Sveriges agerande för skydd för civila humanitära konvojer
Interpellation 2025/26:478 av Jacob Risberg (MP)
Interpellationen är besvarad
- Start
- Interpellation är inlämnad
- Inlämnad:
- 2026-05-06
- Överlämnad:
- 2026-05-07
- Anmäld:
- 2026-05-08
- Svarsdatum:
- 2026-05-29
- Besvarad:
- 2026-05-29
- Sista svarsdatum:
- 2026-05-29
Interpellationen
till Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
I slutet av april stoppade Israel ytterligare en flottilj på väg mot Gaza. Det var en civil konvoj med humanitärt syfte som stoppades på internationellt vatten nära Kreta. Bland de gripna fanns en person som beskrivs som spansk-svensk medborgare. Spanien fördömde agerandet som olagligt och krävde sina medborgares frigivning. Regeringens offentliga reaktion var däremot återhållsam. Utrikesministerns uttalande var att svenska medborgare som deltar i flottiljen tar en ”medveten risk”, att UD inte kan bistå konsulärt till havs och att hon framfört till sin israeliska kollega att svenska medborgares rättigheter ska tillgodoses.
Det är en otillräcklig reaktion. När Israel ingriper mot civila humanitära fartyg på internationellt vatten, när svenska medborgare uppges finnas ombord och när en person med svenskt medborgarskap uppges ha förts till Israel måste Sverige reagera tydligare. Frågan handlar inte bara om konsulärt stöd. Den handlar om Sveriges syn på folkrätten, på navigationsfriheten och på skyddet för civila humanitära initiativ.
Andra länder har reagerat betydligt skarpare. Det väcker allvarliga frågor om varför den svenska regeringen inte agerar med större kraft. Sverige har möjlighet att agera bilateralt, inom EU, i FN och genom tydliga offentliga uttalanden. Regeringen kan kräva att Israel öppnar fler vägar in i Gaza, undanröjer logistiska och administrativa hinder, respekterar humanitära organisationers möjlighet att verka i hela Gaza och avstår från att ingripa mot civila humanitära fartyg på internationellt vatten.
Mot denna bakgrund vill jag fråga utrikesminister Maria Malmer Stenergard:
- Vilka diplomatiska åtgärder har ministern vidtagit hittills, bilateralt gentemot Israel och inom EU, för att kräva ett snabbt, säkert, obehindrat och uthålligt humanitärt tillträde till Gaza?
- Vilka delar av den diplomatiska verktygslådan är ministern beredd att använda för att markera mot Israel när humanitärt tillträde hindras och civila humanitära fartyg stoppas på internationellt vatten?
- Avser ministern att kräva att Israel håller fler gränsövergångar öppna, släpper in journalister, undanröjer administrativa och logistiska hinder samt garanterar humanitära organisationers möjlighet att verka i hela Gaza?
- Varför har regeringen inte reagerat skarpare på uppgifterna om att Israel stoppat civila humanitära fartyg på internationellt vatten och fört personer, däribland en person som uppges ha svenskt medborgarskap, till Israel?
- Anser ministern att civila humanitära fartyg på internationellt vatten omfattas av rätten till navigationsfrihet, och är ministern beredd att offentligt bekräfta den principen i relation till flottiljer med humanitärt syfte till Gaza?
- Vilka konsekvenser anser ministern att det bör få för Sveriges och EU:s relationer med Israel om Israel fortsätter att begränsa humanitärt tillträde till Gaza och ingripa mot civila humanitära konvojer?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:478
Webb-tv: Sveriges agerande för skydd för civila humanitära konvojer
Dokument från debatten
Protokoll från debatten
Anf. 23 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Jacob Risberg har frågat mig vilka diplomatiska åtgärder jag har vidtagit hittills, bilateralt gentemot Israel och inom EU, för att kräva ett snabbt, säkert, obehindrat och uthålligt humanitärt tillträde till Gaza.
Jacob Risberg har även frågat vilka delar av den diplomatiska verktygslådan jag är beredd att använda för att markera mot Israel när humanitärt tillträde hindras och civila humanitära fartyg stoppas på internationellt vatten.
Jacob Risberg har också frågat huruvida jag avser att kräva att Israel håller fler gränsövergångar öppna, släpper in journalister, undanröjer administrativa och logistiska hinder samt garanterar humanitära organisationers möjlighet att verka i hela Gaza.
Vidare har Jacob Risberg frågat varför regeringen inte har reagerat skarpare på uppgifterna om att Israel stoppat civila humanitära fartyg på internationellt vatten och fört personer, däribland en person som uppges ha svenskt medborgarskap, till Israel.
Jacob Risberg har därutöver frågat huruvida jag anser att civila humanitära fartyg på internationellt vatten omfattas av rätten till navigationsfrihet samt om jag är beredd att offentligt bekräfta den principen i relation till flottiljer med humanitärt syfte till Gaza.
Slutligen har Jacob Risberg frågat vilka konsekvenser jag anser att det bör få för Sveriges och EU:s relationer med Israel om Israel fortsätter att begränsa humanitärt tillträde till Gaza och ingripa mot civila humanitära konvojer.
Jag vill inleda med att understryka att regeringen ser mycket allvarligt på den humanitära situationen i Gaza. Civilbefolkningens enorma humanitära behov kvarstår, och omfattande tillträdeshinder försvårar möjligheten för den hjälp som behövs att nå fram.
Regeringen kommer att fortsätta att aktivt driva frågan om obehindrat, säkert och varaktigt humanitärt tillträde. Detta görs genom våra egna kontakter med Israel, genom EU samt genom våra multilaterala partner till dess att dessa krav har uppnåtts. Utöver dialogen med Israel fortsätter regeringen att verka för åtgärder som ökar pressen på Israel.
Rätten till fri sjöfart är en grundläggande del av havsrätten. Samtidigt har Israel enligt krigets lagar ett visst utrymme att stoppa och kontrollera fartyg på internationellt vatten.
Sverige och EU är mycket tydliga med att det är Israels folkrättsliga skyldighet att säkerställa obehindrat humanitärt tillträde. Utrymmet att stoppa och kontrollera fartyg enligt sjökrigets lagar påverkar inte denna skyldighet.
I anslutning till det israeliska ingripandet mot sjöflottiljen den 30 april har regeringen till Israel framfört vikten av att svenskars säkerhet och rättigheter, inklusive konsulära rättigheter, respekteras. Jag har även framfört detta direkt till min israeliska motpart.
Den svenske medborgare som frihetsberövades av Israel i samband med att flottiljen bordades är inte längre frihetsberövad.
Utrikesdepartementet sände ned särskilt utbildad förstärkningspersonal i syfte att stödja ambassaderna i Aten och Tel Aviv och stod i löpande kontakt med anhöriga. UD har ingen möjlighet att bistå konsulärt eller på annat sätt till havs. Om svenska medborgare förs i land av israeliska myndigheter finns beredskap att ge konsulärt stöd.
Anf. 24 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Tack till utrikesministern, som är här i dag för att i denna interpellationsdebatt ge svar på de frågor jag ställt!
Det är intressant, och vi har nog lärt oss ganska mycket om det nu, vad det fokuseras på när vi får den här typen av svar. Jag gjorde kanske ett misstag när jag lyfte in att en svensk var en av de tillfångatagna från flottiljen, för i princip halva svaret handlade om den konsulära hjälp som den här svensken har fått. Det var inte riktigt det jag efterfrågade i mina frågor till ministern.
Den kanske mest intressanta frågan, som vi aldrig riktigt kommer till botten med, är huruvida utrikesministern anser att civila humanitära fartyg på internationellt vatten omfattas av rätten till navigationsfrihet samt om hon är beredd att offentligt bekräfta den principen i relation till flottiljer med humanitärt syfte till Gaza.
Det som kanske kommer närmast den frågan i utrikesministerns svar är när hon säger att rätten till fri sjöfart är en grundläggande del av havsrätten. Där är vi överens. Samtidigt, fortsätter hon, har Israel enligt krigets lagar ett visst utrymme att stoppa och kontrollera fartyg på internationellt vatten.
Ja, det finns en sådan rätt, men då finns det några saker som måste vara uppfyllda. Först och främst måste det finnas en sjöblockad som är laglig. Det som reglerar huruvida sjöblockader är lagliga eller inte är San Remo-manualen från 1994, där man talar om hur en blockad kan användas i krigstid.
Då finns det fem villkor som måste vara uppfyllda. Blockaden måste formellt deklareras och offentliggöras. Den måste verkställas effektivt i praktiken. Den måste tillämpas opartiskt på alla fartyg. Den får inte blockera tillträde till neutrala hamnar eller kustlinjer. Den får inte heller stoppa leveranser av humanitärt bistånd till civila.
Grejen är att alla dessa fem villkor måste vara uppfyllda, annars är inte sjöblockaden laglig.
De fyra första kriterierna kan man eventuellt påstå är uppfyllda. Men det femte är alltså att man inte får stoppa leveranser av humanitärt bistånd till civila, och det är det denna blockad har gjort – inte bara sedan den 7 oktober 2023 utan också i decennier sedan tidigare. Det innebär att blockaden inte är laglig.
Det visar också de domstolsutslag från Internationella domstolen som kom i början av 2024. Både i januari, i mars och i maj sa Internationella domstolen att såväl blockaden som ockupationen var olaglig och krävde obehindrat humanitärt tillträde till Gaza.
Fick vi obehindrat humanitärt tillträde till Gaza? Nej, det fick vi inte. Alltså är blockaden fortfarande illegal.
Sedan finns det ett fåtal undantag då ett land lagligen får stoppa ett utländskt fartyg på internationellt vatten. Det är om det är inblandat i sjöröveri – det var knappast den här flottiljen – slavhandel eller otillåten sändning eller om själva fartyget är statslöst. Inget av dessa kriterier var uppfyllt.
Man får också stoppa ett fartyg om man upprätthåller en laglig blockad och agerar i självförsvar enligt artikel 51 i FN-stadgan. Men den här blockaden är som sagt inte laglig. Jag undrar alltså: Vilken rätt har då Israel att stoppa den här flottiljen?
Anf. 25 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Den humanitära situationen i Gaza är fortsatt mycket svår, och genomförandet av fredsplanen tycks tyvärr avstanna. Vi ser också att steg mot att avväpna Hamas inte tas. Tvärtom verkar Hamas snarare stärkas. Detta ser regeringen mycket allvarligt på.
Regeringen uppmanar till en omedelbar implementering av fredsplanen där Hamas måste avväpnas och Israel dra sig tillbaka från Gaza. Israel har ett särskilt ansvar enligt internationell humanitär rätt att tillgodose civilbefolkningens behov i Gaza och att säkerställa obehindrat, säkert och varaktigt humanitärt tillträde.
När det gäller den folkrättsliga bedömningen har det naturligtvis gjorts noggranna analyser av folkrättsjurister, som har landat i att Israel har visst utrymme att agera. Som utgångspunkt har under pågående väpnad konflikt krigets lagar generellt sett företräde framför fredens folkrätt i situationer där regelverken kommer i konflikt med varandra.
Det är inte heller bara Utrikesdepartementets jurister som har gjort denna bedömning, utan jag har sett den göras av flera andra. Sedan kan man säkert ha olika åsikter även i detta, men det är det som jag lutar mig mot.
I våra kontakter med israeliska företrädare framför vi regelbundet tydliga budskap om att folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt och mänskliga rättigheter, måste respekteras. Vi arbetar också för att EU ska fortsätta att ställa krav på Israel att vidta omedelbara permanenta och konkreta åtgärder för att ge FN, internationella icke-statliga organisationer och humanitära aktörer obehindrat humanitärt tillträde. Vi bidrar, vilket inte är oviktigt, med personal till EU:s civila insats, EU BAM Rafah, som stöder palestinska myndighetens gränshantering vid Rafahövergången mellan Gaza och Egypten. Vi är, som bekant, på olika sätt stora givare av stöd till den palestinska myndigheten för att hjälpa dem att bygga upp en förmåga som är helt nödvändig för att vi ska kunna fortsätta arbeta mot en tvåstatslösning, vilket vi måste fortsätta att göra även i stunder då det känns svårt och mörkt.
Sverige är en av världens största givare av humanitärt stöd till Gaza. Förra året var vi den största givaren i EU. Vårt samlade humanitära bistånd till Palestina sedan den 7 oktober 2023 uppgår nu till över 2,4 miljarder kronor. Därtill fortsätter Sverige att ge stora kärnstöd till flera av de centrala humanitära aktörer som är verksamma på marken, som faktiskt kommer in och som faktiskt kan leverera stöd – även om vi har synpunkter på det humanitära tillträdet.
Det är det här jag tycker är så viktigt och som ibland försvinner i debatterna vi gång på gång har i kammaren om flottiljerna. Det viktigaste måste väl vara att vi när vi som regering använder oss av skattebetalarnas pengar säkerställer att så mycket som möjligt verkligen kommer fram till Gazaborna, framför allt till barnen. Jag är därför stolt över att vi har fattat svåra beslut som innebär att vi kan gå via organisationer som kommer in och kan leverera stödet. Utöver det jag nämnde tidigare fortsätter vi att ge kärnstöd till flera av de centrala humanitära aktörer som är verksamma.
Regeringen kommer att fortsätta att arbeta för att på olika sätt öka trycket på Israel. Vi gör det bilateralt, och vi gör det genom EU och andra multilaterala forum, samtidigt som vi bidrar med konkret livräddande och nödlindrande humanitärt stöd på marken.
Anf. 26 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.
Ibland blir man av talmannen påmind om att man ska hålla sig till ämnet för debatten. I början av utrikesministerns svar funderade jag över om talmannen skulle ingripa eller inte eftersom anförandet började handla om Hamas och fredsplanen. Sedan kom ändå utrikesministern in på det som vi pratar om, nämligen bedömningen av huruvida Israel har rätt att agera på internationellt vatten eller inte.
Jurister gör absolut olika typer av bedömningar. Man kan eventuellt komma fram till att Israel har rätt att borda fartygen. Men då handlar det om att borda fartygen för att kontrollera dem, för att se till att man inte smugglar vapen. Konsekvensen efter bordningen och kontrollen av skeppen – vad ska göras då? Jo, då ska de släppas och få fri passage till det ockuperade området.
Vi kommer inte riktigt fram till den logiska slutledningen. Vi är inte överens om huruvida Israel får borda eller inte. Jag anser att man inte får göra det eftersom blockaden i sig är illegal. Fartygen uppfyller inte villkoren för när ett fartyg kan stoppas på internationellt vatten.
Visst kan det finnas jurister på UD som gör andra typer av bedömningar, nämligen att Israel får stoppa och kontrollera fartygen. Men vad säger juristerna att man ska göra när man väl har kontrollerat båtarna? Ska man ta till fånga dem som är ombord på båtarna och beslagta båtarna? Eller ska man släppa båtarna och låta dem passera, när man ser att lasten enbart består av humanitär hjälp?
Vi återkommer till den frågan hela tiden. Jag ifrågasätter inte Sveriges humanitära stöd i dag. Jag vet att Sverige ger mycket pengar i humanitärt stöd. Vi har många gånger debatterat exempelvis UNRWA i kammaren, men det är inte vad debatten handlar om i dag. Här handlar det om Israels agerande på internationellt vatten och konsekvenserna av det.
Jag saknar ett kraftfullt fördömande. Man pratar om att sätta press för att öka antalet landövergångar. Det är inte landövergångarna jag vill prata om i dag, utan jag vill prata om sjötillträdet vad gäller humanitär hjälp.
Det kraftfulla fördömandet saknar jag, och jag saknar också vad konsekvenserna blir gentemot Israel när man bryter mot internationell rätt. Det kraftfulla fördömandet krävs för att få en normerande effekt även på andra konflikter. Även om Sverige ensamt inte kan få Israel att stoppa kriget mot palestinierna måste man kunna rikta fördömanden. De bidrar.
Låt oss göra ett tankeexperiment. Säg att flottiljen hade varit på väg till blockerade eller ockuperade Mariupol i östra Ukraina och Ryssland hade bordat fartyget. Vilken typ av uttalande tror vi att vi hade hört från regeringen?
Eller gör ett annat tankeexperiment. Säg att det är Röda Korset eller Läkare Utan Gränser som är på väg till Gaza, och de blir stoppade och tillfångatagna på det sättet. Vilken typ av fördömande hade vi hört från regeringen då?
Internationell rätt måste gälla oavsett vilka som begår brott mot dem, och den måste gälla oavsett vilka humanitära hjälparbetare som blir utsatta för brotten. Man kan inte göra skillnad.
Jag vill fortfarande få ett svar: Vad ska man göra med skeppen när man väl har bordat dem? Vad säger internationell rätt? Hur skulle det se ut om Ryssland stoppade liknande skepp med svenskar ombord i Svarta havet?
Anf. 27 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Som jag nämnde tidigare har Israel ett visst utrymme enligt krigets lagar att stoppa och kontrollera fartyg på internationellt vatten och vidta åtgärder för att upprätta sin sjöblockad. Sådana åtgärder måste vara nödvändiga, och de måste vara proportionerliga.
Vi har inte i det här läget tillräcklig information för att kunna bedöma att Israel har gått utöver det utrymmet. Det finns rätt till sjöblockad i samband med väpnad konflikt som fortsätter att pågå, det vill säga trots att det råder vapenvila.
Det är intressant att ens svar, både skriftligt och i debatten, recenseras. Från interpellanten kom frågor om diplomatiska åtgärder. Då har jag valt att svara på det, och det fick jag kritik för. Det är inte alltid så lätt som statsråd att försöka svara på frågorna. Däremot inser jag att jag möjligen inte riktigt svarade på frågan om journalister, och jag återkommer till den i nästa inlägg.
Då var det frågan om diplomatiska åtgärder. Efter att Israel ingrep mot sjöflottiljen utanför Kreta den 30 april tog vi skyndsamt kontakt med israeliska företrädare för att tydliggöra Sveriges förväntan på att svenska medborgares rättigheter inklusive konsulära rättigheter också respekteras. Jag har även framfört detta till min israeliska motpart på telefon. UD sände också ned, som jag sa, särskilt utbildad förstärkningspersonal till både Aten och Tel Aviv i deras konsulära arbete för att hjälpa deltagande svenskar. Vidare stod UD i kontakt med anhöriga.
Som sagt fanns det en spansk-svensk medborgare som frihetsberövades av Israel. Då stod Sverige i löpande kontakt med både spanska och israeliska myndigheter angående detta. Den personen deporterades den 10 maj till Aten för vidare resa till Spanien där denna sedan tidigare är bosatt.
Som interpellanten nog förstår drar det här mycket resurser från Utrikesdepartementet. Jag måste säga att jag ställer mig lite frågande till att man gång på gång, trots att man vet vad resultatet ska bli, väljer att fortsätta att göra den typen av resor. Om man verkligen vill hjälpa, och om man känner en desperation över att hjälpen inte i tillräcklig utsträckning når fram, borde man inte då gå via de kanaler man vet har större chanser att lyckas, än att gång på gång göra samma resa som man vet inte kommer att lyckas? Jag ställer mig frågande till det.
Låt mig avslutningsvis säga något om att recensera svar. Jag tog upp frågan om Hamas i mitt förra inlägg, och jag ställer mig lite frågande till att interpellanten när det gäller en interpellation som i mångt och mycket handlar om Gaza inte tycker att det är relevant att prata om Hamas eller fredsplanen för Gaza. Det är väl synnerligen relevant, inte minst för att få in humanitär hjälp. Men det är lite signifikativt för vänstersidan att man inte gärna vill prata om Hamas ansvar för den fruktansvärda situation som har uppstått efter den 7 oktober.
Anf. 28 Jacob Risberg (MP)
Fru talman! Jag tackar utrikesministern för svaret.
Jag kan gärna diskutera Hamas, och jag är glad för de ytterligare sanktioner som riktades mot ett antal Hamasledare för någon vecka sedan från EU. Där har även Sverige varit drivande. Vi kan ha en diskussion om Hamas del i konflikten senare.
Men det är inte riktigt den frågan jag vill komma åt i dag. Vi kan inte prata om hela konflikten eftersom vi inte har tid för det. Vi skulle behöva ett par dagars seminarium för att komma till botten med den frågan.
Det jag är ute efter, och hela tiden försöker återkomma till, är den här rätten utrikesministern talar om: att man har ett visst utrymme att stoppa och kontrollera fartyg. Ja, men vad händer sedan? Vad ska man göra med de fartygen? Vad ska man göra med dem som är ombord? Havsrätten ger inte Israel tillåtelse att tillfångata eller kidnappa, beroende på vilket ord vi vill använda, de här personerna och föra dem till Israel – om man inte upptäcker att de har till exempel vapen ombord eller att de håller på med drogsmuggling eller sjöröveri. Det gör de inte.
Utrikesministern säger också att vi inte vet om man har gått utöver det utrymme som man har här. Jag tycker att det är väldigt tydligt. Inte en enda av alla de personer som Israel har tillfångatagit i de här flottiljerna har åtalats i Israel. Det är lite märkligt. Om Israel är så noga med att de bryter mot israelisk lag, varför har då inte en enda person åtalats enligt israelisk lag?
När det gäller att det kräver mycket resurser finns det också möjlighet att ifrågasätta på vilket vis vi ger stöd och att vi till exempel inte ger stöd till UNRWA. Men jag vill inte prata om resurserna som krävs från UD och så vidare.
Jag vill fortfarande veta: Vad händer när Israel har bordat de här fartygen och upptäcker att det inte finns någonting ombord som bidrar till konflikten? Vad ska man göra då? Vad säger internationell rätt?
Anf. 29 Utrikesminister Maria Malmer Stenergard (M)
Fru talman! Vi har säkert anledning att komma tillbaka till den här juridiska analysen. Men jag vill påminna interpellanten om att Israel, när man har blivit varse konvojerna, tydligt har anvisat hamn där de skulle kunna lägga till. Och Israel har åtagit sig att ta hand om den humanitära hjälp som finns ombord för att ta in den i Gaza. Det kan möjligen ha bäring på den juridiska proportionalitetsbedömning som jag tidigare nämnde ska göras.
Regeringen fortsätter oavsett att driva på för åtgärder som ökar pressen på Israel och som samtidigt inte försvårar genomförandet av vapenvilan i Gaza. FN och andra humanitära aktörer ska kunna arbeta oberoende och opartiskt för att rädda liv och minska lidande. Regeringen har konsekvent, både bilateralt och genom EU, understrukit Israels skyldighet att agera i enlighet med folkrätten, inklusive internationell humanitär rätt.
Stödet måste inte släppas in sjövägen. Enligt krigets lagar har Israel, enligt den juridiska bedömning vi har gjort, ett visst utrymme att stoppa och kontrollera fartyg på internationellt vatten. Israel har även rätt att vidta åtgärder för att upprätthålla sin sjöblockad.
Avslutningsvis: Eftersom jag inte tycker att jag har svarat fullt ut på frågan om journalister – även om det inte har kommit upp här – vill jag nämna att regeringen sedan länge kräver att journalister ska få tillträde till och kunna verka tryggt och säkert i Gaza. Det är otroligt viktigt för att vi ska veta hur situationen på marken verkligen ser ut. Vi gör det i direkta kontakter med Israel, i EU och multilateralt. Sverige är den tredje största biståndsgivaren i världen till fria och oberoende medier. Det är inte oviktigt, fru talman.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
