Terrorism

Motion 2020/21:3498 av Andreas Carlson m.fl. (KD)

av Andreas Carlson m.fl. (KD)

 

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att stärka det lokala förebyggande arbetet mot rekrytering och radikalisering och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om fotboja på personer som riskerar att avvika från utvisning och tillkännager detta för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nationella insatsteam ska stödja kommunerna i arbetet med återvändande terrorkrigsresande och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om demokrativillkor för bidrag i civilsamhället och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om vikten av ett tätare samarbete mellan försvar och polis i extrema situationer och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lagstiftning om samröre med terrorstämplade organisationer skyndsamt bör komma på plats och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om förbud mot utländsk finansiering av extremism och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att skärpa lagstiftningen om paramilitär träning och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om landsförräderi och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om signalspaning och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Terrorismen är ett ständigt närvarande hot. Svenska jihadister har spelat en aktiv roll i den Islamiska Statens terrorverksamhet, i terrordåd som begåtts på andra platser i Europa och vi har även sett terrordåd i vårt eget land. 2017 kom den dödliga jihadismen till Sverige. Den sjunde april körde en person med en lastbil ihjäl fem personer på Drottninggatan i Stockholm. Metoden känns igen från islamistiska terrordåd över hela Europa. Allt fler gärningsmän agerar ensamma, men med ideologisk och taktisk uppbackning från exempelvis IS. Lastbilar och knivar kan bli deras vapen och skadan de åsamkar offren och hela samhällen är stor. Parallellt med att jihadismen vuxit fram i Sverige har också nazismens terrorceller börjat visa upp sig igen. Förberedelser till mord och bombdåd är den rörelsen ansvarig för. Terrorismen kommer inte kullkasta vårt samhälle, men den kan göra mycket skada. Sverige behöver göra betydligt mer för att stoppa terrorismens framväxt.

Människor ska kunna känna sig trygga i att öppenhet och mänskliga rättigheter respekteras, liksom demokratins grundläggande värden. Ingen ska behöva känna rädsla för att uttrycka sin mening eller för att delta i politiska eller religiösa möten. Vi har under året sett flera exempel på de krafter som vill något annat än att värna öppenhet och mänskliga fri- och rättigheter, krafter som vill undergräva demokratin. Sverige måste ha ett starkt försvar mot dessa hot. Terrorism hotar internationell fred och säkerhet, den nationella säkerheten och våra grundläggande fri- och rättigheter. I frågor som dessa är det viktigt med en bred samsyn.

Enligt de senaste siffrorna från Säkerhetspolisen har cirka 300 personer från Sverige rest till Syrien och Irak under de senaste sex åren, varav en tredjedel är kvinnor. Enligt Säpo har ungefär 50 svenskar som anslutit sig till IS bekräftats döda, siffran kan vara högre, men det finns också uppgifter om att vissa fejkat sin död. Antalet resande börjar avta, enligt Säpo bland annat beroende på situationen i området, där IS har tryckts tillbaka allt mer och på grund av lagstiftning som förbjuder terrorresor. Men över 150 individer har hittills återvänt. De utgör en säkerhetsrisk. Säkerhetspolisens uppgift är att identifiera och bevaka dessa personer. Flera av dessa kan behandlas som ärrade krigshjältar i växande miljöer av våldsbejakande extremism och radikalisering i Sverige. Dessa miljöer måste bekämpas. Antalet återvändande har minskat. Säpo har uppgifter om att flera tvingas stanna kvar, vilket gör att de som faktiskt återvänder behöver bevakas ytterligare. Därtill kompliceras underrättelsearbetet och det förebyggande arbetet av att hotbilden också kan bestå av ensamagerande personer. Det finns naturligtvis också en stor mängd personer som enligt Säpo radikaliserats men inte åkt till Syrien och därtill ett stort antal inhemska våldsbejakande extremister inom den höger- och vänsterextrema miljön. Säpo bedömer att det totala antalet uppgår till 3000, varav 2000 islamister och 1000 från de höger- och vänsterextrema miljöerna. Alla dessa är inte beredda att begå terrorattentat eller andra våldshandlingar, men det är individer som kan stödja, samla in pengar, rekrytera och på olika sätt vara behjälpliga med logistik för sådana. Detta innebär en tiodubbling av antalet våldsbejakande extremister sedan 2010, när Säpo sist offentliggjorde en liknande kartläggning. De senaste fem åren har antalet underrättelser som Säpo får in ökat från 2000 i månaden till 6000 i månaden. Detta är extremt allvarligt och vi ser hoten växa. Att avvärja terrorhot handlar om att värna statens absoluta kärnuppgift framför alla andra: medborgarnas liv och säkerhet. Sammantaget bedömer Kristdemokraterna att arbetet med att förebygga terrorism behöver förstärkas.

Överenskommelse om åtgärder mot terrorism

Det var angeläget att en bred överenskommelse träffades mellan den förra vänsterregeringen och allianspartierna 2017 med en bred samsyn kring åtgärder för att bekämpa terror och dess rötter. Kristdemokraterna presenterade tidigt verkningsfulla förslag för att stärka det förebyggande arbetet och för att ge polisen och Säpo de redskap som behövs i kampen mot terror. Överenskommelsen var en uppföljning på den överenskommelse som träffades i december 2015. Tyvärr har regeringen agerat både långsamt och otillräckligt. Alla frågor vi beslutade om 2015 är ännu inte införda, snart fem år efter överenskommelsen. Intrycket blir allt mer att regeringen försöker döda politiska konflikter snarare än att lösa politiska problem.

Två utgångspunkter för Kristdemokraterna var att bekämpa idéerna bakom terrorn och att höja vår terrorbekämpningsförmåga. Kristdemokraterna fick igenom flera viktiga åtgärder, bland annat:

  • Lagförslag om ett förbud mot samröre med terrororganisationer. En fråga som Kristdemokraterna drivit sedan 90-talet. Detta är fortfarande inte genomfört.
  • Säkerställ att polisen får tillgång till egna övningsplatser för att stärka sin förmåga att bekämpa terrorbrott i framtiden.
  • Förstärk nationella insatsstyrkan.
  • Utökad tillgång till skyddsvästar, vapen och hjälmar. Efter dådet i Stockholm såg vi att polisen inte hade tillgång till detta i tillräcklig omfattning. I och med överenskommelsen ser vi till att det inte ska kunna ske igen.
  • Polisen ska i större utsträckning kunna begära hjälp från Kustbevakningen och försvaret.
  • Säkerhetspolisen ska kunna använda information från signalspaning även när förundersökning inletts.
  • En öppning för att sätta fotboja på asylsökande som är säkerhetsrisker.
  • Demokratikriterium för bidrag till civilsamhället

Det är en besvikelse att regeringen i frågan om ett förbud mot samröre med terrororganisationer inte lyckats leverera en proposition som möter lagrådets krav. Det är ett misslyckande från regeringen. Om och när en proposition nu lämnas till riksdagen kommer det att vara alldeles för sent. De allra flesta svenskar som kunnat återvända från IS till Sverige har redan gjort det. De kommer inte att kunna lagföras. Det är ett stort misslyckande. Icke desto mindre behöver ett förbud mot samröre med terrororganisationer komma på plats. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Demokrativillkor för bidrag till det civila samhället

Kristdemokraterna har varit med och träffat två blocköverskridande överenskommelser med regeringen avseende åtgärder mot terrorism. En 2015 och en 2017. Båda gångerna har vi drivit igenom ett demokratikrav för att få bidrag, att inga offentliga bidrag ska gå till extremistiska organisationer. Vi var tvungna att återupprepa vårt krav 2017 eftersom inget hade hänt hos regeringen. Efter överenskommelsen 2017 tog det nästan ett år innan regeringen tillsatte utredningen dir. 2018:19 Demokrativillkoren i statlig bidragsgivning. Den avlämnades i juni 2019 som SOU 2019:35 Demokrativillkor för bidrag till civilsamhället. Sedan dess är utredningen remitterad. Ännu finns varken proposition eller lagrådsremiss, nästan fem år efter att demokratikriterium för bidragsgivning först utlovades i terroröverenskommelsen. Parallellsamhällen i Sverige göds av statliga och kommunala bidrag, som utnyttjas av både kriminella och av extremister, inte sällan i samarbete. Det är dags att lagen förändras. Regeringen bör införa de förändringar i lagar och förordningar som föreslås i SOU 2019:35. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Förebyggande arbete

Vi har ett ansvar att förhindra att människor reser från vårt land för att utföra brutala handlingar som tvingar människor på flykt. Det krävs ett mer offensivt och konkret arbete i kommunerna för att förebygga att människor ansluter sig till terrorceller eller blir jihadistiska terrorister. Det är viktigt att bryta det utanförskap som råder i vissa storstadsförorter som kan fungera som grogrund för extrema organisationer. Det är också viktigt att fler goda krafter står upp för tolerans och mot extremism. Här kan exempelvis föreningar och religiösa församlingar spela en viktig roll. Terrororganisationer som IS eller al Qaidakan förstås inte hejdas genom dialog om religionsfrihet, men extremistiska religiösa rörelser växer inte fram ur ett vakuum. Genom att stärka religionsfrihetens ställning i Sverige och runt om i världen minskar risken för tillväxt av denna typ av rörelser. Det krävs helt uppenbart en mer aktiv politik på området. Kommunerna måste ha konkreta strategier för hur man stärker tolerans, icke-diskriminering, grundläggande rättigheter, religionsdialog och annan samhällsdialog. Det är viktigt att tala om vilka underliggande faktorer som finns för radikalisering och antisemitism och utbyta goda exempel med varandra för att forma strategier. Här spelar även skolan en viktig roll.

Kristdemokraterna var i alliansregeringen med och utsåg en nationell samordnare mot våldsbejakande extremism. Samordnarens uppdrag är nu avslutat och har blivit ersatt av Brottsförebyggande rådets Center mot våldsbejakande extremism. Vi vill stärka avhopparverksamheten och det brottsförebyggande arbetet i kommunerna. Staten ska utforma fungerande avhoppar- och anhörigstödverksamhet, som specifikt riktar sig mot våldsbejakande islamister och som också involverar de muslimska trossamfunden, som kommunerna kan använda sig av. Det är viktigt att alla goda krafter drar åt samma håll och samverkar för att utveckla och konkretisera det förebyggande arbetet. Det offentligas ansvar för samordning kan inte nog understrykas.

Staten ska ge Forum för levande historia i uppdrag att även informera om den våldsbejakande islamismens brott mot mänskliga rättigheter. På så sätt kan den kompetens som finns där att upplysa om nationalsocialismens förintelse av judar och kommunistiska regimers brott mot mänskligheten även användas för att belysa den våldsbejakande islamismens folkmord och terror. Detta beskrivs närmare i utgiftsområdesmotion 17.

Polisens samarbete med Försvarsmakten

Efter terrorattentaten i Oslo och på Utøya har ändringar gjorts i den norska polislagen angående närpoliser och polisens rätt till bistånd från försvaret. Ändringar har även gjorts i brand- och explosionsskyddslagen, tullagen och strafflagen beträffande material som kan användas för sprängämnen samt gällande förberedelse till terrorbrott. Det är av stor vikt att vi har rätt beredskap för att kunna hantera och undanröja eventuella framtida attacker mot vårt samhälle. En viktig aspekt i detta är att se till att polis och militär vid extrema situationer kan ha ett gott samarbete. Idag har polisen möjlighet att ta hjälp av försvaret för att bevaka skyddsobjekt, men den möjligheten bör utökas till att även gälla annat än skyddsobjekt. Vi vet att terrorister sällan inriktar sig på myndighetsbyggnader och andra skyddsobjekt, som i fallet med terrorattentatet på Drottninggatan. Drottninggatan och andra utsatta platser, med mycket folk i rörelse, är inte skyddsobjekt. Försvarsmakten bör dock även kunna skydda och bevaka sådana platser under särskilda omständigheter. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Kriminalisera samröre med terrorverksamhet

Den 1 mars 2020 trädde nya lagar i kraft i Sverige som innebär straffansvar för visst samröre med terrororganisation. Detta är en delseger för Kristdemokraterna. Vi har under flera år drivit frågan om att kriminalisera samröre med, medverkan i och stöd till rasistiska terrorstämplade och kriminella organisationer. Det var ett krav från oss som ledde till att detta inkluderades i den terroröverenskommelse vi och andra partier slöt med regeringen 2017. Därefter har regeringen gång efter annan misslyckats och skjutit upp nödvändiga författningsändringar. Den första lagrådsremissen som regeringen lade fram mötte en så pass omfattande kritik att den inte kunde läggas fram som proposition. Kritiken från remissinstanserna var också stor, bland annat från Säkerhetspolisen.

Dessvärre är problemen inte lösta i och med de lagar som till slut trädde i kraft. Kristdemokraterna menar att straffet för samröre med terrororganisationer måste skärpas. Idag är straffet för brott av normalgraden upp till två års fängelse, vilket i klartext betyder att många av de som döms enligt de nya lagarna endast kommer att få villkorlig dom eller skyddstillsyn.

Kristdemokraterna menar dessutom att de undantag som finns i föreningsfriheten är fullt tillräckliga för att införa ett betydligt mer omfattande förbud av deltagande i terrororganisationer. Det har emellertid inte prövats av regeringen. Det är ett illavarslande tecken på hur lätt regeringen tar på frågan om terrorism.

Den nuvarande lagen föreskriver att brottet samröre ska omfatta den som, utan att delta i verksamheten enligt bestämmelsen om deltagande, för en terroristorganisation tar befattning med vapen, ammunition, brandfarliga eller explosiva varor, transportmedel eller annan liknande utrustning eller upplåter lokal eller mark för dess verksamhet eller annan liknande verksamhet. Kristdemokraterna anser att det är en alldeles för snäv definition. Den åsikten delas av Säkerhetspolisen, som i sitt remissvar framhåller att det är viktigt att samröret får en vidare definition.  När någon har varit i en konfliktzon, exempelvis i Syrien och Irak, blir dagens definition av brottet orimligt svårt att bevisa. Dessutom anser vi att det tydligt ska framgå att inget som helst samröre med eller hjälp till terrororganisationer ska tolereras i Sverige. Vi har länge haft en alldeles för tillåtande inställning till de som fundamentalt hotar vårt samhälle. Allt samröre med terrororganisationer behöver kriminaliseras. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Utländsk finansiering av extremism

Ett betydande problem som väntas växa framöver är att främmande makt försöker påverka Sverige. Det som mest diskuteras är olika typer av ryska desinformationskampanjer och psykologisk krigföring. Vad som däremot diskuteras mindre är den våg av utländsk finansiering av religiösa stiftelser och moskéer som kommer antingen direkt från utländska stater eller från olika aktörer med en nära koppling till sådana stater. Det kan handla om den turkiska myndigheten Diyanet som kontrollerar 9 moskéer i Sverige, där de anställer och utbildar imamer. Diyanet är en turkisk propagandamyndighet som president Erdoğan kopplar ett allt starkare grepp om. Via de svenska moskéerna fördes också en intensiv propaganda inför folkomröstningen om Turkiets nya grundlag.

Moskén som står på Hisingen i Göteborg kostade 67 miljoner kronor att bygga, pengar som kom direkt från Saudiarabien. Problemet har varit känt länge och ett flertal församlingar har tackat nej till saudiska pengar för att landet ska ha velat ha allt för stor kontroll över verksamheten. Islamic Centers grundare Bejzat Becirov sa till exempel: De [Saudiarabien] skulle sköta det helt och hållet. Jag skulle bara stå som en figur. Därför tackade han nej till pengarna. I fallet med moskén på Hisingen ska enligt föreståndare inga sådana krav ha ställts. Icke desto mindre är det av yttersta vikt att säkerställa att inga församlingar, stiftelser eller dylikt står under extremistisk kontroll.

I Eskilstuna har en moské fått påstötningar från saudiska finansiärer sedan 2012. Ekonomin har ofta varit trängd och i Saudiarabien finns oljepengar som skulle hjälpa många muslimska samfund i Sverige, men de kommer med ett pris: salafistisk extremism. Var fjärde svensk moské har fått finansiering från Saudiarabien.

Det finns även andra typer av finansiering av extremism i Sverige som måste stävjas. Osama Krayem som misstänks för inblandning i terrorattentatet i Bryssel den 22 mars 2016 hade tidigare arbetat för en stiftelse i Örebro som bland annat driver en skola. Stiftelsen har tagit emot bidrag från al-Haramain Islamic Foundation som står på FN:s terrorlista.

Det finns stater, stiftelser, organisationer och andra som har ett intresse av att destabilisera Sverige och underminera den svenska demokratin. Det är ett allvarligt hot som påverkar oss långsiktigt. Sverige måste agera. Kristdemokraterna föreslår ett förbud mot att utländska extremister får finansiera organisationer, stiftelser, trossamfund och politiska grupperingar i Sverige. Ett sådant förbud behöver utredas grundligt. En lista man kan ta sin utgångspunkt ifrån är FN:s säkerhetsråds konsoliderade lista över sanktioner, men den bör med all sannolikhet kompletteras med en bedömning från Säkerhetspolisen, Must och Polismyndigheten. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Skärp lagstiftningen om paramilitär träning

Mellan november 2016 och januari 2017 placerades tre bomber ut av personer med koppling till Nordiska motståndsrörelsen. De riktades mot flyktingförläggningar och fackföreningar med det uppenbara syftet att, för att låna formuleringen i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott, injaga allvarlig fruktan hos en befolkning eller en befolkningsgrupp och allvarligt destabilisera eller förstöra grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturer i en stat eller i en mellanstatlig organisation. Nazisterna åtalades inte för terrorbrott, men Kristdemokraterna menar att Nordiska motståndsrörelsen är en terroristorganisation med nära kopplingar till utländska finansiärer som vill skada och destabilisera Sverige. Två av de nu dömda nazisterna har deltagit i paramilitär övning i Ryssland som hållits av Ryska imperiska rörelsen, en ultranationalistisk rörelse som strider i Ukraina. Två av de tre bomber som de ryskutbildade nazisterna placerade exploderade, en skadade en städare allvarligt. Att ingen av de tre åtalade ens åtalades för terrorbrott ställer allvarliga frågetecken. Att de kunnat genomgå militär träning som riskerar att hota rikets säkerhet är också allvarligt. 

Det krävs en bättre lagstiftning mot träning hos utländska paramilitära grupper. Den som genomgår träning utomlands vars syfte är att underminera det svenska samhället bör också kunna straffas. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Landsförräderi

Kristdemokraterna anser att svenska medborgare som strider för terrorgrupper och där möter svensk trupp eller våra koalitionspartner ska kunna dömas för landsförräderi. Detta hade exempelvis kunnat bli aktuellt i den händelse att svensk trupp stred mot IS i Syrien eller Irak. Men det kan också bli aktuellt i framtida konflikter.

Internationell terror utgör ett hot mot svenska intressen och lagen om landsförräderi behöver uppdateras så att den är anpassad utifrån de konflikter vi ser idag – inte bara hur det såg ut under kalla krigets dagar. Det handlar om att med full kraft motverka de organisationer som av bland annat Säpo utpekas som ett av de allvarligaste hoten mot vårt land.

Återkalla medborgarskap vid terroristbrott

Medborgarskap innebär både rättigheter och skyldigheter. Det är varje persons skyldighet att ta ansvar för samhället genom att bidra till att främja det gemensamma bästa. Att följa lagarna – så länge de inte bryter mot naturliga rättigheter – är en annan medborgerlig skyldighet. En av många rättigheter som följer av medborgarskapet är att ha inflytande över det politiska livet och de lagar man lyder under. Denna rättighet speglas i skyldigheten att ta ansvar för samhällets styrning genom att delta i demokratiska val.

Islamiska statens folkmord och skräckvälde har aktualiserat frågan om att kunna återkalla medborgarskap. Även om IS har pressats tillbaka behöver Sverige agera för att ha en lagstiftning på plats som möjliggör att medborgarskap kan dras in för personer som väljer att sätta sin lojalitet till terrororganisationer som IS. För att göra detta möjligt krävs ändringar i vanlig lag och i grundlag, vilket kräver två riksdagsbeslut med ett mellanliggande riksdagsval. Även om ett sådant beslut skulle kunna vara på plats först 2023 och därmed inte omfatta de terrorister som nu återvänder till Sverige, så anser Kristdemokraterna att det vore rätt att genomföra en sådan lagändring.

Kristdemokraterna vill återkalla medborgarskap som erhållits genom mutor eller bestickning men även andra brott bör kunna leda till ett återkallat medborgarskap. Det handlar bland annat om de grova brott som inte preskriberas och som återfinns i brottsbalken (35 kap). Folkmord, terroristbrott och försök till något utav dessa brott samt folkrättsbrott är några exempel.

Frågan om att återkalla medborgarskap har behandlats i flera statliga utredningar och förslag på lagändringar har även föreslagits. Risken för statslöshet är ett problem som ofta tas upp. Statslöshetskonventionen, som Sverige skrev under 1969, stipulerar att en stat inte får beröva en person dennes nationalitet om berövandet gör personen statslös (artikel 8). Undantag får göras om medborgarskapet har tillförskansats genom falska uppgifter eller bedrägeri. Men som exempelvis utredningen SOU 2006:2 Omprövning av medborgarskap påpekar är risken för statslöshet vid återkallande mindre eftersom Sverige, likt många andra länder, nu tillåter dubbelt medborgarskap. Dessa förutsättningar bör vara grunden för en ny utredning som förbereder en lagändring som tillåter ett återkallat medborgarskap vid särskilt allvarliga brott som terrorbrott, folkmord och brott mot mänskligheten.

Signalspaning

Signalspaning via FRA är ett viktigt redskap i Säkerhetspolisens underrättelsearbete gällande arbetet mot terrorism. Det handlar om avlyssning av data- och teletrafik för att få information. Denna signalspaning får inte ske samtidigt som en förundersökning pågår, men med ny lagstiftning på plats kommer Säkerhetspolisen dock att upprätta förundersökningar mot misstänkta individer i utlandet. Det vore olyckligt om skärpt lagstiftning skulle leda till att Säpo inte längre kan bedriva underrättelseverksamhet. Det är  iktigt att bevis kan säkras så att personer kan lagföras för de brott som begåtts och att vi får fällande domar. Detta bör ges regeringen tillkänna.

Säkerhetspolisen måste också tillförsäkras de resurser och verktyg som krävs för att kunna analysera informationen och undvika att terrorattentat sker i Sverige. Säkerhetspolisens verktyg behöver vara anpassade till den tekniska utvecklingen. De individer som i dag bedöms behöva avlyssnas ringer inte till varandra utan använder telefonitjänster över internet, exempelvis Viber, eller håller kontakt via sociala medier. Det är viktigt att det finns redskap som svarar mot detta förändrade beteende, och därför behöver Säkerhetspolisens tillgång till hemlig dataavläsning och avlyssning av nya telefonitjänster ses över. I och med sexpartiöverenskommelsen om åtgärder mot terrorism beslutades att hemlig dataavläsning ska utredas. En proposition ska lämnas till riksdagen i december. Kristdemokraterna förutsätter att den ger rättsväsendet adekvata möjligheter till spaning.

Kommunala insatser mot våldsbejakande extremism

Vi ser också ett behov av förbättrad avhopparverksamhet. Med anledning av detta föreslår vi kristdemokrater att staten förstärker sitt ansvar för det förebyggande arbetet. Staten ska utforma fungerande avhoppar- och anhörigstödsverksamhet, som specifikt riktar sig mot våldsbejakande islamister och som också involverar de muslimska trossamfunden i det förebyggande arbetet. Detta som stöd till kommunernas förebyggande arbete. Kristdemokraterna avsätter 20 miljoner kronor för kommunala insatser mot våldsbejakande terror.

Andreas Carlson (KD)

Ingemar Kihlström (KD)

Lars Adaktusson (KD)

Robert Halef (KD)

Mikael Oscarsson (KD)

Tuve Skånberg (KD)

Ärendet är avslutat Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Justitieutskottet

Händelser

Inlämnad: 2020-10-06 Granskad: 2020-10-06 Hänvisad: 2020-10-14

Motioner

Motioner är förslag som riksdagens ledamöter har lämnat till riksdagen.

Yrkanden (10)