Yrkesväxling, yrkeshögskola, vuxenutbildning och sfi

Motion 2019/20:3093 av Kristina Axén Olin m.fl. (M)

av Kristina Axén Olin m.fl. (M)

Förslag till riksdagsbeslut

  1. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att överväga att införa ett omställningsavdrag och tillkännager detta för regeringen.
  2. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att se över möjligheterna att införa en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda, och detta tillkännager riksdagen för regeringen.
  3. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma med förslag på ett omställningspaket för att förbättra möjligheterna att finansiera högre utbildning senare i livet och tillkännager detta för regeringen.
  4. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att ge lärosätena ett omställningsuppdrag och tillkännager detta för regeringen.
  5. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att lärosätenas uppdragsutbildningar bör öppnas för fler och tillkännager detta för regeringen.
  6. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om behovet av fortsatta reformer av yrkeshögskolan och tillkännager detta för regeringen.
  7. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvalitetsgranskning av yrkeshögskolans utbildningar och tillkännager detta för regeringen.
  8. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om en individuell prestationsplan i sfi och tillkännager detta för regeringen.
  9. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att göra nationella proven i sfi obligatoriska i samtliga kurser och tillkännager detta för regeringen.
  10. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att en resultatbaserad ersättning i all vuxenutbildning ska införas och tillkännager detta för regeringen.
  11. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om granskning av den kommunala vuxenutbildningen på enhetsnivå och tillkännager detta för regeringen.
  12. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om kvaliteten i vuxenutbildningen och tillkännager detta för regeringen.
  13. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att syftet med svenska för invandrare bör förtydligas i skollagen med mål om etablering på arbetsmarknaden och tillkännager detta för regeringen.
  14. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att nyanlända med eftergymnasial utbildning ska kunna kombinera studier i svenska för invandrare med studier som möjliggör en akademisk eller yrkesinriktad specialisering och tillkännager detta för regeringen.
  15. Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om Jobbsprånget och tillkännager detta för regeringen.

Motivering

När nu gamla arbetssätt utmanas sker en strukturomvandling i ekonomin som påverkar arbetsmarknaden. På en arbetsmarknad där allt som kan digitaliseras kommer att digitaliseras, ökar kraven på människor att rusta sig med nya kunskaper. Ett längre arbetsliv med större behov av kompetensutveckling och karriärbyten kommer att bli regel snarare än undantag. Det betyder att kunskap och kompetens kommer att få en allt större betydelse som trygghet på arbetsmarknaden. En viktig del i det nya samhällskontraktet kommer vara att både företag och det offentliga behöver skapa bra vägar till omställning mitt i arbetslivet och att arbetstagare vänjer sig vid tanken att byta yrke och är villiga att ställa om.

Förbättrade möjligheter för människor att fylla på sin kompetens

För att stärka arbetstagarnas kompetens bör det övervägas om ett omställningsavdrag så att människor kan få skatteavdrag för egna utbildningskostnader. Detta för att stimulera omskolning och möjliggöra en anpassning av den egna kompetensen efter arbetsmarknadens behov. På samma sätt bör det också ses över om en skattelättnad för företag som köper utbildning till sina anställda bör införas så att det blir mindre kostnadskrävande att investera i sina medarbetare. Ett sådant avdrag skulle innebära att arbetsgivaren kan få tillbaka en del av kostnaden för sina köp av externa kurser, genom att dra av motsvarande belopp från sitt skattekonto.

Omställningspaket

För att förbättra möjligheterna till finansiering av högre utbildning senare i livet omställning och yrkesväxling föreslår Moderaterna att regeringen bör återkomma med förslag på ett omställningspaket. Omställningspaketet bör innehålla finansiering för följande fyra förändringar:

  • att öka möjligheterna att kombinera arbete och studier vill vi att fribeloppet, den inkomst man kan tjäna utan att studiemedlet minskar, höjs från dagens dryga 170 000 kronor till över 200 000 kronor per kalenderår.
  • att möjligheterna till extra studieveckor för den som fyllt 40 år ska utökas med 20 veckor från 40 veckor till 60 veckor.
  • att åldersgränsen för studiemedel höjs till 60 år samt
  • att möjligheten till tilläggslån för studerande över 25 år med barn höjs från 3 800 kr till 5 000 kr per månad.

Stärkta möjligheter att yrkesväxla

Moderaterna vill ge lärosätena ett omställningsuppdrag så att utbudet av kurser också anpassas efter de behov som de redan yrkesverksamma har när det kommer till kompetensutveckling och fortbildning. Det betyder exempelvis att lärosätena parallellt med de traditionella utbildningsprogrammen även behöver erbjuda mer av modulläsning i form av fristående kurser. De fristående kurserna behöver också vara tillgängliga så att arbetstagare har praktiska förutsättningar att delta och fullfölja kurserna.

Redan idag ska högskolan och yrkeshögskolan i sin dimensionering beakta arbetsmarknadens behov, men mer behöver göras om vi ska klara av framtidens utmaningar. Universitetens uppdragsutbildningar bör också öppnas upp för fler så att spetskompetensen och de nya forskningsrönen snabbt kan omsättas i arbetslivet. Idag kan exempelvis inte egenföretagare köpa skräddarsydda utbildningar av lärosätena. Det gör att många akademikeryrken där enskild firma är en vanlig driftsform såsom fysioterapeuter, psykologer, veterinärer eller agronomer stängs ute. Två av tre universitet ser också dagens regelverk som ett hinder för att satsa på uppdragsutbildningar som koncept.

Fortsatta reformer av yrkeshögskolan

Yrkeshögskolan är viktig för möjligheterna att rekrytera personer som har ett kvalificerat yrkeskunnande. Men den är också viktig för individens möjlighet att skaffa sig yrkeskunskaper som är efterfrågade på arbetsmarknaden. Yrkeshögskolans fokus på jobb och arbetsplatsförlagt lärande kortar vägen från studier till jobb: 9 av 10 examinerade har ett arbete året efter examen, och lika många är nöjda med sin utbildning. Även andelen som får jobb inom sitt arbetsområde ligger högt och har ökat under 2016.

Yrkeshögskolan är också en viktig del i det livslånga lärandet och möjliggör både kompetensutveckling och karriärväxling. I takt med att samhället, ekonomin och näringslivet förändras ställer detta nya krav på ett utbildningssystem som gör det ännu enklare för människor att byta arbete eller till och med bransch även längre upp i åldern.

Antalet sökande till yrkeshögskolan ökar, och många som vill och behöver vidareutbildning får i dag inte möjlighet till det. Den främsta anledningen till detta är dock inte platsbrist utan att de inte anses behöriga. Behörighetskraven till många

YH-utbildningar är höga och kräver arbetsmarknadserfarenhet, vilket är svårt att få utan rätt förkunskaper. För att underlätta för karriärbyten till bristyrken bör det därför finnas bättre möjligheter för utbildningsarrangörer att erbjuda preparandutbildningar för att ge fler behörighet.

Yrkeshögskolan är i dag till största del fokuserad på kortsiktiga arbetsmarknadsbehov, vilket innebär att dess utbildningsutbud ständigt är under omprövning. Detta tar sig uttryck genom att en utbildning på max två år godkänns för endast två utbildningsomgångar i taget. Detta har många positiva fördelar som att utbildningarna exempelvis garanterat behövs. Det har dock skapat osäkerhet när det gäller de enskilda utbildningarnas framtid. Osäkerheten smittar av sig och får många att tveka inför att överhuvudtaget läsa en yrkesutbildning. Ur arbetslivssynpunkt behöver yrkeshögskolan bli mer långsiktig, och för individen är det viktigt att den blir ett tydligare alternativ för yrkesutbildning efter gymnasieskolan. För att åstadkomma detta anser vi att yrkeshögskolans godkännande av utbildning som huvudregel bör omfatta fler än två utbildnings­omgångar.

De förändringar motionen föreslår om att utbildningar ska kunna få fler starter godkända i taget kräver dock utökad och utvecklad tillsyn samt kvalitetssäkring. Därför anser vi att kvalitetsgranskningen, i likhet med tillsynen, bör avse enskilda utbildningar och ske utifrån fastslagna kvalitetskriterier som kopplats till resultat och de studerandes utveckling. Hur kvalitetskriterierna ska formuleras och exakt vilka parametrar för kvalitet och resultat bör dock uppdras åt yrkeshögskolan att själv ta fram.

Valfrihet och högre kvalitet i vuxenutbildningen

Den kommunala vuxenutbildningen är till för den som saknar hela eller delar av grund- och gymnasieutbildningen. Här ska vuxna stärkas i sitt lärande och ges möjligheter att läsa in de kunskaper och färdigheter som krävs för att förbättra deras möjligheter till fortsatta studier och framtida jobb. För att möta de krav som ett globaliserat kunskaps­samhälle ställer och förbättra matchningen på arbetsmarknaden måste en modern vuxenutbildning vara mer efterfrågestyrd än i dag. Individens och näringslivets utbildningsbehov förändras snabbt och anpassningar till denna efterfrågan behöver ske.

En ökad mångfald av utbildningsanordnare bidrar samtidigt såväl till en kvalitets­höjande konkurrens som till en ökad utbudsbredd – både avseende innehåll och form. Det ger individen bättre möjligheter att studera mer anpassat utifrån såväl sina behov som utifrån yrkeslivet.

Alliansregeringen tillsatte utredningen Frivux – Valfrihet i vuxenutbildningen (SOU 2008:17), som kom med sitt betänkande under 2008. En valfrihetsreform med utgångspunkt i betänkandet om Frivux bör genomföras i vuxenutbildningen där den studerande fritt ska få välja att läsa vuxenutbildning inom kommunal eller annan regi.

Utredningen Kommunal vuxenutbildning på grundläggande nivå – en översyn för ökad individanpassning och effektivitet (SOU 2013:20) lämnar förslag om att förändra tillsynen av vuxenutbildningen. I dag sker endast en systematiserad tillsyn av vuxenutbildningen på huvudmannanivå och inte på enhetsnivå. Vi föreslår därför att Skolinspektionen bör få i uppdrag att granska den kommunala vuxenutbildningen på enhetsnivå i likhet med den granskning som sker av grund- och gymnasieskolor.

Individuell prestationsplan i SFI

Som en del av etableringen läser de allra flesta personer som fått uppehållstillstånd i Sverige kurser i svenska för invandrare (SFI) i någon omfattning. Dagens utformning av utbildningen fungerar dock till stor del ineffektivt. Exemplen är många på personer som läst SFI i flera år utan att nämnvärt ha förbättrat sina språkkunskaper.

Skolverkets statistik visar att fler än sex av tio inskrivna år 2016 inte klarat sin SFI-kurs inom ett år och att det för vissa elever tar uppemot 18 månader att slutföra den mest grundläggande SFI-kursen. Den som är ny i Sverige och deltar i etableringsinsatser, däribland SFI-undervisning, kan få etableringsersättning. Utbetalning av ersättningen är dock kopplad till deltagande och inte till prestation, det vill säga i vilken mån den enskilde når uppsatta kunskapsmål. Sverige skiljer sig från bland annat Tyskland, Nederländerna och Danmark på så vis att prestationen i språkutbildningen inte påverkar vare sig rätten till permanent uppehållstillstånd eller nivån på de ekonomiska ersättningar som det offentliga betalar ut. Det vill Moderaterna ändra på.

Moderaterna vill att varje person som påbörjar SFI ska få en individuell prestationsplan som uppskattar tiden det kommer att ta för att slutföra varje kurs och studieväg. Prestationsplanen ska utformas med hänsyn till den studerandes förkunskaper, såsom tidigare utbildning. Vid avbrutna studier eller studier som inte fullföljs med godkända studieresultat inom den angivna tidsramen aktualiseras ett åtgärdssystem som innebär att individer kan få en varning och ytterst delvis eller helt indragen etableringsersättning. För att få ett betyg i den kurs eleven går SFI ska det vara obligatoriskt att genomföra nationella prov.

Det huvudsakliga syftet med svenska för invandrare ska också vara att förkorta vägen till arbete samtidigt som individen tar sig upp till arbetsmarknadens kompetenskrav. Det behöver förtydligas i lagstiftningen att det är att komma i jobb som är målet med utbildningen. För nyanlända med eftergymnasial utbildning bör studier i svenska för invandrare kunna kombineras med studier som möjliggör en akademisk eller yrkesinriktad specialisering.

Fler SFI-lärare

I många kommuner finns ett stort behov av fler lärare i svenska för invandrare. Genom att öka antalet distanskurser, se till att fler lärosäten med lärarutbildning erbjuder sommarkurser i svenska som andraspråk samt att göra svenska som andraspråk till en obligatorisk del på lärarutbildningen kan behovet av fler lärare i svenska för invandrare mötas bättre.

Forskning visar också att det är enklare att lära sig ett nytt språk om man kan utgå ifrån sitt modersmål. Genom att införa modersmålsstöd och exempelvis ta till vara kompetens hos tidigare elever med olika modersmål kan kvaliteten i utbildningen öka.

Resultatbaserad ersättning i all vuxenutbildning, inklusive SFI

En ökad mångfald av utbildningsanordnare bidrar såväl till en kvalitetshöjande konkurrens som till en ökad utbudsbredd – både avseende innehåll och form. Det ger individen bättre möjligheter att studera mer anpassat utifrån såväl sina behov som utifrån yrkeslivet. Det är därför viktigt att säkerställa en mångfald av aktörer och en hög kvalitet i undervisningen och verksamheterna. En viktig del i detta är att ersättningen till anordnarna ger rätt incitament till att uppnå en god kvalitet och resultat.

Idag utgår ersättning utifrån deltagartimmar eller närvaro och inte utifrån hur väl rustade eleverna blir i det svenska språket. Det kan leda till att anordnare behåller elever längre än nödvändigt utan att eleverna vare sig får med sig bättre kunskaper eller kommer närmare arbetsmarknaden. Moderaterna föreslår därför att ersättningen till utbildningsanordnare ska utgå ifrån uppnådda resultat och att en resultatbaserad ersättning i all vuxenutbildning införs.

Statlig tillsyn av SFI och vuxenutbildningen

I dag sker endast en systematiserad tillsyn av vuxenutbildningen på huvudmannanivå och inte på enhetsnivå. Det leder till ett flertal problem. Detta eftersom att kommuner har olika system för att erbjuda vuxenutbildning där vissa erbjuder den i egen kommunal regi och andra genom upphandling resulterar det i att alla verksamheter inte granskas då majoriteten av tillsynen sker på huvudmannanivå. Avsaknaden av en fullständig bild av vuxenutbildningen äventyrar utbildningens kvalitet och

likvärdighet.

Med målet att ytterligare säkerställa utbildningens kvalitet och likvärdighet föreslår Moderaterna att staten, genom Skolinspektionen, bör få i uppdrag att genomföra systematisk tillsyn av vuxenutbildningen på både huvudmannanivå och enhetsnivå.

Stärk Jobbsprånget

Jobbsprånget är ett program som vänder sig till nyanlända akademiker. Ingenjörer, arkitekter, naturvetare och ekonomer får under fyra månader praktisera ute på ett företag som är i behov av just deras kompetens. Programmet, som tagits fram inom Kungliga Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) möjliggör för kandidater att inom 30 dagar från ansökan påbörja en praktik. Det ställs inga krav på perfekt svenska, det lär sig kandidaterna parallellt på jobbet och genom undervisning i svenska för invandrare.

Valideringsprocessen påskyndas också avsevärt genom att validering både kan ske på arbetsplatsen och genom kompletterande onlinekurser. IVA har lagt betydande resurser på att bygga upp ett fungerande och effektivt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och näringslivet för att snabbt kunna matcha de nyanlända akademikernas kompetens mot ett reellt behov ute hos företagen. 75 procent av alla nyanlända akademiker som genomgår programmet får jobb direkt efter praktiken, inte sällan på företaget de praktiserat på. Moderaterna verkar därför för att Jobbsprånget framgent ska stärkas.

Kristina Axén Olin (M)

Maria Stockhaus (M)

Marie-Louise Hänel Sandström (M)

Noria Manouchi (M)

Ann-Britt Åsebol (M)

Ulrika Heindorff (M)

Motionen är inlämnad Motionskategori: Fristående motion Tilldelat: Utbildningsutskottet

Händelser

Inlämnad: 2019-10-03 Granskad: 2019-10-03
Yrkanden (15)