med anledning av prop. 2004/05:28 Bostadsersättning för asylsökande

Motion 2004/05:Sf8 av Bo Könberg m.fl. (fp)

Förslag till riksdagsbeslut

1. Riksdagen avslår proposition 2004/05:28 Bostadsersättning för asylsökande.

2. Riksdagen tillkännager för regeringen som sin mening vad i motionen anförs om en genomgripande reform av asylprocessen inklusive mottagandet av asylsökande.

1. Inledning

Folkpartiet liberalerna säger nej till regeringens förslag om att nu och som en isolerad åtgärd slopa bidraget till eget boende, det så kallade EBO-bidraget. Det är hela asylprocessen och mottagningssystemet av asylsökande som måste göras om, inte bara EBO-bidraget. Regeringen försöker splittra upp frågan på ett sätt som är oacceptabelt. Ett annat exempel på regeringens oförmåga att ha ett helhetsgrepp på asylfrågan är att man vägrar se sambandet mellan förslagen i propositionen om nya ansökningar och den förändrade processen för prövning av asylärenden. EBO-frågan är en del av denna större helhet.

Folkpartiet liberalerna anser att inrättandet av en rättssäker och snabb asylprocess bör utgöra grunden för alla andra reformer på detta område. Som en enig riksdag redan påtalat är dagens system helt undermåligt. Det leder till långa väntetider och en destruktiv situation för många asylsökande, oavsett boendeform. EBO-frågan, liksom andra besläktade frågor, bör därför behandlas som en integrerad del av en genomgripande reform av asylprocessen. Att regeringen nu, som en del av budgetuppgörelsen med sina stödpartier, har lovat att lägga fram en proposition om en förändrad asylprocess bör leda till att en större, samlad asylreform genomförs.

Folkpartiet liberalernas nej till regeringens förslag om slopandet av EBO-bidraget grundar sig också på de stora brister som präglar själva förslaget. Vad regeringen föreslår i propositionen 2004/05:28 löser inte ens de problem som regeringen säger sig vilja åtgärda, det vill säga de negativa effekterna av att många asylsökande som väljer ett eget boende flyttar till kommuner och bostadsområden som redan präglas av stora segregationsproblem. Enligt regeringens beräkningar kommer inte mer än 10 procent av de asylsökande som valt eget boende att flytta till anläggningsboende som en konsekvens av att EBO-bidraget dras in. Som framgår av propositionen är regeringens bedömning, baserad på den utredning som gjordes om EBO, "att förslaget får en marginell effekt på andelen asylsökande m.fl. i eget boende". Regeringens förslag är med andra ord ett slag i luften, som i praktiken inte leder till någon förändring av dagens integrationsproblem utan bara förvärrar situationen för redan utsatta människor.

2 Folkpartiet liberalernas ställningstagande om EBO-bidraget

När lagen om mottagande av asylsökande (LMA) trädde i kraft 1 juli 1994 fick asylsökande som ordnade eget boende rätt till en särskild bostadsersättning. Syftet med reformen var att främja att asylsökande i större utsträckning skulle kunna ordna sitt boende på egen hand. Mottagandet av asylsökande skulle präglas av eget ansvarstagande i stället för omhändertagande, vilket ligger i linje med liberal politik om individens rätt att forma sin egen framtid.

Bidraget för eget boende var rätt tänkt men i en verklighet som för många flyktingar och andra nyinvandrade personer allt mer kom att präglas av segregation och utanförskap blev det ändå fel. En misslyckad integrationspolitik har lett till en ohållbar situation i många miljonprogramområden i våra stora och medelstora städer. I det sammanhanget har kombinationen av omänskligt långa handläggningstider i asylärenden och dagens system med ersättning för eget boende bidragit till att förvärra en svårhanterlig segregationsproblematik. Folkpartiet liberalerna vill dock betona att huvudorsaken till de stora integrationsproblem som Sverige brottas med inte har sin grund i att ett begränsat antal asylsökande väljer att ordna ett eget boende. I den offentliga debatten finns det, inte minst på socialdemokratiskt håll, en obehaglig tendens att göra dessa redan utsatta människor till syndabockar för en katastrofalt misslyckad integrationspolitik.

Folkpartiet liberalernas nej till regeringens förslag innebär inte att vi på lång sikt vill behålla EBO-bidraget. En förändring behövs, men inte som en isolerad åtgärd. Dagens rättsosäkra och långsamma asylprocess, Migrationsverkets välkända brister samt anläggningsboendets ofta förekommande isolering och sysslolöshet måste samtidigt förändras för att en förändring av EBO-bidraget ska ha en positiv effekt. I samband med en övergripande förändring av asylprocessen och mottagningssystemet skulle Folkpartiet liberalerna vara redo att avskaffa dagens system med bidrag för eget boende. Vi vill då ersätta EBO-bidraget med ett system som kopplar ihop rätten till eget boende med förmågan att försörja sig genom eget arbete. I ett sådant system ska det också ges starka incitament att arbeta utöver möjligheten att välja eget boende. Därför föreslår vi inte bara att en del av dagersättningen ska kunna behållas av dem som arbetar utan också att möjligheten till arbetskraftsinvandring öppnas för dem som skaffar sig jobb under asylprocessen.

3 Folkpartiet liberalernas förslag till ett reformerat asylmottagande

För att komma till rätta med de brister som finns i dagens mottagningssystem och uppmuntra till en snabb integration genom arbete och egen försörjning föreslår Folkpartiet liberalerna följande:

• Handläggningstiderna måste kortas under rättssäkra former. Folkpartiet liberalerna stöder både den nya instansordning som regeringens stödpartier tvingat fram och förslaget att starkt begränsa möjligheten att lämna in nya ansökningar om uppehållstillstånd, men kräver att förändringarna träder i kraft samtidigt. Samma sak gäller för en reformering av den nuvarande lagen om mottagande av asylsökande och av bidraget till eget boende. De problem som EBO-bidraget medför skulle minska om den asylsökande, efter en rättssäker process, snabbare får ett slutligt besked i sitt ärende.

• Det bör bli tillåtet att börja arbeta omedelbart för alla asylsökande vars ärende bedöms kräva en grundligare utredning. Vägen mot utanförskapet börjar för många redan under tiden som asylsökande. Därför bör alla hinder för asylsökande att söka och få arbete tas bort. Detta ska också gälla personer som inte kan avvisas på grund av verkställighetshinder.

• Asylsökande som hittar arbete bör ha oinskränkt rätt att bosätta sig var som helst. Detta ska givetvis också gälla för den asylsökandes familj. Erfarenheten säger att eventuella sociala problem blir hanterbara i områden där de flesta har arbete.

• För att uppmuntra till eget arbete bör en del av den dagpenning, som asylsökande kan få, utgåäven till personer som har ett heltidsarbete om arbetsinkomsterna ligger under den nivå som socialbidragsnormen föreskriver, vilket exempelvis kan vara fallet om den ena föräldern i en flerbarnsfamilj får arbete. Detta är en viktig stimulans för asylsökande som har sin familj med sig att arbeta men också ett sätt att underlätta möjligheten till en dräglig tillvaro i Sverige under väntetiden på asylbeslut.

• För att ytterligare stimulera till eget arbete bör möjligheten att stanna i landet som arbetskraftsinvandrare ges till asylsökande som arbetat i tre år. Så skulle också många mänskliga tragedier kunna undvikas, inte minst vad det gäller de absurda avvisningarna - som vi tyvärr allt för ofta får bekanta oss med - av personer som redan är integrerade och jobbar i vårt land.

• De personer som i väntan på beslut i sitt asylärende inte hittar arbete bör i första hand bosätta sig på det anläggningsboende som Migrationsverket hänvisar till. Detta bygger på bedömningen att situationen för de asylsökande som inte arbetar blir bättre i ett av Migrationsverket ordnat boende inom ramen för ett reformerat mottagningssystem. Det gör det också möjligt att slussa asylsökande till orter där mottagningssystemet är mindre ansträngt och tillgången till bostäder, välfungerande skolor, SFI-undervisning, arbetsförmedlingar och möjligheten att över huvud taget ordna ett meningsfullt liv i väntan på asylbeslutet är bättre.

• Naturligtvis ska det, om det finns särskilda skäl, också i fortsättningen vara möjligt för en arbetslös asylsökande att flytta till en annan ort och ordna eget boende. Detta ska exempelvis gälla för ensamstående barn, sjuka och äldre personer som vill bosätta sig hos släktingar. Dessa personer ska ha fortsatt rätt att välja eget boende med bibehållet EBO-bidrag.

• En översyn av Migrationsverkets anläggningsboende bör genomföras i samband med dessa reformer, så att man kan komma till rätta med dagens tillkortakommanden.

Stockholm den 12 november 2004
Bo Könberg (fp)
Linnéa Darell (fp)	Solveig Hellquist (fp)
Nyamko Sabuni (fp)	Mauricio Rojas (fp)