Miljötillståndet i Östersjön
Interpellation 2015/16:724 av Jens Holm (V)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Inlämnad
- 2016-06-10
- Överlämnad
- 2016-06-13
- Anmäld
- 2016-06-14
- Svarsdatum
- 2016-06-28
- Sista svarsdatum
- 2016-06-28
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Miljöminister Karolina Skog (MP)
Östersjön är ett mycket hotat hav. I och med att havet är omringat av land och att nio länder samsas om det blir påfrestningen extra stor. Avrinningsområdet är drygt fyra gånger så stort som havet och för med sig näring och föroreningar ut i Östersjön. Detta i kombination med dåligt vattenutbyte, brackvattenhavets speciella egenskaper samt Östersjöns unga geologiska ålder gör situationen exceptionellt besvärlig.
Övergödningen brukar anges som det enskilt största hotet mot Östersjöns överlevnad. Näringsämnen från jordbruk och avlopp övergöder Östersjön, vilket resulterar i att mängden organiskt material ökar. Även trafikens och sjöfartens kväveutsläpp har en stor påverkan på övergödningen. Då överproduktion av organiskt material överstiger den normala konsumtionen räcker inte syret till för att bryta ned det organiska materialet. Resultatet är syrebrist, minskad mängd bottenlevande djur och läckage av fosfor från syrefria sediment. Enligt SMHI har algblomningen i södra Östersjön redan satt igång i år, vilket är den tidigaste starten sedan SMHI började övervaka den, och bottendöden på de stora havsdjupen har ökat kraftigt sedan millennieskiftet, enligt rapport från våra myndigheter. Längs Östersjöns kuster finns positiva tecken på att förbättrad avloppsrening och åtgärder inom jordbruket gett positiva effekter på vattenkvaliteten och att det ger resultat, men ytterligare åtgärder kommer att krävas.
Enligt Naturvårdsverket kommer inte miljökvalitetsmålen Ingen övergödning, Levande sjöar och vattendrag och Hav i balans samt levande kust och skärgård till 2020 att uppnås utan nya styrmedel och åtgärder. Sverige kommer sannolikt inte heller att uppfylla åtagandena inom ramen för Baltic Sea Action Plan eller Helcom och inte heller våra åtaganden inom EU:s havsmiljödirektiv om att Östersjön ska ha god miljöstatus senast 2020. Rapporten Näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet 2014 från Havs- och vattenmyndigheten (2016:12) stärker den bilden.
Det är akut att rädda Östersjön. Vilka åtgärder avser miljöministern att vidta för att se till att övergödningen och andra miljöproblem minskar i Östersjön och att våra internationella åtaganden kan uppfyllas?
Debatt
(14 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2015/16:724
Webb-tv: Miljötillståndet i Östersjön
Dokument från debatten
- Tisdag den 28 juni 2016Kammarens föredragningslistor 2015/16:127
- Protokoll 2015/16:127 Tisdagen den 28 juniProtokoll 2015/16:127 Svar på interpellation 2015/16:724 om miljötillståndet i Östersjön
Protokoll från debatten
Anf. 40 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Niklas Wykman har frågat mig om jag inte kan avvakta med slopandet av den reducerade socialavgiften för ungdomar tills andra effektiva åtgärder för unga med svag anknytning till arbetsmarknaden har identifierats.
Precis som Niklas Wykman konstaterar visar resultaten i IFAU:s utvärdering att de nedsatta socialavgifterna för unga är en kostnadsineffektiv åtgärd som inte har haft någon sysselsättningseffekt alls för grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden. Såväl Finanspolitiska rådet, Riksrevisionen, Ekonomistyrningsverket som Arbetsförmedlingen delar IFAU:s slutsats att nedsättningen är ineffektiv. En åtgärd som kostar omkring 20 miljarder kronor årligen tycks alltså inte ha hjälpt de unga som är i störst behov av stöd. Det är just därför regeringen slopar nedsättningen.
I stället satsar regeringen på riktade åtgärder till de unga som är i störst behov av stöd genom exempelvis utbildningskontrakt, traineejobb och fler komvuxplatser. Genom att i stället rikta åtgärderna mot de ungdomar som har problem att etablera sig kommer regeringens politik att bidra till en minskad arbetslöshet.
Eftersom politiken för att minska ungdomsarbetslösheten läggs om i en mer ändamålsenlig riktning finner regeringen ingen anledning att avvakta med återställningen av de nedsatta socialavgifterna. Mot bakgrund av att den förra regeringen lämnade efter sig det största underskottet sedan 90-talskrisen är det dessutom viktigt att nya reformer nu finansieras fullt ut.
Anf. 41 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Inget land i Europeiska unionen hade starkare offentliga finanser än vad Sverige hade när Alliansen frånträdde regeringsmakten - inget annat land! Sverige hade de starkaste eller bland de absolut starkaste offentliga finanserna i hela Europeiska unionen. Jag säger detta för att finansministern återkommer till det här hela tiden.
Jag vill tydligt fråga finansministern vad hon menar. Jag upprepar från interpellationssvaret: Precis som Niklas Wykman konstaterar visar resultaten i IFAU:s utvärdering att de nedsatta socialavgifterna för unga är en kostnadsineffektiv åtgärd som inte har haft någon sysselsättningseffekt alls för grupper av unga med svag anknytning till arbetsmarknaden. Finansministern inleder alltså med orden "precis som Niklas Wykman konstaterar". Jag undrar helt enkelt, Magdalena Andersson: Var någonstans konstaterar jag detta?
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Herr talman! Vi har vant oss vid en finansminister som sviker olika typer av löften. RUT och ROT skulle inte försämras. Det har försämrats. Finansministern beskrev det i går som att det rådde kaos i svenska offentliga finanser 2014, när OECD, IMF och EU-kommissionen menar att vi hade bland de starkaste offentliga finanserna.
Vi har hört Magdalena Andersson beskriva att överskottsmålet ligger fast och att det ska vara en viktig styråra för den socialdemokratiska politiken. Numera ska överskottsmålet både utredas och avskaffas. Vi har hört finansministern beskriva hur bensinskatten inte ska höjas. Nu höjs bensinskatten. Vi har hört hur finansministern beskriver att vanliga inkomsttagare inte skulle få någon inkomstskattehöjning. Nu vet vi att mer än 1 miljon vanliga inkomsttagare får denna skattehöjning. Listan kan göras lång över uttalanden som inte alls har haft den betydelse som man kan tro att de har, nämligen såsom orden sägs.
Vi vet också att regeringen och Finansdepartementet får stark kritik. Det ser man om man läser igenom de remissyttranden som återfinns i budgetpropositionen från Arbetsförmedlingen, Tillväxtverket, Konjunkturinstitutet, Saco och Ekonomistyrningsverket. Det handlar antingen om att effekter av politiken inte beskrivs ordentligt eller om att offentligfinansiella effekter inte beskrivs ordentligt eller helt enkelt om att det inte beskrivs hur åtgärderna kommer att fungera i verkligheten eller påverka de människor som är berörda av dem.
Herr talman! Jag efterlyser ändå att finansministern inte citerar hur som helst eller tillskriver sina motdebattörer vilka åsikter som helst. Därför undrar jag, Magdalena Andersson: Var någonstans skulle jag ha hävdat eller påstått de här sakerna?
Anf. 42 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Herr talman! Niklas Wykman har helt rätt. Det han skriver i interpellationen är att rapporten visar att tre grupper av ungdomar har svårt med etableringen på arbetsmarknaden. Du skriver inte rakt av att man visar att just det här inte har haft någon effekt på de här grupperna. Däremot har det gjort just att de grupperna har mycket svårt med etablering. Jag tycker att Niklas Wykman har rätt; jag kunde ha citerat honom på ett bättre sätt.
Däremot visar rapporten just att detta är en dyr och ineffektiv åtgärd som inte hjälper de ungdomar som har det svårast på arbetsmarknaden. Det är därför regeringen nu sätter in åtgärder just för den grupp av ungdomar som har det allra svårast att komma in, och det är ungdomar som inte har gymnasieutbildning. För dem föreslår nu regeringen ett utbildningskontrakt som är en ny åtgärd som vi aldrig har prövat tidigare i Sverige. Däremot har man med stor framgång gjort det i Danmark. Den åtgärden innebär att ungdomar som inte har gymnasieutbildning får ett stöd för att de ska kunna ta denna utbildning. Det handlar om att möta personen och ungdomen där den befinner sig. Man kan kombinera detta med utbildning och med jobb, man kan studera på folkhögskola och man kanske kan pröva att kombinera utbildning med praktik. Det handlar om att möta den unga personen där den befinner sig för att den ska klara sin gymnasieutbildning. Det här är inte bara ett erbjudande, utan det ska också vara ett krav för att man ska kunna få ersättning av samhället.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Det är ett utbildningskontrakt som innebär både möjligheter och tydliga krav. Det är ett väldigt bra förslag, och detta har fungerat bra i Danmark. Jag har så svårt att förstå varför Moderaterna är motståndare till förslaget.
Anf. 43 Niklas Wykman (M)
Herr talman! Jag välkomnar satsningar på utbildning och satsningar på utbildningar för de ungdomar som har det tuffast på arbetsmarknaden. Sverige ska vara ett land där vi investerar i människors kunskap för att kunna ha ett samhälle som håller ihop och där alla människor har goda möjligheter att bygga sig en bra tillvaro.
Jag undrar ändå hur finansministern resonerar kring inträdet på arbetsmarknaden och hur man ska få sitt första jobb i Sverige. Vi har sett en utveckling där sammansättningen av de människor som befinner sig i utanförskap har ändrats i relativt snabb takt.
När Alliansen tillträdde 2006 fanns bland annat problemet från tidigare regeringar med att var tionde person i arbetsför ålder var förtidspensionerad. Förtidspensionering användes som ett verktyg för att maskera arbetslöshet och fixa till statistiken.
Så ser det inte längre ut, herr talman. Siffrorna har pressats tillbaka. Likaså har vi sett att andelen arbetslösa bland äldre har krympt kraftigt. Andelen arbetslösa bland medelålders eller lite äldre personer som är väletablerade i Sverige har också minskat. Däremot ser vi hur problemen för ungdomar består. Vi vet också hur problemen för utrikes födda har tilltagit när det gäller att ta sig in.
Herr talman! Svensk arbetsmarknad är en kombination av många saker som kan göra det svårt att komma in. Bidrag och ersättningar är relativt höga i Sverige jämfört med andra länder. Arbetsmarknadsregleringarna sticker kanske inte ut som de hårdaste, men vi tillhör ändå de länder som har relativt hårda regleringar på området. Lönestrukturen är sammanpressad i Sverige, och skatterna på de låga inkomsterna är bland de högsta i världen.
Det finns givetvis inte en åtgärd att vidta, fru talman, för att ändra på detta. Det krävs en kombination av åtgärder. Vi har föreslagit ett antal sådana för att göra det enklare att komma in på arbetsmarknaden med starkare drivkrafter för att arbeta. Vi vill ta ned trösklarna till att få det första jobbet för att kunna bryta det utanförskap som finns.
Jag har en fråga till finansministern. Ungefär 60 procent av de unga människor som ännu inte har något jobb har heller aldrig haft något jobb. Här handlar det alltså inte om att hjälpa människor tillbaka in i arbete. Jag skulle vilja veta lite om hur finansministern ser på de andra förslagen. Utbildning i all ära - det är bra. Där kan man i huvudsak vara överens; det är självklart att det behövs. Men det behövs också åtgärder för dem som har en utbildning eller för dem som mer än någonting annat bara vill ha ett jobb.
Vi har till exempel föreslagit att yrkesintroduktionsanställningar kan användas bredare, där man inte behöver ett kollektivavtalskrav. Man kan då mycket enklare gå in på vilken arbetsplats som helst och få en yrkesintroduktion och därmed en väg in på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Svensk arbetsmarknad fungerar väl, fru talman, i den bemärkelsen att de allra flesta, när de väl kommit in, får en god löneutveckling och en möjlighet att lära sig och att förbättra sin position.
Om jag vore finansminister, fru talman, skulle jag därför inte vara så rädd för att sänka trösklarna till jobb och för att göra den här typen av breddning. Jag kan vara helt överens med finansministern om att det är viktigt med satsningar på skolan, men man måste också orka göra någonting för dem som skolan inte är en lösning för och som därför behöver få en plats i arbetslivet.
Därför undrar jag, finansministern, om regeringen kan se över möjligheten till en bredare yrkesintroduktion där kollektivavtalskrav inte längre än nödvändigt.
Anf. 44 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Det är märkligt att Niklas Wykman säger att man gärna vill satsa på att ungdomar ska få utbildning samtidigt som han säger nej till det fantastiska förslag vi har för just det.
Den nuvarande regeringen stödde den tidigare regeringen i att kunna använda yrkesintroduktion. Det skrevs avtal, och man kom överens med arbetsmarknadens parter. Vi tycker att det är en bra idé, och vi stöder det. Sedan har det tyvärr inte blivit särskilt många yrkesintroduktionsjobb, och där tror jag säkert att både vi från regeringens sida och oppositionen kan göra mer reklam när vi är ute och träffar olika företag.
Att inte kräva kollektivavtal är jag däremot oerhört skeptisk till. Jag tror heller inte att det är någonting som en del av de parter som ska vara med och teckna avtal om yrkesintroduktion tycker är särskilt intressant.
Kollektivavtalen är en viktig del av svensk arbetsmarknad. Om en stor del av den svenska arbetsmarknaden inte har kollektivavtal, ja, då riskerar det som Niklas Wykman gärna kallar för sänkta trösklar att i praktiken betyda sänkt lön. Det tycker inte jag är bra, och jag tror att det finns en stor ideologisk skillnad i just det avseendet mellan Moderaterna och Socialdemokraterna.
På regeringens åtgärdslista inom 90-dagarsgarantin finns också traineejobben. I går fick faktiskt den första personen ett traineejobb. Hon heter Madelein Bjurbäck, och hon blev därigenom historisk. Så här säger hon: "Nu vet jag vad jag vill och har fått en möjlighet att jobba samtidigt som jag får studera. Få en bättre ekonomi och kunna skapa en buffert för framtiden." Storleende chefer på äldreboendet säger: "Det känns verkligen roligt att vi lyckats få det här så snabbt i hamn." Arbetsförmedlingen som har jobbat fram det här säger: "Det känns skönt att vi äntligen fått två nya välbehövliga verktyg, traineejobben och utbildningskontrakt, för att hjälpa unga vuxna."
Äntligen börjar alltså regeringens politik ge avtryck också i verkligheten, även om det blev ett halvårs försening. Den här tjejen är den första av en lång rad ungdomar som får möjlighet att få sitt första jobb - precis det som Niklas Wykman tycker är viktigt.
Jag tycker att det är viktigt att alla ungdomar får ett första jobb, och traineejobben kommer för många ungdomar att vara en sådan väg. Därutöver behöver vi naturligtvis på olika sätt skapa möjligheter för ungdomar att komma in i arbetslivet.
Anf. 45 Niklas Wykman (M)
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Fru talman! Det är bara att gratulera till jobbet, kanske till och med det första jobbet! Alla jobb är bra, och alla människor som vill och kan arbeta ska också ha ett arbete att gå till.
Det var förstås också en lycklig omständighet att detta inträffade just på dagen för budgetpropositionens avlämnande. Men en mindre lycklig omständighet denna dag var ju att även om en person har fått ett traineejobb blir det som Konjunkturinstitutet bedömer kostar 20 000 ungdomsjobb också verklighet. Det är klart att ett arbete jämfört med 20 000 förlorade arbeten för ungdomar väger lätt, och detta samma dag som regeringens egen industrikansler konstaterar att finansministerns budget inte är någon budget för jobb utan tvärtom en budget där skatterna på arbete höjs, vilket är skadligt för människors möjligheter att komma i arbete.
Fru talman! Det är beklagligt att finansministern slår igen dörren för en massa ungdomars möjligheter att jobba på en lång rad företag runt om i Sverige. Regeringen klamrar sig fast vid kollektivavtalskravet, fast vi vet att sex av tio ungdomar som står utan arbete ännu inte ens har varit inne på arbetsmarknaden. Men regeringen vill ändå inte vända på alla stenar och vända sig till alla företag i Sverige och fråga vilket ansvar de kan ta, utan företaget måste vara godkänt av Magdalena Andersson eller fackföreningsrörelsen för att få vara med och bidra.
I det här läget tror jag att det är många i Sverige som vill öppna sina hjärtan och hjälpa till, både när det gäller ungdomar och människor som har sökt sig hit. Att då ligga kvar i ett system där alla inte kan vara med och bidra regelmässigt tror jag är olyckligt, och jag hade önskat att finansministern i ljuset av det som sker i vår omvärld och här i Sverige, med många unga som inte kommer in på arbetsmarknaden, kunde ha tänkt sig en lite mer modern och flexibel lösning på detta. Då kunde fler ungdomar få ett arbete att gå till.
Anf. 46 Finansminister Magdalena Andersson (S)
Fru talman! Jag är inte alls förvånad över att Niklas Wykman inte tycker att det är viktigt med kollektivavtal. Så är det såklart. Om man inte tycker att det är viktigt med ordning och reda på arbetsmarknaden och att människor som arbetar ska kunna ha en lön att leva på, ja, då är kollektivavtal heller inte någonting som är särskilt viktigt. Här finns en djup ideologisk konflikt mellan socialdemokratin och högern vad gäller synen på arbetsmarknadens funktionssätt och möjligheten att ha en lön som man kan leva på.
Med regeringens 90-dagarsgaranti kommer alla ungdomar att få möjlighet att få ett jobb, utbildning eller praktik inom 90 dagar. För att finansiera detta avskaffar vi den ungdomsrabatt för arbetsgivare som har funnits tidigare. Det är en rabatt som har blivit utdömd av samtliga expertmyndigheter, eftersom den är väldigt dyr och väldigt ineffektiv. Vill man ta ansvar för de offentliga finanserna behöver man avveckla åtgärder som har varit uppenbart dyra och ineffektiva.
För att ta ansvar för de gemensamma resurserna behöver vi jobba med mer kostnadseffektiva och träffsäkra metoder, och det är precis det regeringen gör. Det är ett sätt att ta ansvar för statsfinanserna samtidigt som man tar ansvar för ungdomars möjlighet att komma in på arbetsmarknaden.
STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer
Överläggningen var härmed avslutad.
Anf. 90 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Jens Holm har frågat mig vilka åtgärder jag avser att vidta för att se till att övergödningen och andra miljöproblem minskar i Östersjön och att våra internationella åtaganden kan uppfyllas.
Jag delar Jens Holms oro för den allvarliga situationen i Östersjön. Trots att utsläppen av framför allt kväve minskat och att vattenkvaliteten har blivit bättre i många svenska kustområden är situationen i Egentliga Östersjön, Finska Viken och flera vikar mycket allvarlig. Östersjön har världens största områden av döda bottnar där djupvattnet lider av permanent syrebrist. Algblomningar blir allt vanligare och börjar allt tidigare. Övergödningen har konsekvenser för fisket, turistnäringen och ekonomin i alla Östersjöländer. Trots minskade utsläpp från land gör den interna belastningen av fosfor från de döda bottnarna att övergödningen fortsätter att förvärras.
För att miljökvalitetsmålet Ingen övergödning ska utvecklas positivt behöver åtgärdstakten öka, och åtgärderna behöver i ökad utsträckning vidtas där det kan ge tydliga resultat i miljön. Som Jens Holm framför finns ett behov av ytterligare åtgärder, framför allt vad gäller reduktion av fosfor.
Sverige deltar därför aktivt i det internationella arbetet för att förbättra Östersjöns miljö där Helcoms Baltic Sea Action Plan, havsmiljödirektivet och ramdirektivet för vatten är de viktigaste komponenterna. Europeiska revisionsrättens rapport Bekämpning av eutrofieringen i Östersjön: fler och mer ändamålsenliga åtgärder krävs som presenterades i maj 2016 visar att åtgärdsarbetet i Östersjöregionen inte har varit tillräckligt och måste förbättras. Rådsslutsatser kommer snart att presenteras med detta budskap. Nationellt ingår frågan också i den maritima strategi som regeringen beslutat, och frågan om att minska övergödning är viktig för att tillvarata den tillväxtpotential som finns kopplat till Östersjön.
Svenskarna är oroliga för Östersjöns framtid. Det lokala engagemanget längs våra kuster och i våra kommuner är stort. Samtidigt har Sverige stora möjligheter att påverka havsmiljöarbetet här hemma, på regional nivå och globalt. Med stöd av bland annat LOVA-bidrag görs lokala projekt för att minska övergödningen. På Havs- och vattenmyndighetens hemsida finns en projektkatalog som visar på detta.
Arbetet för att minska näringsläckaget inom jordbruket är en utmaning för alla Östersjöländer, och det har resulterat i en betydande minskning av utsläppen av kväve. I det svenska landsbygdsprogrammet finns stora möjligheter att vidta vattenrelaterade miljöåtgärder. Satsningarna på rådgivning inom Greppa Näringen och det däri ingående delprojektet Greppa Fosforn bidrar bland annat till att utveckla effektiva åtgärder för att reducera förlusterna av fosfor från åkermark.
Flera framsteg har gjorts för att minska utsläppen från sjöfarten. Helcom har fattat beslut att skicka en ansökan till Internationella sjöfartsorganisationen (IMO) om att göra Östersjön till ett kontrollområde för kväveoxider, ett så kallat NECA-område. Förbudet mot utsläppen av toalettavfall från kryssningsfartyg och passagerarfärjor kommer att träda i kraft 2019 som ett resultat av Sveriges ledarskap i långdragna internationella förhandlingar inom IMO.
Som en del av havsmiljödirektivet beslutade Havs- och vattenmyndigheten i december 2015 om ett åtgärdsprogram för havsmiljön. En åtgärd i programmet är att utreda möjligheter att påverka den interna näringsbelastningen lokalt i övergödda vikar och fjärdar samt i Östersjön. Åtgärder för att hantera den interna belastningen behöver vara en del i det fortsatta arbetet, parallellt med förebyggande åtgärder för att minska utsläpp av näringsämnen från land och luft. Åtgärdsprogrammen enligt ramdirektivet för vatten och genomförandet av dem är av stor betydelse för utvecklingen av vattenkvaliteten i Östersjön.
Havs- och vattenmyndigheten presenterade i maj 2016 den mest detaljerade och tillförlitliga bedömningen av näringsbelastningen på Östersjön och Västerhavet som hittills genomförts. Den nya bedömningen kommer att få betydelse för det fortsatta arbetet mot övergödningen, lokalt såväl som regionalt.
Genom BSAP-fonden ger Sverige stöd till innovativa tekniska lösningar mot övergödningen. Flera av dessa pilotprojekt har övergått i storskaliga satsningar, till exempel för att minska emissioner från sjöfarten och avloppsreningen.
Regeringen prioriterar fortsatt arbetet med EU:s strategi för Östersjöregionen högt. Den 8-9 november står Sverige värd för det sjunde strategiforumet för EU:s Östersjöstrategi här i Stockholm. Detta är ett viktigt tillfälle att stärka samarbetet i regionen och fortsätta utveckla gemensamma samarbetsprojekt.
Vi vill att vårt arbete på nationell och regional nivå ska visa ett svenskt ledarskap som vi är stolta över och som vi kan presentera när vi tillsammans med Fiji nästa år anordnar det stora FN-mötet för genomförandet av hållbarhetsmålet nr 14 om havet.
Anf. 91 Jens Holm (V)
Herr talman! Jag vill börja med att tacka miljöministern för svaret. Det är bra att det är en del arbete på gång i den här otroligt viktiga frågan, men jag tror att mer - väldigt mycket mer - kommer att behövas.
Östersjön är sannolikt världens mest förorenade hav. Precis som miljöministern säger finns det stora områden i Östersjön med permanent syrebrist. Vi vet att algblomningen redan har satt igång i södra Östersjön. Enligt SMHI är det den tidigaste algblomningen någonsin sedan man började mäta det här.
Vi vet också att vi med nuvarande beslut och åtgärder inte kommer att nå våra miljökvalitetsmål på det här området, till exempel målen om ingen övergödning, om levande sjöar och om vattendrag och hav i balans.
Naturvårdsverket säger i sin fördjupade utvärdering av våra 16 miljökvalitetsmål att fler åtgärder behövs om vi ska kunna nå våra mål till 2020.
Jag skulle vilja börja med att fråga miljöministern om landsbygdsprogrammet, som hon själv hänvisar till. Där finns det miljöersättningar som lantbrukare kan få. Vi vet ju att jordbruket är den största källan till övergödningen genom utsläpp av kväve och fosfor. Jag skulle vilja veta om regeringen driver på för att förändra landsbygdsprogrammet så att de här miljöersättningarna kan bli mer träffsäkra än de är i dag. De besked som jag har fått är att de lantbrukare som är involverade i det här inte tycker att de får tillräckligt träffsäker ersättning. Det är ju så att landsbygdsprogrammet implementeras här i Sverige. Vi kan förhandla om det gentemot EU.
Jag tycker att LOVA-bidragen som ministern nämner är jätteviktiga. Jag tycker att det är bra att de är på en högre nivå i dag än under den tidigare borgerliga regeringen, men de behöver sannolikt vara bra mycket högre än de är i dag. Jag skulle vilja fråga ministern om hon har några planer på att utvidga LOVA-bidragen.
Tidigare hade vi en skatt på handelsgödsel i Sverige. Den skatten var bra på så sätt att det blev ett pris på det som släpps ut - handelsgödsel eller konstgödsel - och bidrar till övergödningen. Men vi fick också viktiga intäkter till miljöarbetet inom jordbruket.
Vi i Vänsterpartiet tycker att det är dags att återinföra den här skatten. Jag vet att det är något som utreds och bereds i Regeringskansliet, men vi kanske kan få någon form av besked. Jag tycker att det är viktigt att intäkterna går tillbaka till jordbrukets miljöarbete. Då blir det ju en dubbel vinst på det hela.
Det kom en rapport i fjol från Göteborgs universitet, närmare bestämt dess havsmiljöinstitut. Där pekar man på vikten av beteendeförändringar bland alla oss människor som lever kring Östersjön.
Det är ju så att hög konsumtion av animaliska livsmedel, främst kött, leder till högre avgång av kväve och fosfor. Därför skulle jag vilja veta om regeringen har några planer på att vidta åtgärder för att underlätta för människor att minska sin köttkonsumtion.
Anf. 92 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Det är viktigt när det gäller arbetet som vi gör regionalt att vi utöver att vara tydliga och aktiva där också vidtar åtgärder hemma och följer upp de åtgärder som finns.
Jag tycker att det Jens Holm framför om effektiviteten i landsbygdsprogrammet är intressant, och jag tar det gärna med mig för vidare arbete. Det är viktigt att vi har ett arbete som är träffsäkert. Det har mycket riktigt, som ledamoten tar upp, konstaterats av våra myndigheter att vi behöver utveckla arbetet så att vi när vi lägger statliga pengar ser till att de gör största möjliga miljönytta.
Jag vill lyfta fram det som sker inom BSAP-fonden. Där sker väldigt mycket intressant, och Sverige har aktivt verkat för att den fonden ska ha tillräckliga medel och kunna fortsätta dela ut medel framöver.
Vi ser också positiva resultat av LOVA-bidragen - pengarna leder till miljönytta men också till innovation i lokalsamhällen runt om i Sverige. Det finns ett stort engagemang, inte minst på den kommunala sidan. Jag kan bland annat lyfta fram Trelleborg och Simrishamn i Skåne och Kalmarsundskommissionen, som med stöd av LOVA-bidragen visar positiva resultat.
Det är sant att jordbruket är en mycket stor bidragare av näringsämnen till Östersjön. Den frågan måste man angripa från flera håll samtidigt.
Frågorna om handelsgödsel och en eventuell skatt på det bereds, men det är självklart så att vi måste lägga fram ett förslag som kan förväntas få stöd i riksdagen för att det ska kunna genomföras.
Vad gäller jordbruket finns det också mycket som sker kopplat till vattenfrågorna. De skyddsåtgärder som kommer att genomföras i enlighet med vattendirektivet kommer att vara omfattande och påverka även de här delarna. Det är viktigt att ta ett helhetsgrepp om både vattenfrågorna och hur jordbruket utvecklas så att vi får ett arbete som fungerar väl för den enskilde jordbrukaren men också ger tydliga resultat.
Jag delar ledamotens oro över Östersjön. Jag fick ta del av den senaste rapporten om bottendöd i Östersjön. Chock är ett starkt ord, men jag blev mycket orolig över att utvecklingen har visat sig gå i fel riktning i så hög takt. Visserligen är detta vad forskare länge har varnat för, men det sker i en takt som gör att vi måste skärpa åtgärderna kraftfullt.
Anf. 93 Jens Holm (V)
Herr talman! För att komma till rätta med problemet med övergödning och döda bottnar i Östersjön och de stora utmaningarna i Östersjön överlag skulle man kanske kunna dela upp lösningarna på två sätt.
Det ena är att man vidtar åtgärder i produktionsledet, till exempel vad gäller jordbruket. Vi har redan talat en del om att landsbygdsprogrammets åtgärder behöver förbättras eller effektiviseras. Det tycker jag är jättebra. Det finns andra direkta bidrag man kan söka såsom LOVA-bidrag och bidrag inom ramen för Baltic Sea Action Plan. Det är också jättebra.
Handelsgödselskatten utreds. Den har utretts ganska länge nu, tycker jag, men det verkar i alla fall finnas en positiv ambition hos regeringen. Det tycker jag är bra.
Det här är åtgärder på produktionssidan. Man kan också vidta åtgärder på konsumtionssidan eller beteendesidan.
Jag ställde en fråga om köttkonsumtion. Det kan ju låta lite udda. Vad har det med det här att göra? Jo, det är ju så att ju fler djur som föds upp, desto mer spannmål måste produceras för att föda upp dem. Redan i dag går 60-70 procent av all spannmål som produceras till djuruppfödning. Vi vet också att djuren i sig leder till stora utsläpp som inte alltid hanteras på rätt sätt. Även vår egen konsumtion går i slutändan ut genom våra avlopp. Man tror ibland att avloppen renas till 100 procent, men riktigt så är det inte. Och ju mer animaliska proteiner vi äter, desto mer kväve och fosfor går ut i avloppet.
Redan i dag konsumerar vi i Sverige och västvärlden alldeles för mycket animaliskt protein. Det är ungefär dubbelt så mycket som rekommenderas. Ungefär 60 procent av kvävet från våra avlopp renas; de andra 40 procenten renas inte. Ungefär 95 procent av fosforn tas bort i reningen, men det är ändå ungefär 5 procent som blir kvar. Sedan har vi hundratusentals enskilda avlopp som inte är ihopkopplade med några kommunala reningsverk.
Jag menar att det är väldigt viktigt att också verka för beteendeförändringar. Här kan vi få ned utsläppen väldigt mycket. Därför ställer jag på nytt frågan - jag tyckte inte att jag fick något svar på den - om regeringen är beredd att vidta några åtgärder för ändrat beteende, alltså för en minskad köttkonsumtion hos svenska folket. Det innebär inte att man slutar äta mat, förstås, utan att man äter livsmedel med minskad miljö- och klimatbelastning. Det är också en viktig fråga i det här sammanhanget, och jag skulle vilja veta om regeringen har några sådana planer.
Anf. 94 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Vad gäller konsumtionen är det viktigaste just nu att vi genom svensk produktion möter det ökade trycket på ekologiska livsmedel. Intresset för ekologiska livsmedel är väldigt stort bland svenska konsumenter, så stort att det i vissa avseenden är större än efterfrågan. En tydlig prioritering från regeringens sida är att verka för att stötta omställning på ett sådant sätt att den efterfrågan blir mött, företrädesvis av svensk produktion av livsmedel. Denna fråga hanteras inom ramen för livsmedelsstrategin.
Om man ser det övergripande och långsiktigt är det eftersträvansvärt att andelen animaliskt protein minskar i vad vi konsumerar i Sverige. Vi har också som offentliga aktörer en viss inverkan på matvanor, bland annat genom den mat som serveras inom offentlig förvaltning. Det finns goda möjligheter att möta både hälsoutmaningar och miljöproblem genom en omställning av livsföringen.
Produktionssidan när det gäller kött är också komplex. Det spelar i lika hög grad roll hur produktionen går till, vilken föda som ges och hur djuren hålls, för både direkta och indirekta utsläpp. Jag vill se frågan i ett helhetsperspektiv och konstaterar att den är komplex och handlar om mer än att bara minska köttproduktionen.
Anf. 95 Jens Holm (V)
Herr talman! Vi har fått en del besked från ministern om att det redan i dag finns åtgärder, bidrag och sådant som man kan ansöka om, och det stämmer ju. Jag tycker inte att vi har fått några konkreta löften om att dessa bidrag ska skalas upp, men Karolina Skog har ju ett inlägg till på sig att klargöra det. Precis som Naturvårdsverket konstaterar i sin fördjupade rapport kommer vi inte att nå våra miljömål med nu vidtagna åtgärder och styrmedel. Det behövs mer. Naturvårdsverket trycker mycket på att vi behöver öka bidragen till ett hållbarare jordbruk. De trycker mycket på jordbrukssidan, men det finns förstås andra delar också.
En annan del av detta är detta med enskilda avlopp, som jag också tog upp. Det finns hundratusentals enskilda avlopp som inte är kopplade till de kommunala reningsverken. Här skulle jag vilja ha lite tydligare besked från ministern.
Vad gäller köttkonsumtionen blir det lite både ja och nej från ministern. Ministern tillstår att konsumtionen av animaliskt protein behöver minska. Det är bra. Men hur ska det ske? Detta är inte en fråga som man bara kan lägga över på enskilda individer. Vi är ganska överens om att vi behöver åka mindre med flygplan och privatbilar och så vidare. Då borde väl vi politiker också kunna vara överens om att anta en handlingsplan för minskad köttkonsumtion i Sverige, inte minst inom offentlig sektor, så att alla kommuner, landsting, skol- och kostchefer och så vidare vet att det är en bra idé med minskad köttkonsumtion och mer vegetabilisk mat i offentlig sektor. Är detta något som ministern är beredd att verka för?
Anf. 96 Miljöminister Karolina Skog (MP)
Herr talman! Jens Holm väckte en väldigt viktig fråga, en fråga som har aktualiserats genom nya alarmerande rapporter om tillståndet i Östersjön, som manar till handling. Från regeringens sida har vi ökat möjligheten att söka bidrag för att understödja det aktiva engagemang som finns lokalt, både inom näringslivet och hos kommuner. Det handlar både om våra egna bidrag och om bidrag genom internationella organisationer.
Vi ser att detta arbete till vissa delar är framgångsrikt, men vi har också mött kritik för att det går att förbättra systemet så att de pengar som läggs ut verkligen leder till miljöeffekter. Där avser vi att vara fortsatt aktiva, så att vi ser till att få tydlig miljöeffekt.
Sedan är detta också en stor fråga om jordbruksproduktion och dess förutsättningar och om vad som konsumeras i Sverige. Jag instämmer i Jens Holms bild: Av både miljö- och hälsoskäl finns det anledning att minska andelen animalier i det som serveras i det offentliga Sverige. Inom kort kommer vi att presentera en upphandlingsstrategi, och där finns också tydliga redskap för det offentliga att vara progressivt och ta tydliga miljöhänsyn när man gör inköp för offentliga medel inom ramen för offentlig upphandling.
Överläggningen var härmed avslutad.
Intressenter
Frågeställare
Besvarad av
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.