Jakten på ripa

Anf. 92 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Mattias Karlsson i Luleå har frågat mig vilken analys som ligger till grund för att jag gör en annan bedömning än Naturvårdsverket i fråga om slutdatum för ripjakt.

Kjell-Arne Ottosson har frågat mig utifrån vilka fakta, vilken empiri och vilken forskning jag har baserat mitt ställningstagande att vinterjakten på ripa påverkar ripstammens biologiska förutsättningar negativt, om jag gjort ställningstagandet att den gedigna forskning som påvisar att jaktens inverkan på stammarna inte anses negativ spelar mindre roll än olika intressegruppers önskemål och om jag gjort ställningstagandet att Naturvårdsverkets bedömning spelar mindre roll än olika intressegruppers önskemål.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Det var över 20 år sedan en systematisk genomgång gjordes av jakttiderna. Naturvårdsverket har lämnat ett gediget underlag till regeringen. Regeringen har därefter remitterat Naturvårdsverkets förslag. Det är en stor översyn, och i ett beslut som detta är det många olika och ibland vitt skilda intressen som ska tillgodoses.

När det gäller ripjakten kan jag konstatera att remissinstanserna tyckte olika angående jaktstart och jaktslut. Regeringen landade i ett beslut att jakttiderna skulle harmoniseras, det vill säga bli desamma i alla områden där jakt är tillåten. Det innebar att jaktslutet skulle bli tidigare i Älvdalens kommun, i Jämtlands län samt i Västerbottens och Norrbottens län ovan den så kallade lappmarksgränsen, men senare i resten av Dalarna och i resten av Västerbottens och Norrbottens län.

Regeringen har strävat efter en bra balans mellan de olika intressen som måste vägas in. Överlag har processen med att ta fram nya jakttider varit bra och rigorös.

Regeringen har tagit del av den kritik som riktats mot beslutet när det gäller ripjakten och anser att det sammantaget finns skäl för vissa justeringar. Regeringen beslutade därför i går, den 17 juni 2021, om ändrade jakttider för ripa.

Regeringens nya beslut innebär att jaktslutet alltjämt kommer att vara den 28 och den 29 februari i Älvdalens kommun och i Jämtlands län och den 15 mars i Västerbottens och i Norrbottens län, ovan den så kallade lappmarksgränsen. Jaktslutet i resten av Dalarna och i resten av Västerbottens och Norrbottens län kommer att vara den 15 februari. Det nya beslutet innebär även att allmän jakt på ripa fortsatt kommer att vara tillåten i Värmlands, Gävleborgs och Västernorrlands län, med samma jakttid som tidigare år.

Anf. 93 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret!

Regeringen beslutade den 6 maj i år om nya tider för jakt som regleras i jaktförordningen.

Bakgrunden till översynen är att regeringen genom jaktförordningen har gett Naturvårdsverket i uppdrag att vart sjätte år se över de jakttider som regleras i förordningen och vid behov föreslå förändringar.

Detta är den första översyn som har gjorts sedan uppdraget lämnades 2018, och i den utredningen stod inga tveksamheter kring nuvarande tidsbegränsning av ripjakten att finna. Tvärtom ansåg Naturvårdsverket att det gick utmärkt att öka jakttiden, åtminstone nedan lappmarksgränsen.

I remissrundan hade inte heller jägarnas olika intresseorganisationer, länsstyrelsen i Norrbotten eller Sametinget några invändningar mot att jakten skulle fortsätta till den 15 mars, som den brukar göra.

Välrenommerade fågelforskare anser att ripstammen håller sig stadig och definitivt inte hotas av jakt. Det är dessutom mer sannolikt att naturliga predatorer skulle kunna skapa populationsdippar.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Kvar att yttra sig var Birdlife Sverige samt Naturskyddsföreningen, vars princip för all jakt är att svenskt vilt ska vara fridlyst om jakt inte är absolut nödvändigt. De båda hävdade att det bara skulle gå att jaga ripa fram till den 15 februari.

Den 6 maj var det dags att gå till beslut i ämnet. Följde regeringen majoritetens linje? Gjorde man som de lokala instanserna tyckte? Gjorde man som samerna ville? Rätt svar är nej, nej och nej. Gjorde man som fågelskådarna på Öland ville? Svar ja.

Statsrådet anför i sitt svar att regeringen har strävat efter en bra balans mellan de olika intressen som måste vägas in. Statsrådet säger vidare att överlag har processen med att ta fram nya jakttider varit bra och rigorös. Jag vill nog hävda att detta påstående inte är med sanningen överensstämmande, fru talman. Det är sannolikt ett av de mest verklighetsfrånvända beslut som denna regering har tagit.

Trots detta är det naturligtvis oerhört glädjande att regeringen sent omsider har valt att till vissa delar backa från det märkliga beslutet, men samtidigt är det viktigt att säkerställa att vi i framtida processer inte hamnar i detta läge en gång till.

Mot denna bakgrund kvarstår min fråga: Vilken analys låg till grund för att statsrådet gjorde en annan bedömning än Naturvårdsverket i fråga om slutdatum för ripjakt?

Anf. 94 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Tack, statsrådet, för svaret! Det hör till god ton att vi alltid tackar för svaret, oavsett hur det ser ut. Men här menar jag det faktiskt. Jag vill verkligen tacka statsrådet för det svar som kom i går i och med det regeringsbeslut som då togs. Det är glädjande att statsrådet och regeringen har släppt prestigen, att man tog till sig av den kritik som kommit och att man har ändrat i beslutet.

Jag har tidigare lämnat in en skriftlig fråga till statsrådet, som besvarades, men som jag uppfattade det gavs inget konkret svar. Det som jag efterfrågade var just konkreta svar.

Dagen efter att jag fått svaret på den skriftliga frågan var det dags för frågestund här i kammaren, och eftersom statsrådet Jennie Nilsson var ett av de statsråd som var här och svarade passade jag på att ställa frågan på nytt - vad som låg bakom beslutet. Det svar som kom då gav lite mer kött på benen. Statsrådet sa att det var en balans mellan olika intressen och biologiska skäl.

Den ledande och samlade forskningen om detta är entydig. Populationen av både dalripa och fjällripa påverkas inte av jakt, utan det är andra parametrar som spelar in i stället, till exempel predation eller hur vädret är under kläckningsperioden. Det finns alltså inga biologiska skäl att korta ned ripjakten. Om detta är forskarna helt eniga. Det blir därför tydligt att det är andra intressen och organisationer, som tydligen har väldigt goda ingångar till Regeringskansliet, som i stället har varit med och format beslutet.

Statsrådet Nilsson sa i sitt svar till mig på frågestunden att man inte bara kan lyssna på jägare och deras organisationer. Självfallet ska man ha en bred process för detta, men här handlar det om ett stort kulturarv. Det handlar om livskvalitet för dem som bor på landsbygden, och det handlar faktiskt om mat.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar att ministern har blivit väl medveten om hur stor denna fråga faktiskt är, inte minst genom de interna kontakter som skett inom det socialdemokratiska partiet. Det är många ledande socialdemokrater i norr som har varit väldigt tydliga i kritiken, och jag noterar att många fackförbund har varit tydliga i kritiken mot beslutet.

Fru talman! Det besked som kom i går är därför väldigt glädjande. Regeringen ändrar sig, precis som statsrådet öppnade för på frågestunden när jag frågade om man kunde tänka sig att pudla och göra om och göra rätt. Statsrådet sa att det kunde de göra om beslutet visade sig vara fel. Det är väldigt glädjande.

Som vi hörde tidigare i Mattias Karlssons inlägg har det varit lite olika syn på detta hos regeringen och dess expertmyndighet. Naturvårdsverket hade faktiskt en utvidgning av jakttiden i sitt förslag, med fyra olika datum för avslut. Här var förslaget att ha ett gemensamt datum för avslut i landet.

Harmonisering har varit ett återkommande ord från statsrådet. Men tydligen gällde det inte i detta fall.

Jag noterar att när det gäller den för Värmland så viktiga frågan om vargen lyssnar regeringen väldigt gärna på Naturvårdsverket som expertmyndighet, men det gör man tydligen inte i den här frågan.

Statsrådet har skrutit om processen, men den processen har inte varit bra nog. Varför tog regeringen ett så felaktigt beslut när man ändå hade ett så gediget underlag? Varför gick man emot sin egen expertmyndighet?

Anf. 95 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag tackar interpellanterna för frågorna.

Jag kan börja med att konstatera att när man tar ett så här stort beslut föregås det av en gedigen process. I detta fall var det Naturvårdsverket som tog fram ett förslag i dialog med ett stort antal intressenter. Sedan har denna fråga skickats på remiss två gånger. Över 100 remissvar har kommit in. Om jag kommer ihåg rätt gjorde vi 47 justeringar i det som var Naturvårdsverkets ordinarie förslag. För mig är det en självklarhet att om man skickar saker och ting på remiss, som man gör när man hanterar denna typ av frågor, gör man det för att man på riktigt vill lyssna in vad remissinstanserna har att säga, och man väger deras synpunkter mot det som är myndigheternas synpunkter för att få till en väl avvägd balans på slutet. I 45 av dessa 47 justeringar har jag noterat att exempelvis Svenska Jägareförbundet säger att de är glada för att man har lyssnat på dem när det gäller ett flertal av dessa justeringar. Vi har självklart lyssnat på alla intressenter och försökt hitta en väl avvägd balans hela vägen.

Jag fick en väldigt tydlig fråga av Mattias Karlsson som handlade om vilken analys man grundade förslaget på. Givetvis har vi i det första beslutet som vi tog tittat på hur det såg ut och hur förslagen såg ut. Här fanns yrkanden från remissinstanserna, både om att man skulle ha en senare jaktstart och att man skulle ha tidigare jaktavslut. Man hänvisade exempelvis till att två tredjedelar av jakten bedrivs de första 10-14 dagarna och att den jakt som bedrivs efter vintern på den population som har överlevt vintern sannolikt har större påverkan på den biologiska förutsättningen för arten. Samtidigt föreslog Naturvårdsverket en harmoniserad tid men en längre tid. Det var det samlade underlag som låg till grund för det beslut som vi fattade.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Som helhet vill jag säga att detta beslut när det gäller jakttiderna, som innefattar väldigt många jakttider, togs emot väldigt väl. Det finns synpunkter på enskildheter i detta från olika intresseorganisationer. Men det togs emot bättre än vad man kanske hade kunnat förvänta sig - givet hur starkt känslodrivna dessa frågor är från många intressenter i detta sammanhang - med ett undantag. Och det gällde jakten på ripa. Där kom reaktionen direkt.

Exempelvis den frågestund som Kjell-Arne Ottosson hänvisade till var drygt en vecka efter att vi hade fattat beslutet. Redan då noterade vi att det fanns någonting i detta som vi kanske hade värderat fel, givet att det faktiskt kom konstruktiv kritik. Det kom också en del icke konstruktiv kritik. Och tonen har bitvis varit rå, och det måste jag markera mot. Men här fanns också konstruktiv kritik som visade att vi inte hade tagit tillräcklig hänsyn till alla jaktintressen. Vi vägde i huvudsak jaktintresset mot naturintresset, och i jaktintresset har vi värderat det kulturella och det sociala intresset för lågt. Men vi har också värderat näringsintresset för lågt. Detta stod klart för mig när vi började titta på, titta om och vikta alla remissvar. I sådana lägen har jag ingen prestige. Jag är väldigt mån om att vi ska ha en politik på alla områden, även på detta område, som så långt som det är möjligt grundar sig på fakta och vetenskap och som har en rimlig balans. Det var därför inte konstigt för mig att ändra beslutet i går, utan jag är glad att vi kunde göra det så snabbt.

Anf. 96 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Fru talman! Jag vill tacka statsrådet. Jag tror att både jag och ledamoten från Kristdemokraterna verkligen uppskattar att man inte har låtit prestige gå i denna fråga. Men trots att det är glädjande att regeringen till slut lyssnade på den oerhört starka opinionen och backade tillbaka när det gällde beslutet om ripjakten till vad som gällde tidigare har man inte fullt ut lyssnat på Naturvårdsverket och den samlade forskningen. Naturvårdsverket ville ha samma jakttid i hela området, det vill säga en förlängning i bland annat de södra delarna av Norrland.

Statsrådet anför i sitt svar att det var viktigt att harmonisera jakttiden i hela området. Då kvarstår naturligtvis frågan: Varför följer regeringen inte Naturvårdsverkets förslag? Regeringen använder harmoniseringen som en ursäkt för att korta jakttiden. Men nu använder man inte samma argument, utan det faller helt och hållet bort när ett mindre område eventuellt skulle få längre jakttid.

En annan fråga är varför jakten på ejder plötsligt försvann. Enligt ett pressmeddelande förklarade statsrådet det med att den kan återkomma när en internationell förvaltningsplan är på plats. Men den hade lika gärna kunnat fortsätta gälla fram till att förvaltningsplanen hade kommit på plats. Min fråga är därför: Varför offrades ejderjakten i det nya beslutet?

Anf. 97 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Självfallet förstår jag att det är en dialog med många parter om detta och att det är ute på remiss av en anledning. Det är självklart.

Det är dock en sak vad olika organisationer menar och en annan sak vad forskningen och expertmyndigheterna säger.

Jag skulle vilja rätta statsrådet när det gäller en sak som hon sa i sitt tidigare inlägg vad gäller jakten. Det är ingen jakt som pågår efter vintern. Den 15 mars är i allra högst grad vinter i dessa områden där jakten pågår. Det är alltså ingen jakt som pågår efter vintern.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Vem är det som säger att jakten på vårvintern påverkar stammen, som jag upplevde att statsrådet sa tidigare? Det som är tydligt är att det i alla fall inte är forskarna som säger att det är jakten på vårvintern som särskilt påverkar stammen. Om detta är de entydigt eniga.

Det är helt rätt att statsrådet och regeringen värderat fel i denna fråga. Och jag håller förstås med statsrådet om den råa tonen. Om man har olika åsikter ska man ändå klara av att hålla sig till saken. Där stöder jag statsrådet fullt och fast.

Jag vill ställa samma fråga till statsrådet som Mattias Karlsson ställde. Jag noterade också att det i går kom ett pressmeddelande där man föreslog denna ändring kring ripjakten. Men samtidigt drog man tillbaka ejderjakten. Var det för att ge ett ben till det andra regeringspartiet för att ha dem med på båten, eller varför kunde jakten på ejder inte få fortsätta som tidigare fram till dess att denna förvaltningsplan är på plats?

Anf. 98 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag ska börja med frågan från Mattias Karlsson om varför man inte fullt ut lyssnat på Naturvårdsverket och varför man inte fullt ut följer det underlag som låg till grund för hela detta jaktbeslut, som är ett väldigt stort beslut med väldigt många jakttider och där vi inte bara gjorde en justering utan drygt 47. Då måste jag fråga: Är det Mattias Karlssons och Moderaternas, och möjligen Kjell-Arne Ottossons och Kristdemokraternas, åsikt att vi till hundra procent borde ha gått på Naturvårdsverkets förslag i alla delar av detta jaktbeslut? I så fall kan jag bara konstatera att exempelvis Svenska Jägareförbundet hade tyckt att de förlorade 45 viktiga poänger som de spelade in och som regeringen inte brydde sig om. Här finns ett stort antal organisationer utöver det som också har spelat in frågor när det gäller detta och som har tyckt att regeringen är tondöv och inte lyssnar.

Jag tror faktiskt inte att det är detta ni menar, Kjell-Arne Ottosson och Mattias Karlsson, utan ni plockar ut en del och anser att vi i just den delen bör följa exakt vad myndigheterna har sagt. Sannolikt finns det dock, om jag är rimligt uppdaterad på vilken politik ni normalt sett brukar föra och stå för, ganska många justeringar som ni tycker är helt korrekta. Om vi inte hade gjort dem hade ni ställt interpellationer om varför vi inte lyssnade på organisationerna Y, X och Z. Det tycker jag ändå att man ska ha med i den här debatten.

Jag tycker att man alltid ska lyssna på konstruktiv kritik. Det har jag gjort, och därför har jag ändrat. Att ändra ett beslut, särskilt så här snabbt efter att beslutet är taget, är dock väldigt ovanligt. Det som händer är att man inte kan ändra endast en del utan att man öppnar hela ärendet igen.

Givet att vi behövde öppna ärendet så snart efter att vi fattat ett beslut valde vi att i det sammanhanget också hantera ejdern. Det fanns förslag, inte minst från Naturvårdsverket och andra tunga organisationer, där man visade på en dålig beståndssituation för arten. Man visade att detta är föremål för internationella organisationer som tittar på situationen och kräver att vi ska få till en ordnad förvaltningsplan.

Ejderbeståndet delas dock med andra länder, och i Sveriges fall delar vi beståndet med i huvudsak Finland, Åland och Danmark. Därför har Aewa i uppdrag att ta fram en förvaltningsplan för ejdern i hela vårt område. Det var aviserat att detta skulle redovisas i oktober, så när vi initialt diskuterade frågan tänkte vi öppna och justera när vi hade förvaltningsplanen på plats, i stället för att fatta två beslut.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Nu har vi de senaste veckorna fått indikationer på att man nog inte kommer att vara färdig och att det beslutet möjligen kan dröja ett år. Givet att vi ändå öppnade ärendet nu - och för att slippa öppna det väldigt många gånger, för det hade inte heller varit speciellt bra för någon inblandad part - valde vi att ta ett beslut nu: Givet att detta kanske drar ut på tiden väljer vi att pausa jakten fram till dess att det finns en förvaltningsplan på plats.

Förhoppningsvis får vi signaler från Aewa om att förvaltningsplanen kommer att finnas på plats inom en rimlig framtid och att man då kan börja jaga i enlighet med den. Men om vi gör bedömningen att det kommer att dra ut på tiden har vi även gett ett parallellt uppdrag till Naturvårdsverket att ta fram en nationell förvaltningsplan - eller förbereda sig för att kunna använda det som är Sveriges åtagande i Aewa och göra en nationell förvaltningsplan av den - så snart vi vet var frågan står.

När vi har en nationell förvaltningsplan är det min ambition att man ska kunna jaga i enlighet med den.

Anf. 99 Mattias Karlsson i Luleå (M)

Fru talman! Jag använder argumentet med Naturvårdsverket eftersom det även har varit regeringens argument. Det användes när det gällde harmoniseringen av jakttider - när man förkortade jakttiden - men man använder inte samma argument nu när man eventuellt hade kunnat förlänga jakttiden i vissa delar av Sverige.

Jag tror också att det finns många ejderjägare där ute som känner att ejderjakten blev offrad i det här beslutet. Man hade kunnat avvakta förvaltningsplanen innan man fattade det här beslutet. Förhoppningsvis kommer det sedan, och jag förstår också problematiken med att öppna upp ärendet ett flertal gånger. Jag vill även säga att det är oerhört uppskattat att regeringen ändå har lagt prestigen åt sidan och valt att fatta ett nytt beslut vad gäller ripjakten och ripjaktstiderna.

Jag vill även påminna statsrådet om att en interpellation enligt riksdagsordningen ska besvaras inom två veckor. Min interpellation som vi debatterar här i dag, bland andra, lämnades in för en månad sedan, den 21 maj. Den 26 maj fick jag besked från Näringsdepartementet om att svaret på interpellationen skulle bli fördröjt och att debatten skulle ske i dag, den 18 juni. Skälet till dröjsmålet anfördes vara tidigare inbokade arrangemang.

Mot bakgrund av att regeringen i går, dagen före denna debatt, beslutade att backa på beslutet om ripjaktstider är det lätt att misstänka att orsaken till fördröjningen inte var kalenderkrockar utan snarare att regeringen ville hinna ändra detta verklighetsfrånvända beslut.

Anf. 100 Kjell-Arne Ottosson (KD)

Fru talman! Det är ju så, statsrådet Nilsson, att även andra beslut i detta har kritiserats. Det gäller inte bara beslut kring ripjakten och det som kom i går kring ejdern, utan även andra beslut - eller delbeslut kanske vi ska kalla det - i frågan om jakttider har kritiserats. Sedan är det kanske så att ripjakten är den största och tyngsta delen och därmed den som har dragit på sig mest kritik, men jag noterar alltså att det även gäller andra delar - bara så att det är klart.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Jag noterar att statsrådet inte nappade på det jag kastade ut kring biologin och som statsrådet presenterade under frågestunden. Det gällde balansen mellan biologin och olika intressenter. Det är väldigt tydligt att biologin inte spelar in.

Slutligen: Beslutet kring jakttiderna kom väldigt sent. Det hade egentligen behövt komma betydligt tidigare. Nu är det tolv dagar tills det nya jaktåret börjar. Ett jaktår börjar ju den 1 juli, så det är där man byter. Det ska hinna tryckas jakttabeller, och information ska hinna gå ut så att folk har de nya jakttiderna. Därmed kommer beslutet i sig väldigt sent den här gången.

Hur kommer det sig att beslutet inte kunde komma tidigare? Statsrådet har många gånger pratat om den gedigna processen, och vi noterar att den gedigna processen inte höll i allt. Har man haft en så gedigen process borde man ha ett bra beslutsunderlag och kunna ta ett beslut som kommer ut i tid, men här var man väldigt sent ute. Vad var grunden till det?

Utöver det vill jag önska statsrådet en trevlig helg.

Anf. 101 Statsrådet Jennie Nilsson (S)

Fru talman! Jag kommer faktiskt först att svara på varför interpellationsdebatten hålls i dag, givet vad som antyddes om förseningen. Jag tycker att det var lite fräckt, får jag säga.

Om man hade brytt sig om att titta i våra kalendrar, vilket man kan göra, hade man vetat att jag den första veckan var i Bryssel och förhandlade CAP. Efter det följde jag de restriktioner och rekommendationer från Folkhälsomyndigheten och Stockholms stad som fanns, vilket innebar att jag satt i familjekarantän hemma i sju dagar. Efter det fick vi besked om att det inte fanns några interpellationstider i kammaren förrän tidigast detta datum. Det är alltså den exakta upprinnelsen till att interpellationsdebatten hålls i dag.

Sedan kan man möjligen bli lite smickrad över att oppositionen tror att man är så fingerfärdig att man kan veta exakt när man lyckas lösa en fråga som man har tragglat med - och dessutom till ett specifikt datum då man behöver det i kammaren. Jag önskar många gånger att jag kunde göra så, men jag har hittills aldrig lyckats med det konststycket.

Med det sagt vill jag också vara tydlig mot Kjell-Arne Ottosson, som säger att det fanns andra beslut som kritiserades. Det sa faktiskt jag också. Jag sa att det givetvis finns synpunkter på enskildheter i förslagen och att allt annat hade varit konstigt. Men inte minst givet sprängkraften i och känslorna kring många av de här besluten uppfattar jag det ändå som att helheten har tagits emot väl av i stort sett alla. Jag har så här långt inte hört någon som kritiserar helheten och helhetsbalansen i det här beslutet.

Sedan har man synpunkter på enskildheter - på enskilda jakttider, på enskilda regleringar eller på att vi har lyssnat eller inte lyssnat på en viss intressent, där vi har satt oss ned och gjort en avvägning. Jag uppfattar dock att helheten är väl emottagen, och det är den för att vi har haft en gedigen och bra process. Vi har även remitterat frågan två gånger, vilket är svaret på varför beslutet kom så sent som den 6 maj. Vi var måna om att försöka lyssna in så mycket som möjligt, och vi har också gjort korrigeringar i de fall där det blev fel.

STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationer

Interpellationsdebatten var härmed avslutad.