En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden

Betänkande 2018/19:JuU22

Justitieutskottets betänkande

2018/19:JuU22

En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden

Sammanfattning

Utskottet föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. jordabalken, lagen om arrendenämnder och hyresnämnder och lagen om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt. Lagändringarna syftar till att skapa en modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden och mål.

Förslaget innebär bl.a. att modern teknik ska utnyttjas på ett bättre sätt genom att förhör i arrende- och hyresnämnderna som huvudregel ska dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning, som sedan kan användas i hovrätten om ärendet överklagas. Vidare innebär förslaget att möjligheterna att överklaga nämndernas beslut utökas, att det införs mer flexibla regler om nämndernas sammansättning och att det införs en möjlighet att delegera fler uppgifter till en anställd i hyresnämnden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Behandlade förslag

Proposition 2018/19:66 En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden.

Innehållsförteckning

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

Redogörelse för ärendet

Utskottets överväganden

En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden

Bilaga 1
Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Bilaga 2
Regeringens lagförslag

Utskottets förslag till riksdagsbeslut

En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden

Riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i jordabalken,

2. lag om ändring i lagen (1957:390) om fiskearrenden,

3. lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder,

4. lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614),

5. lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt,

6. lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Därmed bifaller riksdagen proposition 2018/19:66 punkterna 1–6.

Stockholm den 25 april 2019

På justitieutskottets vägnar

Fredrik Lundh Sammeli

Följande ledamöter har deltagit i beslutet: Fredrik Lundh Sammeli (S), Andreas Carlson (KD), Johan Forssell (M), Petter Löberg (S), Adam Marttinen (SD), Maria Strömkvist (S), Linda Westerlund Snecker (V), Louise Meijer (M), Katja Nyberg (SD), Joakim Sandell (S), Carina Ödebrink (S), Juno Blom (L), Rasmus Ling (MP), Ingemar Kihlström (KD), Josefin Malmqvist (M), Richard Jomshof (SD) och Jonny Cato Hansson (C).

Redogörelse för ärendet

I betänkandet behandlar utskottet regeringens proposition 2018/19:66 En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden. I propositionen föreslår regeringen vissa lagändringar i syfte att skapa en modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden och mål.

Inga motioner har väckts med anledning av propositionen.

Regeringens förslag till riksdagsbeslut återges i bilaga 1. Regeringens lagförslag finns i bilaga 2.

Utskottets överväganden

En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden

Utskottets förslag i korthet

Riksdagen antar regeringens förslag till ändringar i bl.a. jordabalken och lagen om arrendenämnder och hyresnämnder. Förslagen syftar till att modernisera förfarandet för prövning av hyres- och arrendeärenden och mål samt att göra reglerna mer ändamålsenliga.

Propositionen

Organisationen för prövning av hyres- och arrendetvister

Hyres- och arrendenämnderna är självständiga, oberoende och opartiska myndigheter med dömande uppgifter. De har i stora delar samma funktion och organisation som de allmänna domstolarna och ingår i Sveriges Domstolar. De är dock inte domstolar i formell mening utan förvaltningsmyndigheter.

Nämnderna är behöriga att medla i samtliga hyres- och bostadsrättstvister respektive arrendetvister. De kan även vara skiljenämnd i sådana tvister utom då den materiella rätten hindrar detta. Nämnderna är också behöriga att pröva vissa hyres-, arrende- och bostadsrättstvister i enlighet med vad som anges i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder (nämndlagen). Sådana hyres-, arrende- och bostadsrättstvister som inte ska prövas av nämnderna handläggs i de allmänna domstolarna eller av Kronofogdemyndigheten.

Det finns totalt åtta hyres- och arrendenämnder, fem mindre nämnder i Västerås, Linköping, Umeå, Jönköping och Sundsvall och tre större nämnder i Stockholm, Göteborg och Malmö.

I propositionen gör regeringen bedömningen att organisationen för prövning av hyres- och arrendetvister inte bör förändras utan att hyres- och arrendenämnderna ska finnas kvar. De ska även fortsättningsvis vara förvaltningsmyndigheter och bl.a. medla i och pröva hyres- och arrendetvister. Däremot finns det enligt regeringen ett behov av att modernisera förfarandet för prövningen av hyres- och arrendeärenden och mål samt att göra reglerna mer ändamålsenliga.

Dokumentation av bevisning

I dag saknas lagstöd för nämnderna att dokumentera förhör med en bildupptagning. Att nämnderna saknar möjlighet att dokumentera förhör i bevissyfte med både ljud och bild är enligt regeringen en brist, inte minst ur ett överrättsperspektiv. När det är fråga om bevisning av tilltroskaraktär måste hovrätten enligt den nuvarande ordningen ta upp förhöret på nytt, vilket är resurskrävande. Regeringen föreslår därför att det som huvudregel bör gälla att ett förhör i nämnden som hålls i bevissyfte dokumenteras genom en ljud- och bildupptagning. Liksom i tingsrätten bör nämnden dock kunna avstå från att ta upp ett förhör med ljud och bild om det finns särskilda skäl emot det, t.ex. om tekniken av någon anledning skulle fallera eller inte finnas tillgänglig. I de fall det finns särskilda skäl emot dokumentation med ljud och bild bör förhöret i stället dokumenteras genom en ljudinspelning eller skrivas ned.

När det gäller hyresärenden som överklagas till Svea hovrätt föreslår regeringen att det i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt (hovrättslagen) ska införas en motsvarighet till bestämmelsen i rättegångsbalken (RB) som anger att muntlig bevisning i hovrätten som huvudregel ska läggas fram genom ljud- och bildupptagningen av förhöret i nämnden (jfr 35 kap. 13 § andra stycket RB). Endast om ytterligare frågor behöver ställas bör Svea hovrätt få ta upp beviset på nytt. Dessutom bör tilltrosbestämmelsen i hovrättslagen ändras så att Svea hovrätt kan frångå nämndens tilltrosbedömning utan att ta upp förhöret på nytt om den muntliga bevisningen läggs fram genom en ljud- och bildupptagning av förhöret i nämnden (jfr 50 kap. 23 § och 51 kap. 23 § RB).

Vidare föreslår regeringen att det även i en nämnd bör gälla sekretess för uppgifter i bild som ingår i en ljud- och bildupptagning, liksom det gör i en domstol.

Ökad möjlighet att avgöra ärenden utan intresseledamöter

I hyres- och arrendenämnderna är huvudregeln att nämnden ska bestå av en lagfaren ordförande (hyresråd) och två andra ledamöter, s.k. intresseledamöter. Enligt den nuvarande ordningen kan ordföranden i nämnden ensam utföra förberedande åtgärder, pröva en fråga om avvisning av en ansökan eller avskrivning av ett ärende och handlägga överklaganden. Därutöver kan ordföranden ensam medla när detta lämpligen kan göras utan intresseledamöter. Ordföranden kan även ensam pröva en fråga som inte avgörs genom skiljedom, antingen om parterna samtycker till det eller om prövningen är enkel och det är lämpligt med hänsyn till vad ärendet gäller (2 § andra stycket och 5 § tredje stycket nämndlagen).

Enligt regeringen är det viktigt att reglerna är utformade på ett sätt som gör att ärenden kan avgöras effektivt och med den kompetens som är nödvändig i det enskilda fallet. Därför föreslår regeringen att ordförandens möjlighet att ensam pröva frågor som inte avgörs genom skiljedom ska utvidgas något. Enligt förslaget ska kravet på parternas samtycke tas bort liksom kravet på att prövningen ska vara enkel. Nämnden föreslås i stället kunna bestå av ordföranden ensam om det är tillräckligt med hänsyn till vad ärendet gäller.

Ökad möjlighet att delegera arbetsuppgifter

Regeringen konstaterar i propositionen att en utökad delegationsmöjlighet kan öppna upp för ett effektivare och mer ändamålsenligt sätt att utnyttja nämndernas kompetens och resurser. Regeringen föreslår därför att det i ärenden om avstående från besittningsskydd ska vara möjligt att delegera uppgiften att avgöra ärendena till en anställd i hyresnämnden som har tillräcklig kunskap och erfarenhet.

En ny möjlighet att skriva av mål om klaganden uteblir

Regeringen föreslår att i de fall klaganden i ett hyresmål i Svea hovrätt uteblir från en muntlig förhandling eller förrättning för syn på stället ska hovrätten ha möjlighet att skriva av målet från vidare handläggning. Detsamma ska gälla om klaganden har kallats att infinna sig personligen men inställer sig endast genom ombud. Om klaganden hade laga förfall för sin utevaro eller för att inte infinna sig personligen ska hovrätten kunna återuppta målet. Vidare ska det i kallelsen anges vad följden kan bli om parten uteblir eller inställer sig endast genom ombud.

Ersättning till personer som hörs i nämnden

För att klargöra vad som gäller i fråga om ersättning till den som hörs i nämnden föreslår regeringen att det införs en regel om att en person som hörs i nämnden och som inte är part ska ha rätt till ersättning för att inställa sig.

Om förhöret har begärts av en part ska rättegångsbalkens bestämmelser om ersättning till ett vittne som har åberopats av en enskild part tillämpas. Om förhöret inte har begärts av en part ska ersättningen betalas ut av allmänna medel. Sådan ersättning ska fastställas av nämnden enligt bestämmelser som regeringen meddelar.

I fråga om förskott på ersättning till den som hörs i nämnden föreslår regeringen att rättegångsbalkens bestämmelser om förskott på vittnesersättning ska tillämpas.

Fördelning av parternas kostnader

I propositionen föreslår regeringen vidare att det i nämndlagen ska regleras att parterna i ärenden som inte ska avgöras genom skiljedom, liksom hittills, ska svara för sina kostnader i nämnden. Nämnden ska dock kunna förplikta en part som genom vårdslös eller försumlig processföring vållat motparten kostnader att ersätta dessa kostnader.

Överklagande av beslut

Enligt nuvarande regler får hyresnämndens beslut enligt huvudregeln överklagas till Svea hovrätt. Ett överklagandeförbud gäller dock för beslut i vissa frågor. I propositionen föreslår regeringen att det ska införas en möjlighet att överklaga hyresnämndens beslut i frågor om att godkänna ett avstående från besittningsskydd och ett förbehåll vid blockuthyrning. Det ska även införas en möjlighet att överklaga arrendenämndens beslut i frågor om dispenser enligt arrendelagstiftningen.

Vidare föreslår regeringen att det även fortsättningsvis ska gälla ett förbud att överklaga hyresnämndens beslut i frågor om tillstånd till lägenhetsbyte och andrahandsuthyrning av hyres- eller bostadsrätt. Hyresnämnden ska dock enligt regeringens förslag kunna tillåta att ett beslut i sådana frågor överklagas om det är av vikt för ledningen av rättstillämpningen att överklagandet prövas av Svea hovrätt.

Ärenden om förlängning av hyresavtal

Regeringen föreslår vidare att det ska förtydligas att om en förlängningstvist avgörs efter hyrestidens utgång eller om en hyresgäst medges uppskov med avflyttning så ska hyresvillkoren gälla oförändrade för den tid som hyresgästen har rätt att bo kvar i lägenheten efter det att avtalet upphört, om inte parterna kommer överens om något annat.

Ikraftträdande

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 2019.

Utskottets ställningstagande

Propositionen har inte lett till några motionsyrkanden eller andra invändningar under utskottsbehandlingen. Utskottet anser att regeringens lagförslag är ändamålsenligt utformade och att de bör antas.

Bilaga 1

Förteckning över behandlade förslag

Propositionen

Proposition 2018/19:66 En modernare och mer ändamålsenlig prövning av hyres- och arrendeärenden:

1.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i jordabalken.

2.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1957:390) om fiskearrenden.

3.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1973:188) om arrendenämnder och hyresnämnder.

4.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i bostadsrättslagen (1991:614).

5.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (1994:831) om rättegången i vissa hyresmål i Svea hovrätt.

6.Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

Bilaga 2

Regeringens lagförslag