta eliten - som dessutom för ut pengarna ur landet. De driver igenom den mest aggressiva nedskärningspolitik jag har sett, i alla fall under min tid i riksdagen. De säljer ut det vi äger tillsammans, det vill säga välfärden. De tar de pengar som arbetarna har byggt upp för investeringar i barnen och de äldre och skickar ut dem i skatteparadis tillsammans med miljonärerna.

Vad händer sedan, när människorna märker effekten? Vad händer när lärarna stressar i vår offentliga sektor, som ju är den man har skurit ned på? Vad händer när sjuksköterskorna måste springa ännu snabbare i korridorerna, när förskolelärarna inte har tid med barnen och när pensionerna är för låga? Jo, då pekar dessa partier finger åt invandrare och minoriteter. I själva verket är det dock partierna själva som är problemet. Det är just partier som Sverigedemokraterna som nu ser till att pengar försvinner från välfärden, sjukförsäkringen och pensionerna. Det är de som monterar ned den trygghet vi har i välfärdsstaten.

Det handlar om 20 miljarder. Så stora är nedskärningarna i den blåbruna budgeten. Samtidigt som alla skriker om de enorma rekryteringsbehoven i välfärden i dag bränner de blåbruna överskottet i statens finanser på helt meningslösa skattesänkningar. Nu ställs alltså byggandet av tusentals billiga hyresrätter in. Miljöbudgeten är avskaffad, och man har gjort det ännu svårare att på sikt upprätthålla en välfärd som håller god kvalitet.

Därutöver vill Centern och Liberalerna i sina budgetförslag göra ytterligare omfattande nedskärningar på sjukpenningen och sjuk- och aktivitetsersättningen. Liberalerna föreslår ytterligare karensdagar för den som är sjuk. Kristdemokraterna och Liberalerna vill återinföra den bortre tidsgränsen i sjukförsäkringen. De tycker nämligen att de, härifrån riksdagen i Stockholm, är bättre lämpade att avgöra om människor är sjuka eller friska än vad läkarna är.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Kristdemokraterna, vars budget nu har gått igenom, skriver i partiets motion att det är mycket positivt att så många människors sjukfall har avslutats i samband med de skarpa tidsgränser som har införts i sjukförsäkringen. Man skriver förtjust att utflödet av sjukskrivningar vid rehabiliteringskedjans tidsgränser har ökat och att avslagen på ansökan om sjukpenning blivit allt vanligare.

Kanske är det så, fru talman, att Kristdemokraterna tänker sig att de sjuka genom mirakel blivit friska, så som det berättas om att Jesus när han fick se Petrus svärmor ligga sjuk i feber, som det står i Bibeln, rörde vid hennes hand. Då lämnade febern henne, och hon steg upp och betjänade honom.

Men tyvärr tror inte jag att de sjuka botas genom handpåläggning, lika lite som vi kan se någon bli frisk genom att utförsäkras. Vad som i stället sker, med kristdemokratisk politik, är att de sjuka blir fattigare. Kristdemokraterna, tillsammans med Sverigedemokraterna och Moderaterna, har valt att dra pengarna ur systemet och i stället hälla dem över mångmiljonärerna.

Vi, tillsammans med svenska folket, kommer inte att acceptera det. Vi kommer att förändra det.

Med detta hänvisar jag till det särskilda yttrande vi har tillsammans med Miljöpartiet och Socialdemokraterna.

Julia Kronlid (SD)
Anf. 5 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! Nooshi Dadgostar kommer med väldigt högtravande ord om hur M, KD och SD skulle ta pengar från de utsatta och ge pengar till de rika. Men har Nooshi läst budgeten och M:s och KD:s reservation? Det är ju exakt detsamma som övergångsregeringens förslag. Det är ju ingen skillnad i ramarna på utgiftsområde 10 mellan övergångsregeringens förslag och M:s och KD:s reservation - ingen!

Särskilt attackerar Nooshi Dadgostar Sverigedemokraterna. Har du läst våra siffror i budgeten, Nooshi Dadgostar? Vi satsar 4,475 miljarder på utgiftsområde 10. Är det att dränera detta utgiftsområde för de sjuka?

På riktigt, Nooshi - snälla, läs budgeten!

Nooshi Dadgostar framför också en väldigt stor rädsla över Sverigedemokraternas möjliga inflytande över en framtida budget. Vilken är den värsta farhågan? Är det att sjukersättningen ska höjas med 300 kronor i månaden för de mest utsatta, eller är det kanske att taket i bostadstillägget ska höjas till 6 000 kronor? Är det värsta att vi satsar 100 miljoner på rehabiliteringskedjan för att de med psykisk ohälsa ska få ett bättre bemötande? Är detta kanske det värsta förslag vi har? Eller är det att man ska få en snällare bedömning vid dag 180, så att färre ska behöva utförsäkras med orimliga bedömningar?

Vilket av dessa förslag tycker du är det värsta förslaget från SD, som du är så fruktansvärd rädd för, Nooshi Dadgostar?

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 6 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Tack, Julia Kronlid, för frågan!

Jag betackar mig för den typ av härskarteknik som Julia Kronlid använder sig av när hon säger att jag skulle vara på det ena eller det andra sättet i mina tal. För mig är detta en viktig fråga.

Detta är ju en övergångsbudget. Det är en helt opolitisk budget. Vi har byggt upp 60 miljarder i statens finanser. Det ni gör - ursäkta mig, fru talman, det Sverigedemokraterna gör - är att bränna upp överskottet. Ni har maxat er politik. Detta är den maximala politiken från den andra sidan. Den innebär inga förbättringar.

Sverigedemokraterna kommer dragandes med sin egen fejkade budget, där de påstår att de har pengar hit och drar in pengar där. Det har väl ingen betydelse vilken budget Sverigedemokraterna lägger fram - de röstar ju ändå i riksdagen på Moderaternas budget! Sverigedemokraterna är en dörrmatta för Moderaterna, fru talman. Det har väl ingen betydelse vad de tycker och inte tycker.

Moderaterna är ett överklassparti, och Sverigedemokraterna springer efter. De vill inte förbättra sjukförsäkringen. Det Sverigedemokraterna gör är ju att rösta på Moderaternas budget. Julia Kronlid kan stå och prata om precis vad hon vill här uppe - det är moderatbudget och moderatpolitik som kommer utav det.

Det är oerhört märkligt att jämföra sin egen politik med en opolitisk budget. Ni har inte förändrat någonting. Det finns ju ingen förändring från den opolitiska budgeten i Moderaternas budget. Det är det som är det märkliga. De pengar som jag menar skulle ha använts till att förbättra sjukersättningen och sjukpenningsystemet skickar ni iväg i skattesänkningar. Då försvinner ju pengarna - då finns det inga resurser kvar.

Julia Kronlid (SD)
Anf. 7 Julia Kronlid (SD)

Fru talman! I det ena anförandet vill Dadgostar framföra någon sorts stor rädsla för att SD skulle ha haft något inflytande över budgeten. Hon använder olika epitet och slänger dem såväl mot Moderaterna och Kristdemokraterna som mot Centern och Liberalerna.

Nu står Nooshi Dadgostar och säger att SD inte har någon betydelse och att vi inte har något inflytande alls. Nu tror jag att Dadgostar får ta och bestämma sig.

Oavsett detta är det så att jag har fått förtroende från 1,1 miljoner väljare att driva sverigedemokratisk politik. Självklart skriver vi också vår egen budget och framför den politik som vi vill framföra. Det är i alla fall mer än vad Vänsterpartiet har gjort. Ni har ju inte ens lagt fram en egen budget. Ni har ju inte ens en egen politik på detta område.

Jag ser det som ett ansvar: När väljarna har röstat in mig för Sverigedemokraterna vill jag föra vår politik. När detta inte gick igenom - när andra inte röstade på vår budget - valde vi det alternativ där vi ansåg att helheten var bäst. Då ansåg vi att Moderaternas och Kristdemokraternas budget var bättre än övergångsregeringens budget.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 8 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag tror att Julia Kronlid har missuppfattat budgetprocessen. Vi har alltså ingen regering; det är därför det har gjorts en överenskommelse om en övergångsbudget. Att många partier sedan inte har respekterat detta är en annan fråga.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Det har ingen betydelse, så att säga, vad Julia Kronlid står här i talarstolen och säger, för hon kommer i slutändan att rösta på en moderat budget. Det är en moderat budget som slänger bort de sjukförsäkrades pengar till miljonärer, som ofta för dem ut ur landet. Detta är min poäng. Det Julia Kronlid gör när hon röstar på denna budget är att tömma sjukförsäkringen. Det går inte att genomföra den typ av förslag som Julia Kronlid kommer med om man samtidigt röstar på Moderaterna - de vill inte genomföra denna typ av förslag.

Jag känner varken någon stor rädsla eller något annat för Julia Kronlids parti, men det som Julia Kronlids parti gör när de röstar igenom denna budget är att försämra sjukförsäkringen. Det är ett problem för mig, oavsett vad Julia Kronlid säger att hon vill göra.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Anf. 9 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Återigen står Nooshi Dadgostar och jag här i talarstolen och debatterar tillsammans.

Jag tycker att det är anmärkningsvärt hur ledamoten väljer att uttrycka sig när det gäller Moderaternas och KD:s budgetmotion, som är ett komplement till övergångsregeringens förslag. Här säger ledamoten att vi tar ut pengar ur sjukförsäkringen. Jag skulle vilja att ledamoten på ett tydligt sätt redogör för hur pengar tas ut ur sjukförsäkringen. Om man läser Moderaternas och KD:s budgetmotion ser man väldigt tydligt att vi satsar betydligt mer pengar på sjukvård, på kömiljarden, på primärvård och på att bekämpa psykisk ohälsa än vad någon annan har gjort.

Jag skulle också vilja säga, om inte ledamoten kommer ihåg det, att ledamotens parti de senaste fyra åren har varit ett stödparti till den rödgröna regeringen, som i sin tur har skrivit ett regleringsbrev till Försäkringskassan där man har beslutat om det regelverk som Försäkringskassan förhåller sig till när det gäller hur sjukskrivningar och sjukersättning ska behandlas. Det tror jag att ledamoten måste ha i åtanke innan hon har åsikter om att Moderaterna och Kristdemokraterna tar ut pengar ur sjukförsäkringen.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 10 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag tackar för frågan.

Denna övergångsbudget är en opolitisk budget. Det finns ingen politik i denna budget. Det har byggts upp stora överskott i statens finanser som ska investeras i välfärd, utbildning och förbättrade ersättningssystem.

Det Moderaterna, Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna gör är att slarva bort detta överskott. När Sveriges Kommuner och Landsting säger att man behöver 50 miljarder kronor för att upprätthålla kvaliteten i den välfärd vi har i dag väljer dessa ytterkantspartier - ett av dem är alltså Elisabeth Björnsdotter Rahms eget parti - att bränna de här pengarna på meningslösa skattesänkningar som inte ger någonting, som gör att rika personer kan få ytterligare semestrar och lägga sina pengar i olika bolag utomlands. Det är det som är mitt problem. Dessa pengar skulle ha behövt läggas på sjukersättningar eller ytterligare välfärdssatsningar.

Jag instämmer helt i att reglerna måste ändras. Det är vi helt på det klara med. Jag inser också att det som Elisabeth Björnsdotter Rahm gör är att vädja till mig som vänsterpartist att ändra de regler som ledamoten själv har varit med och infört. Jag har naturligtvis stor förståelse för att Moderaterna vädjar till Vänsterpartiet att skydda svenska folket från Moderaterna, men det kanske inte är Elisabeth Björnsdotter Rahms uppgift att göra det. Annars skulle jag vara mycket tacksam om vi tillsammans kunde förändra reglerna i sjukersättningen. Det innebär ju en omprövning av Moderaternas egen politik i det här fallet.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Anf. 11 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Jag måste återigen påminna ledamoten Nooshi Dadgostar om att de senaste fyra åren har Socialdemokraterna och Miljöpartiet suttit i regeringsställning. Det anstår ett regeringsbärande parti att skriva regleringsbrev, och där har Vänsterpartiet varit stödparti. Moderaterna har ingen påverkan på hur man skriver ett regleringsbrev när man inte sitter i en regering.

Det är spännande att man talar om stora överskott. Det kanske inte är så konstigt att det är stora överskott i statsfinanserna i dag eftersom vi de senaste fyra åren har levt i en otrolig högkonjunktur. Då vore det anmärkningsvärt om man inte hade stora överskott i statens finanser. Dessa kunde Nooshi Dadgostar ha varit mer behjälplig med att satsa på sjukförsäkringen.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 12 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Allt detta som Elisabeth Björnsdotter Rahm påstår är mycket förvirrande.

Det är hennes parti som har infört de mycket hårda reglerna för sjukersättningen och de mycket hårda reglerna i sjukförsäkringen. Det är ju så man finansierar sina skattesänkningar för svenska miljonärer. Men nu står hon här i kammaren och vädjar till Vänsterpartiet att skydda svenska folket mot detta. Jag har förståelse för det, men jag hoppas också att det innebär att vi blir fler i riksdagens kammare som tillsammans sätter press, oavsett vilken regering det är, att förändra dessa regler.

Vänsterpartiet har varit ensamt i riksdagens kammare om att vilja förändra regelverket för sjukförsäkringen. Vi har naturligtvis legat på den förra regeringen om att förändra i de direktiv som har skickats till Försäkringskassan. För Moderaternas del har det varit mycket tyst i frågan, har jag förstått. Jag hör inte Moderaterna tala om detta. Det ni har gjort är att lägga de pengar som vi har byggt upp tillsammans i det här landet på meningslösa skattesänkningar i stället för investeringar i välfärden.

Solveig Zander (C)
Anf. 13 Solveig Zander (C)

Fru talman! Vi har hört en tydlig vänsterpolitik här under en stund. Det är konstigt att Vänsterpartiet uttrycker sig på det här sättet när de har fått igenom så många förslag i den socialdemokratiska regeringen, vilket de många gånger har slagit sig för bröstet för under den gångna fyraårsperioden. Ändå säger Nooshi Dadgostar att det fattas pengar i Sveriges Kommuner och Landsting, att de vill ha mer till sjukvården. Då undrar jag varför Vänsterpartiet inte har sett till att det har blivit så. Nej, i stället har de höjt ersättningar och bidrag till personer. Det är något som förvånar mig och Centerpartiet.

Vi hörde också att Vänsterpartiet menar att kvinnor blir missgynnade med förslaget från vårt parti, Centerpartiet. Då undrar jag återigen varför Vänsterpartiet, som i högsta grad har varit medlöpare i de beslut som den socialdemokratiska regeringen har fattat, inte har satsat mer på kvinnor och medverkat till att de ska slippa vara sjukskrivna, det vill säga att de får hjälp och stöd för att kunna komma tillbaka till arbete. Och varför har ni inte satsat på jämställdhet och tittat på andra delar i sjukskrivningsprocessen som skulle medverka till en kortare sjukskrivning i stället för att bara höja ersättningarna? Man blir ju inte friskare av en höjd ersättning. Man återgår till arbete om man får hjälp och stöd att göra det. Varför har ni inte åtgärdat bristerna i jämställdheten?

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 14 Nooshi Dadgostar (V)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Tack, Solveig Zander, för frågan!

Jag tycker att det är bra att Solveig Zander är ärlig i denna debatt om sjukförsäkringen. Centerpartiet vill inte lätta på regelverket i sjukersättningen. De tycker att ersättningsnivåerna är för höga. De vill inte lätta på reglerna när det gäller sjukersättningen, trots att Försäkringskassan själv menar att det här är ett regelverk som inte fungerar. Jag beklagar detta, för det innebär att det gör det svårare för mig och Moderaterna att pusha på för att lätta på regelverket för sjukersättningen.

Vi har naturligtvis vänt hela politiken från de åtta borgerliga alliansåren, då det bara var nedskärningar, privatiseringar och skattesänkningar som skulle lösa alla problem. Det såg vi ju att det inte gjorde. Bostadsbristen ökade, stressen på arbetsplatserna ökade, arbetsmiljön blev sämre och Arbetsförmedlingen fungerade sämre med mindre resurser.

Vi vände den politiken och har gjort stora investeringar. Vänsterpartiet har fått igenom investeringar i förlossningsvården och i äldreomsorgen, och vi har ökat insatserna för hemtjänsten. Vi fick igenom den historiskt största satsningen på den kommunala välfärden sedan 1993 i Sverige.

Jag instämmer dock helt i att det återstår saker att göra. Jag tycker ju att de överskott som vi har haft också framåt - det här är ju ett pågående arbete - ska investeras i sjukvården, i äldreomsorgen, i förskolan och skolan. Det är min övertygelse. Men det innebär inte att vi ska försämra ersättningssystemet. De ersättningar vi har är sådant som vi har betalat in tillsammans och som tillhör välfärden.

Solveig Zander (C)
Anf. 15 Solveig Zander (C)

Fru talman! Det förvånar mig att Vänsterpartiet nu säger att regelverket inte fungerar och i nästa andetag menar att de har varit med och styrt och fått igenom fler personer i hemtjänsten och en förbättrad förlossningsvård.

Hon säger att vi har lämnat sjukskrivningsprocessen för att människor ska kunna vara sjukskrivna längre därhän. Men det stämmer inte. Sjukskrivningarna har ju blivit kortare. Det hörde vi i anförandet från Vänsterpartiet, men det var ju fel det också. Allt är fel! Vad är det egentligen ni vill? Ni har ju medverkat till att det är som det är och har gett direktiven till Försäkringskassan att färre ska vara sjukskrivna. Då är det fel också. Ni talar med kluven tunga.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 16 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Jag har lite svårt att hänga med i vad Solveig Zander talar om. Vad är det Centerpartiet vill? Det är vi många som undrar i dessa tider.

Sjukförsäkringen måste förbättras. Reglerna måste ändras. Det regelverk som infördes av den dåvarande borgerliga regeringen 2008 behöver förändras, för reglerna är för hårda. Människor måste ju känna att den försäkring som de själva har varit med och betalat till fungerar den dag som de inte kan arbeta längre.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Självklart ska vi ha omfattande rehabilitering, och självklart behövs det insatser för arbetsträning och annat i syfte att man ska kunna komma tillbaka till arbetslivet. Det är detta hela systemet bygger på. Men då kan man inte göra stora nedskärningar på Arbetsförmedlingen och lägga alla våra gemensamma pengar på skattesänkningar till de absolut rikaste. Då fungerar det inte.

Hans Eklind (KD)
Anf. 17 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag tackar Nooshi Dadgostar.

Jag var tvungen att begära replik, för jag undrar var gränsen går inom politiken när det gäller svartmålning och påståenden om vad andra tycker och tänker.

Riksdagsledamoten beskriver det som att Kristdemokraterna i sin motion skulle vara förtjusta över de olika tidsgränserna. Förtjusningen från Kristdemokraterna har enkom att göra med att människor kan återgå till sitt arbete.

Under de senaste fem och ett halvt åren innan jag blev riksdagsledamot har jag varit chef, och jag har haft personal som har varit sjukskriven. Ibland har vi satt in ganska omfattande rehabiliteringsinsatser, och jag erkänner utan omsvep att både jag och arbetstagaren har varit förtjusta när detta har gett resultat och arbetstagaren har kunnat återgå till sitt arbete. Avslut ska alltid vara ett resultat av en fungerande rehabiliteringskedja, inte av snävare bedömningar.

Riksdagsledamoten nämnde så mycket, men låt mig snabbt kommentera budgeten. Inlägget handlade inte så mycket om utgiftsområdet, men det tål ändå att kommenteras eftersom det var så många påståenden.

Demagogin om skattesänkningar för de rika kan man givetvis köra med, men upplys då också dem som lyssnar om att det handlar om max 500 kronor i skattesänkning för en löntagare. Det handlar framför allt om att alla får en skattesänkning med vårt förslag. Den som tjänar 17 000 kronor i månaden får 0,8 procent i skattesänkning, medan den som tjänar 40 000 kronor i månaden får 0,5 procent. Det är alltså fokus på att sänka skatten för dem som inte har lika mycket.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 18 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! Det viktigaste i denna debatt är att sätta fokus på den som är stressad och har blivit sjukskriven. Det viktiga är vad som händer ute i verkligheten. Det är det jag talar om.

Jag förstår att riksdagsledamoten tycker att det Kristdemokraterna skriver om i sin motion är något han har upplevt i sitt arbete. Men så ser det inte ut i verkligheten. Många människor blir misstrodda och får avslag, och läser man er motion ser man att det tas emot väldigt positivt utan att ni funderar på vad detta beror på. Nej, människor kommer inte tillbaka till arbetslivet, utan de blir utslagna och fattiga och kan inte överleva på annat än vänner och släktingar. Det är verkligheten.

Då blir det ganska verklighetsfrånvänt att skriva som Kristdemokraterna gör i sin motion att det är så bra att så många får avslag på sin ansökan om sjukpenning och att det är så bra att många blir utförsäkrade, för det är inte så att man kommer tillbaka till ett reguljärt arbete. Det är ingen svartmålning, utan det är verkligheten för många människor.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Riksdagsledamoten bör ta in detta och gå ut och träffa människor och prata med dem som faktiskt får möta Försäkringskassan och känna inpå bara kroppen att de inte blir trodda och inte har möjlighet att komma tillbaka, vare sig med rehabilitering eller insatser.

Hans Eklind kan såklart tala om procentsatser, för då ser det alltid mycket bättre ut för den som är låginkomsttagare. Men låt oss i stället tala om antalet kronor man får. En låginkomsttagare får kanske en femtiolapp medan en höginkomsttagare får 500 kronor. Det är ingen bra fördelning, och dessa pengar hade behövts för att förbättra försäkringssystemet.

Hans Eklind (KD)
Anf. 19 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Meningslösa skattesänkningar, står representanten för Vänsterpartiet och säger i riksdagens kammare. Jag förvånas inte, för det är så Vänsterpartiet ser på skattesänkningar: De är alltid per definition meningslösa.

Men säg det till den pensionär som får 1 300 kronor i skattesänkning tack vare det förslag som vann kammarens bifall. Jag tror inte att denna pensionär skulle instämma i åsikten att den skattesänkningen är meningslös. Vi vill göra mycket mer, men detta är en budgetreservation.

Enligt riksdagsledamoten skulle Kristdemokraterna tycka att det är positivt att människor blir misstrodda. Jag tänker inte sänka mig till den nivån. Ledamoten kan inte ha läst vår motion på ett ärligt sätt, och hade ledamoten uppfattat att det stod så i vår motion borde hon ha ställt en fråga om det och inte stått här och svartmålat och påstått saker. Det finns inget i vår motion som ens kommer i närheten att berättiga ledamoten att påstå sådant i Sveriges riksdag.

Nooshi Dadgostar (V)
Anf. 20 Nooshi Dadgostar (V)

Fru talman! För alla dem som lyssnar på debatten är det bara att gå och se efter vad Kristdemokraterna har skrivit i sin motion. De säger att det är mycket positivt att människor får avslag på sin ansökan och att det är mycket positivt att man efter 180 dagar inte längre får sjukersättning. Men vi vet alla att man inte kommer tillbaka till arbetslivet.

Hans Eklind kan säga att det inte är sant och att det inte var så ni menade. Men vad menade ni då? Ni kanske skulle ha skrivit det ni menade i er motion, för det var i så fall inte det som det stod.

Vi vet ju att det är så det funkar. Annars hade ni väl lagt mer pengar på sjukersättning. Men det här är den maximala politiken från ytterkanten. Ni har inte tillskjutit en enda krona till sjukersättningen, och då kan den inte förbättras. Det måste bli så här många avslag om sjukförsäkringen inte förbättras.

Ni måste försvara detta system om ni har denna budget. Så enkelt är det.

Emma Carlsson Löfdahl (L)
Anf. 21 Emma Carlsson Löfdahl (L)

Fru talman! Alla kan drabbas av sjukdom eller skada. Det finns ingen rättvisa i det, utan det bara händer. Sjukdomen kan vara medfödd eller drabba en plötsligt under livet. Då är det viktigt att sjukförsäkringen träder in med en inkomstbortfallsförsäkring för den som är så sjuk att den inte kan utföra något arbete. En viktig grundbult är att den försäkrade känner att sjukförsäkringen går att lita på.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag är säker på att alla som kan vill arbeta. Ingen vill vara sjuk, men tyvärr blir en del sjuka eller skadade. Då är det viktigt att samhället träder in och ger det stöd och den hjälp som behövs för att möjliggöra en återkomst till arbete.

Jag satt med i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ett tag. Där kom man fram till att den bortre tidsgränsen skulle kunna tas bort om den ersattes med andra avstämningspunkter. Dessa punkter skulle vara till stöd och hjälp för den enskilde så att denne skulle få rätt insatser i form av rehabilitering och sjukvård. Men regeringen valde att plocka bort den bortre tidsgränsen utan att införa några andra insatser, och i dag ser vi att tillämpningen av regelverket för sjukskrivning har blivit betydligt hårdare och att fler får avslag.

Liberalerna anser att vi måste ha en sjukförsäkring som är rättssäker samtidigt som den är flexibel, empatisk och hållbar över tid. Den försäkrade måste kunna lita på att försäkringen och samhället ger de insatser som finns. Vi måste också se till att olika samhällsaktörer samarbetar och förstärka hälso- och sjukvårdens möjligheter så att individen kan få tillbaka sin arbetsförmåga om så är möjligt.

Satsningar såsom sjukskrivningsmiljarden och kömiljarden har varit viktiga för att korta väntetiderna inom vården och se till att rätt insatser görs vid rätt tid. Under utgiftsområde 9 vill vi liberaler återinföra kömiljarden, vilket i förlängningen skulle påverka vårt utgiftsområde genom kortare behandlingstider. Dessa skulle i sin tur i förlängningen leda till kortare sjukskrivningar. Vi vill också att arbetet med att utveckla Finsam fortsätter.

Vi anser att regelverket kring sjukskrivningarna är väldigt fyrkantigt. Det är oftast inte anpassat till individen, utan individen får anpassa sig till regelverket. I dag kan man vara sjukskriven på 100, 75, 50 eller 25 procent, vilket innebär att man jobbar 0, 10, 20 respektive 30 timmar i veckan. Om man till exempel har varit sjukskriven på halvtid och jobbat 20 timmar i veckan är nästa steg att jobba 30 timmar i veckan. Det är en utökning med 2 timmar per dag, och det är ett väldigt stort steg för den som har varit sjuk.

Vi anser att vi måste vara flexibla och tillåta en ökning som inte har ett steg på 10 timmar i veckan. Om personen har möjlighet att jobba 22 timmar ska vi uppmuntra det utan att individen känner ett hot om att bli av med sin sjukersättning. Enligt dagens regelverk måste man också vid halvtidssjukskrivning jobba halva arbetstiden varje dag. Men det kanske är så att man mår bra av och klarar av att jobba 5 timmar per dag och få en dag ledigt i veckan för att vila upp sig. Den möjligheten finns inte i dag. Vi behöver en mer flexibel försäkring som är anpassad till individen.

Liberalerna hade en egen budgetmotion för detta utgiftsområde. Då vår budget föll i förra veckans budgetvotering hänvisar jag till vårt särskilda yttrande.

Fru talman! Jag vill avslutningsvis tacka tjänstemännen i riksdagen, som med glatt humör och god service sett till att vi rott denna något annorlunda höst i hamn. Jag önskar er alla en vilsam jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Maria Ferm (MP)
Anf. 22 Maria Ferm (MP)

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! I dag debatterar vi utgiftsområde 10, som rör ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Den här hösten har präglats av försök till konstruktiva samtal om hur Sverige ska styras framåt efter ett komplicerat valresultat. Processen fortgår. Den är utdragen men viktig.

Övergångsregeringen har under den här tiden lämnat en budget till riksdagen. Det är en övergångsbudget. Principerna för denna togs fram tillsammans med oppositionen och syftar till att inte föregå regeringsbildningen. Därmed ska budgeten inte innehålla ny politik som binder upp kommande regering.

Trots det har Kristdemokraternas och Moderaternas budgetförslag röstats igenom med stöd av Sverigedemokraterna. Denna budget innehåller stora skattesänkningar och en slaktad miljö- och klimatbudget. Trots behovet av en kraftfull klimatpolitik för att hejda klimatförändringarna under den korta tid vi har på oss skär M och KD bort det mesta inom miljö och klimat.

Flygskatten tas bort helt. Flyget slipper nu helt betala för de enorma klimatutsläpp som det orsakar. Skatten på bensin och diesel sänks så att det blir mindre lönsamt att byta till en miljöbil. Miljarder i klimatinvesteringar skärs bort. Det är pengar som skulle kunna gå till satsningen på biogas. Cykelbanor dras undan. Klimatprojekt över hela landet får skrotas. Stödet till solceller skärs ned rejält, och många svenskar som vill sätta upp solceller på sina villatak kommer nu att tvingas skrota planerna. Skyddet av värdefull natur halveras. Det här är bara några exempel.

Det är också många personer som kommer att förlora sina jobb runt om i landet. Moderaterna och Kristdemokraterna har inte brytt sig om att göra några konsekvensbeskrivningar av vad besluten kommer att innebära för sakfrågorna, för de människor som jobbar med dem eller för de människor som förväntar sig att få stöd eller inkomster som de nu inte kommer att kunna få.

Det utgiftsområde som vi i dag debatterar innehåller medel för sjukpenning, rehabilitering, arbetsskadeersättningar, aktivitets- och sjukersättningar, merkostnadsersättningar, handikappersättningar och så vidare.

Budgetpropositionen har som sagt beslutats av en övergångsregering. Förslaget utgår från 2018 års budget med justeringar för pris- och löneomräkningar och med beaktande av en ändrad makroekonomisk utveckling.

Eftersom Moderaternas och Kristdemokraternas förslag till budget gick igenom i kammaren förra veckan och de utgiftsramar som beslutats och som nu gäller i andra steget av budgetprocessen är andra än de vi förespråkat väljer vi att avstå från ställningstagande när det gäller anslagsfördelningen inom utgiftsområde 10.

Jag skulle också vilja passa på att önska god jul och gott nytt år till alla ledamöter och alla tjänstemän i riksdagen.

(Applåder)

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Anf. 23 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Samhällets utgifter för sjukfrånvaron är höga. Kostnaderna för sjukpenning och rehabilitering uppgick till 32 miljarder år 2014. I år beräknas de ligga på runt 37 miljarder kronor. Detta kan jämföras med situationen år 2010, då motsvarande siffror låg på 20,5 miljarder.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Jag skulle vilja påminna de ledamöter som deltog när Försäkringskassans tillförordnade generaldirektör var på besök i socialförsäkringsutskottet om att hon var väldigt tydlig angående de direktiv hon hade fått om att sjuktalen skulle sänkas. Samtidigt var hon väldigt tydlig med att 98,5 procent av alla sjukskrivningar beviljades. Det stämmer alltså inte riktigt med beskrivningen som ges av alla som är utförsäkrade och inte får sina sjukskrivningar beviljade.

Våra trygghetssystem ska vara ett stöd för dem som drabbas av sjukdom eller funktionsnedsättning. Ur individens perspektiv leder sjukfrånvaro till sämre privatekonomi, och en lång frånvaro från arbetslivet leder ofta till färre sociala kontakter i vardagen. Utanförskapet är både ekonomiskt och socialt. För mig är det självklart att samhällets insatser i möjligaste mån ska inriktas på att hjälpa personer tillbaka till arbetslivet. Den som är sjuk eller skadad och inte kan arbeta ska självklart ha rätt till ersättning, vård och rehabilitering. Men den som har eller får tillbaka sin arbetsförmåga måste alltid få rätt till stöd och hjälp att komma tillbaka i arbete igen.

Fru talman! Att som regeringen avveckla den bortre tidsgränsen och återigen öppna för att förtidspensionera fler tycker jag är fel väg att gå. I stället bör sjukförsäkringssystemet reformeras för att dels bryta den negativa utvecklingen, dels skapa en långsiktigt stabil sjukförsäkring som inte uppvisar de variationer över tid som gällt hittills. Möjligheterna och drivkrafterna att agera för att hjälpa människor tillbaka till arbetslivet måste stärkas för samtliga aktörer i sjukförsäkringssystemet: den försäkrade, arbetsgivaren, läkaren och handläggaren på Försäkringskassan.

Fru talman! Alla människor definierar sin egen hälsa utifrån sitt eget sammanhang. Samverkan mellan sjukdom och hälsa är enkel att se intuitivt, men det är ibland svårt att dra gränser mellan dessa. Sjukdom skapar ofta känsla av ohälsa. Samtidigt kan en upplevd ohälsa i sig skapa sjukdom. Arbetsförhållanden kan skapa en känsla av ohälsa, och en upplevd dålig hälsa kan påverka hur man upplever sina arbetsförhållanden. På samma sätt är begreppet arbetsförmåga svårt att objektivt definiera. Arbetsförmågan beror helt på vilket arbete som avses.

Psykisk ohälsa är en övergripande term som innefattar nedsatt psykiskt välbefinnande, diagnosticerade psykiska sjukdomar och psykisk funktionsnedsättning. Psykiatriska diagnoser är sedan 2014 den vanligaste sjukskrivningsorsaken. För att motverka en utveckling mot allt fler och allt längre sjukfall i psykiska diagnoser bör stödet vid psykisk ohälsa förbättras.

Som framgått är frågor om hälsa och arbetsförmåga komplicerade och mångfacetterade. Situationen kompliceras dessutom vid de psykiska diagnoserna. Vi vet trots allt ungefär hur lång tid det tar för ett brutet ben att läka, och vi vet ungefär hur arbetsförmågan påverkas av detta brutna ben. Det ser dock annorlunda ut för psykisk sjukdom. Därför behöver vi skapa ett nytt spår i rehabiliteringskedjan för psykiska diagnoser då tidsgränserna i den befintliga kedjan egentligen är bättre anpassade för traditionella sjukdomstillstånd.

Fru talman! Jag menar att man tidigare i en sjukskrivning bör undersöka om den sjukskrivne skulle må bättre av andra arbetsuppgifter på arbetsplatsen eller hos arbetsgivaren. Till denna del knyts en särskild satsning hos Arbetsförmedlingen för att skapa ett särskilt system för arbetsbytare som av hälsoskäl behöver byta jobb. I detta steg vill vi även bjuda in arbetsmarknadens parter att se över möjligheten att ta en mer aktiv roll i den omställningen för den sjukskrivne.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Det finns en bred konsensus hos våra expertmyndigheter att arbetsgivaren har en nyckelroll i arbetet med att minska sjukfrånvaron. Jag ser ett tydligt behov av att skapa en bättre incitamentsstruktur för arbetsgivare när det gäller det förebyggande arbetet med psykosocial arbetsmiljö samt tidiga insatser och bättre rehabilitering.

Läkaren har en nyckelroll i sjukskrivningsprocessen. Läkaren ställer diagnos och dokumenterar arbetsförmågebesvär. Detta arbete är komplext, vilket bland annat har att göra med svårigheterna kring begreppen sjukdom och arbetsförmåga. Till sin hjälp har läkaren det försäkringsmedicinska beslutsstödet. Ett bättre sätt att få läkarkåren att ta ansvar för sjukfrånvaron vore att, precis som Expertgruppen för studier i offentlig ekonomi föreslår, tydliggöra för patienten att det är Försäkringskassan och inte läkaren som beslutar om rätten till ersättning. Försäkringskassan bör därför kunna sätta upp kvalitetskrav för vårdgivare som skriver ut sjukintyg. Kraven kan exempelvis bestå i att läkarna ska ha vissa kunskaper om reglerna i sjukförsäkringen och hur man bedömer arbetsförmågan.

Fru talman! Hälso- och sjukvården har en central roll för att bryta långvarig sjukfrånvaro, men samspelet med sjukförsäkringen behöver förstärkas. Den grundläggande brist på samverkan som följer av att sjukvården och sjukförsäkringen finansiellt och organisatoriskt inte har starka gemensamma intressen och mål måste balanseras bättre än i dag.

Inspektionen för socialförsäkringen konstaterar att tidiga rehabiliteringsinsatser innan en sjukskrivning har bättre förutsättningar att förhindra en framtida sjukfrånvaro än att öka återgången i arbete bland redan sjukskrivna. Därför bör möjligheterna att genomföra tidiga rehabiliteringsinsatser stärkas. Utvärderingar av tidigare insatser mot psykisk ohälsa innan och efter sjukskrivning har visat att de behandlingar som sätts in innan sjukskrivning hade god effekt på patientens hälsa, medan de som sattes in efter sjukskrivningen hade mer begränsad effekt.

En arbetsgivare kan erbjuda sin personal skatte- och avgiftsfri personalvårdsförmån i form av motion och annan friskvård av enklare slag. Inom ramen för friskvård omfattas även stresshantering enligt Skatteverket. I dag finns också en möjlighet för arbetsgivare att göra avdrag för kostnader för förebyggande behandling om arbetsgivaren kan visa att behandlingen syftar till att den anställde ska kunna fortsätta att förvärvsarbeta. De möjligheterna bör utvecklas så att anställda och arbetsgivare uppmuntras att agera förebyggande i allt större omfattning.

Moderaterna har inga egna yrkanden inom utgiftsområde 10, då de förslag jag beskrivit kräver beredning. Jag yrkar därför bifall till förslaget i socialförsäkringsutskottets betänkande 2018/19:SfU1 Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

Jag vill sälla mig till Emma Carlsson Löfdahls tack till alla medarbetare med önskan om en god jul.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

(Applåder)

Marianne Pettersson (S)
Anf. 24 Marianne Pettersson (S)

Fru talman! Utgiftsområde 10 är en av de största posterna i statsbudgeten. Trots detta har det i den budget som lagts fram av Moderaterna inte föreslagits en enda extra krona. Samtidigt hör vi från talarstolen otroligt många olika förslag som ska genomföras.

Vi får också höra om en satsning på Arbetsförmedlingen för arbetsbytare. Vi vet alla att det ska göras stora neddragningar på Arbetsförmedlingen. Hur ska det finansieras?

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Anf. 25 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Om ledamoten Pettersson lyssnade på vad jag sa hade hon hört att jag sa att det var förslag som vi kommer att bereda. Det är därför vi inte har lagt fram dem i vår budget än så länge.

Vad gäller Arbetsförmedlingen tillhör den frågan givetvis inte detta utskott. Men jag kan upplysa ledamoten om att de neddragningar på Arbetsförmedlingen som ingår i Moderaternas och Kristdemokraternas budget motsvarar ungefär 700.

I dag finns det 14 000 anställda inom Arbetsförmedlingens område. Den neddragning som är planerad ska ske i dialog och med naturliga avgångar enligt den plan som finns i den budget som Moderaterna och Kristdemokraterna lagt fram.

Marianne Pettersson (S)
Anf. 26 Marianne Pettersson (S)

Fru talman! Ett av de viktigaste sätten att få människor tillbaka i jobb är samarbetet mellan Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Om man nu ska göra neddragningar hos Arbetsförmedlingen, hur ska den då kunna klara av att också sköta det uppdraget?

Ett sätt att få tillbaka människor är lönebidragsanställningar. Där spelar Arbetsförmedlingen en otroligt stor roll. Man kan till exempel ställa upp med att anpassa arbetsplatsen och så vidare, så att arbetsgivaren slipper. Det är också ett incitament för att våga ta in människor på arbetsplatsen.

Med de här neddragningarna ser jag inte hur vi ska kunna lyckas få tillbaka människor på arbetsplatserna.

Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)
Anf. 27 Elisabeth Björnsdotter Rahm (M)

Fru talman! Jag kan upplysa ledamoten Pettersson om att Moderaternas och KD:s budget även innehåller ett höjt tak i lönebidraget. Det ingår en satsning på 700 miljoner kronor till Samhall för att personer som står längst bort från arbetsmarknaden ska ges möjligheter att få sysselsättning eller större delaktighet på arbetsmarknaden. Jag ser med stor tillförsikt fram emot att vi ska få ett större deltagande på arbetsmarknaden och ett lägre antal människor i sjukskrivning.

Hans Eklind (KD)
Anf. 28 Hans Eklind (KD)

Fru talman! Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. På detta utgiftsområde innebär det att förslaget från Kristdemokraterna och Moderaterna inte innehåller några avvikelser från regeringens budgetförslag på området Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Vi kristdemokrater menar att försäkringar ska vara obligatoriska och solidariskt finansierade. Det handlar om människors trygghet under livets olika skeden. Vi vill också lämna utrymme för kompletterande lösningar och ett personligt ansvarstagande. Försäkringarna ska utformas så att den som är i behov av stöd och hjälp ska få det men också uppmuntras till att delta i åtgärder som kan leda till en god hälsa och en snabb återgång till arbetslivet efter skada eller sjukdom.

Fru talman! I dag är psykisk ohälsa den vanligaste orsaken till sjukskrivning. Nästan hälften av alla sjukskrivningar som görs i dag utgörs av psykiatriska diagnoser. Här menar vi kristdemokrater att det är viktigt att man har med sig ett förebyggande arbete och perspektiv om man ska minska sjukskrivningstalen. Perspektivet måste vara brett, för det handlar givetvis inte bara om arbetsplatsen och problem som kan uppstå där.

Det behövs en politik som minskar stress och skapar förutsättningar för en bättre folkhälsa. Det handlar då mycket om att få ihop sitt livspussel. Vi behöver därför forma en politik som kontinuerligt strävar efter och söker bättre förutsättningar för den enskilde och familjen att få ihop sin vardag. Vi kristdemokrater vill därför ha en politik som ökar egenmakt och valfrihet; vi tror att det är på det sättet vi kan svara upp mot detta. Sedan kan man inte komma runt att satsningar inom exempelvis sjukvården och primärvården är viktiga, för om vi kan få ned köerna och handläggningstiderna har det naturligtvis inverkan även på det område som vi debatterar här i dag.

Vi kristdemokrater vill vara tydliga med att goda förutsättningar och villkor inom arbetslivet är centrala för att hålla nere sjukskrivningstalen. Här finns det anledning att uppmärksamma att det sker en utveckling inom arbetslivet som jag skulle vilja beskriva som lite dubbel. Den är dubbel i bemärkelsen att gränserna för var och när ett arbete ska utföras och när jag som arbetstagare förväntas vara tillgänglig blir alltmer luddiga. Utvecklingen är dubbel därför att den å ena sidan skapar möjlighet till en ökad flexibilitet. Det gynnar i så fall den anställde, för det kan göra det enklare att få ihop familjeliv med arbetsliv. Å andra sidan kan den leda till den direkta motsatsen, nämligen att det etableras en norm som gör att arbetet också sker på tidpunkter då det var tänkt att man skulle ha semester eller fritid. Det skapar stress, och det blir definitivt mindre tid för återhämtning.

Här menar vi kristdemokrater att det finns ett avgjort behov av mer kunskap om det moderna arbetslivets villkor och hur det påverkar familjeliv, barnens hälsa och den personliga hälsan.

För den som saknar arbetsförmåga på grund av sjukdom ska sjukförsäkringen utgöra en trygghet. Den som återfår arbetsförmågan, helt eller delvis, ska få den hjälp och det stöd som behövs för att återkomma i arbete. Allt annat är ett slöseri med både mänskliga och samhälleliga resurser.

Man kan naturligtvis studsa över att mer än 36,2 miljarder kronor utbetalades i sjukpenning under 2017. Men då ska man komma ihåg att det utöver dessa 36,2 miljarder kronor finns kostnader som inte kan räknas i kronor och ören. Det gäller de risker som finns med sjukfrånvaro i form av följdsjukdomar, social isolering och psykisk ohälsa.

Fru talman! Vi kristdemokrater bidrog inom ramen för den tidigare alliansregeringen till att möjligheterna stärktes för personer med sjuk- och aktivitetsersättning att prova ett förvärvsarbete, studier eller ett ideellt arbete. Det är dock ett faktum att de som i dag lever på sjuk- och aktivitetsersättning har en ekonomiskt mycket utsatt position som är svår eller omöjlig att påverka. Därför är vi positiva till att garantiersättningen och bostadstillägget har höjts samt till en sänkt skatt för personer med sjuk- och aktivitetsersättning.

Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktions-nedsättning

Fru talman! Sist men inte minst: Insatser för personer med funktionsnedsättning är oerhört viktiga. Detta är en grupp som är överrepresenterad i ett långvarigt utanförskap. Vi har pekat på att det är jättebra att det finns olika typer av statligt stöd vid anställning av personer med nedsatt arbetsförmåga. Detta att få gå till ett jobb, att få uppleva en arbetsgemenskap, att få känna att man har bidragit och att få känna att fritiden blir en ledighet och inte en svårighet - det är viktigt.

År 2007 tog alliansregeringen initiativ till att bryta utanförskap genom arbetsintegrerade sociala företag. De tar emot människor som står allra längst bort från arbetsmarknaden. I dag finns det 300 sådana företag, och vi kristdemokrater menar att de både kan och ska bli fler. Vi vill därför satsa på de här företagen.

Jag yrkar bifall till utskottets förslag till beslut. Avslutningsvis vill även jag önska fru talman, alla riksdagens fantastiska tjänstemän och mina kollegor i socialförsäkringsutskottet en välsignad jul och ett gott nytt år.

(Applåder)

Överläggningen var härmed avslutad.

(Beslut fattades under § 10.)

Beslut, Genomförd

Betänkandet beslutades i kammaren 20 december 2018.Förslagspunkter: 1, Acklamationer: 1.
Stillbild från Beslut: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning, Beslut

Beslut: Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning

Webb-tv: Beslut

Protokoll med beslut

Riksdagsskrivelse

Förslagspunkter och beslut i kammaren

  1. Anslag inom utgiftsområde 10

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Beslut:

    Kammaren biföll utskottets förslagBeslut fattat med acklamation

    Utskottets förslag:
    a) Anslagen för 2019Riksdagen anvisar anslagen för 2019 inom utgiftsområde 10 enligt regeringens förslag.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 10 punkt 2 och avslår motionerna

    2018/19:1641 av Julia Kronlid m.fl. (SD) yrkandena 3, 4, 14 och 15,

    2018/19:2379 av Julia Kronlid m.fl. (SD),

    2018/19:2615 av Solveig Zander m.fl. (C),

    2018/19:2964 av Emma Carlsson Löfdahl m.fl. (L) och

    2018/19:2995 av Hans Eklind m.fl. (KD) yrkandena 16 och 19.b) Bemyndigande om ekonomiska åtagandenRiksdagen bemyndigar regeringen att för 2019 besluta om en kredit i Riksgäldskontoret som inklusive tidigare utnyttjad kredit uppgår till högst 170 000 000 kronor för att tillgodose Försäkringskassans behov av likviditet vid utbetalning av ersättning för vård i andra länder.Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:1 utgiftsområde 10 punkt 1.

Det här är ett utskottsbetänkande

Ett betänkande innehåller utskottens förslag till hur riksdagen ska besluta i olika ärenden. På den här sidan kan du följa ärendets gång och ta del av debatt och beslut.