Internationella adoptioner

Motion 2020/21:418 av Martina Johansson (C)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur internationella adoptioner ska organiseras och tillkännager detta för regeringen.
2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att utreda hur stödet till det adopterade barnet ska se ut och vem som ska ge det och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

Föräldrar som inte kan få barn på egen hand kan idag få hjälp och stöd på olika sätt. Ett av dessa är att adoptera barn från ett annat land, s.k. internationell adoption.

Detta är något som har skett i Sverige sedan 1970-talet och sker även idag. Tidigare adopterades många barn och från flera olika länder.

De senaste åren har antalet adoptioner minskat och idag sker under 200 internationella adoptioner per år.

Adoptioner förmedlas av ideella föreningar, och i dag finns det tre sådana föreningar i Sverige. Föreningarna finansierar sin verksamhet med hjälp av de pengar blivande adoptivföräldrar betalar för att få hjälp med adoptionen.

Föreningarna blir auktoriserade av myndigheten MFOF och godkänns att förmedla adoptioner från specifika länder. MFOF har även tillsynen över föreningarnas verksamhet.

För att adoptera ett barn från ett annat land krävs det att man blir utredd och godkänd av svensk socialtjänst. Därefter tar man kontakt med en av de auktoriserade föreningarna som kan förmedla ett barn för adoption. Det finns för närvarande ett statligt bidrag på 70 000 kr för att finansiera adoptionen. Det är inte tillräckligt så familjerna får även lägga till egna medel.

Efter att ett barn adopterats till Sverige så är kommunerna ansvariga för att bistå med det stöd som barnet behöver. Det kan vara mer eller mindre stöd, beroende på hur barn och familj mår. Statistiken visar att det är en högre andel av dessa barn som lider av psykisk ohälsa än andra barn i samma ålder. Med tanke på att det är väldigt få adoptioner som idag sker internationellt så minskar kunskap och erfarenhet när det gäller hur stödet ska ske till dessa barn/ungdomar/familjer. Kommunerna är även ansvariga för att hjälpa barnet att få del av sina rättigheter, att söka sina rötter.

Som går att utläsa i motiveringen finns det många olika delar som skapar svårigheter inom detta område.

Med anledning av detta så anser jag att det behöver göras en utredning av hur vi kan göra de internationella adoptionerna mer rättssäkra för de barn som adopteras till Sverige så att de får det stöd de behöver när de kommit till Sverige samt hur de ska få stöd att eftersöka sina rötter i det fall de känner ett behov av det.

Det finns många frågor som behöver besvaras för att dessa barn som adopteras till Sverige ska få en bra uppväxt.

Martina Johansson (C)