Legitimationsundantaget för engelskspråkiga skolor
Interpellation 2025/26:124 av Niklas Sigvardsson (S)
Interpellationen är besvarad
Händelser
- Fördröjd
- Ärendet var fördröjt
- Inlämnad
- 2025-11-05
- Överlämnad
- 2025-11-06
- Anmäld
- 2025-11-07
- Sista svarsdatum
- 2025-11-20
- Svarsdatum
- 2025-12-08
- Besvarad
- 2025-12-08
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.
Interpellationen
till Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Statsrådet Simona Mohamsson har under hösten gett uttryck för att hon vill ändra lagen för skolor som bedriver undervisning på engelska men enligt svensk läroplan. Hon har specifikt talat om den del som handlar om att lärare på skolor som bedriver sin undervisning på engelska inte behöver ha svensk lärarlegitimation. Det har dock varit svårt att tyda regeringens ståndpunkt i denna fråga.
Med anledning av detta vill jag fråga utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson:
Hur avser ministern att agera för att avskaffa legitimationsundantaget för skolor som bedriver undervisning på engelska?
Debatt
(7 Anföranden)
Interpellationsdebatt 2025/26:124
Webb-tv: Legitimationsundantaget för engelskspråkiga skolor
Dokument från debatten
- Måndag den 8 december 2025Kammarens föredragningslistor 2025/26:47
- Protokoll 2025/26:47 Måndagen den 8 decemberProtokoll 2025/26:47 Svar på interpellation 2025/26:124 om legitimationsundantaget för engelskspråkiga skolor
Protokoll från debatten
Anf. 24 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Niklas Sigvardsson har frågat mig hur jag avser att agera för att avskaffa legitimationsundantaget för skolor som bedriver undervisning på engelska.
För att få anordna undervisning på engelska ställs bland annat krav på att undervisningen ska hålla god kvalitet och att elever ska få tillräckliga kunskaper i svenska för att nå målen för utbildningen. Enligt skollagen ska lärare som undervisar på engelska ha legitimation och behörighet eller en utländsk lärarutbildning som motsvarar en svensk lärarexamen och kompetens att undervisa i språket.
Skolinspektionens granskning av kvaliteten i engelskspråkig undervisning som publicerades hösten 2025 visar att undervisningen på de flesta av de granskade skolorna kan förbättras. På många skolor saknas kunskap om hur språket och ämnet ska läras ut samtidigt. Det är mycket oroande, eftersom kunskaperna i svenska språket är avgörande för att utveckla kunskaper i alla ämnen och i förlängningen för att kunna delta aktivt i samhällslivet.
Vi vet att kunskapsresultaten behöver öka i Sverige och att skickliga lärare är den enskilt viktigaste faktorn för att undervisningen ska hålla hög kvalitet och för barnens och elevernas lärande. Mot bakgrund av de kvalitetsbrister som förekommit och att antalet skolor med tillstånd att bedriva delar av undervisningen på engelska har ökat kraftigt sedan bestämmelserna infördes kan det finnas skäl att se över regleringen. Jag kan komma att återkomma till hur en eventuell översyn av regelverket ska tas vidare.
Anf. 25 Niklas Sigvardsson (S)
Herr talman! Jag tackar utbildningsministern för svaret, trots att det är med både viss förvåning och viss frustration jag tar emot svaret på min interpellation. I ministerns svar möts vi nämligen av en anmärkningsvärd passivitet.
Ministern uttryckte precis i svaret att det kan finnas skäl att se över regleringen och att ministern kan komma att återkomma om hur en sådan översyn eventuellt ska tas vidare. Det kan finnas, och hon kan återkomma. Det är en hållning som står i skarp kontrast till den handlingskraft som ministern under hela hösten har försökt ge uttryck för.
Vi kunde läsa i exempelvis Dagens Nyheter den 25 september att ministern sa så här: Det är grundläggande att lärare ska kunna prata svenska och ha svensk lärarlegitimation. Man ska inte kunna lura föräldrar och elever med internationell profil, särskilt om undervisningen inte håller måttet. Det är inte rättvist mot eleverna.
Detta är ord som antyder en omedelbar förändring. Det är ord som signalerar politisk vilja och tydlig riktning, men när vi inför riksdagen i dag får ta emot regeringens svar och formella hållning är ambitionen som bortblåst.
Herr talman! Vi socialdemokrater har varit tydliga. Vi har under hösten skrivit motioner, och vi har tidigare lagt utskottsinitiativ i utbildningsutskottet – faktiskt så sent som för bara några veckor sedan. Detta var ett initiativ som hade kunnat göra det möjligt att skapa en majoritet här i kammaren för att avskaffa undantaget. Detta utskottsinitiativ röstades dock inte bara ned av Tidöpartierna, där Liberalerna ingår, utan man röstade till och med nej till att påbörja beredning av frågan.
Om den liberala utbildningsministern verkligen hade menat det hon sagt i medierna de senaste månaderna hade hon ju kunnat se till att Liberalerna faktiskt verkade för att avskaffa undantaget inom engelskspråkig undervisning. Därför måste frågan ställas om varför man röstade ned det här förslaget när man tidigare har sagt sig vara för att se till att legitimation ska gälla hela det svenska skolväsendet.
Man hade kunnat göra gemensam sak med oss. Man hade kunnat säkerställa en majoritet i den här kammaren, men man valde att rösta nej. Detta är anmärkningsvärt med tanke på att Skolinspektionens översyn som ministern tog upp i sitt svar var så tydlig: 27 av 30 granskade skolor uppvisade brister.
Undantaget skulle ju gälla en väldigt begränsad del av den svenska skolan. Från 2011, då det fanns endast 16 grundskolor med tillstånd, har det växt till dagens 145 skolor som har undantag för att bedriva den här typen av undervisning. Det har alltså inte varit ett litet undantag i en begränsad del av skolan, utan det har växt till något mycket större.
Herr talman! Ministern och jag verkar vara överens om en sak, nämligen att svenska språket ska vara huvudspråk i svensk skola. Det är just därför passiviteten i regeringens svar blir både frustrerande och svårförståelig. Därför vill jag fråga utbildningsministern: Vad är det som gör att ministern, med tanke på det svar hon precis gav, förefaller ha svängt i frågan om att avskaffa legitimationsundantaget?
(Applåder)
Anf. 26 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! En välfungerande skola är grunden för att fler ska få möjlighet till en bra framtid.
Internationella studier visar att svenska elevers kunskapsresultat har sjunkit de senaste åren. Det finns mycket som är bra med svensk skola men också mycket som kan bli bättre. Skolan ska vara en plats där elever utvecklar nya kunskaper både i språk och i andra ämnen, och det är därför viktigt att undervisningen håller hög kvalitet.
Det är sorgligt att ledamoten påstår att regeringen sitter passiv. Skolan är nämligen en av regeringens främsta prioriteringar, och regeringen arbetar med många och omfattande åtgärder för att förbättra svensk skola. Förslag bereds nu om bland annat en ny läroplan, nya betygssystem, ökad trygghet och studiero, ett nytt stödsystem, en reglering av tid för undervisning och höjd kvalitet i lärarutbildningen. Det är bara några av alla de reformer som är på gång.
Jag säger det igen: Vi delar bedömningen att det kan finnas skäl att se över nuvarande bestämmelser. En ändring av sådana bestämmelser behöver föregås av en noggrann analys i en utredning, och jag kan komma att återkomma till hur en eventuell översyn av regelverket ska tas vidare. Men påståendet att regeringen är passiv inför skolan och inte gör något är precis motsatsen till sanningen. Regeringens främsta prioritering är skolan eftersom den är avgörande för att alla barn i det här landet ska få en rättvis start i livet.
Anf. 27 Niklas Sigvardsson (S)
Herr talman! Passiviteten har vi sett både i svaret på min interpellation och i den interpellationsdebatt vi precis hörde om att förbjuda aktiebolag i skolan. Ministern visar nämligen ingen som helst antydan till att vilja göra något här och nu vare sig när det gäller att förbjuda aktiebolag i skolan eller när det gäller att ta ställning för att avskaffa legitimationsundantaget för engelskspråkiga skolor.
Det är självklart att all typ av lagstiftning ska föregås av en grundlig analys. En utredning ska ta fram förslag, och förslagen ska remitteras. Där är vi helt överens, men man behöver ju agera och faktiskt tillsätta en utredning för att vi ska kunna avskaffa legitimationsundantaget för engelskspråkiga skolor. Det är alltså det första på priolistan: Tillsätt en utredning som ens gör det här möjligt!
Man hade kunnat påskynda detta. Om regeringen och Liberalerna hade behövt hjälp i Regeringskansliet för att tillsätta en utredning hade kammaren kunnat tillkännage för regeringen att den ska ta initiativ till att avskaffa legitimationsundantaget. Det var det vårt utskottsinitiativ i utbildningsutskottet handlade om.
När det gäller varför detta är angeläget vill jag återkomma till Skolinspektionens granskning, som visar att 27 av 30 skolor bedömdes ha kvalitetsproblem. Det är verkligheten; det är så det ser ut.
Skolinspektionen lyfte bland annat att lärare på dessa skolor kan sakna både pedagogisk kompetens och grundläggande ämnesdidaktisk förmåga gällande att bedriva språk- och ämnesintegrerat lärande. Man lyfte också att eleverna trots lagkrav inte ges tillräckliga möjligheter att utveckla sina kunskaper i det svenska språket och att skolor kan misslyckas med att säkerställa progression i kunskapsutvecklingen eftersom språket och ämnet inte integreras på ett tillfredsställande sätt.
Detta är allvarligt eftersom vi vill att kompetensen och kunskapen i svensk skola ska öka. Vi vill att svenska elever ska komma ut med ännu bättre kunskaper i framtiden. Därför är detta saker vi behöver ta på allvar, och vi behöver ta dem på allvar nu.
Granskningen visar också att detta inte bara är ett problem i skolors interna arbete utan att det handlar om ett strukturellt problem för elevers likvärdighet och språkutveckling. Det är därför vi socialdemokrater vill se till att detta påskyndas – att man tillsätter en utredning för att kunna avskaffa undantaget gällande svensk lärarlegitimation.
Jag återkommer till det ministern sa i Dagens Nyheter tidigare i höst, det vill säga att det är grundläggande att lärare ska prata svenska och ha svensk lärarlegitimation. Med anledning av det uttalandet är det viktigt att faktiskt se till att vi kommer igång med det arbetet, och jag tycker inte att det svar som ministern ger är tillfredsställande när det gäller just den punkten, herr talman. Om det är grundläggande att lärare ska både prata svenska och ha svensk lärarlegitimation är frågan varför det inte tillsätts en utredning.
Vår linje är tydlig: Likvärdigheten i skolan förutsätter likvärdiga krav. Det ska inte finnas ett parallellt system där den svenska legitimationen är frivillig. Om ministern menar allvar med den retoriken förväntar vi oss ett tydligt svar, och vi kan ställa upp på att se till att den förändringen blir verklighet. Elever, lärare och skolans kvalitet ska nämligen inte riskeras på det här sättet. Regeringen behöver agera, inte tveka.
Jag undrar därför fortfarande: Finns det något som gör att Liberalerna och utbildningsministern har ändrat sin ståndpunkt och inte vill tillsätta den utredning som faktiskt kommer att behövas för att legitimationsundantaget ska kunna avskaffas?
(Applåder)
Anf. 28 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Jag delar helt bedömningen att det kan finnas skäl att se över bestämmelserna om engelskspråkig undervisning, men jag delar inte ledamotens bedömning att regeringen gör för lite. Regeringen föreslår historiska satsningar på skolan de närmaste åren, och just nu bereds flera omfattande förändringar och reformer i svensk skola.
Det finns redan i dag krav på att lärare som undervisar i engelska ska ha en lärarutbildning som motsvarar svensk lärarexamen och kompetens att undervisa i engelska. Huvudmännen har ansvar för att utbildningen genomförs i enlighet med de bestämmelser som finns. Det är viktigt att huvudmännen tar ansvar för att se till att alla barn får en utbildning som är utformad efter de krav som ställs i svensk skollag och andra författningar.
Det är glädjande att ledamoten tar upp Skolinspektionen som ett gott exempel. Jag håller med om att Skolinspektionen har ett viktigt uppdrag att granska huvudmän, skolor och andra verksamheter. Syftet är bland annat att se till att alla barn och elever får en likvärdig utbildning av god kvalitet och i en trygg miljö.
Det är också viktigt att Skolinspektionen i sitt uppdrag får rätt förutsättningar för att göra sådana granskningar. För att myndigheten ska kunna öka sin närvaro har regeringen bland annat sett till att den kan göra fler inspektioner, exempelvis genom oanmälda besök. Det har vi gjort genom att stärka myndighetens verksamhet. Regeringen har under mandatperioden bland annat förstärkt Skolinspektionens granskningsverksamhet med totalt 25 miljoner kronor för 2024 och 47 miljoner för 2025. Granskningsverksamheten förväntas också förstärkas ytterligare.
Allt detta handlar i slutändan om att se till att alla barn har rätt till en utbildning av god kvalitet. Återigen: Ledamoten försöker måla upp en konflikt här, men jag delar bedömningen att det kan finnas skäl att se över bestämmelserna. Jag kan också komma att återkomma till hur det ska göras.
Anf. 29 Niklas Sigvardsson (S)
Herr talman! Det verkar uppenbarligen finnas en konflikt i den här frågan med tanke på att svaret är så pass luddigt och svävande. Vi socialdemokrater vill ju se till att detta blir verklighet här och nu. Det här undantaget, som år 2011 berörde 16 skolor, berör i dag 145 skolor och innebär en betydande ökning av antalet elever som går på en sådan typ av skola.
Vi socialdemokrater vill att svenska elever ska ha bra skolor, att det ska vara självklart att lärarna som undervisar där ska ha behörighet och legitimation och att de ska kunna bedriva undervisning på det språk som skolan säger att de ska göra. De ska vara kompetenta i svenska men behöver tydligen vara det också i engelska för att kunna genomföra undervisning på de här skolorna.
Vi socialdemokrater är tydliga: Det finns ett enkelt och rimligt ansvar att ta i frågan. De som undervisar i svensk skola ska ha svensk lärarlegitimation. Det gäller i alla skolor, oavsett profil och oavsett språk. Likvärdigheten i skolan får inte bygga på undantag.
Låt mig avsluta med detta: Regeringen har använt hårda ord under hösten. Utbildningsministern har varit tuff i olika förslag, men frågan är om dessa förslag kommer att bli verklighet. Kommer de ens att se dagens ljus i propositioner, eller vart kommer de att ta vägen?
Vi socialdemokrater står här med tydliga förslag. Vi väcker motioner, och vi lägger fram utskottsinitiativ för att se till att hålla tempo och fart i frågan. Man får inte sacka efter. Det är skillnad på att säga något och att vilja göra något på riktigt.
Vi är redo att ta bort undantaget. Vi är redo att höja kvaliteten. Frågan är om regeringen är redo.
(Applåder)
Anf. 30 Utbildnings- och integrationsminister Simona Mohamsson (L)
Herr talman! Tack för debatten och tack för frågan, Niklas Sigvardsson!
Det gläder mig att se så många ledamöter engagerade i skolfrågor i kammaren denna måndag vid lunchtid. Jag ska fortsätta att vara så tydlig jag kan. Vi delar bedömningen att det kan finnas skäl att se över nuvarande bestämmelser. Vi är nog överens om att språket är en otroligt stor och viktig maktfaktor för huruvida barn får en rättvis start i livet.
En ändring av sådana här bestämmelser behöver föregås av en utredning och en noggrann analys; den synen tror jag också att socialdemokratiska ledamöter delar med mig. Jag kan komma att återkomma till hur vi ska göra en översyn av regelverket och hur en sådan analys och utredning ska ske.
Det är glädjande att se att vi delar synen på svenska språket och vikten av att alla barn ska få en rättvis start. Då kan jag alltså lita på att när alla våra förslag hamnar på riksdagsledamöternas bord kommer Socialdemokraterna att se till att rösta för de olika reformer vi vill genomföra för att stärka svensk skola. Då är det dags att gå från ord till verkstad och visa om man vill ha konflikt eller om man verkligen vill sätta skolan först.
Interpellationsdebatten var härmed avslutad.
Intressenter
Interpellationer
Interpellationer är en typ av frågor som debatteras i kammaren nästan varje vecka. Ledamoten ställer interpellationen skriftligt till en minister i regeringen och får svar både skriftligt och muntligt av ministern som kommer till kammaren. Debatterna dokumenteras i kammarens protokoll.